Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
|
|
|
- Maj-Britt Hansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Parkinsons sjukdom Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
2 Neurodegenerativ sjukdom och parkinsonism Dementia with Lewy bodies Parkinson + dementia Parkinson s disease Alzheimer s disease Vascular dementia Progressive non-fluent aphasia PSP CBD Pick s disease Frontotemporal dementia ALS Semantic dementia MSA NPH
3 Viktiga sjukdomar med parkinsonism Synukleinopatier Parkinson disease (PD); Idiopathic (IPD) and hereditary Dementia with Lewy bodies (DLB) Multiple system atrophy (MSA) 4R-Tauopatier Progressive supranuclear palsy (PSP) Corticobasal degeneration (CBD) Vaskulära/övriga Cerebrovascular disease and Vascular dementia (VaD) Normal pressure hydrocephalus (NPH)
4 Diagnos av parkinsonistiska sjukdomar Symtom Motorik (symmetrisk/asymmetrisk, extremiteter/axialt, tremor, fall) Dysautonomi (ingen/mild/uttalad, tidig/sen) Kognitiv svikt (mild/uttalad, tidig/sen, karaktäristik, fluktuationer) Neuropsykiatri (hallucinationer, vanföreställningar, depression, ångest, apati) Röda flaggor (utöver ovanstående) Tidsförlopp (långsam/snabb progress, debutsymtom) Kliniska fynd (neurologi, kognition, psykiatri, övrigt) Biomarkörer (blod, cerebrospinalvätska, imaging, genetik)
5 Patologi vid Parkinsons sjukdom Bild: Lewy body Braak, 2005
6 Parkinsons sjukdom Vanligaste neurodegenerativa sjukdomen efter Alzheimers sjukdom Debut från tonår till äldre, prevalens ökar med åldern Minst 2 av 4 kardinalsymtom av parkinsonism Karakteristiskt med asymmetrisk debut Gradvis och långsam progression Icke-motor symtom är vanliga och kan debutera innan motoriska problem Demens utvecklas hos > 50% (debut efter > 1 år av motor symtom) Feldiagnosticeras kliniskt i upp till 25% (även i tertiära center)
7 Motoriska symtom Fyra kardinalsymtom (minst 2) Tremor (företrädesvis i vila) Bradykinesi (långsamhet, upphakningar, amplitudminskning) Rigiditet (ökar vid kontralateral aktivering, ev kugghjulsfenomen) Postural instabilitet (balansproblem) Andra motoriska symtom Dystoni Gångstörning Ändrad kroppshållning
8 Icke-motoriska symtom Tidiga Hyposmi (nedsatt luktsinne) REM-sleep behavioural disorder (RBD) Depression, ångest Lindrig kognitiv störning Lindrig dysautonomi (t ex förstoppning) I komplikationsfas Svår dysautonomi (ortostatism, mm) Hypersomni Demens Hallucinationer, vanföreställningar
9 Tidsförlopp Tidsram ofta år (beror på debutålder) Parkinsonism Svårare dysautonomi Demens hos > 50% Lindrig kognitiv störning RBD Hyposmi Milda affektiva och dysautonoma symtom
10 Klinisk diagnos av Parkinsons sjukdom 1. Anamnes och status 2. Stöd från biomarkörer Parkinsonism Isolerad, asymmetrisk arm (+ ben) Långsamt progressiv (+ anamnes på RBD, hyposmi) Andra symtom milda vid debut Idiopatisk Parkinsons sjukdom (IPD) Biomarkörer: CT/MRI för att utesluta annan patologi i basala ganglier Dopamintransporter-SPECT/PET differentierar från andra former av tremor Transkraniell sonografi vid specialiserade centra
11 Dopamintransporter-SPECT/PET Normal Tidig sjukdom Måttlig sjukdom
12 Kognitiv svikt och demens vid PD Upp till 25% har kognitiv svikt vid diagnos Prevalens demens vid PD: 31% Andel PDD av all demens: 3,6% Enligt Aarsland m.fl. PDD = Parkinson s disease dementia
13 Kognitiv svikt och demens vid PD Långtidsuppföljning vid PD (en studie): 3 år efter diagnos: 26% demens 15 år: 48% demens + 36% kognitiv svikt Riskfaktorer Hög ålder Kognitiv svikt vid debut Gångstörning / postural instabilitet
14 Centrala kännetecken (Core features) 1) PD-diagnos 2) Demens med gradvis debut och långsam progress, inklusive (a) svikt i >1 kognitiv domän, (b) sänkning jfrt med premorbid nivå, (c) funktionell påverkan
15 Kriterier PDD (forts) Trolig PDD (Probable PDD) Centrala kännetecken närvarande (båda) Typisk kognitiv profil med svikt i minst 2 av: (a) uppmärksamhet, (b) exekutiv funktion, (c) visuospatial förmåga, (d) fördröjd återgivning (episodiskt minne) Minst 1 beteendesymtom: apati, depression, ångest, hallucinationer, vanföreställningar, dagtrötthet
16 Kriterier PDD (forts) Frånvaro av exklusionskriterier, inklusive signifikant komorbiditet, konfusion, egentlig depression, oklar debut av motoriska respektive kognitiva symtom, mm (se referens)
17 Lewybody-demens (DLB) Demens Demens Demens + Rörelseproblem Rörelseproblem Anamnes! Parkinsonism (Syn)hallucinationer Fluktuationer Dysautonomi RBD, hypersomni Neuroleptikakänslighet Hyposmi
18 PDD / DLB 1 års-regeln Parkinsonism Demens = PDD > 1 år Parkinsonism Demens = DLB < 1 år PDD = Parkinsons sjukdom with dementia DLB = Dementia with Lewy bodies
19 DLB en blanddemens Alfa-synuklein Alfa-synuklein Tau + b-amyloid + b-amyloid PD PDD DLB AD PIB-PET: b-amyloid
20 DLB: Diagnoskriterier Progressiv kognitiv svikt av demensvalör Centrala kännetecken (minst 2 av 3) Fluktuerande kognition Återkommande synhallucinationer Spontan parkinsonism Stödjande kriterier finns också men är mer ospecifika
21 Differentialdiagnostik DLB / Alzheimer Likvoranalys vid DLB Normalt T-tau och P-tau Lågt eller normalt b-amyloid DATSCAN: Normal / AD DLB
22 Lindrig kognitiv störning vid Parkinsons sjukdom Flexibilitet Planering Arbetsminne Problemlösning Förknippade med pannloberna och basala ganglier (= fronto-striatala) Kan förbättras med dopaminläkemedel (se även Stenberg, 2016)
23 När ska man misstänka demensutveckling vid Parkinson? Problem hantera medicinering Svårigheter med ADL Debut av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Förändrade motoriska symtom (tremor/bradykinesi gång-/balansproblem)
24 Vad ska man utesluta? Undermedicinering/OFF-problematik Övermedicinering Påtagliga psykiska symtom Ortostatisk hypotension Annan kroppslig sjukdom konfusion eller försämring av kognitiv svikt
25 Utredning Testa kognition regelbundet Intervjua närstående och hemtjänst Kognitiva screeningtest: MMSE, MOCA, ACE, AQT, kub, klocktest Neuropsykologisk undersökning Övriga us (MR, SPECT, LP) endast vid kort sjukdomsduration och atypiska symtom
26 Enkla kognitiva tester (10-15 min) Global kognitiv nivå MMT (5-10 min): < 26 p Attention/uppmärksamhet Subtrahera 7 baklänges (MMT): < 4 p. Månader baklänges (1-2 min): > 90 s eller minst 1 fel. Exekutiv förmåga Animal fluency (1 min): < 15 djur. Klocktest (2-5 min): Kan inte sätta ut visare korrekt. Visuokonstruktiv förmåga Pentagonen (MMT): Inte korrekt utförd. Minne 3 ord i MMT: < 3 ord rätt. Enligt Hansson
27 MOCA Visuospatial/Exekutiv Benämning Minne: Fördröjd återgivning Uppmärksamhet Sifferrepetition Bokstavsserie Språk Upprepa mening Verbalt flöde Abstraktion Orientering
28 Principer för behandling Adekvat dopaminerg medicinering Fysiska, mentala och sociala aktiviteter Kognitiv träning Kognitiva läkemedel (vid demens)
29 Kognitiv träning vid Parkinson 4 studier hittills (2013). Resultat: Kognitiv rehabilitering (CR) förbättrade planering/flexibilitet/arbetsminne jämfört med enbart läkemedel Kombinerad sjukgymnastik och CR var bättre än enbart sjukgymnastik Datorstödd CR gav varaktig förbättring av minne, talflöde, abstrakt tänkande och rumsuppfattning (6 månaders uppföljning)
30 Varför får inte alla träning? Fokus på rörelseproblem vid Parkinson Få studier, begränsad kunskap Bristande personalresurser Datorstödda program är oftast kommersiella
31 Symtom vid PDD Kognitiv svikt / Demens Synhallucinationer / Vanföreställningar Ortostatism / Dysautonomi Inkontinensbesvär, förstoppning Parkinsonism Dagtrötthet Fluktuationer i kognition och medvetande REM-sleep behaviour disorder (RBD)
32 Kognitiva problem vid PDD Subkortikal kontra kortikal funktion Bristande uppmärksamhet + fluktuationer Visuospatial funktion och praxis Dysexekutiva problem (planering, mm), eventuellt med frontala symtom Psykomotorisk förlångsamning Minnesproblem (PDD < DLB < AD)
33 Frontalt dysexekutivt syndrom Orsakas av störning i banorna till frontalloben Brister i planering, arbetsminne, uppmärksamhet, problemlösning Perseverationer (=upprepningar) Kombinerat med bristande sjukdomsinsikt och omdöme, bristande hämning, initiativlöshet/apati, depressivitet
34 Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) vid Parkinson med demens Hallucinationer (oftast syn-) Vanföreställningar Apati Depression Ångest
35 Hallucinationer Hallucinationer Alla modaliteter förekommer men visuella vanligast Enkla (prickar, mönster) Komplexa (människor 70%, djur 20%, föremål 10%) Bevarad insikt, skrämmer oftast inte Kan ge upphov till sekundära vanföreställningar
36 Forts hallucinationer Visuella hallucinationer är den enskilt starkaste prediktorn för demensutveckling vid PD Hallucinationerna är en del av PD-symtomatologin, inte sekundära till dopaminerg medicinering (som dock kan förstärka hallucinationerna) Underrapporteras och underskattas FRÅGA!
37 Vanföreställningar Ofta persekutoriska om skada, förföljelse, svartsjuka ofta kombinerat med visuella hallucinationer Misidentifikationer (17% hos PDD-pat) Capgras - bedragare Fregoli samma person tar flera former och många fler varianter
38 Läkemedelsbehandling - översikt Minska dopaminerg medicinering Översyn av övrig medicinering (t ex antikolinergika, blodtryckssänkande) Behandla ev ortostatism Omvårdnad / bemötande Kolinesterashämmare (rivastigmin, donepezil) Memantin (Ebixa )
Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin
Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö
Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner
Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi.
Parkinson s sjukdom Gesine Paul-Visse 15 februari 2017 Dagens föreläsning Introduktion till Parkinson s sjukdom Epidemiologi Patogenes Kliniska symtom motoriska symtom icke-motoriska symtom 1% av befolkning>65
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar
Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens
Lewy body sjukdom. Elisabet Londos. Överläkare, professor. Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus
Lewy body sjukdom Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer men tål inte neuroleptika
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON
Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON Dagens uppgift 1. Vad är Lewy body-demens (LBD)? - fall - kriterier - behandling 2. Hur är det att leva med LBD? - exempel från djupintervjuer Globalt Demens
Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens. Elisabet Londos. Överläkare, professor
Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer
ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus
Lewy body demens och möjlig behandling
Lewy body demens och möjlig behandling Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Disclosures: inga Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer
ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Alzheimer och Lewy body sjukdom
Alzheimer och Lewy body sjukdom Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Alzheimer och Lewy body sjukdom tillhör sk demenssjukdomar Ny terminologi:
Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering
Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt
Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom
Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,
Förstå Lewy body demens. Elisabet Londos
Danska demensdagarna 2017 Förstå Lewy body demens Elisabet Londos Överläkare, professor Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Lewy body demens Beskrevs med kliniska konsensuskriterier 1996 Dessa
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06
Demenssjukdomar Utredning, behandling, uppföljning 2012-09-06 Västra Götalandsregionen 1 Medicinska diagnoser Diagnos (grekiska) betyder genom vetande/kunskap Sjukvården har diagnossystem Diagnoskriterier
Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk
Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet
Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år
Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare
Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9
Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset
Demenssjukdomar: fakta och frågetecken Lena Kilander 161111 överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Förekomst av olika demenssjukdomar: Övriga: PSP, CBD, MSA, HD, CJD
Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK
UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION RUMSUPPFATTNING MINNE SPRÅK UPPMÄRKSAMHET Krävs att för att upprätthålla övriga kognitiva funktioner. Svårt att hålla tråd i samtal, upprepa
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken
Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,
Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom
Symptom och deras psykosociala konsekvenser vid demenssjukdom Diagnostik, rådgivning och behandling Demens är e0 förvärvat och långvarigt sjukdoms
Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen
Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17
När minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne
När minnet sviktar Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne TERMINOLOGI Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom Utbildning
Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret
Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Docent /Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk
KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Diagnostisk crash course
tisk crash course Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne tisk crash course, Malmö 2018-04-09, Erik Stomrud TERMINOLOGI
KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Vad är normalt kognitivt åldrande?
Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet
Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi
Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer
Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Icke-motoriska symtom
Icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Klas Wictorin Neurologi, Helsingborg Icke-motoriska symtom Vanliga vid Parkinsons sjukdom Blodtrycksfall Salivöverskott Förstoppning Urinträngningar Sömnsvårigheter
Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom
Vad är neurodegenerativa sjukdomar? Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom Eva Elgh Med dr & specialist i neuropsykologi Institutionen för psykologi och institutionen
Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus
Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Demensutredning Anamnes (patient och anhöriga!) Klinisk undersökning Basal kognitiv screening
Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia
Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och
Gränslandet Psykiatri - Neurologi
Gränslandet Psykiatri - Neurologi SPK 2012 idus martiae Peter Berglund, med. dr., överläkare Neuropsykiatriska Kliniken Sahlrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Disposition Introduktion och definitioner
Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q
Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,
Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista
Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal
Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt
Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Svenska demensdagarna maj 2018
Svenska demensdagarna 24 25 maj 2018 Årets Svenska demensdagar hölls i Malmö och samlade ca 1400 deltagare från hela landet. Konferensen består dels av storföreläsningar för alla deltagare och dels seminarier
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som
Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen
Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,
Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:
CHECKLISTA för uppföljning av demenssjukdom i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Uppföljning av demenssjukdom. Samtycke till sammanhållen
Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år
Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7
Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång?
Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Dag Nyholm, leg.läk., docent Neurologkliniken Inst. f. neurovetenskap, neurologi Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Hur ställs diagnosen och vilka differentialdiagnoser
Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?
Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25
Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män
PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on
Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?
Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen
Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i
Alzheimers demens Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i vardagen. Svårt att hitta hemma hos sonen. Missat tandläkar- och frisörtider. Tycker själv
Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom
Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens
Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården.
Demenssjukdomar Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården. Kontaktperson Lena Kilander, geriatrikens
Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården
Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29
Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E. 0-0-9 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning
Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva
Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva 12 maj 2016 Ylva Cedervall med.dr, assoc.forskare, Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet
RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!
RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! Svenska Demensdagarna 3-4 maj 2017 Kristin Frölich, Överläkare, Specialist i allmän psykiatri Rozita Torkpoor, Vårdutvecklare, leg. sjuksköterska
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget
1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Västra Götalandsregionen
Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Västra Götalandsregionen 180207 Tidplan vinter 2017/2018 vår/höst 2018 hösten 2018 Publicering -Nationella riktlinjer -Utvärdering
Anamnes vid demensutredning. Ragnar Åstrand 8 mars
Anamnes vid demensutredning Ragnar Åstrand 8 mars 2012 1 Autoanamnes vid demensutredning Ofta osäkra/otillförlitliga uppgifter p.g.a. Minnesstörning Försämrad tidsuppfattning/kronologi Reducerad språklig
Dr Gold uttryckte önskemål om att man hos äldre personer i högre omfattning ska ta hänsyn till mikrovaskulär. vid nedsatt kognition.
Dr Gold uttryckte önskemål om att man hos äldre personer i högre omfattning ska ta hänsyn till mikrovaskulär patologi och mikroinfarkter vid nedsatt kognition. Den 18-22 mars var det dags för AD/PD 2015,
Tidiga minnesstörningar vid Parkinsons sjukdom
Tidiga minnesstörningar vid Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom beskrivs främst som en rörelsesjukdom, där behandlingar till största delen riktar sig mot de rörelsestörningar som åtföljer sjukdomen.
Erfarenheter med tvärfackliga utrednings- och behandlingsenheter
Erfarenheter med tvärfackliga utrednings- och behandlingsenheter Lisa Bjartmar M.D. Ph.D. överläkare, specialist neurologi Minneskliniken, SUS, Malmö I Skåne finns - 33 kommuner 153 vårdcentraler 5 specialistkliniker
Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr
Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients
NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?
NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010
Läkemedelsmässan Malmö den 9-10 mars 2011 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Överläkare Per Johansson Expertgruppen Läkemedel & Äldre Program Demens allmän översikt Nationella
BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)
BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande
Formulär. SveDem Svenska Demensregistret
Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,
Kliniska aspekter av demenssjukdom
Kliniska aspekter av demenssjukdom Dorota Religa MD, PhD Docent i geriatrik Biträdande Överläkare, Specialistläkare i geriatrik Geriatriska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Email: Dorota.Religa@ki.se
Att se människan bakom demenssjukdomen
Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning
Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret
Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,
Frontotemporal demens FTD. v.t Alexander Santillo Leg läk, Specialist i psykiatri, med. dr.
Frontotemporal demens FTD v.t. 2019 Alexander Santillo Leg läk, Specialist i psykiatri, med. dr. Disposition Introduktion Fallpresentation FTD Neurobiologi Litteratur Piguet et al Lancet Neurology 2011
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility
The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers
När minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS
När minnet sviktar Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom ST-dagarna Arbetsplats X, 2016, 2011-07-04,
Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom
Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation
Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom
R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten
Demensutredning; Anhörigintervju
Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare
Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro
Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt
Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad
Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2010 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus
Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad
Geriatriska kliniken Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriska kliniken Vår- och höstterminen 2014 Besöksadress Postadress Telefon Skånes universitetssjukhus Geriatriska kliniken