Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården."

Transkript

1 Demenssjukdomar Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården. Kontaktperson Lena Kilander, geriatrikens minnesmottagning, Akademiska sjukhuset, Gäller från februari 2011 Revideras senast i februari 2013

2 Innehåll Sammanfattning 5 Vem ansvarar för vad? 6 Fakta om demenssjukdom 7 Alzheimers sjukdom 7 Vaskulär demens 8 Parkinsons sjukdom med demens, Lewy body demens 8 Frontotemporal demens 9 Viktiga behandlingsbara differentialdiagnoser till demens 9 BPSD (Beteendestörningar och Psykologiska Symtom vid Demens) 11 Basal demensutredning 12 Indikation för vidare utredning och remiss till specialist 15 Informationsöverföring 16 Behandling och uppföljning 16 Måttlig till svår demens 18 Mer att läsa 19 Checklista för problemidentifiering av BPSD vid avancerad demens 20

3

4 Sammanfattning Termen demens används för att beskriva en varaktig (över sex månader) försämring av kognitiva funktioner som är så uttalad att den orsakar problem att klara vardagens aktiviteter. Alzheimers sjukdom och vaskulär demens är de två vanligaste bakomliggande orsakerna. Alla patienter med misstänkt demenssjukdom skall erbjudas basal demensutredning. Den viktigaste delen i en basal demensutredning är att få en objektiv anamnes avseende symtomutveckling över tid och hur ADL, dvs aktiviteter i dagliga livet, påverkas. I en basal utredning ingår dessutom Mini Mental Test, klocktest, lab-screening och CT hjärna. Alla patienter med fastställd demensdiagnos och deras närstående ska erbjudas information om och vid behov förmedling av kommunala stödinsatser. Behandling med kolinesterashämmare kan vara symtomlindrande vid mild till måttligt avancerad Alzheimers sjukdom. Effekten skall utvärderas efter sex månader. Ebixa är ett alternativ vid måttlig-svår Alzheimers sjukdom. Beteendestörningar vid avancerad demens såsom aggressivitet och agitation behandlas i första hand med utredning avseende utlösande faktorer och ickefarmakologiska åtgärder. Se checklista sista sidan. Läkemedel med potentiellt negativa effekter på kognitionen sätts ut. ssri-preparat prövas i första hand. Antipsykotiska läkemedel är på grund av biverkningsprofilen ett sistahandsmedel för en kortare tids behandling och effekt/biverkningar ska följas regelbundet. Patienter med demenssjukdom, såväl i hemmet som i särskilda boenden, har rätt till funktionsbevarande stimulering, god man och tillgång till medicinsk kompetens.

5 Vem ansvarar för vad? Primärvård Basal demensutredning. Behandling och uppföljning efter fastställd diagnos. Husläkare fungerar som medicinska konsulter på demensboendena. Geriatrikens minnesmottagning Utredning av misstänkt demenssjukdom hos patienter i yrkesverksam ålder. Misstänkt demenssjukdom oavsett ålder där symtomen är oklara samt vid behov av second opinion efter basal utredning. Behandling och uppföljning av hemmaboende patienter och deras anhöriga med behov av kontakt med specialistmottagning. Äldrepsykiatriska verksamhetsområdet Utredning och behandling av patienter med kognitiv svikt och svårtolkade psykiatriska symtom. Särskilt vårdkrävande demenssjuka patienter som är i behov av behandling i sluten vård. Kommunerna Utredande läkare ansvarar för att förmedla adekvat medicinsk information till biståndshandläggare och vid behov även till demenssjuksköterska/motsvarande. Med den medicinska utredningen som underlag bedömer biståndshandläggare tillsammans med patienten och närstående vilka hjälpinsatser som kan vara aktuella, till exempel anhörigstöd i hemmet, avlastning, dagverksamhet, hemtjänst och särskilt boende för demenssjuka.

6 Fakta om demenssjukdomar I Sverige drabbar demenssjukdom totalt över personer och cirka 20% av befolkningen över 80 år. Antalet nya fall beräknas till cirka per år. De vanligaste orsakerna till demens är Alzheimers sjukdom (60 70%) och vaskulär demens (cirka 20%). I åldrarna över 85 år har de allra flesta en kombination av Alzheimer och vaskulära skador. Frontotemporal demens (pannlobsdemens), Parkinsons sjukdom med demens och Lewy body demens är exempel på mindre vanliga tillstånd med speciell problematik. Alzheimers sjukdom (AD) Vid Alzheimers sjukdom är en ökad bildning av proteinet beta-amyloid en av flera faktorer som leder till att nervcellerna degenererar. Nervcellsdöden börjar i regel i hippocampus (del av mediala temporalloben) och ger i typiska fall en försämring av det episodiska närminnet (dagboksminnet för näraliggande händelser) som första symtom. Ett annat vanligt symtom redan i början av sjukdomen är en försämrad förmåga att ta initiativ och genomföra olika aktiviteter. Neurodegenerationen sprider sig med tiden ut över bakre temporoparietala cortex. Symtomen avspeglar bortfallet av funktioner lokaliserade till dessa regioner. Typiskt försämras tankeförmåga, språk (att finna ord, uttrycka sig och förstå), spatiala funktioner (rumsuppfattning), praktisk förmåga och varseblivning. ad har ett mångårigt förlopp och försämras i regel långsamt över tid, men förloppet är högst varierande. Stadieindelningen baseras på det successiva bortfallet av adl-funktioner. I tidigt skede, så kallad lindrig kognitiv störning, har patienten en episodminnesstörning och eventuellt även andra kognitiva störningar men utan påverkan på funktioner. De nuvarande dcm-iv kriterierna specificerar demens som minnesstörning i kombination med afasi, apraxi, agnosi eller exekutiv förmåga. Dessa ska ge signifikanta störningar i social förmåga eller arbetsförmåga och är en signifikant försämring jämfört med tidigare nivå. Vid mild demens (mmt cirka p) påverkas komplexa adl-funktioner (instrumentell, iadl), som förmågan att utföra arbete och sysslor för nöjes skull, förmågan att sköta ekonomi/korrespondens och att köra bil. När sjukdomen

7 fortskrider avtar successivt förmågan att till exempel handla mat, åka buss, hantera mobiltelefon och dator, laga mat, städa och tvätta, och att komma ihåg medicinering. Vid måttligt avancerad demens följer sedan ett relativt lagbundet successivt bortfall av personlig adl (padl), där patienten först börjar försumma den personliga hygienen och senare tappar förmågan att klara påklädning och toalettbesök. I detta skede behöver majoriteten ett annat boende för att få ett värdigt och tryggt liv. Så småningom tappas också merparten av förmågan att göra sig förstådd, gångförmågan, kontinensen och förmågan att äta och dricka på egen hand. Vaskulär demens (VaD) vad är ett samlingsnamn för demenstillstånd orsakade av cerebrovaskulär sjukdom. Den vanligaste formen är demens till följd av skador efter stroke, i regel flera blodproppar som orsakat hjärninfarkter. Diagnosen ställs utifrån två kriterier: den kliniska bilden debut eller plötslig försämring i samband med stroke och ct-fynd av infarkter och/eller utbredd vitsubstansskada på ct. Enstaka lakunära infarkter som ej givit kliniska symtom är ofta att betrakta som ett bifynd. Prognosen varierar. En del patienter med demensutveckling efter stroke kan ha ett stationärt förlopp (post-infarkt demens), medan andra försämras trappstegvis i samband med nya stroke. Exekutiva störningar dvs en påtaglig oföretagsamhet är ofta mer framträdande än glömska. Demenskriterierna är inte alltid användbara för patienter med afasi och/eller hemipares. Parkinsons sjukdom med demens (PDD), Lewy body demens (LBD) Vid Parkinsons sjukdom (pd) utvecklar cirka 30% av patienterna en handikappande kognitiv försämring, framför allt vid framskriden sjukdom och vid hög ålder. Kriterierna för pdd bygger på att demensen utvecklats sekundärt till pd (minst ett år efter debuten). Sjukdomen Lewy body demens (lbd) är definierad som en handikappande kognitiv försämring, där ofta bristande exekutivitet och spatial oförmåga är mer framträdande än glömska, och minst

