Förstå Lewy body demens. Elisabet Londos

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstå Lewy body demens. Elisabet Londos"

Transkript

1 Danska demensdagarna 2017 Förstå Lewy body demens Elisabet Londos Överläkare, professor Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus

2 Lewy body demens Beskrevs med kliniska konsensuskriterier 1996 Dessa uppdaterades 2005

3 Lewy body demens en ny sjukdom?

4 För 400 år sedan Don Quijote beskrev Cervantes: Synhallucinationer Fluktuationer Störd drömsömn Lewy body demens?

5

6 Bakomliggande patologi Patienterna med Lewy body demens har Lewy bodies i hjärnan (hjärnstam, limbiska systemet, hjärnbark), i autonoma nervsystemet och ryggmärgen Lewy bodies innehåller alfa-synuklein Lewy bodies är kännetecknet för Parkinsons sjukdom i hjärnan

7 Bakomliggande patologi Alfa-synuklein skadar ffa celler i substantia nigra, locus coeruleus, nucleus basalis med resultatet att det blir brist på signalämnen som dopamin, noradrenalin och ffa acetylkolin

8 Bakomliggande patologi Många Lewy body patienter har dessutom amyloida plack som vid Alzheimer.

9 Lewy body demens kan förstås utifrån spektrumtanken Patienten PD AD Dopaminbrist Alfasynuclein Acetylkolinbrist Amyloida plack

10 Lewy body demens kan förstås utifrån spektrumtanken Patienten PD AD Dopaminbrist Alfasynuclein Acetylkolinbrist Amyloida plack

11 Lewy body demens kan förstås utifrån spektrumtanken Patienten PD AD Dopaminbrist Alfasynuclein Acetylkolinbrist Amyloida plack

12 Hur vanligt är LDB? I neuropatologiska material: 10-20% I kliniska material: 6 studier 0-30% I epidemiologiska material:? I Svenska Demensregistret: 3% = Vi är dåliga på att hitta dem!!

13 Varför är det viktigt att hitta personer med Lewy body demens? De har synhallucinationer men tål inte neuroleptika De har parkinsonism men tål ofta inte tilläggsbehandling (dopaminagonister)

14 Varför är det viktigt att hitta personer med Lewy body demens? De har dålig blodtrycksreglering som försämras av mediciner mot samtliga huvudsymtom

15 Varför är det viktigt att hitta personer med Lewy body demens? De upplever dålig livskvalitet De kostar samhället mer per patient än patienter med Alzheimers sjukdom Boström, Londos 2007

16 Hur känner man igen Lewy body demens kliniskt?

17 Fallbeskrivning 1

18 Man 80 år Socialt: Pensionerad, arbetat vid SJ Gift Inga barn

19 Man 80 år Sjukhistoria: Behandling för högt blodtryck och prostatism Sedan ca 2 år tillbaka episoder med förvirring; synhallucinationer och kraftig oro Vårdad inom psykiatrin pga. psykos och depression Orolig sömn ropar, är uppe, slåss och blir jagad av otäcka pälsdjur som biter honom i ansiktet

20 Man 80 år Remitterad från Medicinkliniken I remissen: Minnessvårigheter Klarar inte bankomat och räkningar Ramlat i hemmet Hittar dåligt vill alltid att hustrun ska gå först Långsam Hjärnspöken kvällar och nätter pälsdjur som attackerar Neuroleptikaöverkänslig stel av medicinen

21 Man 80 år Undersökning: Hypofoni (lite svag röst) Stel mimik (maskansikte) Långsam, lite stelhet i kroppen Framåtlutad gångställning, går med rollator, men inga skakningar Parkinsonliknande

22 Man 80 år Tillståndet varierar: förvirring - klar Faller mycket lätt i sömn Mycket trött, sover timmar på natten och >2 timmar på dagen Vakenheten fluktuerar

23 Man 80 år Upplever att tavlorna befinner sig inne i rummet Häller utanför Visuospatiala svårigheter

24 Man 80 år Utredning: CT: lätta periventrikulära vitsubstansförändringar (normalt) Blodtryck: liggande 170/85, stående 85/60, 95/65 MMT: 23/30 missar baklängesräkning, avbilda figur, minne, orientering Kub: AQT: klarar ej (långsam) CSF: T-tau 310, Abeta 400 Normal DATSCAN: sänkt dopamininnehåll i basala ganglier (som vid Parkinsons sjukdom)

25 Diagnos: Lewy body demens

26 Fallbeskrivning 2

27 Man 74 år Socialt: Pensionerad, plåtslagare Gift Två barn, flera barnbarn

28 Man 74 år Remitterad från distriktsläkare Minnessvårigheter Förväxlar villan och sommarhuset Går långsamt Svårt att klara mikron och kaffekokaren Långsam, dåligt initiativ Hjärnspöken kvällar och nätter ser djur och människor, stenar blir till grisar Är ibland förvirrad men ibland helt klar som förr

29 Man 74 år Sjukhistoria: Behandling för högt blodtryck, prostatahyperplasi och diabetes Sedan ca 2 år tillbaka stelhet och småstegig gång. Ingen tremor. Skrattar ofta i sömnen, ropar till ibland, rör sig mycket sovrummet ser ut som om en tornado passerat

30 Man 74 år Undersökning: Hypofoni (lite svag röst) Stel mimik (maskansikte) Långsam, stel i kroppen, kugghjulsfenomen i armarna Parkinsonliknande

31 Man 74 år Tillståndet varierar: förvirring - klar Faller mycket lätt i sömn Mycket trött, sover 10 timmar på natten och >2 timmar på dagen och ibland hela dygnet! Vakenheten fluktuerar

32 Man 74 år Lägger sig snett på britsen Har svårt att avgöra höjden på trappstegen Tycker att golvet rör sig Visuospatiala svårigheter

33 Man 74 år Utredning: CT: lätt temporalobsatrofi bil, smärre vitsubstansförändr Blodtryck: liggande 160/85, stående 120/60, 115/65 MMT: Kub: AQT: CSF: 14/30 missar baklängesräkning, avbilda figur, minne, orientering, repetera, skriva klarar ej (långsam) T-tau 770 ( ), Abeta 340 ( ), P-tau 70 ( )

34 Diagnos: Lewy body demens

35 Kriterier för Lewy body demens 2005 Demensbild Tre huvudkriterier Tre tilläggskriterier Uteslutningskriterier

36 Lewy body demens - demensbilden Väl orienterad Intellektuellt välbevarad Långsam i tankeförmågan Obekväm med siffror Minnet ganska gott!

37 Lewy body demens - demensbilden Svårt att få på sig kläderna rätt Sätter sig snett på stolen Svårt att lägga sig rakt på britsen Häller vattnet utanför glaset Visuospatiala svårigheter

38 Lewy body demens 3 huvudkriterier 1.Parkinsonism 2.Fluktuerande vakenhet och uppmärksamhet 3.Synhallucinationer

39 Lewy body demens - huvudkriterier Hypofoni (lite svag röst) Stel mimik (maskansikte) Långsam, stelhet i kroppen Framåtlutad gångställning men inga skakningar Parkinsonliknande

40 Lewy body demens - huvudkriterier Tillståndet varierar: förvirring - klar Faller mycket lätt i sömn Mycket trött, sover många timmar nattetid + >2 timmar på dagen Vakenheten fluktuerar

41 Lewy body demens - huvudkriterier Personer som tycks ha flyttat in hos patienten hjärnspöken, gasgubbar, dubletter av maken/makan Synhallucinationer vet att de inte är verkliga!

42 Lewy body demens tilläggskriterier Blir stel av medicinen, sämre motoriskt riskerar svår överkänslighetsreaktion Neuroleptikaöverkänslighet Associerat med ökad mortalitet (McKeith et al 1992, Ballard et al 1998) Parkinsonism Malignt neuroleptikasyndrom Primärt typiska NL men även vissa atypiska

43 Lewy body demens tilläggskriterier Ramlar ur sängen, är uppe, vandrar, jagar inkräktare, ropar, skrattar, pratar, agerar sina drömmar Störd drömsömn Kan föregå demenssymptomen med upp till 10 år (Boeve et al 1998) Farligt för patienten och närstående Synucleinopati (Boeve et al 2003) Jmfr PD, PDD, MSA

44 Drömmarna vid Lewy body demens är nästan alltid obehagliga ( mardrömmar ) dröjer sig kvar till dagen efter fortsätter händelseförlopp från dagen

45 Lewy body demens - tilläggskriterier 1 huvudkriterium + 1 tilläggskriterium för sannolik diagnos Störd drömsömn (RBD) Neuroleptikaöverkänslighet Nedsatt dopamintransport

46 Lewy body demens - tilläggskriterier 1 huvudkriterium + 1 tilläggskriterium för sannolik diagnos Störd drömsömn (RBD) Neuroleptikaöverkänslighet Nedsatt dopamintransport Borttagen i DSM5

47 Lewy body demens - uteslutningskriterier Det är sannolikt INTE Lewy body demens om det finns en annan hjärn- eller kroppslig sjukdom som förklarar symtomen (vanligen vaskulära) eller om parkinsonismen kommer sent i demensförloppet

48 Utredningsfynd CT/MR CSF DATscan PET EEG MIBG scintigrafi

49 CT/MR Ofta normal Bevarade temporallober Om temporallobsatrofi (MTA) adderande Alzheimerkomponent? PD AD

50 CSF Betaamyloid = ofta sänkt Tau = ofta normalt men kan vara förhöjt om adderande Alzheimer patologi P-Tau = se ovan Alfa-sy = lågt? PD AD

51 PET Amyloid PET Högre förekomst av PiB positiva hos LBD jämfört med PDD och PD/MCI Petrou et al 2015 Tau PET Stor variabilitet i LBD Gomperts et al 2016 PD AD

52 Dopamintransportundersökning DATscan Bild som vid Parkinsons sjukdom Skiljer väl Lewy body sjukdom från Alzheimer Sk om jämförelsen är mot neuropatologisk diagnos! Brigo et al 2015

53 Dopamintransport undersökning Hos patienter med möjlig (possible) LBD är patologisk dopaminerg SPECT en stark indikation på att sjukdomen kommer att utvecklas till trolig (probable) LBD (O Brien et al 2009)

54 Ortostatisk BT mätning Definition ortostatism: Systolisk BT sänkning 20mmHg eller diastoliskt 10mmHg Vid LBD: Mer uttalad blodtryckssänkning Förlängd ortostas, dvs BT sänkningen återhämtar sig långsammare (jmfr AD och normala). Fler LBD pat har både systolisk och diastolisk ortostatism. Pulsstegringen i stående ökar inte som förväntat. Analogi med MIBG scint? Andersson et al 2008

55 Förlängd ortostatisk reaktion vid LBD Figure 1 Systolic drop, AD vs DLB vs controls, orthostatic subjects Mean difference in blood pressure from supine rest, mmhg Supine rest Standing 1 min 3 min 5 min 10 min Measurem ent points controls n=8 AD n= 99 DLB n=36 Cntr 13% AD 34% DLB 72% Andersson, Londos 2008 (Andersson, Londos et al, 2008)

56 MMT Profil med bättre orientering, minne och sämre räknedel och visuospatial förmåga Ala et al 2001, Palmqvist et al 2008

57 MMSE profil MMSE profil Alzheimers sjukdom: Lewy body demens: Tidigt: minne orientering Tidigt: räkning spatial förmåga Senare: spatial förmåga räkning Senare: minne orientering

58 Begrepp Hur skiljer vi Lewy body demens från Parkinsons sjukdom med demens?

59 Lewy body demens eller Parkinsondemens? Kommer parkinsonismen före (>1år) demenssymtomen = Parkinsondemens dvs först Parkinson utan demens Parkinsonism och demens samtidigt= Lewy body demens

60 Begrepp Parkinsonism Demens Parkinsons sjukdom: Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens Alzheimers sjukdom: Lewy body dementia= Lewy body demens

61 Exempel på vår kliniska Lewy body forskning Bakgrund: Memantin hade tidigare använts vid Parkinsons sjukdom Memantin registrerades för behandling av Alzheimers sjukdom Fallbeskrivningar av memantinbehandling vid Lewy body demens gav divergerande bild Ridha et al 2005: Delusions and hallucinations in dementia with Lewy bodies: worsening with memantine Lichter et al 2006: Memantine may alleviate psychosis and cognitive dysfunction in dementia with Lewy bodies

62 Exempel på vår kliniska Lewy body forskning Vi provade memantin på enstaka patienter

63 Patient 1 Vid 78 års ålder begynnande minnesproblem, hallucinationer, hypotension och balansproblem CT:Normal. MMT 25/30 Diagnos: AD och DLB Behandling: ChEI Efter 2 års behandling: MMT 21/30, rullstolsburen, särskilt boende. Ebixa: Efter 9 månaders behandling: MMT 26/30 Före Ebixa behandling Efter 3 månader Efter 1 månad Efter 9 månader

64 Patient 2 Hypertension, Diabetes mellitus typ II. Vid 71 års ålder successiv demens utveckling med dysfasi, minnesstörning, dyspraxi,synhallucinationer och inkontinens CT: normal. MMT 14/30 Diagnos: AD och DLB Behandling: ChEI Efter 1 års behandling: MMT 13/30, NPI 38 Ebixa: Efter 6 månader MMT 14/30, NPI 12 Före Ebixa behandling Efter 6 månader Efter 1 månad Efter 12 månader

65 Vår Lewy body forskning Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Enheten för klinisk minnesforskning Läkemedelsprövning i Malmö: Memantin vid Parkinsondemens/Lewy body demens Klinikinitierad Placebo/aktivt läkemedel 24veckor Samarbete med London och Stavanger

66 Vår Lewy body forskning Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Enheten för klinisk minnesforskning Memantin vid Parkinsondemens/Lewy body demens: Effektivt: förbättrar patienterna globalt Säkert: Inte mer avbrott eller biverkningar i behandlingsgruppen än i placebogruppen Aarsland, Londos et al Lancet Neurology 2009

67 Vår Lewy body forskning Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Enheten för klinisk minnesforskning RESULTAT: Fysisk aktivitet under sömn minskade med memantinbehandling (REM sömn störning) Larsson, Londos et al 2010

68 Vår Lewy body forskning Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Enheten för klinisk minnesforskning RESULTAT Livskvaliteten förbättrades med memantinbehandling Larsson, Londos et al 2011

69 Vår Lewy body forskning Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Enheten för klinisk minnesforskning RESULTAT Kognitionen förbättrades med memantinbehandling Mental snabbhet och uppmärksamhet Wesnes, Londos et al 2014

70 Äldre med Lewy body symptom.. I en studie av alla Malmös demensboenden (n=42) med 650 individer hade 16-20% minst 2 av de 4 viktigaste symptomen vid LBD; synhallucinationer, parkinsonism, fluktuerande uppmärksamhet/vakenhet, misstänkt REM sömnstörning Zahirovic, Londos 2016

71 Äldre med Lewy body symptom.. I en studie av alla Malmös demensboenden (n=42) med 650 individer hade 16-20% minst 2 av de 4 viktigaste symptomen vid LBD; synhallucinationer, parkinsonism, fluktuerande uppmärksamhet/vakenhet, misstänkt REM sömnstörning Ju fler LBD symptom desto mer olämplig medicinering Deras diagnos var oftast Demens UNS Zahirovic, Londos 2016

72 Vi missar Lewy body demens pgav Parkinsonism utan tremor Hallucinationer med god insikt berättar inte spontant Vi frågar inte om dagtrötthet Vi frågar inte efter tecken på REM sömnstörning vilda drömmar Patienterna verkar intellektuellt välbevarade vi misstänker inte demens Slutsats: Vi i sjukvården måste känna till LBD och fråga rätt!

73 Huvudbudskap Vi i sjukvården måste känna till LBD och fråga rätt- patienter och närstående kan inte förväntas veta vad som ska rapporteras Symptomen varierar över sjukdomsförloppet följer inte en given ordning Identifiera LBD är viktigt; kan rädda liv och minska lidande

74 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!! Elisabet Londos, öl, professor VE Minnessjukdomar Malmö Skånes universitetssjukhus

Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens. Elisabet Londos. Överläkare, professor

Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens. Elisabet Londos. Överläkare, professor Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer

Läs mer

Lewy body sjukdom. Elisabet Londos. Överläkare, professor. Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus

Lewy body sjukdom. Elisabet Londos. Överläkare, professor. Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Lewy body sjukdom Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer men tål inte neuroleptika

Läs mer

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON Dagens uppgift 1. Vad är Lewy body-demens (LBD)? - fall - kriterier - behandling 2. Hur är det att leva med LBD? - exempel från djupintervjuer Globalt Demens

Läs mer

Lewy body demens och möjlig behandling

Lewy body demens och möjlig behandling Lewy body demens och möjlig behandling Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Disclosures: inga Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer

Läs mer

Alzheimer och Lewy body sjukdom

Alzheimer och Lewy body sjukdom Alzheimer och Lewy body sjukdom Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Alzheimer och Lewy body sjukdom tillhör sk demenssjukdomar Ny terminologi:

Läs mer

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens

Läs mer

Ortostatisk hypotension en behandlingsingång vid kognitiv sjukdom

Ortostatisk hypotension en behandlingsingång vid kognitiv sjukdom Skånska demensdagen 2017 Ortostatisk hypotension en behandlingsingång vid kognitiv sjukdom Elisabet Londos, överläkare, professor Minneskliniken SUS Definition Definition Sänkning i systoliskt BT med minst

Läs mer

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Parkinsons sjukdom Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Neurodegenerativ sjukdom och parkinsonism Dementia with Lewy bodies Parkinson + dementia Parkinson s

Läs mer

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Svenska demensdagarna maj 2018

Svenska demensdagarna maj 2018 Svenska demensdagarna 24 25 maj 2018 Årets Svenska demensdagar hölls i Malmö och samlade ca 1400 deltagare från hela landet. Konferensen består dels av storföreläsningar för alla deltagare och dels seminarier

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Diagnostisk crash course

Diagnostisk crash course tisk crash course Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne tisk crash course, Malmö 2018-04-09, Erik Stomrud TERMINOLOGI

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i

Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i Alzheimers demens Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i vardagen. Svårt att hitta hemma hos sonen. Missat tandläkar- och frisörtider. Tycker själv

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Icke-motoriska symtom

Icke-motoriska symtom Icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Klas Wictorin Neurologi, Helsingborg Icke-motoriska symtom Vanliga vid Parkinsons sjukdom Blodtrycksfall Salivöverskott Förstoppning Urinträngningar Sömnsvårigheter

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OLANZAPIN RATIOPHARM Datum: 21.7.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Olanzapin

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

När minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne

När minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne När minnet sviktar Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne TERMINOLOGI Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom Utbildning

Läs mer

Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi.

Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi. Parkinson s sjukdom Gesine Paul-Visse 15 februari 2017 Dagens föreläsning Introduktion till Parkinson s sjukdom Epidemiologi Patogenes Kliniska symtom motoriska symtom icke-motoriska symtom 1% av befolkning>65

Läs mer

Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober

Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober Presentation av föreläsningar och föreläsare Vårdmiljöns betydelse för äldre personer med nedsatt kognitiv förmåga Susanna

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,

Läs mer

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen

Läs mer

PARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET

PARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET PARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET Man har alltsedan James Parkinson år 1817 beskrev Parkinsons sjukdom kännt till att trötthet hör till symtomen vid Parkinsons sjukdom. Han fäste sig vid de typiska sömnstörningarna

Läs mer

Att se människan bakom demenssjukdomen

Att se människan bakom demenssjukdomen Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning

Läs mer

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Sibylle Mayer, ÖL Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Patientfall

Läs mer

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! Svenska Demensdagarna 3-4 maj 2017 Kristin Frölich, Överläkare, Specialist i allmän psykiatri Rozita Torkpoor, Vårdutvecklare, leg. sjuksköterska

Läs mer

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on

Läs mer

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset! KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

När minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS

När minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS När minnet sviktar Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom ST-dagarna Arbetsplats X, 2016, 2011-07-04,

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom Symptom och deras psykosociala konsekvenser vid demenssjukdom Diagnostik, rådgivning och behandling Demens är e0 förvärvat och långvarigt sjukdoms

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Demenssjukdomarnas ABC:

Demenssjukdomarnas ABC: Behandling av oro hos personer med demenssjukdom - mer än bara piller! 130129 Lena Kilander docent, överläkare Geriatrikens Minnesmottagning Akademiska sjukhuset, Uppsala Demenssjukdomarnas ABC: ADL-förlust

Läs mer

Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik

Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik erfarenheter från SUS Douglas Hägerström VO Bild och funktion PET-ligander degenerativ hjärnsjukdom 18 F-FDG 18 F-Flutemetamol tumör ( 18 F-FDG) 18 F-Choline 18

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika

Läs mer

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06 Demenssjukdomar Utredning, behandling, uppföljning 2012-09-06 Västra Götalandsregionen 1 Medicinska diagnoser Diagnos (grekiska) betyder genom vetande/kunskap Sjukvården har diagnossystem Diagnoskriterier

Läs mer

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION RUMSUPPFATTNING MINNE SPRÅK UPPMÄRKSAMHET Krävs att för att upprätthålla övriga kognitiva funktioner. Svårt att hålla tråd i samtal, upprepa

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens. DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär

Läs mer

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

På toppen av karriären eller en samhällsbörda. På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Falldiskussion 1. Navigate PD 1

Falldiskussion 1. Navigate PD 1 Falldiskussion 1 1 FALLSTUDIE 1 Man född 1951 2007 stelhet och svaghet i hö ben 2008 tillkomst av nedsatt finmotorik hö hand, samt ryggont, remitterad till ortoped som via MR fann spinal stenos, därtill

Läs mer

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens? Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens? JA Niklas Marklund, Professor i Neurokirurgi Lunds Universitet Vad gör en neurokirurg på Alzheimersdagen?? Bra fråga! Beskriva hur en skallskada

Läs mer

Tentamen i Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp. Skrivtid 9 15. Hjälpmedel: FASS 08/09/10. Max poäng: 55 poäng. Godkänt: 33 poäng (60 %)

Tentamen i Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp. Skrivtid 9 15. Hjälpmedel: FASS 08/09/10. Max poäng: 55 poäng. Godkänt: 33 poäng (60 %) Tentamen i Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp 110114 Skrivtid 9 15 Hjälpmedel: FASS 08/09/10 Max poäng: 55 poäng Godkänt: 33 poäng (60 %) Väl godkänt: 44 poäng (80 %) På följande sidor följer en fallbeskrivning

Läs mer

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Det är vanligt med minnets problem En av tre över 65 år klagar på minnets problem I Finland ca. 130 000 personer med minnessjukdom

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke.

Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke. Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke. Ni som arbetar inom vården träffar ju dagligen personer som har drabbats av neurologisk sjukdom Eftersom jag har stor kännedom om parkinson,

Läs mer

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis

Läs mer

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns: Demenssjukdomar Vad är demens? Ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som påverkar hjärnans funktion. Kortfattad definiton: Långvariga och omfattande försämringar av intellektuella och emotionella

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

SveDem. Svenska Demensregistret Årsrapport 2014

SveDem. Svenska Demensregistret Årsrapport 2014 SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2014 Förkortningar Term Definition SveDem Svenska Demensregistret SP Specialistenhet PV Primärvårdsenhet SÄBO Särskilt boende BPSD Beteendemässiga och Psykiska

Läs mer

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Erik Stomrud ST-läkare Emmaboda hälsocentral Forskare, med dr Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Kognitivt sviktande patienter i slutenvården

Kognitivt sviktande patienter i slutenvården Kognitivt sviktande patienter i slutenvården Anette Ohlson Leg apotekare, MSc Klinisk Farmaci / Projektledare Walder i Hälsostaden Bakgrund kognitiv svikt Upptäcks oftast sent Primärvård - korta besök

Läs mer

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Lena Kilander docent, överläkare Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Uppsala universitet Repetition: Syndromet

Läs mer

Bilaga Läkemedelsbehandling

Bilaga Läkemedelsbehandling Bilaga Läkemedelsbehandling Version 2015-09 (Marie Holmberg Clausen/Ruth Lööf) Läkemedel vid Alzheimers sjukdom (Reklista Läkemedelskommittén, Landstinget Sörmland) Idag finns det två typer av läkemedel,

Läs mer

Parkinsondemens. Johan Lökk Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Karlstads 22/5-18

Parkinsondemens. Johan Lökk Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Karlstads 22/5-18 Parkinsondemens Johan Lökk Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karlstads 22/5-18 No conflicts of interest James Parkinson 1817:.. the senses and intellect being uninjured. Demens

Läs mer

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården.

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården. Demenssjukdomar Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården. Kontaktperson Lena Kilander, geriatrikens

Läs mer

Demensbehandling - mer än bara piller

Demensbehandling - mer än bara piller Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om: CHECKLISTA för uppföljning av demenssjukdom i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Uppföljning av demenssjukdom. Samtycke till sammanhållen

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013

SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013 SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013 Styrgruppen för SveDem Bahman Farahmand, epidemiolog/statistiker Registercentrum, UCR Förkortningar Term Definition SveDem Svenska Demensregistret SP Specialistenheter

Läs mer

Lewykroppssjukdomar nya forskningsrön och framtida behandling

Lewykroppssjukdomar nya forskningsrön och framtida behandling Lewykroppssjukdomar nya forskningsrön och framtida behandling Forskaren Thomas Näsströms föreläsning. Vad vet vi idag? Symtom, diagnos och bakomliggande mekanismer. Vilka behandlingar finns och vilka behandlingar

Läs mer

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt; Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige

Läs mer

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Demenssjukdomar: fakta och frågetecken Lena Kilander 161111 överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Förekomst av olika demenssjukdomar: Övriga: PSP, CBD, MSA, HD, CJD

Läs mer

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska

Läs mer

> 30 SveDem-publikationer

> 30 SveDem-publikationer > 30 SveDem-publikationer 2013-2017 Grattis 10 år! 170914 Lena Kilander överläkare, docent Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvet/geriatrik Uppsala universitet > 30 SveDem-publikationer 2013

Läs mer

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Demensutredning Anamnes (patient och anhöriga!) Klinisk undersökning Basal kognitiv screening

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer