Vad ska vi gå igenom idag?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad ska vi gå igenom idag?"

Transkript

1 Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk Naturliga belöningsstimuli Droginducerad belöning utveckling Exempel från GD Institutionen för farmaceutisk biovetenskap Neurofarmakologi, drogberoende och beteende Uppsala universitet Medicin & Farmaci Medicin & Farmaci Kommunikation mellan celler i hjärnan (nervceller) Fahlke, Missbrukspsykologi 2012 J Comp Physiol Psychol (1954) 47(6):419-27

2 Hjärnans belöningsnätverk Elektrisk stimulering Reglerande kroppsegna system pleasure centers Goldstein, Addiction Aktivering belöningseffekt Nylander, medicin 2014 Naturliga belöningsstimuli Godis Fonzies Chocolate, 1 ml Mat Sexuell akivitet Fysisk aktivitet Spänningsfyllda situationer Stress time (min) Bassareo & Di Chiara, 1997 Bassareo et al., 2002

3 Sexuell aktivitet Kunskap Mycket kunskap från forskning om beroendeframkallande substanser Medicin & Farmaci Pfaus et al., 1990 Varför tar vi droger? Belöning, rus, eufori. Första drogintaget Impulsivitet Risktagande Drogeffekter Omgivande miljö Droganvändning Kontroll Förstärkning positiv negativ Rus Abstinens Kompulsivitet Kontrollförlust Negativ förstärkning Drogfokus Drogrelaterade aktiviteter > andra aktiviteter Medicin & Farmaci Modifierad från Nylander, medicin, 2014

4 Droginducerad belöning Droginducerad belöning cannabis kokain nikotin alkohol amfetamin heroin naturlig belöning Goldstein, Addiction Aktivering belöningseffekt framkallande medel har olika verkningsmekanismer MEN det gemensamt att de aktiverar belöningssytemet Nylander, medicin 2014 Ökning av dopamin vid stimulering Ett kokainrus Amfetamin Kokain Alkohol, cannabis, nikotin, heroin Mat, sex Basalnivå av dopamin tid Studier av Volkow, Fowler et al. NIDA online Nylander, medicin 2014

5 Effekter Initialt drogintag Belöning Värdering av effekter Minne av drogintaget Vanemässig användning Motivation Drogsökande beteende Drogberoende, tvångsmässigt drogintag Försämrad inhibitorisk kontroll, riskbedömning och beslutsfattande Första drogintaget Impulsivitet Risktagande Drogeffekter Omgivande miljö Droganvändning Kontroll Områden i hjärnan Signalsubstanser NAC skal Centrala amygdala Hippocampus Dopamin Enkefalin, endorfin NAC kärna Dorsala striatum Amygdala Dopamin Basolaterala amygdala Hippocampus Stressnätverk Glutamat Dynorfin CRF Noradrenalin Rus Abstinens Kompulsivitet Kontrollförlust Negativ förstärkning Drogfokus Drogrelaterade aktiviteter > andra aktiviteter Modifierad från Nylander, medicin, 2014 Modifierad från Nylander, medicin, 2014 Effekter Initialt drogintag Belöning Värdering av effekter Minne av drogintaget Vanemässig användning Motivation Drogsökande beteende Drogberoende, tvångsmässigt drogintag Försämrad inhibitorisk kontroll, riskbedömning och beslutsfattande Första drogintaget Impulsivitet Risktagande Drogeffekter Omgivande miljö Droganvändning Kontroll Områden i hjärnan Signalsubstanser NAC skal Centrala amygdala Hippocampus Dopamin Enkefalin, endorfin NAC kärna Dorsala striatum Amygdala Dopamin Basolaterala amygdala Hippocampus Stressnätverk Glutamat Dynorfin CRF Noradrenalin Rus Abstinens Kompulsivitet Kontrollförlust Negativ förstärkning Drogfokus Drogrelaterade aktiviteter > andra aktiviteter Modifierad från Nylander, medicin, 2014 Modifierad från Nylander, medicin, 2014

