Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen"

Transkript

1 Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Institutet Initialt drogtagande Genetiska faktorer Miljöfaktorer Stress Drogens effekt Tvångsmässigt drogtagande Beroende Drogfrihet Återfall Långvarig drogfrihet Tillfrisknande?

2 Beroende (DSM IV) Minst 3 av 7 kriterier ska vara uppfyllda under det senaste året Tolerans, definierat som endera av följande a) ett behov att påtagligt ökad mängd av substansen för att uppnå rus eller annan önskad effekt b) påtagligt minskad effekt vid fortgående bruk av samma mängd av substansen Abstinens, vilket visar sig i något av följande: a) abstinenssymptom som är karaktäriska för substansen b) samma substans (eller liknande substans) intas i syfte att linda eller undvika abstinenssymptom Substansen används ofta i större mängd eller under längre period än vad som avsågs Det finns en varaktig önskan om eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera substansbruket Beroende (DSM IV) Minst 3 av 7 kriterier ska vara uppfyllda under det senaste året Mycket tid ägnas åt att försöka få tag på substansen (t ex att besöka fler olika läkare för att få recept), nyttja substansen (t ex kedjeröka) eller hämta sig från substansbrukets effekter Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsmässiga aktiviteter överges eller minskas på grund av substansbruket Bruket av substansen fortgår trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär som sannolikt orsakats eller förvärrats av substansen (t ex fortsatt bruk av kokain trots vetskap om kokainbetingad depression, fortsatt drickande trots vetskap om magsår som förvärrats av alkoholen) Beroende (ICD 10) Minst 3 av 6 kriterier ska vara uppfyllda under det senaste året Ett starkt behov ("sug") eller tvång att ta substansen Svårigheter att kontrollera konsumtionen av substansen Förekomsten av abstinenssymtom Toleransökning Tilltagande ointresse av andra saker pga. substansen Fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador

3 Jenny Häggkvist Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Kontrollförlust Tolerans Abstinens Fortsätter trots konsekvenser Beroende Drogsug ( craving craving ) Triggers/stimuli pga. betingning Stress Primingdos Min älskare var kall och grym och knappast trogen. Men jag upphörde aldrig att älska honom. Varje gång g jag ser en film där d r folk tar kokain vill jag ha det. Det är r nästan n så s jag känner k smaken i strupen. Patti Davis, Times 2001

4 Amygdala aktiverad Naturfilm Maximal skattning av drogsug Svettningar, hjärtklappning Kokainfilm Adapted from Childress et al 1999 Orbitofrontalcortex Droginducerad Craving Craving Adapted from Volkow, N. D. et al. Cereb. Cortex 2000 Alkoholsug fmri Alkoholister (>24 ( h sen senaste intaget) samt personer med sporadiskt bruk En klunk alkohol (öl/vin/sprit) ( + presentation av alkoholkopplade bilder, bilder på p andra drycker samt som inte förest f reställde något n alls Skattning av alkoholsug + fmri Korrelation hjärnaktivitet skattning av alkoholsug H. Myrick et al Neuropsychopharm 2004;29:

5 Alkoholsug fmri Nucleus accumbens välbefinnande Orbitala frontala cortex impulskontroll (överaktiverad vid tvångssyndrom) Anterior cingulate värdering av stimuli och ihopkoppling till positiv känsla k Korrelation hjärnaktivitet skattning av alkoholsug H. Myrick et al Neuropsychopharm 2004;29: Beroende Drogsug ( craving craving ) Aktivering av specifika områden i hjärnan som t.ex. amygdala och anterior cingulate vid drogrelaterade stimuli Aktivering av orbitofrontalcortex (OFC) vid drogrelaterade stimuli samt vid droginducerad craving liknar aktiveringen som ses i OFC hos patienter med tvångssyndrom (OCD) Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Kontrollförlust Tolerans Abstinens Fortsätter trots konsekvenser

6 Beroende Prefrontala cortex Beslutsfattande Riskvärdering Personlighet Kontroll, motivation Iowa gambling test Små vinster & Små förluster Vinst på långsikt Stora vinster & Stora förluster Förlust på långsikt Kontrollperson Kokainmissbrukare

