Icke-motoriska symtom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Icke-motoriska symtom"

Transkript

1 Icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Klas Wictorin Neurologi, Helsingborg Icke-motoriska symtom Vanliga vid Parkinsons sjukdom Blodtrycksfall Salivöverskott Förstoppning Urinträngningar Sömnsvårigheter Depression Kognitiva besvär Impulskontroll Icke-motoriska symtom -Tillräcklig uppmärksamhet, först under senare tid -Stor betydelse för patienter och anhöriga -Påverkar livskvaliteten minst lika mycket som rörelseproblemen (eller mer) Vilka är de vanligaste ickemotoriska symtomen?

2 Vilka symtom hos vilken patient? Alla drabbas inte av alla dessa symtom. Parkinsons sjukdom kan se väldigt olika ut hos olika personer. Symtomen varierar också under sjukdomens olika faser. Hur kan vi förstå och behandla dessa symtom? 1. Översikt anatomi och funktion 2. Förändringar i hjärnan vid Parkinson 3. Sjukdomsmekanismer -- symtom 4. Vanliga icke-motoriska symtom och behandling Översikt anatomi och funktion Substantia nigra, svarta substansen Nervceller med dopamin som signalämne - frisätts, utsöndras framme i storhjärnan Översikt anatomi och funktion Dopaminsystemet OBS: inte bara viktigt för motoriken! Motorloop Kognitiv loop Emotionell loop - DA-fibrer direkt till frontallober, limbiska systemet (från VTA) Dopaminsystemet: -Deltar i finregleringen av rörelser -Brist på dopamin: för lite rörelser -Överskott : för mycket rörelser - Servomotor Inblandat i finreglering av Frontalloberna Planering, utförande Limbiska systemet Känslor, sexualitet mm

3 Översikt anatomi och funktion Andra viktiga system- med särskild betydelse för PD Serotonin Noradrenalin Acetylkolin Autonoma nervsystemet Översikt anatomi och funktion Serotoninsystemet Känslor, stämningsläge Även viktigt för temperaturreglering, hunger Moderna antidepressiva läkemedel, SSRI, förstärker serotoninsystemet Översikt anatomi och funktion Noradrenalinsystemet Översikt anatomi och funktion Det kolinerga systemet Vakenhet, uppmärksamhet Det finns andra typer av antidepressiva läkemedel som förstärker detta system Betydelse för minne, andra högre (intellektuella) funktioner. Läkemedel vid demens förstärker detta system.

4 Översikt anatomi och funktion Autonoma nervsystemet 1. Översikt anatomi och funktion 2. Förändringar i hjärnan vid Parkinson 3. Sjukdomsmekanismer -- symtom 4. Vanliga icke-motoriska symtom och behandling Självständiga nervsystemet Reglering av inre funktioner, mag-tarm, urinvägar, hjärta, etc Förändringar i hjärnan vid Parkinson Förändringar i hjärnan vid Parkinson Olika sjukdomsfaser Parkinsons sjukdom en sjukdom med gradvis utveckling, olika faser Framför allt en fortlöpande påverkan av dopaminsystemet, men också andra system blir involverade Presymtomatisk fas (flera år) Tidiga sjukdomstecken (ofta icke-motoriska) Inledande sjukdomsfas Fluktuationsfas / Komplikationsfas

5 Förändringar i hjärnan vid Parkinson Utbredning av Lewy bodies Ansamling av äggviteämnen (proteiner) i klumpar inne i nervcellerna, fr a alfa-synuclein Typiskt för Parkinsons sjukdom (och några besläktade tillstånd, demens med Lewy bodies, MSA - i glia (stödje) celler) I substantia nigra, men också i flera andra områden; Olika teorier om hur sjukdomen utvecklas, kring vilka områden som är inblandade Distributionen av Lewy bodies är inte slumpmässig, utan berör specifika regioner Enligt vissa teorier, sker det en gradvis spridning av Lewy-kropparna och engagemang av olika områden - Braakhypotesen Förändringar i hjärnan vid Parkinson Braak et al 2003 En hypotes om hur Parkinsons sjukdom utvecklas Stämmer inte i alla avseenden; Skiljer sig från person till person. Förändringar i hjärnan vid Parkinson Distribution av Lewy bodies vid PD Tidigt i sjukdomen: T ex i luktbulberna, och motsvarande områden inne i hjärnan

6 Förändringar i hjärnan vid Parkinson Utbredning av Lewy bodies Tidigt i sjukdomen: -Dorsala motorkärnan för vagusnerven (i förlängda märgen) -Delar av det autonoma nervsystemet, mag-tarmkanalen -Finns även teorier om att sjukdomen börjar i magtarmkanalen Distribution av Lewy bodies Längre fram i sjukdomen: - Dopaminsystemet, - Kärnorna med serotoninceller (nc raphe), noradrenalinceller (locus coeruleus) Förändringar i hjärnan vid Parkinson Distribution av Lewy bodies Längre fram i sjukdomen: -Delar av hjärnbarken, -Kolinerga cellsystem Förändringar i hjärnan vid Parkinson Framför allt dopaminsystemet Även andra system påverkade: Hjärna och ryggmärg Serotonin- och noradrenalinsystemen Kolinerga system Autonoma nervsystemet Ganglier längs ryggmärgen Nervceller nere i mag-tarmkanalen

7 Vad innebär dessa förändringar De olika systemen finns kvar och utövar sina funktioner, men de kan vara påverkade så att man får symtom 1. Översikt över anatomi och funktion 2. Förändringar i hjärnan vid Parkinson 3. Sjukdomsmekanismer -- symtom 4. Behandling Sjukdomsmekanismer -- symtom Sjukdomsmekanismer -- symtom Hur kopplar man samman förändringarna i olika områden med symtom? Påverkan på luktbulben, och det autonoma nervsystemet Sämre luktsinne, trög mage, urinvägsproblem, blodtrycksfall Områden i hjärnstammen (kärnor för serotonin, noradrenalin) Smärtor, depression, sömnstörning Substantia nigra, andra delar av hjärnstammen, storhjärnan Motorsymtom, milda kognitiva symtom Sömnproblem Delar av hjärnbarken (bl a kolinerga system) - Högre (intellektuella) funktioner

8 Angående behandling De icke-motoriska symtomen: Dopaminbrist eller annan mekanism? Dopamin stor betydelse för flera olika ickemotorsymtom. Även symtom som normalt inte anses dopaminkopplade, kan svara till viss del på dopaminerg behandling Viktig kommentar Alla icke-motoriska symtom beror inte på Parkinsons sjukdom. Smärtor, magproblem, oro, depression etc, är naturligtvis vanliga symtom bland alla människor. Försiktighet: en del symtom kan förstärkas av dopaminerg behandling eller orsakas av behandlingen Andra icke-motor symtom har icke-dopaminerg genes. Icke-motoriska symtom 1. Översikt över anatomi och funktion 2. Förändringar i hjärnan vid Parkinson 3. Sjukdomsmekanismer -- symtom 4. Vanliga icke-motoriska symtom och behandling Vanliga ofta finns åtgärder som kan sättas in Blodtrycksfall Salivöverskott Förstoppning Urinträngningar Sömnsvårigheter Depression Kognitiva besvär Impulskontroll

9 Blodtrycksfall (ortostatism, hypotoni) Autonoma nervsystemet, noradrenalin sänkt Mest på morgon, förmiddag, efter måltid Yrsel, matthet, trötthet, svårt med koncentration Stödstrumpor, riklig dryck, sportdryck, fysisk aktivitet Justera läkemedel som kan sänka trycket Blodtryckshöjande mediciner Effortil Florinef Midodrin Salivöverskott Autonoma nervsystemet, svårigheter svälja Kan variera, även med medicineffekt Besvärande med rinnande saliv, socialt problem Justera medicinerna, underlätta sväljning Mediciner för att minska salivproduktion Egazil, att suga på (antikolinerg) Droppar under tungan (antikolinerg) Botulinumtoxin i spottkörtlar

10 Förstoppning Autonoma nervsystemet, försämrad tarmmotorik Kan komma tidigt i sjukdomen Kostanpassning, huskurer, sviskon mm; tillräckling dryck; minska ev tarmstoppande mediciner, fysisk aktivitet Tarmstimulerande läkemedel Urinträngningar Dopaminet, autonoma nervsystemet Både tidigt och längre fram i sjukdomen Uteslut prostataproblem hos män! Minska/undvik dryck efter kl 18 Höjd huvudända på sängen; minskad urinproduktion Läkemedel: välinställd dopaminerg stimulering viktigt Antikolinergika Betmiga

11 Sömnsvårigheter Dopaminet, hjärnstammen; kopplat till nedstämdhet, motoriska svårigheter, urinträngningar Olika typer av sömnproblem, vanligt! Andra orsaker än PD; t ex snarkningar (apnéer) RBD (drömsömnstörning) REM-sleep behavioural disorder (fäktar, skriker, ) Insomni (svårt att somna), uppsplittrad sömn RLS (WED) (Rastlösa ben) Allmän sömnhygien, undvika/minska vissa drycker; behandla urinträngningar, Läkemedel RBD: Iktorivil Uppsplittrad sömn: mianserin, mirtazapin RLS: dopaminmedel, gabapentin, mm Depression Del i sjukdomen, låga halter dopamin, men även noradrenalin, serotonin; Reaktion på att ha sjukdomen Kan komma tidigt, eller senare; vanligt! Behandlas ibland med hjälp av neurolog eller allmänläkaren, eller psykiater Om läkemedel behövs Dopaminstimulering kan ha effekt Antidepressiva, ofta för att höja både noradrenalin och serotonin