6 Vid kroniskt bruk förändras drogeffekter Eufori (upprymdhet) Initialt Efter en tids regelbunden användning Efter lång tids användning/beroende Första drogintaget Impulsivitet Risktagande Drogeffekter Omgivande miljö Droganvändning Kontroll Rus Abstinens Kompulsivitet Kontrollförlust Negativ förstärkning Drogfokus Drogrelaterade aktiviteter > andra aktiviteter Dysfori (nedstämdhet) Modifierad från Nylander, medicin, 2014 Förändrade drogeffekter Minskade positiva belöningseffekter Tolerans Abstinens Kraftigt negativt stadium i frånvaro av drog craving Triggas lätt av olika stimuli, huvudsakligen drogintag, drogrelaterade stimuli, stress Kontrollförlust Förändrade drogeffekter Minskade positiva belöningseffekter Tolerans Abstinens Kraftigt negativt stadium i frånvaro av drog craving Triggas lätt av olika stimuli, huvudsakligen drogintag, drogrelaterade stimuli, stress Kontrollförlust Medicin & Farmaci Medicin & Farmaci

7 Den drogberoende hjärnan Nylander, medicin 2014 Volkow et al., 2004 Abstinens Förändrade drogeffekter Minskade positiva belöningseffekter Tolerans Abstinens Kraftigt negativt stadium i frånvaro av drog craving Triggas lätt av olika stimuli, huvudsakligen drogintag, drogrelaterade stimuli, stress Kontrollförlust Symtom som uppträder i frånvaro av drog vid beroende Drogspecifika symtom Fysiska Psykiska Generella symtom, t. ex. Dysfori Medicin & Farmaci Medicin & Farmaci

8 Abstinenssymtom, exempel Fysiska Tremor Krampanfall Svettningar Rinnande ögon/näsa Gäspningar Feber Psykiska Dysfori Sömnsvårigheter Rastlöshet Förändrade drogeffekter Minskade positiva belöningseffekter Tolerans Abstinens Kraftigt negativt stadium i frånvaro av drog craving Triggas lätt av olika stimuli, huvudsakligen drogintag, drogrelaterade stimuli, stress Kontrollförlust Medicin & Farmaci Medicin & Farmaci En bild av drogsug Den drogberoende hjärnan NIDA online Medicin & Farmaci Nylander, medicin 2014

9 Kontrollförlust & kompulsivitet Förändrade drogeffekter Minskade positiva belöningseffekter Tolerans Abstinens Kraftigt negativt stadium i frånvaro av drog craving Triggas lätt av olika stimuli, huvudsakligen drogintag, drogrelaterade stimuli, stress Kontrollförlust Försämrad impulskontroll - kan inte motstå Kan inte begränsa intaget - tar mer än tänkt Tvångsmässig användning - måste ha Använder drogen trots vetskap om negativa konsekvenser Medicin & Farmaci Medicin & Farmaci Den drogberoende hjärnan Förändrade drogeffekter Minskade positiva belöningseffekter Tolerans Abstinens Kraftigt negativt stadium i frånvaro av drog craving Triggas lätt av olika stimuli, huvudsakligen drogintag, drogrelaterade stimuli, stress Kontrollförlust VARFÖR? HUR HAR HJÄRNAN FÖRÄNDRATS? Medicin & Farmaci Nylander, medicin 2014

10 Långtidseffekter av kokain Effekter Initialt drogintag Belöning Värdering av effekter Minne av drogintaget Vanemässig användning Motivation Drogsökande beteende Drogberoende, tvångsmässigt drogintag Försämrad inhibitorisk kontroll, riskbedömning och beslutsfattande Områden i hjärnan NAC skal Centrala amygdala Hippocampus NAC kärna Dorsala striatum Amygdala Basolaterala amygdala Hippocampus Stressnätverk Studier av Volkow, Fowler et al. NIDA online Signalsubstanser Dopamin Enkefalin, endorfin Dopamin Glutamat Dynorfin CRF Noradrenalin Modifierad från Nylander, medicin, 2014 Komplexa system. Genetisk bakgrund (genotyp) miljö Individuella skillnader: intag miljö effekter miljö Beteende i vuxen ålder (fenotyp) benägenhet beroendeutveckling skador Medicin & Farmaci Koob & Volkow ND, 2010 Modifierad från I Nylander

