Välkomna! Dag 2. Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi. Magnus Johnsson. Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkomna! Dag 2. Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi. Magnus Johnsson. Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan"

Transkript

1 Välkomna! Dag 2 Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi Magnus Johnsson Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan

2 Hjärnstammen Viktig del! Liten (ca 2cm i bredd) Livsviktiga funktioner! 3 funktioner grovt sett: Autobahn! Här passerar alla kopplingar mellan hjärnan högre upp, lillhjärnan och ryggmärgen Kranialnerver och dess kärnor Viktiga centra för t.ex andningsreglering, kardiovaskulär reglering, vakenhet m.m 3 delar Mitthjärna Pons Medulla

3

4 Coronalt snitt (Diencefalon) Inte hjärnstam Mitthjärnan=mesenefalon Pons=bron Medulla = förlängda märgen (Ryggmärg) Inte hjärnstam

5 Som sagt: Autobahn Kranialnerver Centra för reglering av livsviktiga funktioner

6 Som ett hus = tak Basen Strukturer relaterade till likvorrummen! = täcke/skydd (tänk golvet)

7 Framifrån Bakifrån

8

9 Hjärnstammens innehåll Spridda delar Formatio reticularis Kranialnervskärnor Långa banor Likvorrum (4e ventrieln) Koppling till lillhjärnan

10 Formatio reticularis Reticularis = nät Gammal och ursprunglig struktur Sträcker sig genom hela hjärnstammen upp i mellanhjärnan De flesta banor går genom detta system En mängd mindre grupper celler, t.ex mönstergeneratorer (CPGs) Funktioner: Hålla grundspänning/tonus i skelettmuskulaturen Andning, cirkulation, smärtmodifiering Vakenhetsgrad ARAS Ascending reticular activating system (aktiverande nerver med cholinerg, serotonerg, noradrenerg, dopaminerg funktion)

11 Formatio reticularis

12 Formatio reticularis Innehåller cellgrupper som producerar signalsubstanser med stor spridning Neuromodulatorer Spridd innervering Volume transmission is, r a l icu et r o i at m r o na! F r r e ö f s n g vikti lsubsta nte bara i a sign r dock stanser ä b (Det ignalsu s här s) a bild Adrenalinproducerande Den största finns i medulla oblongata Bl.a vasopressorområde som ger blodtrycksstegring vid retning Noradrenalinproducerande Den mest kända heter locus coeruleus Denna finns caudalt invid 4e ventrikeln Storgrossist av noradrenalin till hjärnan! Brain power! Maximera hjärnans kapacitet! Vakenhet! Belöningssystem! Dopaminproducerande Flera olika grupper. Vanligtvis tur-retursystem Den mest kända är substantia nigra i mitthjärnan Serotoninproducerande Större eller mindre samlingar av cellgrupper utspridda i hjärnstammen. Mest i mitten i s.k Raphe -området Humör! Smärtstillande Acetylcholinproducerande Mest i mitthjärnan. Många olika funktioner. Minne, vakenhet

13 Kranialnerver

14 Kranialnerver Samma tänk som i ryggmärgen Med andra ord: Tänk på hjärnstammen som en lite mer komplex del av ryggmärgen! Den viker sig utåt för för 4e ventrikeln Kranialnerverna är organisatoriskt i grunden lika spinalnerverna i ryggmärgen Kärnorna är lokaliserade och grupperade beroende på vilken information som hanteras!

15 Kranialnerver Kranialnervskärnorna organiseras också i längsgående kolumner

16 Kranialnerver 12 stycken Ju längre ner desto högre nummer Rule of 4s : 4st ovanför pons 4st i pons 4st i medulla Hur ser dom ut?

17 Kranialnerver Så vilka är dom och vad gör dom?

18 Hjärnstammen medulla oblongata Börjar nedifrån..

19 Funktioner i medulla Basic funktioner reglering av andning, sväljning, hjärtrytm, mag-tarmkanala m.m Långa banor uppåt och nedåt Formatio reticuralis finns ju också här Kranialnerver

20 Några intressanta centra i medulla Area postrema Kräkcentrum! (utanför BBB som ni minns!) Ligger i botten av 4e ventrikeln väldigt nära foramen Magendie Skickar kräksignaler till vagusnerven (nucl. dorsalis vagus)

21 (Chemoreceptor trigger zone) (Area postrema!) Area postrema ligger behändigt nog precis intill s.k Nucleus Solitarius som via CN 7, 9 och 10 tar emot signaler från tarm, mun och luftvägar.