12 Kognitiva besvär Effekt av dopaminbrist, men också andra signalämnen som acetylkolin viktiga Stor variation; från ingen påverkan, till milda besvär och till demens Viktigt med diagnostik demens ett laddat begrepp; vid PD annorlunda jämfört med t ex Alzheimer exekutiva svårigheter, många bollar i luften MCI (mild kognitiv svikt) associerade symtom, t ex hallucinationer Läkemedel: kolinesterashämmare (höjer acetylkolin) Impulskontroll Dopaminet deltar i hjärnans belöningssystem; Biverkning av dopaminstimuleringen Spelberoende, ökad köplust, ökad sexlust Underrapporterat, man vill inte prata om det, tycker det känns pinsamt Viktigt uppmärksamma; ta på allvar; samtal anhöriga Kan komma med fördröjning efter medicinstart; särskilt dopaminagonister, men egentligen all dopaminerg medicinering Hänger ihop med punding, dopamindysreglering Medicinjustering, sätta ut/minska t ex agonist Viktigt med information vid medicineringsstart

13 Viktiga slutsatser; att komma ihåg Icke-motoriska symtom lika viktiga eller viktigare än de motoriska symtomen Parkinsons sjukdom ändrar sig över tiden; med stor variation från person till person Många av de icke-motoriska symtomen är kopplade till dopaminet Viktigt med en välinställd dopaminerg stimulering Vissa symtom kan delvis bero på störningar i andra nervkretsar Det kan vara av värde att behandla med läkemedel som påverkar -Noradrenalin -Serotonin -Acetylkolin -Autonoma nervsystemet Det avgörande är att uppmärksamma dem, att de kommer fram vid läkarbesök mm. Ofta finns specifika behandlingar att prova

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4 Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen

Läs mer

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

På toppen av karriären eller en samhällsbörda. På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON Dagens uppgift 1. Vad är Lewy body-demens (LBD)? - fall - kriterier - behandling 2. Hur är det att leva med LBD? - exempel från djupintervjuer Globalt Demens

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

PARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET

PARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET PARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET Man har alltsedan James Parkinson år 1817 beskrev Parkinsons sjukdom kännt till att trötthet hör till symtomen vid Parkinsons sjukdom. Han fäste sig vid de typiska sömnstörningarna

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Parkinsons sjukdom Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Neurodegenerativ sjukdom och parkinsonism Dementia with Lewy bodies Parkinson + dementia Parkinson s

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Lewy body sjukdom. Elisabet Londos. Överläkare, professor. Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus

Lewy body sjukdom. Elisabet Londos. Överläkare, professor. Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Lewy body sjukdom Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer men tål inte neuroleptika

Läs mer

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens. DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Lewy body demens och möjlig behandling

Lewy body demens och möjlig behandling Lewy body demens och möjlig behandling Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Disclosures: inga Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on

Läs mer

Alzheimer och Lewy body sjukdom

Alzheimer och Lewy body sjukdom Alzheimer och Lewy body sjukdom Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Alzheimer och Lewy body sjukdom tillhör sk demenssjukdomar Ny terminologi:

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen

Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen Vad är Dacepton? Dacepton är ett läkemedel som liknar dopamin

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Lewykroppssjukdomar nya forskningsrön och framtida behandling

Lewykroppssjukdomar nya forskningsrön och framtida behandling Lewykroppssjukdomar nya forskningsrön och framtida behandling Forskaren Thomas Näsströms föreläsning. Vad vet vi idag? Symtom, diagnos och bakomliggande mekanismer. Vilka behandlingar finns och vilka behandlingar

Läs mer

Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom

Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom: Fram till 1980-talet framförallt fokus på rörelsesymptomen James Parkinson (1817) tarmarna, vilka hela tiden hade legat i dvala, kräver

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter. selegilin

Bipacksedel: Information till användaren. Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter. selegilin Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi.

Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi. Parkinson s sjukdom Gesine Paul-Visse 15 februari 2017 Dagens föreläsning Introduktion till Parkinson s sjukdom Epidemiologi Patogenes Kliniska symtom motoriska symtom icke-motoriska symtom 1% av befolkning>65

Läs mer

Information om långvarig smärta

Information om långvarig smärta Information om långvarig smärta Normal upplevelse vid beröring och tryck TRYCK! Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig och tidigare svårbegriplig smärta kan idag förklaras med stöd av modern

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans

Läs mer

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3 Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett Information om din behandling med Concerta Läkemedelsbehandling vid ADHD Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat

Läs mer

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett Bipacksedel: Information till användaren Requip 0,25 mg filmdragerad tablett Requip 0,5 mg filmdragerad tablett Requip 1 mg filmdragerad tablett Requip 2 mg filmdragerad tablett Requip 5 mg filmdragerad

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

Förstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera.

Förstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera. Förstå din Tecfidera -behandling Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera. Innehåll Behandling med Tecfidera Om multipel skleros (MS) Multipel Skleros En kort beskrivning Diagnos

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad

Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad Parkinsons sjukdom Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad James Parkinson 1755-1824 Distriktsläkare (GP) i London Skrev 1817 An Essay on the Shaking Palsy 6 patientfall FORTSATT UTVECKLING 1919

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR ALLT OM GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Gastrointestinala störningar i samband med MS omfattar alltsom påverkar matsmältningssystemet och är ett resultat

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OLANZAPIN RATIOPHARM Datum: 21.7.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Olanzapin

Läs mer

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika är ett annat namn för läkemedel som har dopaminliknande effekter på vissa specialiserade hjärnceller, neuroner. Inom dopaminergika finns

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel Fråga doktorn om dina läkemedel Här är några tips på frågor som du kan ställa till din läkare om du får en ny medicin. Fråga också om du känner av symtom som yrsel och bristande balans när du tar vissa

Läs mer

Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling

Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling Anders Svensson, MD PhD Sr Medical AdvisorJanssen-Cilag AB 1 Insomnia är vanligt 20-45% av den vuxna befolkningen har sömnsvårigheter någon

Läs mer

Läkemedel mot Parkinsons sjukdom Yulia Surova Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund

Läkemedel mot Parkinsons sjukdom Yulia Surova Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund Bakgrund Läkemedel mot Parkinsons sjukdom Yulia Surova Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund Färre celler i hjärnan som producerar Dopamin Färre nervtrådar Läkemedel mot Parkinsons sjukdom

Läs mer

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens

Läs mer

Transplantation av hjärnceller vid Parkinson

Transplantation av hjärnceller vid Parkinson Transplantation av hjärnceller vid Parkinson Ingrid Strömberg Professor Institutionen för integrativ medicinsk biologi Enheten för histologi med cellbiologi Jag tänkte först berätta lite om Parkinsons

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Hydroxyzinhydrochlorid EQL Pharma 25 mg filmdragerade tabletter datum 7.1.2014, version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar

Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar Ludmilla Morozova-Roche Forskare Inst. för medicinsk kemi och biofysik Jag ska berätta om ett fenomen på molekylär nivå som ligger bakom

Läs mer

Ortostatisk hypotension en behandlingsingång vid kognitiv sjukdom

Ortostatisk hypotension en behandlingsingång vid kognitiv sjukdom Skånska demensdagen 2017 Ortostatisk hypotension en behandlingsingång vid kognitiv sjukdom Elisabet Londos, överläkare, professor Minneskliniken SUS Definition Definition Sänkning i systoliskt BT med minst

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Tack för en trevlig helg och för alla fina samtal, ha det fint tills vi ses igen.

Tack för en trevlig helg och för alla fina samtal, ha det fint tills vi ses igen. Yngre Parkinsson-träff i Höllviken 31aug - 2 sept 2018 Hej Då jag gillar att skriva så gör jag alltid anteckningar vid olika föreläsningar. Här kommer mina minnesanteckningar från de föreläsningar vi fick

Läs mer

Välkomna! Dag 2. Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi. Magnus Johnsson. Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan

Välkomna! Dag 2. Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi. Magnus Johnsson. Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan Välkomna! Dag 2 Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi Magnus Johnsson Kl 10-10.45 Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan Hjärnstammen Viktig del! Liten (ca 2cm i bredd) Livsviktiga funktioner!

Läs mer

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis

Läs mer

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola Jag känner mig trygg och bekräftad av någon som har en utvecklad känslighet

Läs mer

En vanlig behandling i en annorlunda form

En vanlig behandling i en annorlunda form LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska

Läs mer

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika

Läs mer

Förstå Lewy body demens. Elisabet Londos

Förstå Lewy body demens. Elisabet Londos Danska demensdagarna 2017 Förstå Lewy body demens Elisabet Londos Överläkare, professor Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Lewy body demens Beskrevs med kliniska konsensuskriterier 1996 Dessa

Läs mer

Falldiskussion 1. Navigate PD 1

Falldiskussion 1. Navigate PD 1 Falldiskussion 1 1 FALLSTUDIE 1 Man född 1951 2007 stelhet och svaghet i hö ben 2008 tillkomst av nedsatt finmotorik hö hand, samt ryggont, remitterad till ortoped som via MR fann spinal stenos, därtill

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett Information om din behandling med Concerta Läkemedelsbehandling vid ADHD Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer