Vad ska vi gå igenom idag?

Transkript

1 Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk Naturliga belöningsstimuli Droginducerad belöning utveckling Exempel från GD Institutionen för farmaceutisk biovetenskap Neurofarmakologi, drogberoende och beteende Uppsala universitet Erika.Roman@farmbio.uu.se Medicin & Farmaci Medicin & Farmaci Kommunikation mellan celler i hjärnan (nervceller) Fahlke, Missbrukspsykologi 2012 J Comp Physiol Psychol (1954) 47(6):419-27

2 Hjärnans belöningsnätverk Elektrisk stimulering Reglerande kroppsegna system pleasure centers Goldstein, Addiction Aktivering belöningseffekt Nylander, medicin 2014 Naturliga belöningsstimuli Godis Fonzies Chocolate, 1 ml Mat Sexuell akivitet Fysisk aktivitet Spänningsfyllda situationer Stress time (min) Bassareo & Di Chiara, 1997 Bassareo et al., 2002

3 Sexuell aktivitet Kunskap Mycket kunskap från forskning om beroendeframkallande substanser Medicin & Farmaci Pfaus et al., 1990 Varför tar vi droger? Belöning, rus, eufori. Första drogintaget Impulsivitet Risktagande Drogeffekter Omgivande miljö Droganvändning Kontroll Förstärkning positiv negativ Rus Abstinens Kompulsivitet Kontrollförlust Negativ förstärkning Drogfokus Drogrelaterade aktiviteter > andra aktiviteter Medicin & Farmaci Modifierad från Nylander, medicin, 2014

4 Droginducerad belöning Droginducerad belöning cannabis kokain nikotin alkohol amfetamin heroin naturlig belöning Goldstein, Addiction Aktivering belöningseffekt framkallande medel har olika verkningsmekanismer MEN det gemensamt att de aktiverar belöningssytemet Nylander, medicin 2014 Ökning av dopamin vid stimulering Ett kokainrus Amfetamin Kokain Alkohol, cannabis, nikotin, heroin Mat, sex Basalnivå av dopamin tid Studier av Volkow, Fowler et al. NIDA online Nylander, medicin 2014

5 Effekter Initialt drogintag Belöning Värdering av effekter Minne av drogintaget Vanemässig användning Motivation Drogsökande beteende Drogberoende, tvångsmässigt drogintag Försämrad inhibitorisk kontroll, riskbedömning och beslutsfattande Första drogintaget Impulsivitet Risktagande Drogeffekter Omgivande miljö Droganvändning Kontroll Områden i hjärnan Signalsubstanser NAC skal Centrala amygdala Hippocampus Dopamin Enkefalin, endorfin NAC kärna Dorsala striatum Amygdala Dopamin Basolaterala amygdala Hippocampus Stressnätverk Glutamat Dynorfin CRF Noradrenalin Rus Abstinens Kompulsivitet Kontrollförlust Negativ förstärkning Drogfokus Drogrelaterade aktiviteter > andra aktiviteter Modifierad från Nylander, medicin, 2014 Modifierad från Nylander, medicin, 2014 Effekter Initialt drogintag Belöning Värdering av effekter Minne av drogintaget Vanemässig användning Motivation Drogsökande beteende Drogberoende, tvångsmässigt drogintag Försämrad inhibitorisk kontroll, riskbedömning och beslutsfattande Första drogintaget Impulsivitet Risktagande Drogeffekter Omgivande miljö Droganvändning Kontroll Områden i hjärnan Signalsubstanser NAC skal Centrala amygdala Hippocampus Dopamin Enkefalin, endorfin NAC kärna Dorsala striatum Amygdala Dopamin Basolaterala amygdala Hippocampus Stressnätverk Glutamat Dynorfin CRF Noradrenalin Rus Abstinens Kompulsivitet Kontrollförlust Negativ förstärkning Drogfokus Drogrelaterade aktiviteter > andra aktiviteter Modifierad från Nylander, medicin, 2014 Modifierad från Nylander, medicin, 2014

6 Vid kroniskt bruk förändras drogeffekter Eufori (upprymdhet) Initialt Efter en tids regelbunden användning Efter lång tids användning/beroende Första drogintaget Impulsivitet Risktagande Drogeffekter Omgivande miljö Droganvändning Kontroll Rus Abstinens Kompulsivitet Kontrollförlust Negativ förstärkning Drogfokus Drogrelaterade aktiviteter > andra aktiviteter Dysfori (nedstämdhet) Modifierad från Nylander, medicin, 2014 Förändrade drogeffekter Minskade positiva belöningseffekter Tolerans Abstinens Kraftigt negativt stadium i frånvaro av drog craving Triggas lätt av olika stimuli, huvudsakligen drogintag, drogrelaterade stimuli, stress Kontrollförlust Förändrade drogeffekter Minskade positiva belöningseffekter Tolerans Abstinens Kraftigt negativt stadium i frånvaro av drog craving Triggas lätt av olika stimuli, huvudsakligen drogintag, drogrelaterade stimuli, stress Kontrollförlust Medicin & Farmaci Medicin & Farmaci

7 Den drogberoende hjärnan Nylander, medicin 2014 Volkow et al., 2004 Abstinens Förändrade drogeffekter Minskade positiva belöningseffekter Tolerans Abstinens Kraftigt negativt stadium i frånvaro av drog craving Triggas lätt av olika stimuli, huvudsakligen drogintag, drogrelaterade stimuli, stress Kontrollförlust Symtom som uppträder i frånvaro av drog vid beroende Drogspecifika symtom Fysiska Psykiska Generella symtom, t. ex. Dysfori Medicin & Farmaci Medicin & Farmaci

8 Abstinenssymtom, exempel Fysiska Tremor Krampanfall Svettningar Rinnande ögon/näsa Gäspningar Feber Psykiska Dysfori Sömnsvårigheter Rastlöshet Förändrade drogeffekter Minskade positiva belöningseffekter Tolerans Abstinens Kraftigt negativt stadium i frånvaro av drog craving Triggas lätt av olika stimuli, huvudsakligen drogintag, drogrelaterade stimuli, stress Kontrollförlust Medicin & Farmaci Medicin & Farmaci En bild av drogsug Den drogberoende hjärnan NIDA online Medicin & Farmaci Nylander, medicin 2014

9 Kontrollförlust & kompulsivitet Förändrade drogeffekter Minskade positiva belöningseffekter Tolerans Abstinens Kraftigt negativt stadium i frånvaro av drog craving Triggas lätt av olika stimuli, huvudsakligen drogintag, drogrelaterade stimuli, stress Kontrollförlust Försämrad impulskontroll - kan inte motstå Kan inte begränsa intaget - tar mer än tänkt Tvångsmässig användning - måste ha Använder drogen trots vetskap om negativa konsekvenser Medicin & Farmaci Medicin & Farmaci Den drogberoende hjärnan Förändrade drogeffekter Minskade positiva belöningseffekter Tolerans Abstinens Kraftigt negativt stadium i frånvaro av drog craving Triggas lätt av olika stimuli, huvudsakligen drogintag, drogrelaterade stimuli, stress Kontrollförlust VARFÖR? HUR HAR HJÄRNAN FÖRÄNDRATS? Medicin & Farmaci Nylander, medicin 2014

10 Långtidseffekter av kokain Effekter Initialt drogintag Belöning Värdering av effekter Minne av drogintaget Vanemässig användning Motivation Drogsökande beteende Drogberoende, tvångsmässigt drogintag Försämrad inhibitorisk kontroll, riskbedömning och beslutsfattande Områden i hjärnan NAC skal Centrala amygdala Hippocampus NAC kärna Dorsala striatum Amygdala Basolaterala amygdala Hippocampus Stressnätverk Studier av Volkow, Fowler et al. NIDA online Signalsubstanser Dopamin Enkefalin, endorfin Dopamin Glutamat Dynorfin CRF Noradrenalin Modifierad från Nylander, medicin, 2014 Komplexa system. Genetisk bakgrund (genotyp) miljö Individuella skillnader: intag miljö effekter miljö Beteende i vuxen ålder (fenotyp) benägenhet beroendeutveckling skador Medicin & Farmaci Koob & Volkow ND, 2010 Modifierad från I Nylander

11 Den känsliga unga hjärnan Den unga hjärnan är sårbar Prefrontala cortex utvecklas/ mognar sent Viktigt för beslutsfattande förmåga, impulskontroll mm Gambling disorder (GD) Prefrontala cortex Gogtay et al., 2004 How the Brain Gets Addicted to Gambling Addictive drugs and gambling rewire neural circuits in similar ways Scientific American, Oct 15, 2013 Impulsivitet Dopamin och impulsivitet Komplext predisposition for premature, poorly planned, unduly risky or inappropriate actions Daruma and Barnes, 1993 varieties of impulsivity Evenden, 1999 impulsivity encompasses a more complex array of behavioural processes, including urgency, risk-taking, sensation-seeking, nonplanning, lack of premeditation, a disregard for future consequences and insensitivity to punishment Jupp et al., 2013 Impulsiva handlingar Impulsiva val Jupp et al., 2013

12 The rodent gambling task Basala nivåer av dopaminreceptorer hos GD individer Fler prematura responser fler riskfyllda val (större belöningar med ökad risk för bestraffning) Barrus el at., 2015 Boileau et al., 2013 Aktivering av monetära respektive erotiska stimuli hos GD individer Sammanfattning Mycket kvar att lära Kunskap och metoder från studier av substansberoende vägledande inom GD-forskning Många likheter Medicin & Farmaci Sescousse et al., 2013

13 Tack för idag Medicin & Farmaci