Tentamen i Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp. Skrivtid Hjälpmedel: FASS 08/09/10. Max poäng: 55 poäng. Godkänt: 33 poäng (60 %)
|
|
- Ove Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tentamen i Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp Skrivtid 9 15 Hjälpmedel: FASS 08/09/10 Max poäng: 55 poäng Godkänt: 33 poäng (60 %) Väl godkänt: 44 poäng (80 %) På följande sidor följer en fallbeskrivning samt en läkemedelslista. Efter detta följer frågeställningar som kopplar till fallet. Läs igenom fallbeskrivningen och läkemedelslistan noga och besvara frågeställningarna utifrån detta. Lycka till! Hanna
2 Arvid är 84 år och pensionerad lärare. Han bor hemma tillsammans med sin fru Svea. Arvid har för några år sedan fått diagnosen Alzheimers sjukdom och han försämras kontinuerligt. Svea tar hand om honom i hemmet. Arvid och Svea har fyra barn. Svea har haft ansvar för hem och familj och det har ofta varit slitigt att få allt att gå ihop. Svea känner att situationen börjar bli ohållbar. Hon får lite stöd från sina barn, de litar på att hon själv kan ta hand om Arvid och hon tycker inte om att be om hjälp. Att Arvid skulle flytta till ett hem ser hon som ett stort misslyckande. Svea har under lång tid haft smärtor i axlar och rygg och nu börjar det bli svårt för henne att hjälpa sin make Arvid har också problem med prostata, urinträngningar och blodtryck. Han har behandlats för sitt höga blodtryck sedan 50 års åldern. Han sover dåligt och han har träffat flera olika läkare som har provat olika sömnmediciner. Arvid har också varit mycket nedstämd efter att han fick sin Alzheimersdiagnos och han har fått läkemedel mot depression. Magen fungerar dåligt och han blir lätt förstoppad och han klagar över muntorrhet. Arvid känner sig ofta yr särskilt då han ska resa sig från sängen eller när han har varit på toaletten. På senare år har huden blivit mycket torr och han får lätt klåda och river sönder sig. För några månader sedan var Svea och Arvid på vårdcentralen och läkaren satte in en ny medicin mot klåda, Atarax. Arvid har hela sitt liv varit en positiv och vänlig man, han har aldrig svurit eller varit högljudd på något sätt. De senaste månaderna har han dock blivit mer och mer svår att sköta i hemmet. Han är förvirrad och aggressiv mot Svea och använder grova svordomar, han slåss och nyps när hon försöker hjälpa honom att klä på sig och sköta sin hygien. Svea har varit i kontakt med vårdcentralen och fick då träffa en ny distriktsläkare som skrev ut Risperdal och lugnande mediciner mot aggressiviteten.
3 Arvids läkemedelslista Reminyl depotkapsel 24 mg Citalopram tablett 30 mg Lasix Retard depotkapsel 60 mg Atenolol tablett 50 mg Xatral OD depottablett 10 mg Detrusitol SR depotkapsel 4 mg Atarax tablett 25 mg Nexium enterotablett 20 mg Risperdal tablett 0,5 mg Sobril tablett 10 mg Flunitrazepam 1 mg Laxoberal orala droppar 7,5 mg/ml Inolaxol dospåse 10 droppar på kvällen må + tors 1 dospåse 2 gånger dagligen Xerodent sugtablett 0,25 mg Fenuril kräm Mildison Lipid kräm 1 % 1 tablett vid behov max 6 tabletter dagligen mot torr hud vid behov smörjes två gånger dagligen vid behov mot klåda
4 1. I SBU rapporten Äldres läkemedelsanvändning, hur kan den förbättras? finns information om läkemedelsbehandling till äldre i Sverige. I denna rapport skriver författarna följande: Den totala läkemedelsförskrivningen till äldre (65 år och äldre) mätt i antal definierade dygnsdoser (DDD) per invånare och dag, har fördubblats sedan 1990, och ökat med 30 procent under 2000 talet Nämn tre orsaker till den ökade användningen av läkemedel hos äldre (3 p) 2. Muntorrhet är ett vanligt förekommande symtom hos äldre. Ge exempel på två åldersrelaterade förändringar som kan bidra till ökad muntorrhet hos äldre? (2 p) 3. Ange tre läkemedel ur Arvids läkemedelslista som kan bidra till hans förstoppning. Motivera ditt svar (3 p) 4. I kursen finns en länk till en artikel skriven av forskare från Umeå: Eriksson S. Gustafsson Y and Lundin Olsson L. Risk factors for falls in people with and without a diagnose of dementia living in residential care facilities: A prospective study. Archives of Gerontology and Geriatrics. 46 (2008) I artikeln beskrivs att patienter med demens löper stor risk att falla. För patienter utan demens kunde risken för fall förklaras utifrån en modell som inkluderade ortostatism. a) Förklara varför äldre löper större risk för ortostatism (3) b) Vilka läkemedel på Arvids läkemedelslista kan orsaka ortostatism och risk för fallolyckor (2 p)? 5. Vilka åldersbetingade förändringar har setts i mag tarmkanalens funktion? Hur påverkar detta absorptionen av läkemedel? (2 p) 6. Njurfunktionen försämras naturligt genom åldrande. Njurfunktion mäts ofta som P Krea men rekommendationen är att kreatininclearance ska beräknas för äldre. a) Vilka förändringar sker i njuren vid ökad ålder? (2 p) b) Varför ges rekommendationen att beräkna kreatininclearance för bedömning av njurfunktion hos äldre? (3 p)
5 7. Hur påverkas effekten av Flunitrazepam av den förändrade kroppssammansättningen vid åldrandet? (3 p) 8. Nämn två av Arvids läkemedel som bör sväljas hela. Motivera ditt svar (2 p) 9. Vilka risker finns med att behandla Arvid med Atarax och Detrusitol SR? Motivera ditt svar (3 p) 10. I SBU rapporten Demenssjukdomar beskrivs skyddsfaktorer för utveckling av Alzheimers sjukdom. Nämn tre sådana skyddsfaktorer (3 p). 11. Lewy Body demens kan ibland vara svår att skilja från Alzheimers sjukdom. Beskriv tre typiska symtom vid Lewy Body demens (3 p). 12. Under våren 2010 publicerades följande artikel: Siemers et al. Safety and changes in plasma and cerebrospinal fluid amyloid beta after a single administration of an amyloid beta monoclonal antibody in subjects with Alzheimer disease. Clin Neuropharmacol. 2010: Mars April; 33 (2): I denna artikel går det att läsa nedanstående slutsats: A single dose of solanezumab was generally well tolerated, although infusion reactions similar to those seen with administration of other proteins may occur with higher doses. A dosedependent change in plasma and CSF Abeta was observed, although changes in cognitive scores were not noted. Further studies of solanezumab for the treatment of AD are warranted. I studien ses effekter på Abeta i både plasma och CSF (cerebral spinal fluid) men inga effekter på kognitiv funktion. Varför är forskarna intresserade av att mäta Abeta? (3 p).
6 13. BPSD är ett begrepp som är viktigt att känna till vid bemötande och behandling av patienter med demens. a) Vad står förkortningen BPSD för? (1 p) b) Beskriv vad i Arvids symtom och beteende som kan relateras till BPSD problematik. Följer läkarens ordinationer behandlingsrekommendationerna från Läkemedelsverket? Motivera ditt svar (3 p). 14. Socialstyrelsen har i en rapport från 2010 tagit fram indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Nämn tre sådana indikatorer samt koppla dessa till Arvids läkemedelslista (3 p). 15. Läkemedelsbiverkningar är en dokumenterad orsak till sjukhusvård för äldre. Ange tre olika läkemedelsgrupper som ofta orsakar biverkningar som leder till sjukhusinläggning, motivera ditt svar (3 p) 16. Läkemedelsutsättning är ett svårt och viktigt område, om utsättningen inte görs på rätt sätt kan patienten utsättas för risker. Förklara följande två begrepp som används i samband med läkemedelsutsättning samt koppla dem till Arvids läkemedelslista: reboundeffekt och utsättningsreaktion (3 p) 17. Polyfarmaci är ett begrepp som ofta diskuteras när det gäller läkemedelsbehandling hos äldre. Förklara följande begrepp som kan relateras till polyfarmaci: förskrivningskaskaden, social indikation, symtombehandling (3 p) 18. Vilka slutsatser drar SBU när det gäller läkemedelsgenomgångar i rapporten Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? (2 p)
Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merÄldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel
Läs merGod läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci
Läs merÄldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merÄldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merBPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)
BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merÄldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merLäkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?
Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71
Läs merLäkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs merLäkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019
Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019 Läkemedelsgenomgångar En metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs merBakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se
Läs merLäkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merUmeå universitet [2009-12-01] Receptarieutbildningen 180 hp STUDIEHANDLEDNING. Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp
Umeå universitet [2009-12-01] Receptarieutbildningen 180 hp STUDIEHANDLEDNING Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå universitet Välkommen till kursen Läkemedelsbehandling
Läs merFrågor och svar om smärtlindring
Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...
Läs merLäkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns
Läs merLäkemedel och äldre. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1
Läkemedel och äldre Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1 Läkemedel behövs men är ofta ett problem Upp till 40% av äldres inläggningar på sjukhus orsakas av läkemedelsbiverkningar
Läs merNeuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Läs merLäkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland
Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?
Läs merNär är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009
Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Mars okt 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merRiskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT
Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT 2013-04-23 Tobias Carlsson, Marie Elm Läkemedel på äldre dar (SBU) 2009 Frågor och svar. Mål för dagen Vilka läkemedel räknas som särskilt riskfyllda och olämpliga
Läs merLÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix
LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix Christina Sjöberg Terapigrupp Äldre och läkemedel Mark Twain Ryktet om min död äldres riskfyllda läkemedelsbehandling är starkt överdrivet 1 Läkemedel är bra - också
Läs merTema äldre och läkemedel
Tema äldre och läkemedel Hur behandlar vi beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)? Gästföreläsare Sibylle Mayer, överläkare på Minnesmottagningen i Hudiksvall, Geriatrik Gävle God
Läs merLäkemedel och fall - stå pall trots piller -
Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad
Läs merVarför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Läs merLäkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 26 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbacken 6-12-4 1 Beskrivning av verksamheten på Solbackens
Läs merÄldres läkemedelsbehandling -
Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merTrygg, tillgänglig och säker vård för äldre
Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Nov 2008 mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95
Läs merGod och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland
God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merAndelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt
Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög
Läs merLäkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merÄldres läkemedelsbehandlingl
Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merRapport Läkemedelsgenomgångar
Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners
Läs merBEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Läs merKunskapstest Läkemedel
Namn: Personnummer: Datum: Telefonnummer (dagtid): Enhet och chef: Legitimationskontroll utförd: Kunskapstest Läkemedel Nämn de sju punkterna i de Gyllene reglerna som tydliggör ditt ansvar i samband med
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa 3 M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merLäkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning
Läs merModell Halland - delresultat
- delresultat I det följande presenteras delar av de resultat som uppnåtts med läkemedelsgenomgångar enligt. I Läkartidningen nr 11 2011 finns en artikel som beskriver mer ingående. Det finns även mer
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 131119 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se
Läs merModell Halland - delresultat
- delresultat I det följande presenteras delar av de resultat som uppnåtts med läkemedelsgenomgångar enligt. Resultaten kommer kontinuerligt att uppdateras då ett stort antal rapporter håller på att sammanställas.
Läs merSATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie
SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Nov 2007 mars 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Eva Ingor Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 eva.ingor@malmo.se
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merRecepttest instruktion till handledare
Recepttest 150428 instruktion till handledare Recepttestet gör som ett rollspel där studenten ska expediera fem fiktiva recept med handledaren som kund. Testet ska göras på angivet datum; skulle du som
Läs merMichael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare
Michael Borg Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare E-post: Michael.Borg@Lthalland.se Tele: 035-134523 eller 076-1410711 Hemsida: www.lthalland.se/lakemedel Dagens meny
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun
Delprojektrapport december 2010 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 Innehåll 1 Innehåll
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merMissbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!? Mikael Hoffmann Stiftelsen NEPI (copyrightskyddade bilder ej friköpta för webpublicering borttagna) 1 Kronologisk ålder Biologisk ålder
Läs merMANUAL för SMA Safe Medication Assessment
MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93
Läs merMaria Huss, leg apotekare
Maria Huss, leg apotekare Vad är en apotekare? Druid Kryddkrämare Farmaceut/Apotekare/Receptarie Geriatriskt stöd En apotekare är samhällets läkemedelsexpert och innehar kunskaper om läkemedels effekt,
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merMöjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1
Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner
Läs merFrågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter
Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen
Läs mer2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.
Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SF01 Tentamen ges för: GSJUK17V 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6 april 2018 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Läs merSFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se
SFAMs studiebrev Läkemedel och äldre av Patrik Midlöv www.sfam.se Studiebrev om läkemedel och äldre Innehållsförteckning Inledning Målsättning Anvisningar Fallbeskrivningar Kommentarer Faktadel 1. Fysiologiska
Läs merBehandling av BPSD utan läkemedel
Behandling av BPSD utan läkemedel Teamarbete med personcentrerad omvårdnad Elin Nilsson Spec.SSK inom vård av äldre Madeleine Nilsson Leg. SSK ÖSTERBO (Brunnsgatan 15A) Demensboende 48 vårdplatser 6 avdelningar
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merLäkemedelsanvändning hos äldre
Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändningen har kontinuerligt ökat de senaste 20 åren. De mest sjuka äldre har i medeltal 8-10 läkemedel förskrivna. En påtaglig risk för biverkningar och negativa
Läs merErfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team
Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling
Läs merLäkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: MAS Beslutad av: MAS Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5
Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade
Läs merLäkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).
Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).
Läs mer