8 två av tre följande symtom: parkinsonism, synhallucinationer och fluktuationer i förloppet. Ofta finns uttalade svängningar i uppmärksamhet och vakenhet. Till skillnad från vid pdd utvecklas motorikstörningen parallellt (under samma år) med demensutvecklingen. Andra associerade symtom vid lbd är störd rem-sömn, upprepade fall och svimningar och neuroleptikakänslighet, som uttalad stelhet. Patofysiologiskt karakteriseras både pdd och lbd av inlagringar av proteinet alfa-synuclein. Frontotemporal demens Frontaltemporal demens är en neurodegenerativ sjukdom som drabbar barken i pannlober och de främre delarna av tinningloberna, och orsakar cirka 5% av samtliga fall av demens, men upp till hälften av alla fall som debuterar före 65 år. Tidiga symtom är personlighetsförändring med känslomässig avflackning, empatilöshet, hämningsbortfall med åtföljande avvikande beteende, och ett nedsatt ordflöde. Förmågan till riktad uppmärksamhet är störd medan episodminnet kan vara välbevarat till en början. Bristande exekutiv förmåga är karakteristiskt patienten agerar impulsivt och styrs av olika yttre stimuli snarare än sitt eget moget övervägda beslutsfattande, och är obekymrad om andras reaktioner. Så småningom utvecklar de flesta en uttalad inaktivitet och blir alltmer tystlåtna, men bilden kan vara ytterst varierande. Patofysiologin vid frontotemporal demens är heterogen. Störd konformation av flera olika proteiner ligger bakom neurondöden. Viktiga behandlingsbara differentialdiagnoser till demens Depression Depression hos äldre upplevs inte alltid som nedstämdhet. Smärta och andra kroppsliga symtom, initiativlöshet, sömnstörning, koncentrationssvårigheter, ångest, irritabilitet, svårigheter att tänka och att fatta beslut kan vara de mest framträdande symtomen. Observera att depressiva symtom och ångest också är vanliga vid demenssjukdom och att antidepressiv behandling i tillräcklig dos ska prövas på vida indikationer.

9 Akut konfusion Akut konfusion kan översättas med akut hjärnsvikt. Akut konfusion är ett förvirringstillstånd som utvecklas under kort tid (timmar dagar) och orsakas av en fysisk eller psykisk belastning. Tillståndet orsakar en störning av vakenhet och uppmärksamhet. En del patienter är uppvarvade och överaktiva, eller vid en djupare konfusion tvärtom ofta dåsiga. Vanliga symtom är oförmåga att svara adekvat på frågor, att hålla den röda tråden i ett samtal, störd dygnsrytm med nattlig oro, synhallucinationer, motorisk rastlöshet eller onormal passivitet. Akut konfusion ska alltid utredas med avseende på bakomliggande orsaker, som ofta är åtgärdbara. Vanliga konfusionsutlösande faktorer är infektioner med feber (uvi, pneumoni), andra akuta kroppsliga sjukdomar (stroke, akut hjärtinfarkt, dåligt reglerad diabetes, intorkning), läkemedelsbiverkningar, sömnbrist och miljöbyten, som till exempel upprepade flyttningar på ett akutsjukhus. Konfusionsrisken är mycket hög för gamla patienter postoperativt, till exempel efter en höftfraktur. Patienter med demenssjukdom, Parkinsons sjukdom eller hjärnskada efter stroke är särskilt sårbara och god personcentrerad omvårdnad, snabb rehabilitering och en lugn vårdmiljö är av största vikt. Somatisk sjukdom Demenssjukdom försämrar individens förmåga att tolka kroppens signaler. Screening för att utesluta behandlingsbara kroppsliga sjukdomar som kan bidra till kognitiv försämring ingår alltid i en basal demens-utredning. Hypo- och hyperthyreos, hyperparathyreoidism, grav vitamin B12-brist, maligna sjukdomar och dåligt reglerad diabetes är exempel. Hörsel- och synnedsättning och annan brist på stimulans kan orsaka inaktivitet, avskärmning och i vissa fall hallucinationer. Kroniskt subduralhematom ska misstänkas vid kort anamnes och skalltrauma, särskilt vid Waranbehandling. Normaltryckshydrocefalus karakteriseras kliniskt av triaden gångrubbning, inkontinens och kognitiv svikt. ct hjärna visar i regel vidgade ventriklar med bevarade, smala cortikala fåror. Hjärntumör upptäcks i sällsynta fall vid en demensutredning, och ska övervägas vid kort anamnes, inslag av konfusion och neurologiska symtom. 10

10 BPSD (Beteendestörningar och psykologiska symtom vid demens) bpsd är ett samlingsnamn för en grupp av demensrelaterade icke-kognitiva symtom. Förekomsten av bpsd är av stor betydelse för livskvaliteten och en viktig prediktor för hur länge en demenssjuk person kan bo kvar hemma. Nedstämdhet, oro, ångest och irritabilitet är vanliga symtom även tidigt i förloppet. Exempel på beteendestörningar vid måttlig svår demens är aggressivitet, motorisk rastlöshet, ropbeteende och beteenden som grundar sig i paranoida vanföreställningar och synhallucinationer. De olika symtomen inom denna grupp kan förstås på flera olika sätt. De kan tolkas som naturliga reaktioner hos en person som kämpar med att försöka förstå och interagera med en omgivning som blivit obegriplig då minnet och tänkandet sviktar. De kan också ses som relaterade till graden och lokalisationen av hjärnskadan, och till brist på olika signalämnen. Omgivningens tolkning avgör vilken behandling patienten får. Ett och samma beteende kan vara problematiskt och föranleda insättande av psykofarmaka på ett trångt gruppboende med flera bpsd-patienter och personalbrist, men i en annan omgivning vara helt acceptabelt. Första åtgärden är alltid en analys av utlösande orsaker och icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Förutsättningen är ett så kallat personcentrerat förhållningssätt, dvs att det finns en vilja att skapa en relation med patienten. 11