22 Några intressanta centra i medulla Nucleus Solitarius Signaler från inre organ via CN 7, 9 och 10 Signaler från kemoreceptorer, stretchreceptorer i kärl, tarm, mun och luftvägar NS skickar i sin tur signaler vidare till en mängd ställen: area postrema, retikulära formationen, hypothalamus m.fl Kräkreflexen! Hostreflexen!

23 Hjärnstammen Pons=bron Ungefär i nivå med 4e ventrikeln Som en låda på magen för kycklingen Ca 2,5cm lång Mitthjärnan rostralt ( ovanför ) Medulla caudalt ( nedanför ) CN 5-8 (Rule of 4s) Långa banor Retikulärt system Koppling till lillhjärnan M.m

24 Pons tegmentum (golvet ventralt om 4e ventrikeln) RAS (ret. activating system) Skador här kan ge medvetslöshet Respiratoriska center Kranialnervskärnor 5-8

25 Pons basis (stora buktande framtill) En sorts relästation mellan cortex och lillhjärnan Långa banor Kranialnerver

26 oops någon gav för mycket salt, för snabbt, i droppet.. central pontine myelinolys

27 Omger akveducten (som en halsduk)

28 Akvedukten avgör namnen på de olika delarna av mitthjärnan Basis Tegmentum Tectum Mitthjärnan

29 Mitthjärnan Tectum (=taket) Fyrhögarna superior och inferior colliculi Viktiga omkopplingsstationer för syn och hörsel! (colliculus = kulle på latin) Rikta en rörelse mot omvärlden! Varje del av tectum är som en karta av omvärlden Skapar en rörelse mot det bestämda målet Hos torsk är den jättestor!

30 Tegmentum (=golvet) Dorsalt Periaqueductal grey (PAG) CN 3 och 4 Delar av CN 5 Nucleus ruber Substantia nigra - dopamin Ventralt Mitthjärnan

31 Mitthjärnan PAG bl.a Smärtmodifiering -stimulering leder till frisläppning av enkefaliner i dorsala horn i ryggmärgen. Stimulerar my-receptorer - smärtstillande

32 Lillhjärnan=cerebellum Bakom 4e ventrikeln Som en ryggsäck på kycklingen.. Stor som en citron 10% av hjärnans volym Minst 50% av hjärnans celler! Kraftig veckad yta lika stor som storhjärnans

33 Lillhjärnan Funktion? Balans Samordna muskelgrupper till en ändamålsenlig rörelse Lagra inövade rörelseprogram (Sitter i lillhjärnan snarare än sitter i ryggmärgen ) Traditionellt ansedd som motorisk funktion men troligen också stor betydelse för kognition, känslor, minne m.m

34 Lillhjärnan

35 Lillhjärnan

36 Interna modellen Spegelexperimentet!

37 Sjukdom i lillhjärnan? Känslig för substanser Typexempel på när lillhjärnan inte funkar Balansnedsättning Sluddrigt tal Dubbelseende Yrsel Orsak etylpåverkan lillhjärnan? Påverkan energimolekyler på cellnivå adenosin, NO? Stroke Hjärntumörer Kan förgiftas av droger, kvicksilver, mangan, bensen m.m Ärftliga sjukdomar som ger s.k ataxier. Biverkningar av fenytoin (t.ex ProEpanutin), litium

38 Rast!

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans

Läs mer

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap Motorik Supraspinala mekanismer Pertti Panula Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap 15.1 Overall organization of neural structures involved in the control of movement. 15.2 Organization

Läs mer

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis Nervsystemet 2 SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) Skallbenet och ryggkotorna Hjärnans och ryggmärgens hinnor (meninger)

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig

Läs mer

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis). Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Storhjärnan. Dominant sida?

Storhjärnan. Dominant sida? Storhjärnan Dominant sida? Storhjärnan är en förlängning av mellanhjärnan De flesta banor korsar någonstans i hjärnstammen -generellt styr alltså ena hemisfären oftast motsatt sida av kroppen Cortex =

Läs mer

Icke-motoriska symtom

Icke-motoriska symtom Icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Klas Wictorin Neurologi, Helsingborg Icke-motoriska symtom Vanliga vid Parkinsons sjukdom Blodtrycksfall Salivöverskott Förstoppning Urinträngningar Sömnsvårigheter

Läs mer

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3 Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,

Läs mer

Berit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11

Berit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11 Berit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11 CNS anatomisk översikt (1) Centrala nervsystemet CNS Hjärnan, encephalon Hjärnstam, truncus encephalicus Förlängda märgen, medulla oblongata Hjärnbryggan, pons

Läs mer

Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p)

Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Aid nr..1(26) Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Gunvor, 72 år, söker ögonläkare akut pga hängande ögonlock på vänster sida. När hon lyfter på ögonlocket är allting dubbelt. Hon upptäckte

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

cẹrebrum (telencẹphalon) Storhjärnan: två hemisfärer och deras förbindelser (encẹphalon = hjärnan i mer allmän betydelse)

cẹrebrum (telencẹphalon) Storhjärnan: två hemisfärer och deras förbindelser (encẹphalon = hjärnan i mer allmän betydelse) SYSTẸMA NERVỌSUM Nervsystemet SYSTẸMA NERVỌSUM CENTRẠLE (PARS CENTRẠLIS) Centrala nervsystemet (CNS) SYSTẸMA NERVỌSUM PERIPHẸRICUM (PARS PERIPHẸRICA) Perifera Nervsystemet (PNS) cẹrebrum (telencẹphalon)

Läs mer

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

På toppen av karriären eller en samhällsbörda. På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom

Läs mer

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker. 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen

1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker. 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen Antiemetika Jan Kehr 1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen 3.) Antiemetika verkningsmekanismer biverkningar behandling Emesis

Läs mer

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid. Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg

Läs mer

1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker. 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen

1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker. 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen Antiemetika Jan Kehr 1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen 3.) Antiemetika verkningsmekanismer biverkningar behandling Emesis

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

Talperception. Talperception. Örat. Örat

Talperception. Talperception. Örat. Örat Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla

Läs mer

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet

Läs mer

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans

Läs mer

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet. Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2008-11-05, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng: 34p

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

Mediansnitt höger hemisfär. Tallkottkörteln epifysen. Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet

Mediansnitt höger hemisfär. Tallkottkörteln epifysen. Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 Mediansnitt höger hemisfär Corpus callosum Tallkottkörteln, corpus pineale, epifysen hypofysen pons RAS * Thalamus ** Hypothalsamus III 3:e ventrikeln

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Nervsystemet och hjärnan

Nervsystemet och hjärnan Nervsystemet och hjärnan Hjärnan vårt viktigaste organ Hjärnans indelning Storhjärnan Består av: En yttre del hjärnbarken, där nervcellskropparna finns. En inre del märgen, där nervtrådarna finns. Storhjärnan

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

Endokrina organ. Håkan Karlsson

Endokrina organ. Håkan Karlsson Endokrina organ Håkan Karlsson Endokrina organ producerar hormoner Inga utförsgångar (jämför med exokrina organ) Hormonerna utsöndras direkt till blodet eller extracellulärvätskan Specifika receptorer

Läs mer

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9 Kroppens signalsystem Biologi åk 9 Samordning Hjärnan är sambandscentralen Signaler skickas genom nerver och med hormoner Människan har välutvecklad hjärna! Lära, minnas, sprida kunskaper med ett språk

Läs mer

Nervsystemet sköter information

Nervsystemet sköter information Nervsystemet Nervsystemet sköter information Nervsystemet är ett nätverk för kommunikation och instruktioner och består av hjärnan, ryggmärgen och nerver. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye c.e.boye@gmail.com Tel; 0706862993 ~ 1 ~ Några ord på vägen; Detta kompendium är inte kvalitetsgranskat av universitetet och fakulteten kan inte ta

Läs mer

T E N T A M E N Kurs RSJD11

T E N T A M E N Kurs RSJD11 Kodnummer: Namn (infogas efter betygsatt tentamen) Institutionen för hälsa, vård och samhälle Röntgensjuksköterskeprogrammet, Hk - 12 T E N T A M E N Kurs RSJD11 Människokroppen, Anatomi, fysiologi, mikrobiologi

Läs mer

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC006G, MC1403 Kursansvarig: Marianne Selim Datum: 160923 Examinator: Gabriella Eliason Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 113,5 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 8 1 6 Namn: Personnr: - texta Max: 100 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

NORMAL neuroanatomi

NORMAL neuroanatomi Daniel A. Martin Neuroradiolog, Barnneuroradiolog Neuroradiologiska kliniken Barnröntgen Inst. för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Universitetssjukhuset Astrid Lindgren Barnsjukhus Karolinska Institutet

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke

Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke Märta Berthold Lindstedt, 20180914 Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm marta.berthold-lindstedt@sll.se Vem är jag? Bild

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Göteborgs Universitet Psykologiska institutionen Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi (Psykologprogrammet) Provmoment: Kognitiv neurovetenskap Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 27

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-06-13 Namn. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 99 Gk-gräns:

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Människans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa.