7 Alkohol och Frontal loberna Alkoholist Kontrollperson Iowa gambling test Små vinster & Små förluster Vinst på långsikt Stora vinster & Stora förluster Förlust på långsikt Prefrontala cortex Minskad aktivitet i PFC leder till en minskad kontroll Svårigheter med långsiktig planering Fortsatt drogintag även om patienten utrycker att den vill sluta Personligheten påverkas

8 Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Kontrollförlust Tolerans Abstinens Fortsätter trots konsekvenser Jenny Häggkvist Beroende Abstinens Symtomen är ofta de motsatta från de effekter som själva substansen ger Varierar mellan de olika beroendeframkallande preparaten och kan yttra sig både i fysiska och psykiska symtom I vissa fall kan abstinens reaktionerna vara direkt livshotande och kräver då sjukhusvård Beroende Abstinens Alkohol Autonom hyperaktivitet (svettning, hjärtklappning) Handtremor Sömnstörningar Illamående Motorisk aktivering hallucinationer Krampanfall Delirium tremens (svår ångest/oro, förvirring, svåra hallucinationer, aggressiv, kardiovaskulär kollaps) Centralstimulerande: Oftast psykiska abstinenssymptom Trötthet Depression Motorisk hämning Opiater Kraftig fysisk abstinens Influensaliknande symptom, muskelvärk, svettningar, feber, rinnande näsa Diarré Kräkningar, illamående Nedstämdhet

9 Normal GABA Glutamat ALKOHOL - MISSBRUK Alkohol Abstinent GABA Glutamat Glutamat GABA Normal Endorfin Dynorfin HEROIN - MISSBRUK Akut Heroin Abstinent Heroin My agoinist Dynorfin Dynorfin Endorfin Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Kontrollförlust Tolerans Abstinens Fortsätter trots konsekvenser

10 Jenny Häggkvist Dopaminfrisättning vid belöningar Beroendeframkallande droger ex amfetamin 200% 150% 100% Sex Mat Tid Kontroller Missbrukare Kokain Amfetamin Dopamin- 1000% frisättning (% av basal nivå) Dopamin- receptorer Heroin Alkohol Adapted from Volkow et al 2004

11 Dopamin receptor nivåer Morgan et al 2002 Nature Neuroscience Dopamin- receptor nivå Czoty et al. Psychopharmacology (2004) Tolerans samt naturliga belöningar - Akut: Frisättning av Dopamin - Kroniskt Frisättning av Dopamin samt antal Dopaminreceptorer Tolerans samt minskad känslighet k för f r naturliga belöningar

12 Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Abstinens Kontrollförlust Tolerans Fortsätter trots konsekvenser Strukturella förändringar f i hjärnan och alkohol Region Frontala cortex (nervceller) Icke komplicerade alkoholister (ingen leversjukdom eller Wernike-Korsakoff) 77% Wernicke (tiaminbrist) 80% Korsakoff (kronisk irreversibel Wernicke) 84% Thalamus 100% 52% 36% Cerebellum - lillhjärnan 95% 57% - Axoner 98% 79% 83% Initialt drogtagande Genetiska faktorer Miljöfaktorer Stress Drogens effekt Tvångsmässigt drogtagande Beroende Drogfri Återfall Långvarig drogfrihet Tillfrisknande?

13 Hur påverkas p hjärnan vid långtidsbruk av droger? Hjärnan efter droger Frisk kontrollperson Kokainmissbrukare (10 dagar) Kokainmissbrukare (100 dagar) Adapted from Volkow et al 1993 Synapse 14: Innan amfetaminbehandling Efter 10dagars amfetaminbehandling 4veckor 6 månader Droger har långtids ngtids- konsekvenser i hjärnan 1år Flera år Adapted from Melega et al 1997 Brain Research 766(1-2); Jenny Häggkvist

14 Jenny Häggkvist Alkohol Alkoholist Frisk försöksperson Alkohol 10 dagar senare 60 dagar senare Adapted from Nicolas et al 1993 Journal of Nuclear medicin

15 Sammanfattning Grundforskning 1. Belöning ning: Dopamin i N.Acc 2. Motivation: Aktivitet i belöningssystemet minskat intresse för naturliga belöningar 3. Kontroll: Aktivitet i PFC 4. Inlärning/ rning/drogsug drogsug: Aktiveras av cues Intervention 1. Reducera de belönande effekterna: Farmakologiskt 2. Öka värdet på icke drogrelaterade belöningar: Farmakolgiskt och beteende terapi 3. Öka den inhibitoriska kontrollen: Kognitiv beteende terapi 4. Försvaga inlärda drogresponser Kognitiv beteende terapi Sammanfattning - Alla beroendeframkallande ämnen aktiverar hjärnans belöningssystem och kidnappar hjärnan rnan - Hjärnan förändras f med långvarigt l drogmissbruk förändringar kan kopplas till kriterier för f r beroende - Hjärnan kan återh terhämta sig men det tar tid!

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan?

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan? Beroendeutveckling Vad händer i hjärnan? Jenny Häggkvist, Med. Dr Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Institutet Föreläsningen - Introduktion till hjärnan

Läs mer

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Lotta Arborelius, docent Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Absint av Edgar Degas Varför har vi ett

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Alkoholberoende Farmakologisk behandling Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer

Vad är riskbruk, missbruk och beroende

Vad är riskbruk, missbruk och beroende Uppsala 2014032-27 Vad är riskbruk, missbruk och beroende Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Hjärnan Livet i vardagen Vad är riskbruk? Riskbruk

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Missbruk och beroende

Missbruk och beroende Missbruk och beroende Karin Hyland Specialistläkare i psykiatri 121120 Vad kan missbrukas? Alkohol Diverse droger Läkemedel Mat Sex Spel Internet Mm, mm Dopaminsystemet - Hjärnans belöningssystem - Överlevnadsvärde

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki. Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Droganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr

Droganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr Jaan Ruusa Överläkare Med. Dr Droganvändningsområden Medicinskt Inom forskning Industri/hantverk Kulinariskt Vad är acceptabelt? Avgörs av kulturella, religiösa, etiska, politiska och ekonomiska normer

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Avgiftning från opiater med Subutex

Avgiftning från opiater med Subutex Avgiftning från opiater med Subutex Lars Goyeryd Specialistläkare Lars Goyeryd Läkarexamen 1989 Leg läkare 1991 Specialist i anestesi- & intensivvård 1995 Heltid beroendemedicin sedan 1997 Lindalen heltid

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens

Läs mer

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Akut alkoholförgiftning Abstinens symtom och behandling Wernicke-encefalopati Korsakoffs demens ALKOHOL-RISKBRUK Kvinnor: > 9 standardglas/vecka,

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

Hjärnans belöningssystem

Hjärnans belöningssystem Hjärnans belöningssystem - övergången till beroende Maria Östman Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Ungdomar och riskbruk

Ungdomar och riskbruk Ungdomar och riskbruk Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se PRIMÄRPREVENTION Skola Elever Föräldrar Personal SEKUNDÄRPREVENTION Kliniken Ungdomsresurs,

Läs mer

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis?

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 013-0-07 Konferens om cannabis Sundsvall 7 februari 013 Upplägg Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 1. Introduk7on 7ll hjärnan. Beroende och belöningssystemet 3.

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Neuropsykologi, med inriktning på cannabis Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Belöningssystemet! Dopamin. FC! NAcc! VTA! FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area!

Belöningssystemet! Dopamin. FC! NAcc! VTA! FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area! Belöningssystemet! FC! NAcc! VTA! Dopamin FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area! Tack &ll Dr Luke Clark Droger och belöningssystemet! FC! NAcc! VTA! Amfetamin Kokain

Läs mer

Sammanfattning av informationskväll om droger

Sammanfattning av informationskväll om droger Sammanfattning av informationskväll om droger Gullmarsskolans aula 2012-10-23 Sammanställt av Anna Nyman Holgersson, Folkhälsosamordnare Tel. 0523-61 31 09 anna.nyman-holgersson@lysekil.se Program Föreläsning

Läs mer

Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling

Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling I remember the night and the Tennessee Waltz Cause I know just how much I have lost. Yes I lost my little darling the night they were playing that beautiful

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Allt sedan amerikanen Olds av en ren slump upptäckte belöningssystemet på 1950-talet har forskningen om hur droger påverkar hjärnan intensifierats. Senare

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna GHB Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna Avd.306/Unga vuxna Avdelning för abstinensbehandling för barn och ungdomar mellan 16-21 år med eller utan psykiatrisk sidodiagnos,

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär

Läs mer

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Catalina Soler Torres Öl-BUP Västerås

Catalina Soler Torres Öl-BUP Västerås Catalina Soler Torres Öl-BUP Västerås Positive reinforcement produced by electrical stimulation of septal are and other regions of the rat brain. J Comp Physiol psychol 1954; 47.419-427 Gnagarna hade möiljgheter

Läs mer

UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL. Gällande krav vid beroende eller missbruk samt vid utredning efter grovt rattfylleri

UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL. Gällande krav vid beroende eller missbruk samt vid utredning efter grovt rattfylleri UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL Denna blankett kan användas vid beroende eller missbruk samt för särskilt läkarutlåtande efter grovt rattfylleri. Utredningen efter grovt rattfylleri

Läs mer

Underliggande biologiska orsaker till spelberoende en kunskapsöversikt Stefan Brené

Underliggande biologiska orsaker till spelberoende en kunskapsöversikt Stefan Brené Underliggande biologiska orsaker till spelberoende en kunskapsöversikt Stefan Brené statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Underliggande biologiska orsaker till spelberoende en kunskapsöversikt Stefan Brené

Läs mer

Alkohol och missbruk

Alkohol och missbruk Alkohol och missbruk Bakgrunden till bilkörning under påverkan Göteborg 2004-10-05 Mikael Romanus Docent i kirurgi, Länsstyrelsen Västra Götaland 031-404048, 0706-604048 mikael@romanus.se Innehåll 1 Tratten,

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet VT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

Missbruk och Beroende Ur ett neurovetenskapligt perspektiv

Missbruk och Beroende Ur ett neurovetenskapligt perspektiv Missbruk och Beroende Ur ett neurovetenskapligt perspektiv Seminarium Hälsa för brukare Malmö 171110 Brukarföreningarna i Stockholm och Skåne Dr Johan Kakko, MD PhD Överläkare MUV, Psykiatriska Kliniken,

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

2. (1p) Vissa opioidanalgetika, exempelvis petidin, kan framkalla dysfori snarare än eufori. Varför?

2. (1p) Vissa opioidanalgetika, exempelvis petidin, kan framkalla dysfori snarare än eufori. Varför? Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1. (2p) Vigabatrin är en GABA-transaminashämmare med bevisad antiepileptisk effekt. Trots detta används den mycket sällan varför? Ge dessutom exempel på två

Läs mer

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Anders Håkansson, leg läkare, professor Enheten för klinisk beroendeforskning Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Heroin Injektion, rökning, sniffning

Läs mer

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare Psykossjukdomar Janet Cunningham ST-Läkare Psyko,ska,llstånd Schizofreni Schizoaffek,vt syndrom Schizofreniformt syndrom Kortvarig psykos Drogutlöst psykos Läkemedelsbe,ngad psykos Vid hjärnskador och

Läs mer

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro 2014-10-15 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE?

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? Solveig Olausson, Fil. Dr. Leg. Psykolog, Specialist klinisk psykologi Malin Hildebrand Karlén, Fil. Dr. Leg. Psykolog ALKOHOL Förstärkta känslor i början I början

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren

Bipacksedel: information till användaren Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Mental health: 42 000 000 Mental disorders: 13 700 000. WHO fakta. Internet/ Tester och Terapier ex.

Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Mental health: 42 000 000 Mental disorders: 13 700 000. WHO fakta. Internet/ Tester och Terapier ex. Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

Spel och spelproblem

Spel och spelproblem Spel och spelproblem Spel: Två eller fler parter satsar något av värde i hopp om att vinna något av större värde. Vem som vinner eller förlorar beror på utgången av händelser som är okända för deltagarna

Läs mer