11 Basal demensutredning Demens medför glömska och ofta även nedsatt sjukdomsinsikt. Därför kommer initiativet till utredning och behandling ofta från närstående eller vårdgivare. De viktigaste hjälpmedlen för en demensutredning är tid, rum och intresse. Sätt av tillräckligt med tid för att ta en strukturerad anamnes av både patient och närstående. Anamnes Anamnesen är det centrala i en demensutredning eftersom det gäller att få en klar bild av vilka symtom som föreligger och hur uttalad förändringen är. Svaren på frågan När och hur började den här försämringen? är avgörande för det fortsatta handläggandet. Fråga efter konkreta exempel på problem, hur det dagliga livet förändrats och vad patienten behöver hjälp med. Viktiga funktioner är bland annat mathållning, medicinering, ekonomi (money), transport och telefonering (mmmtt). Fråga aktivt om emotionella störningar, som nedstämdhet, aggressivitet, synhallucinationer, och i vilken grad anhöriga belastas, till exempel hur länge patienten kan vara ensam hemma. Skillnaden mellan patientens respektive anhörigas beskrivningar ger en uppfattning om sjukdomsinsikten. Dokumentera också ärftlighet, alkoholvanor, vaskulära riskfaktorer. Har patienten läkemedel som kan ge negativa effekter på kognitionen? Status Tecken på depression? Andra sjukdomar? Hjärtstatus och blodtryck liggande och stående. Neurologstatus: viktigast är gång och balans, fokal neurologi och eventuell parkinsonism. Be patienten gå tio meter och vända i korridoren och betrakta steglängd, medrörelser i armarna och eventuell falltendens. Lab-prover Hb, SR, glukos, krea, kalcium, TSH, B12 och folat. Övriga prover vid riktad frågeställning. Bedömning av kognitiva funktioner: intervju, MMT och klocktest Samtalet under anamnesen syftar också till att få en bild av patientens kognitiva funktioner dvs orientering till aktuella förhållanden, förmågan att uttrycka 12

12 sig, förstå frågor och eventuella upprepningar som tecken på närminnesstörning. Det är mest effektivt att samtala tillsammans med patienten och hans/hennes närstående så att man kan kontrollera om svaren stämmer. Förklara syftet med frågorna och förmedla en avslappnad stämning. Om samtalet flyter trögt, be patienten berätta om sina intressen. Ställ vardagsnära frågor som patienten med hänsyn till ålder och bakgrund rimligen bör klara. Mini Mental Test (mmt) ingår alltid i basutredningen. mmt är ett screeninginstrument. Det kan inte användas för diagnostik och resultatet ska värderas i sitt sammanhang. Yngre och högutbildade personer kan till exempel få full poäng trots Alzheimers sjukdom i tidigt skede. Låg skolutbildning, dyslexi eller annan kulturell bakgrund ger falskt för låga resultat. Missar patienten emellertid på aktuellt årtal, månad och figurkopiering, är det sannolikt en sjuklig förändring. Komplettera mmt med ett klocktest ( Rita en klocka som visar tjugo i tre! ) ett patologiskt resultat är ett ganska säkert tecken på en kognitiv störning. CT hjärna Vid misstanke om demenssjukdom ska i normalfallet alltid ct eller mr hjärna utföras. Undersökningen ger information om grad och utbredning av atrofi, eventuella vaskulära förändringar och är indicerad även för att utesluta mer sällsynta fynd som till exempel tumör. Vid ad i tidigt skede är ct oftast normal. Tecken på substansförlust i form av vidgade fåror och ventriklar ses ofta, men inte alltid, vid mer avancerad demens. Atrofi av mediala temporalloben/ hippocampus är relativt specifikt för ad. Fynd av lätt-måttlig vitsubstansskada, periventrikulära hypo-densiteter som vid vaskulärt betingad demyelinisering eller enstaka lakunär infarkt är i regel ett bifynd. De radiologiska fynden måste alltid värderas tillsammans med den kliniska bilden. Lämpliga frågeställningar på remissen är: Atrofi generellt och/eller mediala temporalloben? Infarkter? Frågeställningen tumör är aktuell endast vid specifik misstanke. Denna basala utredning är ofta tillräcklig för att ställa en diagnos och för att ta ställning till läkemedelsbehandling och andra åtgärder. 13

