Mediansnitt höger hemisfär. Tallkottkörteln epifysen. Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet

Transkript

1 Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 Mediansnitt höger hemisfär Corpus callosum Tallkottkörteln, corpus pineale, epifysen hypofysen pons RAS * Thalamus ** Hypothalsamus III 3:e ventrikeln Aqueductus cerebri Cerebellum Medulla spinalis Foramen magnum Tallkottkörteln epifysen Tallkottkörteln, corpus pineale, epifysen 3:e ventrikelns bakvägg, mitten Endokrin körtel, saknar utförsgångar Melatonin hormon som reglerar sömn/vakenhet, dygnsrytm 1

2 Hypofysen Hypofysen Turksadeln, sella turcica, strax bakom synnervskorsningen eller posteriort om chiasma opticum Utsöndrar ett flertal hormoner Styrs i huvudsak från hypothalamus Hypothalamus Upprätthålla den rätta balansen i den inre kroppsmiljön, homeostasen Centra för Hunger mättnad Törst Lust olust Hormonkontroll»producerar faktorer som stimulerar och hämmar hypofysens hormonfrisättning dygnsrytm temperatur smärta Thalamus bildar 3:e ventrikelns väggar sensorisk omkopplingsstation alla sensoriska intryck kopplas om i thalamus på väg till cortex, t ex syn, hörsel, känsel men ej lukt Intensiv kommunikation med cortex - många axon mellan cortex och thalamus 2

3 Limbiska systemet Omdiskuterad indelning! Känslolivet, inlärningsförmåga Hippocampus, sjöhästen, (under sidoventriklarnas golv)» Spatial förmåga, rumslig orientering» (Explicit) minne: namn, händelser, ansikten» Episodiskt minne» Skapa nya minnen Amygdala, mandelkärnan» ångest, rädsla, smärta kopplar minnen till känslor Gyrus cinguli» Smärtstimulering: visceral och somatisk Limbiska systemet (forts) Bulbus olfactorius, luktknölen» tar emot axon från luktnervcellerna i nässlemhinnan Epifysen Hypothalamus Exempel: Limbiska systemet Viktiga funktioner i Limb systemet A) stimulering i form av belöning LUST» Mat, socker, sex, droger, gott bemötande B) stimulering i form av bestraffning OLUST Lust och olust befäster inlärning och minne 3

4 Hjärnstammen Blanda inte ihop RAS och RAAS! Renin-Angiotensin II-Aldosteronsystemet (blodtryckskontroll) Evolutionärt gammal del av hjärnan Retikulära formationen (=RAS, retikulära aktiveringssystemet) (formatio retikularis) Nätverk i hjärnstammen, från medulla oblongata till övre delen av mitthjärnan (mesencephalon) bildar synapser med de flesta banor som passerar genom hjärnstammen vakenhetsgraden i CNS är det som främst förknippas med RAS: medvetslöshet - medvetande sömn vakenhet Hjärnstammen (2) grundtonus i skelettmuskulaturen andningen hjärtverksamheten och blodtrycket cirkulation hjärtats minutvolym blodtrycket fördelningen av blodvolymen mellan olika organ ögonrörelser tuggning, sväljning, kräkning, tarm- och blåstömning, kontroll och modifikation av smärta står i kontakt med hypothalamus, (amygdala/ mandelkärnan) Sömn Djup sömn och ytlig sömn Ytlig sömn REM-sömn, drömmer, vuxna 20% REM, barn upp till 50%, ökar under efternatten och morgonen, Sömnen sker i olika sömnperioder från ytlig till djup till ytlig. Ca 4 sådana cirklar per natt REM uppkommer efter ytlig sömn 4

5 Sömnen forts. Retikulära aktiveringssystemet (RAS) ansvarar för att vi vaknar upp när vi sover Kraftig sensorisk påverkan RAS aktiveras och cortex bombarderas med impulser vi vaknar. Fortsatt stimuli från RAS gör att vi inte somnar igen Motoriska banor aktiveras rörelse RAS aktiveras och cortex bombarderas med impulser vi vaknar. Vi somnar inte när vi går! Lillhjärnan, cerebellum Grå substans bark, vit substans märg Muskelkoordination Finkorrigerar rörelserna fortlöpande Ex: Ta ett vattenglas Handens riktning korrigeras i så små rörelser att det inte syns Arbor vitae, livets träd (Fig 704 Grays anatomy, 1918) Automatiska rörelseprogram, procedurminne: Ex: gå i trappor, cykla, simma, spela skalor Lillhjärnan, cerebellum (forts) Ex: Testa lillhjärnans funktion: Snabb pronation- supination, växla Arbor vitae, livets träd (Fig 704 Grays anatomy, 1918) Rombergs test: neurologiskt test: stå med fötterna ihop, slutna ögon om pat börjar falla = pos Rombergs test, tyder på lillhjärnsskada Dysmetri svårighet att bedöma rörelsers kraft och hastighet (en form av ataxi, koordinationsstörning) 5

6 Ryggmärgen, medulla spinalis Löper i ryggradskanalen, canalis vertebralis Indelad i 31 ryggmärgssegmet Ryggmärgssegmenten förskjutna i förhållande till kotorna Ryggmärgen börjar vid det stora hålet i skallbasen, foramen magnum och slutar vid kota L I-L II Fäster via filum terminale Medulla spinalis, ryggmärgen (forts.) Grå substans Framhorn» motoriska nerver Bakhorn»Omkoppling av vissa sensoriska nerver Sidohorn»preganglionära nervcellskroppar, autonoma nervsystemet Vit substans Uppåtstigande sensoriska ledningsbanor Nedåtstigande motoriska ledningsbanor Figur 6.10 Principiella kopplingar i medulla spinalis framoch bakhorn (grå substans) Segment avmedulla spinalis (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009) Sensoriska neuron Kopplingar mellan nervceller i ryggmärgen Nervcellskroppar i spinalganglion utanför CNS Omkoppling i medulla spinalis bakhorn eller i medulla oblongata Motoriska neuron motorneuron i medulla spinalis framhorn tar emot AP från Detalj ur Figur 6.12 Principiella kopplingar i primära motorcortex medulla spinalis fram- och bakhorn (grå substans). (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009) Interneuron kopplar om signalen från sensoriska till motoriska neuron vid böjreflexer 6

7 Hjärnans blodcirkulation Arteria carotis interna sin/dx når hjärnan via två hål i skallbenets undersida avger a. cerebri media och anterior sin/dx A. vertebralis sin/dx går i cervikalkotornas sidoutskott, passerar Atlaskotan (C1) och går ihop till a basilaris avger de båda a. cerebri posterior sin/dx (Budowick) Circulus arteriosus cerebri (Willisi) Synnervskorsningen Chiasma opticum Circulus arteriousus 4 Hypofysen Lillhjärnan cerebellum, 3 Luktnerven 2 Synnerven Circulus arteriosus cerebri kärlringen på hjärnans undersida 1. a. carotis interna 2. a. cerebri anterior 3. Främre kommunikanten (Ramus communicans anterior) 4. A cerebri media 5. A vertebralis sin 6. A basilaris 7. A cerebri posterior 8. Bakre kommunikanten (Ramus communicans posterior) Bild 4.29 Hjärnans artärer. Hjärnan sedd underifrån. A cerebri medias bana djupt inne i tinningloben inritat på ena sidan (Människokroppen, Sand 2006) Hjärnans blodcirkulation Artärerna som försörjer hjärnans hemisfärer och deras utbredningsområden 1. a. cerebri anterior 2. a. cerebri media 3. a. cerebri posterior a. cerebri media + anterior grenar av a. carotis interna a. cerebri posterior gren av a basilaris, som kommer från a vertebralis sin+dx 4. Hjärnbalken, corpus callosum (förbindelsen mellan hemisfärerna) 7

8 Hjärnans venösa avflöde (1) Sinus sagittalis superior, ven i falx cerebri, Tar emot venöst blod från hjärnan och hjärnhinnorna Venblodet från hjärnan förs bort via sinus sagitalis superior, genom vena jugularis interna, inre halsvenen (och så småningom via v cava superior tillbaka till hjärtat) Hjärnans venösa avflöde (2) Falx cerebri Stramt veck i dura mater i den längsgående sprickan mellan hemisfärerna Stabiliserar hjärnan Sinus sagittalis superior Den stora, längsgående venen Samlar venöst blod från hjärnans ytliga vener Leder bort likvor från subaraknoidalrummet via araknoidalvilli/ -knottrorna Figur 6.14 Snitt genom kraniet, hjärnhinnorna och vensinus (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009) Exempel: Hjärnblödning Epiduralblödning, epiduralhematom Mellan duran och skallbenet Snabbt expanderande blödning vid trauma mot tinningen Subduralblödning Mellan duran och araknoidea Symptom uppkommer efter flera veckor Ofta god prognos Subaraknoidalblödning Mellan araknoidea och pia mater 8

9 Nervsystemets indelning Centrala nervsystemet CNS Hjärnan Storhjärna Hjärnstam Lillhjärna (Mellanhjärna) (Mitthjärnan) Ryggmärgen Hjärnan och ryggmärgen grå substans, nervcellskroppar vit substans, nervcellsutskott, axon, fettskida, myelin Perifera nervsystemet PNS Hjärnnerver, kranialnerver Ryggmärgsnerver, spinalnerver Kranialnerver och spinalnerver innehåller sensoriska somatomotoriska och autonoma nervtrådar Perifera nerver består av nervcellsutskott, axon Ansamlingar av nervcellskroppar utanför CNS kallas ganglier PNS anatomisk översikt (2) Perifera nervsystemet, PNS Ryggmärgsnerver, spinalnerver, 31 par innehåller sensoriska, afferenta somatomotoriska, efferenta autonoma nervtrådar Hjärnnerver, kranialnerver, 12 par innehåller sensoriska, afferenta somatomotoriska, efferenta autonoma nervtrådar Bild 4.4 Centrala nervsystemet (rosa) och perifera nervsystemet (gult). (Människokroppen, Sand 2006) Ryggmärg och spinalnerver i ryggmärgskanalen Löper i ryggradskanalen, canalis vertebralis Indelad i 31 ryggmärgssegmet Ryggmärgssegmenten förskjutna i förhållande till kotorna Ryggmärgen börjar vid det stora hålet i skallbasen, foramen magnum och slutar vid kota L I-L II Blandade nerver: sensoriska och motoriska och autonoma nervtrådar Spinalnervernas utgångar mellan kotorna Obs! 7 cervicalkotor, 8 cervicalnerver 1:a nerven, C 1 går ut ovanför CI = Atlas C 2 går ut ovanför CII = Axis 9

10 Ryggmärgsnerv, spinalnerv SPINALNERVER är blandade nerver, består av Sensoriska afferenta nervfibrer Somatomotoriska efferenta nervfibrer Autonoma, motoriska efferenta nervfibrer» Sympatiska nervsystemet Th1- L2» Parasympatiska nervsystemet S2-S4 Bild 5.3A Blandad nerv (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006) Ryggmärgsnerv, spinalnerv Dorsal rot med spinalganglion Sensoriska, afferenta axon Ventral rot Motoriska, efferenta axon, inklusive autonoma Spinalnerv blandad nerv Sympatiska gränssträngen Sympatiska nervcellskroppar Th1-L2 Dorsal gren Blandad nerv Ventral gren Blandad nerv Bildar plexus - nervcellsfläta Figur 6.12 Principiella kopplingar i medulla spinalis fram- och bakhorn (grå substans). (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009) Spinalnerver, plexa, perifera nerver Spinalnervernas dorsala grenar innerverar hud och muskler i nacken och på ryggen Spinalnervernas ventrala grenar i torakalregionen innerverar hud och muskler i övre delen av buken intercostalmuskulaturen, musklerna mellan revbenen Spinalnervernas ventrala grenar ovan och under torakalnivå bildar nervflätor, plexa axon från flera spinalnerver, sprungna ur flera nivåer av ryggmärgssegment Blandade nerver kan innehålla motoriska, sensoriska och autonoma axon Innerverar resten av kroppen:» Över- och underkroppens extremiteter» Diafragma, mellangärdet 10

11 Plexus cervicalis Halsflätan (C1-C4) halsens hud och muskulatur Nervus phrenicus N phrenicus (C4) motorik i diafragma, mellangärdet, den största andningsmuskeln Exempel: Hicka Exempel: Ryggmärgsskada över C4 andningsförlamning Plexus brachialis Bild 4.36 (Människokroppen, Sand 2006) B: Fig 13.14b Wrist drop (radial nerve palsy) Armflätan (C5-Th1) armen och delar av skuldergördeln Exempel: slitskada vid t ex förlossning eller motorcykelolycka N. radialis Sträckmuskler i över- och underarm dorsalflexion Exempel (B): paresi d amour dropphand Plexus brachialis Bild 4.36 (Människokroppen, Sand 2006) C: Fig 13.14d Ulnar nerve palsy D:Fig 13.14c Median nerve palsy (Anatomy and physiology, Tortora 2000) N. ulnaris sträcker lill- och ringfinger Exempel (C): klohand antagonistiska böjmuskler tar över N. Medianus böjer tumme, pek- och långfinger Exempel(D): aphand antagonistiska sträckmuskler tar över Exempel: Karpaltunnelsyndrom n. medianus i kläm: domning, nedsatt känsel (ej lillfingret) 11

12 Plexus lumbosacralis N. femoralis sträcker knä Femur, lårbenet N.ischiadicus, ischiasnerven böjer knä Exempel (E): ischiasnerven kan komma i kläm vid diskbråck N. fibularis (peroneus) böjer upp foten, dorsalflexion Exempel (F): tuppgång, droppfot Bild 4.38 (Människokroppen, Sand 2006) Dermatomkarta Dermatom Ett hudområde som sensibelt innerveras av en viss spinalnerv Överensstämmer ungefär med musklernas innervation (egentligen myotomkarta) Exempel: Dermatom används för att fastställa skadenivå i höjd med vilken kota skadan föreligger Fig Distribution of dermatomes (Anatomy and physiology, Tortora 2000) 12