11 Den känsliga unga hjärnan Den unga hjärnan är sårbar Prefrontala cortex utvecklas/ mognar sent Viktigt för beslutsfattande förmåga, impulskontroll mm Gambling disorder (GD) Prefrontala cortex Gogtay et al., 2004 How the Brain Gets Addicted to Gambling Addictive drugs and gambling rewire neural circuits in similar ways Scientific American, Oct 15, 2013 Impulsivitet Dopamin och impulsivitet Komplext predisposition for premature, poorly planned, unduly risky or inappropriate actions Daruma and Barnes, 1993 varieties of impulsivity Evenden, 1999 impulsivity encompasses a more complex array of behavioural processes, including urgency, risk-taking, sensation-seeking, nonplanning, lack of premeditation, a disregard for future consequences and insensitivity to punishment Jupp et al., 2013 Impulsiva handlingar Impulsiva val Jupp et al., 2013

12 The rodent gambling task Basala nivåer av dopaminreceptorer hos GD individer Fler prematura responser fler riskfyllda val (större belöningar med ökad risk för bestraffning) Barrus el at., 2015 Boileau et al., 2013 Aktivering av monetära respektive erotiska stimuli hos GD individer Sammanfattning Mycket kvar att lära Kunskap och metoder från studier av substansberoende vägledande inom GD-forskning Många likheter Medicin & Farmaci Sescousse et al., 2013

13 Tack för idag Medicin & Farmaci

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet

Läs mer

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Lotta Arborelius, docent Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Absint av Edgar Degas Varför har vi ett

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Hjärnans belöningssystem

Hjärnans belöningssystem Hjärnans belöningssystem - övergången till beroende Maria Östman Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Vad är riskbruk, missbruk och beroende

Vad är riskbruk, missbruk och beroende Uppsala 2014032-27 Vad är riskbruk, missbruk och beroende Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Hjärnan Livet i vardagen Vad är riskbruk? Riskbruk

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis?

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 013-0-07 Konferens om cannabis Sundsvall 7 februari 013 Upplägg Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 1. Introduk7on 7ll hjärnan. Beroende och belöningssystemet 3.

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger?

Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger? Växjö 10 april 2014 Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger? Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Inst. för Farmaceutisk Biovetenskap Uppsala Universitet Cannabis Cannabis Sativa el. Indica

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Allt sedan amerikanen Olds av en ren slump upptäckte belöningssystemet på 1950-talet har forskningen om hur droger påverkar hjärnan intensifierats. Senare

Läs mer

Vägen 'll spelproblem, hur hjärnan påverkas & stöd-/behandlingsmöjligheter

Vägen 'll spelproblem, hur hjärnan påverkas & stöd-/behandlingsmöjligheter Vägen 'll spelproblem, hur hjärnan påverkas & stöd-/behandlingsmöjligheter Anne H Berman, docent leg psykolog, leg psykoterapeut anne.h.berman@ki.se Drogfokus 2016 Uppsala, 20 oktober Översikt Psykosociala

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan?

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan? Beroendeutveckling Vad händer i hjärnan? Jenny Häggkvist, Med. Dr Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Institutet Föreläsningen - Introduktion till hjärnan

Läs mer

Alkohol Cannabis Nätdroger - Skadeeffekter

Alkohol Cannabis Nätdroger - Skadeeffekter Ungas missbruk & Aktuella aspekter på behandlingsstrategier Uppsala 27 mars 2014 Alkohol Cannabis Nätdroger - Skadeeffekter Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Inst. för farmaceu

Läs mer

Aktuella fakta om Alkohol och narkotika 2016

Aktuella fakta om Alkohol och narkotika 2016 Oslo 2016-11-04 Aktuella fakta om Alkohol och narkotika 2016 Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Innehåll: - Riskbruk, missbruk & beroende - Alkohol

Läs mer

Missbruk och beroende

Missbruk och beroende Missbruk och beroende Karin Hyland Specialistläkare i psykiatri 121120 Vad kan missbrukas? Alkohol Diverse droger Läkemedel Mat Sex Spel Internet Mm, mm Dopaminsystemet - Hjärnans belöningssystem - Överlevnadsvärde

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?

Läs mer

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

På toppen av karriären eller en samhällsbörda. På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom

Läs mer

Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling

Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling I remember the night and the Tennessee Waltz Cause I know just how much I have lost. Yes I lost my little darling the night they were playing that beautiful

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

Avgiftning från opiater med Subutex

Avgiftning från opiater med Subutex Avgiftning från opiater med Subutex Lars Goyeryd Specialistläkare Lars Goyeryd Läkarexamen 1989 Leg läkare 1991 Specialist i anestesi- & intensivvård 1995 Heltid beroendemedicin sedan 1997 Lindalen heltid

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Catalina Soler Torres Öl-BUP Västerås

Catalina Soler Torres Öl-BUP Västerås Catalina Soler Torres Öl-BUP Västerås Positive reinforcement produced by electrical stimulation of septal are and other regions of the rat brain. J Comp Physiol psychol 1954; 47.419-427 Gnagarna hade möiljgheter

Läs mer

Psykologiskt beroende av opioider

Psykologiskt beroende av opioider Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande

Läs mer

Att må dåligt en orsak till missbruk och beroende?

Att må dåligt en orsak till missbruk och beroende? Att må dåligt en orsak till missbruk och beroende? tema Fred Nyberg Professor i biologisk beroendeforskning, Uppsala universitets forum för läkemedels och drogberoende (U-FOLD), Institutionen för farmaceutisk

Läs mer

Underliggande biologiska orsaker till spelberoende en kunskapsöversikt Stefan Brené

Underliggande biologiska orsaker till spelberoende en kunskapsöversikt Stefan Brené Underliggande biologiska orsaker till spelberoende en kunskapsöversikt Stefan Brené statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Underliggande biologiska orsaker till spelberoende en kunskapsöversikt Stefan Brené

Läs mer

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention. Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention. Läkartidningen.se 2013-10-03 70 60 50 Vårdtillfällen 40 30 Alkohol Droger Läkemedel Övrigt 20 10 0 13-30 år 31-50 år >51 år Antal

Läs mer

Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider

Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider för dig som samtalar med studenter om cannabis Cannabis är den vanligaste illegala drogen och bruket av cannabis bland unga ökar. År 2012 hade 22

Läs mer

Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling

Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling I remember the night and the Tennessee Waltz Cause I know just how much I have lost. Yes I lost my little darling the night they were playing that beautiful

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

I huvudet på en tonåring om tonårshjärnan och dess konsekvenser. Nervceller i hjärnbarken. Det kan tolkas på två sätt:

I huvudet på en tonåring om tonårshjärnan och dess konsekvenser. Nervceller i hjärnbarken. Det kan tolkas på två sätt: Skolsköterskekonferens I huvudet på en tonåring om tonårshjärnan och dess konsekvenser Folkets hus, Stockholm 19 april 2012 Senioruniversitetslektor Uppsala universitet Nervceller i hjärnbarken Schematisk

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer

Ungdomar och riskbruk

Ungdomar och riskbruk Ungdomar och riskbruk Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se PRIMÄRPREVENTION Skola Elever Föräldrar Personal SEKUNDÄRPREVENTION Kliniken Ungdomsresurs,

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Cannabis och hjärnan Med fokus på mekanismer för drogens skadeeffekter

Cannabis och hjärnan Med fokus på mekanismer för drogens skadeeffekter Göteborg 2013-11-14 Cannabis och hjärnan Med fokus på mekanismer för drogens skadeeffekter Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Hjärnan En vuxen

Läs mer

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE?

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? Solveig Olausson, Fil. Dr. Leg. Psykolog, Specialist klinisk psykologi Malin Hildebrand Karlén, Fil. Dr. Leg. Psykolog ALKOHOL Förstärkta känslor i början I början

Läs mer

Belöningssystemet! Dopamin. FC! NAcc! VTA! FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area!

Belöningssystemet! Dopamin. FC! NAcc! VTA! FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area! Belöningssystemet! FC! NAcc! VTA! Dopamin FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area! Tack &ll Dr Luke Clark Droger och belöningssystemet! FC! NAcc! VTA! Amfetamin Kokain

Läs mer

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström Kärlek till döds Om droger och beroende Gunnar Bergström BEROENDETILLSTÅND Några grunddrag FIXERING SJÄLVFÖRAKT, SKAM, SKULD OMEDELBAR BEHOVSTILL- FREDSTÄLLELSE FÖRNEKELSE Tre Faktorer Styr vår Personlighet

Läs mer

Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada

Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada lärdomar från forskning och kliniskt arbete Catherine Aaro Jonsson Leg psykolog, Fil dr Specialist inom neuropsykologi SNPF norra 17 september 2014 Rehabiliteringsprogram

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Fysisk aktivitet i behandling av

Fysisk aktivitet i behandling av Fysisk aktivitet i behandling av Alkoholmissbruk & Depression Helena Prochazka MD PhD Universitetssjukhuset I Lund Nov 2006 Fysisk aktivitet = Vad menas med fysisk aktivitet/motion motion? varje kroppsrörelse

Läs mer

Neurovetenskap. Varför? Effekten i fokus. Tolkning. Hur? Vad? Vem? Ledaren i fokus.

Neurovetenskap. Varför? Effekten i fokus. Tolkning. Hur? Vad? Vem? Ledaren i fokus. Ett nytt paradigm Neurovetenskap Effekten i fokus Tolkning Hur? Varför? Vad? Ledaren i fokus Vem? maria.tornberg@actea.se Just nu LEDARE MEDARBETARE KUND/ MARKNAD RESULTAT Ledarskap handlar om att veta

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

Hjärnan Och Dess Belöningssystem. Sjukhus

Hjärnan Och Dess Belöningssystem. Sjukhus Hjärnan Och Dess Belöningssystem Moa Bjerner,, ST-läkare Kalix VC, Jourläkare Akutmottagningen Kalix Sjukhus Hjärnans Belöningssystem Hjärnans Belöningssystem Utvecklat via evolutionen (Nucleus accumbens)

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Alkoholabstinens bakgrund och behandling Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Abstinensbehandling Generell bakgrund till abstinenssyndrom Generella principer

Läs mer

DSM-5 sjösatt - nytt missbruksbegrepp: Substance Use Disorder

DSM-5 sjösatt - nytt missbruksbegrepp: Substance Use Disorder Rapport från 166:e APA-kongressen 2013 DSM-5 sjösatt - nytt missbruksbegrepp: Substance Use Disorder Av Jörgen Engel, senior professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg samt läkare på Nordhemskliniken,

Läs mer

En narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet

En narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet Oslo 2015-04-18 En narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Oslo 2015-04-18

Läs mer

Beroende, belöning, socker

Beroende, belöning, socker Beroende, belöning, socker elisabet.jerlhag@pharm.gu.se Beroendeforskare, docent Sektionen för farmakologi Göteborgs Universitet Hjärnans belöningssystem Strömberoende råtta HJÄRNANS DOPAMIN BELÖNINGSSYSTEM

Läs mer

Rökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se

Rökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Rökavvänjning i den kliniska vardagen Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Hälsokonsekvenser av rökning jämfört med andra riskfaktorer Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Högt BMI

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Tobaksberoende: Mekanismer. Medicinsk och icke medicinsk behandling, tobak (o)hälsa. Matz Larsson

Tobaksberoende: Mekanismer. Medicinsk och icke medicinsk behandling, tobak (o)hälsa. Matz Larsson Tobaksberoende: Mekanismer. Medicinsk och icke medicinsk behandling, tobak (o)hälsa. Matz Larsson Kostnad /vunnet levnadsår Behandling av måttlig hypertoni 249000:- Rökavvänjningsråd (där 1% av pat.slutar

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

I stället för Bitten Jonsson

I stället för Bitten Jonsson I stället för Bitten Jonsson Cicci Bergfjord Beroendeterapeut Specialisering sockerberoende Andnings coach 070-7999702 cicci.bergfjord@kreativkost.se Om det finns nåt som ger Energi brist Huvudvärk-migrän

Läs mer

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder? Ungdomar och rikstagande Hur rustar jag mig som förälder? Obalans mellan olika hjärnområdens mognad Känslor, drifter och kognitiva funktioner mognar tidigt Kontrollerande funktioner mognar sent Ta risker

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Om adhd hos vuxna.

Om adhd hos vuxna. Om adhd hos vuxna www.habilitering.se/adhd-center Föreläsningens innehåll 1. Diagnosen adhd 2. Vad innebär svårigheterna? 3. Hur vanligt är adhd? 4. Genusperspektiv 5. Förklaringsmodeller 6. Utredning

Läs mer

Hur skapas beroende Hur skapas beroende, vad händer i hjärnan och vad kan vi göra åt det?

Hur skapas beroende Hur skapas beroende, vad händer i hjärnan och vad kan vi göra åt det? Hur skapas beroende Hur skapas beroende, vad händer i hjärnan och vad kan vi göra åt det? Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Stockholm den 2015-09-10

Läs mer

Vilka är Siri Leksnes och Irene Tracey? Din smärta är personlig och du är den enda som vet hur det känns.

Vilka är Siri Leksnes och Irene Tracey? Din smärta är personlig och du är den enda som vet hur det känns. Roger Sjöblom har läst och analyserat artikeln A common neurobiology for pain and pleasure (En gemensam neurobiologi för smärta och njutning ) av Siri Leknes och Irene Tracey april 2008 Perspectives SCIENCE

Läs mer

Nationell fördjupning Riskbruk, missbruk och beroendelära

Nationell fördjupning Riskbruk, missbruk och beroendelära riskbruk, missbruk och beroende kunskap till praktik Nationell fördjupning Riskbruk, missbruk och beroendelära Ett arbetsmaterial för att komma vidare Innehållsförteckning Bakgrund 5 Nationell fördjupningskurs

Läs mer

Dopamin, serotonin och endorfiner påverkar humör, känslor och kan skapa beroende

Dopamin, serotonin och endorfiner påverkar humör, känslor och kan skapa beroende Dopamin, serotonin och endorfiner påverkar humör, känslor och kan skapa beroende Jeanette Eldestål Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, höstterminen 2010 Institutionen

Läs mer

Akut och långvarig smärta (EB)

Akut och långvarig smärta (EB) Akut och långvarig smärta (EB) Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse där smärtan kan uttryckas på ett flertal olika sätt. Nociception är benämningen för aktivitet i smärtsystemet och nervfibrer

Läs mer

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

VÅLDTÄKT. Lotti Helström VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till

Läs mer

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? Projektnätverk - Förändringsledning Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? 1 www.minspiro.se Hur motiverar man andra? Hur blir du motiverad? 1 Yttre och inre motivation Yttre motivation Handling ->

Läs mer

Hjärnans utveckling och sårbarhet

Hjärnans utveckling och sårbarhet Hjärnans utveckling och sårbarhet Hugo Lagercrantz 13/9/10 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hugo Lagercrantz 1 Milstolpar Uppkomsten av nervceller Uppblåsning av hjärnan 200 000 nya nervceller/min

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

I huvudet på en tonåring: Tonårshjärnan i riskabel omvandling

I huvudet på en tonåring: Tonårshjärnan i riskabel omvandling Malmö, SUS 6 februari 2014 Unga och risktagande I huvudet på en tonåring: Tonårshjärnan i riskabel omvandling Vet inte den unge ac oskyddat sex kan vara farligt? AC intellektuellt förstå riskerna med ec

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017

Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017 Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017 Abstrakt Kan det vara så att den beslutsfattande hjärnan är något som vi kan påverka själva, om vi blir medvetna om

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström Kärlek till döds Om droger och beroende Gunnar Bergström BEROENDETILLSTÅND Några grunddrag FIXERING SJÄLVFÖRAKT, SKAM, SKULD OMEDELBAR BEHOVSTILL- FREDSTÄLLELSE FÖRNEKELSE Tre Faktorer Styr vår Personlighet

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ Nytt från n stressforskningsfronten stress och återhämtning Psyko-neuro neuro-immuno-endokrina samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ mdhet/ångest Socialstyrelsens nya riktlinjer Lars-Gunnar Gunnarsson

Läs mer

Beroendelära för ickepsykiatriker! MI och ÅP två metoder som gärna kan kombineras. peter.wirbing@telia.com Föreläsning HT 2012 Björkviksgruppen

Beroendelära för ickepsykiatriker! MI och ÅP två metoder som gärna kan kombineras. peter.wirbing@telia.com Föreläsning HT 2012 Björkviksgruppen Beroendelära för ickepsykiatriker! MI och ÅP två metoder som gärna kan kombineras peter.wirbing@telia.com Föreläsning HT 2012 Björkviksgruppen Detta ska jag berätta om n Riskbruk och beroende kännetecken

Läs mer