Människans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa. Människans Resurser i ett nötskal Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa. Bli frisk och framgångsrik Energi är grunden för livet! Oavsett vad du vill åstadkomma i livet så krävs det energi,

Läs mer

Depression Neurobiologiska och fenomenologiska aspekter

Depression Neurobiologiska och fenomenologiska aspekter Depression Neurobiologiska och fenomenologiska aspekter Göteborg 12 mars 2016 Christina Bader-Johansson MSc, MSc 2 deprimere (lat.)= trycka ner Global burden of disease Major depression 1.plats (1997)

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

Hjärnans utveckling och sårbarhet

Hjärnans utveckling och sårbarhet Hjärnans utveckling och sårbarhet Hugo Lagercrantz 13/9/10 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hugo Lagercrantz 1 Milstolpar Uppkomsten av nervceller Uppblåsning av hjärnan 200 000 nya nervceller/min

Läs mer

TAL- OCH SVÄLJPROBLEM

TAL- OCH SVÄLJPROBLEM ALLT OM TAL- OCH SVÄLJPROBLEM www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Talproblem definieras som problem vid eller hinder i samband med artikulering av ord och, som följd, bibehålla ordflöde.

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

cẹrebrum (telencẹphalon)

cẹrebrum (telencẹphalon) SYSTẸMA NERVỌSUM Nervsystemet SYSTẸMA NERVỌSUM CENTRẠLE (PARS CENTRẠLIS) Centrala nervsystemet (CNS). Består av hjärna och ryggmärg. SYSTẸMA NERVỌSUM PERIPHẸRICUM (PARS PERIPHẸRICA) Perifera Nervsystemet

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

Lewykroppssjukdomar nya forskningsrön och framtida behandling

Lewykroppssjukdomar nya forskningsrön och framtida behandling Lewykroppssjukdomar nya forskningsrön och framtida behandling Forskaren Thomas Näsströms föreläsning. Vad vet vi idag? Symtom, diagnos och bakomliggande mekanismer. Vilka behandlingar finns och vilka behandlingar

Läs mer

Vi kommer nu gå igenom olika strukturer som är gemensamma för stora delar av nervsystemet:

Vi kommer nu gå igenom olika strukturer som är gemensamma för stora delar av nervsystemet: Välkomna tillbaks! Vi kommer nu gå igenom olika strukturer som är gemensamma för stora delar av nervsystemet: Blodförsörjning, blod-hjärn-barriären, hjärnhinnor, CSV, falx och tentorium Glöm inte att fråga

Läs mer

Nervsystemet sköter information

Nervsystemet sköter information Nervsystemet sköter information Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat än djurens och har därför mer avancerade mentala och

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara! Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara! Botanik läran om växter Zoologi läran om djur Medicin läran om människan och hennes sjukdomar Genetik läran om arvsanlag

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

D E L S K R I V N I N G 2

D E L S K R I V N I N G 2 Apotekarprogrammet (APEX - MAPTY / F2 APO), T5 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561 Delkurs 2: Centrala och autonoma nervsystemen, HT 2010 D E L S K R I V N I N G 2 Torsdag 11 november

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213 ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi

Läs mer

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. 1/ Vad kallas de neuron/nervtrådar som svarar för: (2p)

Läs mer

KURSVECKA 1: EMBRYOLOGI OCH UTVECKLING AV CNS

KURSVECKA 1: EMBRYOLOGI OCH UTVECKLING AV CNS KURSVECKA 1: EMBRYOLOGI OCH UTVECKLING AV CNS (Marieb: s. 1114-1128, s. 430-433) FRAM TILL BEFRUKTNING Vid utlösning avges miljontals spermier, men endast ett tusental kommer fram till oocyten. Detta p.g.a.

Läs mer

PREPARATKOMPENDIUM WORKSHOP NERVSYSTEMET. OSOF Karolinska Institutet

PREPARATKOMPENDIUM WORKSHOP NERVSYSTEMET. OSOF Karolinska Institutet PREPARATKOMPENDIUM WORKSHOP NERVSYSTEMET OSOF Karolinska Institutet 1 Innehållsförteckning Sid Histologiska Färgningar:... 3 N1 Perifer nerv... 4 N4 Perifer nerv... 5 N9 Spinalganglion... 5 N10 Sympatiskt

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer