TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 1

Transkript

1 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 1 Skrivningen omfattar 41 frågor. Totalt ger skrivningen 103 poäng. Godkändgränsen är 60% (61,5 poäng). Eftersom olika personer rättar olika delar av skrivningen får du inte hänvisa mellan olika frågor. Ont om plats för svar! Skriv på baksidan av samma papper. Kontrollera att du har fått skrivningens samtliga blad 17 st inkl. försättsblad och glöm inte att skriva din kod på alla papper! Inga hjälpmedel är tillåtna! Skriv läsligt, tack! Hela skrivningen ska lämnas in även om du inte har svarat på alla frågor. Fyll i ditt kodnummer på varje blad. Lycka till! Mats Hjortberg, Fanny Fredriksson, David Berglund och Niklas Marklund 1

2 6p rörelselära (MH) 1. (3p) Beskriv kortfattat fästen och utbredningar av de viktigaste ledbanden i articulatio cubiti och förklara utifrån denna beskrivning varför vissa men inte andra rörelser är möjliga att utföra. 2. (3p) Kan du ange namn och fästpunkter för de två viktigaste passiva knäledsstabilisatorerna avseende framåt- respektive bakåtglidning av underbenet? 2

3 5p Avbildningsmetoder (NM) 3. (3p) Du träffar en 72-årig patient med prostatacancer i lugnt skede med värk i ländryggen som vid vissa kroppslägen ger smärta till vänster ben. Smärtorna blir värre när han går och han klarar bara av att gå cirka 200 m utan avbrott. Du finner inget avvikande vid undersökning av patienten. Du funderar på att utreda patienten radiologiskt. Beskriv kortfattat de fördelar (+) respektive nackdelar (-) med MRT, datortomografi och scintigrafi som Du beaktar när Du skriver remissen. 4. (2p) Vilket/vilka alternativ är korrekta angående ultraljudsdiagnostik? 1p för rätt alternativ avdrag 1p för felaktigt alternativ. Markera de korrekta alternativen. Obs! Du kan inte få minuspoäng. a) En viktig fördel med ultraljud är att resultatet av undersökningen inte är beroende av vem som utfört undersökningen, det vill säga att tolkningen är helt objektiv. b) Undersökningen kan lämpligen kombineras med terapi, såsom provtagning eller punktion. c) I mer än 20 % av fallen upplevs ultraljudsundersökningen så smärtsam att den måste avbrytas. d) Luftförande organ såsom tarm eller lunga lämpar sig extra väl för undersökning med ultraljud. e) Screening av foster och exempelvis pulsåderbråck på aorta är exempel på bra användningsområden för ultraljud. 3

4 12p thorax (FF) 5. (3p) Beskriv N. vagus dx (CN X) förlopp i thorax och dess funktion i thorax. 6. (4p) Vilka är de utpekade strukturerna? Vänligen se bild. A B C D E F G H 4

5 12p thorax (FF) 7. (3p) Beskriv N. Phrenicus sin förlopp i thorax samt dess funktion. 8. (2p) Beskriv det arteriella tillflödet till thoraxväggen. 5

6 16p buk (DB) 9. (4,5p) Du ska genomföra din första öppna appendektomi och lägger snittet över McBurney s punkt. Ange i tur och ordning vilka lager i bukväggen du passerar, från ytligt till djupt. 10. (1p) Vilka två vener går vanligen samman för att bilda v. porta? 11. (3p) Rita en skiss över gallträdet med korrekt namngivna delar. 6

7 16p buk (DB) 12. (2.5p) Vilka strukturer löper i Lig. hepatoduodenale och hur ligger de i förhållande till varandra. Rita gärna! 13. (1,5p) Vilka delar av colon är intraperitoneala? 14. (1p) I vilka två kärl delar a. hepatica communis vanligen upp sig? 15. (2,5p) Vilken del av tarmen försörjs av a) A. mesenterica superior? b) A. mesenterica inferior 7

8 12p retroperitoneum och bäcken (MH) 16. (2p) Rita en enkel figur av vänster njures anteriora yta och markera projektionen till fyra valfria men viktiga strukturer. 17. (1,5p) En njursten lokaliseras oftast där omgivande anatomi gör att ureter riskerar tryckas ihop. Ange tre sådana ställen. 18. (2,5p) Beskriv kortfattat hur N.pudendus löper samt vad den innerverar. 8

9 12p retroperitoneum och bäcken (MH) 19. (2p) Vid operationer i anslutning till linea pectinata är det viktigt att ha koll på blodförsörjning och nervinnervation. Beskriv den principiella skillnaden rörande blodförsörjning och nervinnervation mellan rectum ovanför linea pectinata och anus nedanför linea pectinata. 20. Angående ovarier, tuba och uterus! a) (3p) Gör en enkel figur gärna sedd ovanifrån där du visar på fyra ligament som fäster fast ovan benämnda strukturer. b) (1p) På vilket sätt fortleds den afferenta viscerala smärtan från fundus uteri? 9

10 10p hals (MH) 21. (2p) Vilka strukturer löper i halsens vaskulära loge (kompartment) och hur ligger strukturerna förhållande till varandra? Visa gärna genom att rita ett tvärsnitt av logen. 22. (2p) Ange två artärer som går från A. carotis externa samt dess försörjningsområden. 23. (2p) Beskriv N. phrenicus förlopp i halsen. 10

11 10p hals (MH) 24. (1p) Att kunna lägga en venkateter är av betydelse bland annat för hjärtdiagnostik och läkemedelsadministration. Nämn en ven i halsen som lämpar sig utmärkt för att lägga en venkateter samt ange läget för venen. 25. (3p) Vilken nerv/nervstruktur a) innerverar huden på halsens lateralsida i riktning mot axeln? b) de infrahyoidala musklerna? c) innerverar huden på halsens framsida? d) går ut mellan M.scalenius anterior och M.scalenius media? e) innerverar M. diagastricus venter anterior? f) innerverar M. digastricus venter posterior? 11

12 18p arm (DB) 26. (4,5p) Rita plexus brachialis och märk ut nervrötterna samt de fem slutgrenarna. 27. (1,5p) Vilka kärl ingår i scapulas kollateralkretslopp? 28. (3p) Rita en bild över handens sensoriska innervation, både palmart och dorsalt. 12

13 18p arm (DB) 29. (6p) Rita ett tvärsnitt på mitten av hö underarm med muskler, kärl- och nervstråk. 30. (1p) Vilken nerv kan hamna i kläm a) under retinaculum flexorum? b) när den genomborrar M. supinator? 31. (2p) Beskriv den arteriella försörjningen av underarmens dorsalsida d.v.s. baksida. 13

14 18p ben (FF) kod. 32. (3p) Rita en skiss av femoraltriangeln (trigonum femoris) och märk ut avgränsningarna samt Vena, Arteria och Nervus femoralis. 33. (2p) Från vilket nervplexa kommer N.ischiadicus, vilka två nerver delar denna nerv upp sig i och var sker uppdelningen i de flesta fall? 34. (2p) Vilken nerv innerverar M. quadriceps femoris? Vad heter denna nervs sensoriska slutgren? Vilken del av huden innerverar slutgrenen samt vilken ytlig struktur går med slutgrenen? 14

15 18p ben (FF) kod. 35. (5p) Beskriv ett tvärsnitt av lårbenet med muskler, nerver och kärl. Rita gärna! 36. (2p) Namnge 2 nerver som kommer från plexus lumbalis och ange deras sensoriska innervationsområde i låret. 15

16 18p ben (FF) kod. 37. (2p) Ange på vilket sätt Hamstringsmusklerna och femurbenet försörjs med arteriellt blod. 38. (2p) Beskriv fotens arteriella försörjning. 16

17 6p rygg (MH) kod: (3p) Du skall ta ett cerebrospinalvätskeprov. Vilka lager penetrerar du? 40. (1,5p) Vid en nackoperation är det viktigt att ha kunskap om nackens innervation och kärlförsörjning. a) Vilket nervsegment innerverar nackrosetten? b) Vilket nervsegment innerverar huvudsakligen nackens hud? c) Från vilken artär går ett flertal segmentella grenar in i halsryggmärgen? 41. (1,5p) På vilket sätt innerveras anulus fibrosus i diskarna respektive facettlederna i arcus vertebrae? 17