13 Diagnos Alzheimers sjukdom: Smygande debut, långsam successiv försämring av närminne, tänkande, språkliga och spatiala funktioner. ct normal eller atrofi. Diagnos Vaskulär demens: Plötslig debut eller försämring i samband med kliniskt manifest stroke och >= två infarkter och/eller uttalad vitsubstansskada på ct. Så kallad subkortikal småkärlsdemens kan ha ett smygande förlopp. Diagnosen Alzheimers sjukdom och vaskulär demens används när klinik och ct-fynd tyder på en kombination. Uttrycket blanddemens är oklart och bör undvikas. Diagnos Demens uns eller Åldersdemens: Används enbart när specifik diagnos ej kunnat ställas, till exempel i avsaknad av tillförlitlig anamnes. Diagnos Lindrig kognitiv störning: Betyder en subjektiv försämring i kombination med nedsatt prestation på kognitiva test men störningen är ej så uttalad att kriterierna för demens är uppfyllda, dvs adl-förmågan är intakt. En del av dessa patienter har Alzheimers sjukdom i mycket tidigt skede och kommer att försämras med tiden (årligen konverterar 10-15% till demens), medan andra har ett stationärt förlopp. Dessa patienter kan antingen aktivt följas upp efter ett-två år eller rekommenderas återkomma vid försämring som påverkar funktionerna. Demens vid Downs syndrom: Personer med Downs syndrom har en genetiskt mycket hög risk för Alzheimers sjukdom med debut från yngre medelålder. Dessa patienter handläggs inom Habiliteringen. Ett särskilt vårdprogram är under utarbetande. 14

14 Indikationer för vidare utredning och remiss till specialist: Vid misstänkt demens hos medelålders och yngre-äldre patienter (åldersgränsen är relativ). Patienter med atypiska symtom och misstanke om ovanlig demenssjukdom Svårbehandlade beteendestörningar och emotionella symtom (se bpsd nedan). Remissen ska alltid innehålla en beskrivning av den kognitiva störningen, vilka funktioner som påverkas, tidsförloppet, resultat lab-prover, mmt och klocktest. För att remissen ska accepteras ska remiss ct hjärna vara skickad. Utredningen på specialistnivå kan omfatta delar av följande: Utvidgad klinisk bedömning. Testning/bedömning av neuropsykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, dietist och kurator efter individens behov. Lumbalpunktion för analys av alzheimermarkörerna beta-amyloid (i regel sänkt vid AD), och total respektive hyperfosforylerad form av proteinet tau (i regel förhöjda vid AD). MR hjärna (ger en bättre bild än CT av anatomiska förhållanden i hippocampusområdet och subcortikala strukturer). PET (positronemissionstomografi) ger en bild av regionalt glukosupptag och tillför information vid atypisk klinisk bild. Inneliggande utredning och behandling av särskilt vårdkrävande demenssjuka patienter (äldrepsykiatrin). Utredning och stödkontakt genom hembesök vad gäller patienter som inte kan motiveras till besök på vårdinrättning (äldrepsykiatrin). Minnesmottagningen och äldrepsykiatrin skickar remissvar i form av journalanteckning från första besöket och remiss/brev vid avslutad kontakt för fortsatt uppföljning i primärvården. 15

15 Informationsöverföring Patient och närstående ska ges information av behandlande läkare om diagnos och andra resultat från utredningen Det är viktigt med riktad information till patienten, dvs att bekräfta vad han/hon själv upplever, och i övrigt anpassa informationen till rätt nivå. Information till anhöriga om vad sjukdomen innebär är nödvändigt för att de ska kunna hantera de problem som uppstår. Patient/närstående ska informeras om kommunala stödåtgärder genom till exempel de broschyrer som finns för c-läns olika kommuner. Det finns sjuksköterskor och/eller demensvårdsutvecklare och/eller anhörigkonsulent med särskilt ansvar för patient- och anhörigstöd i hemmet. Primärvården i Tierp har också en demenssjuksköterska. Vid behov av kommunalt bistånd ska utredande läkare skriftligt vidarebefordra relevant medicinsk information dvs diagnos och kort beskrivning av hur sjukdomen påverkar patienten och hans/hennes funktioner till biståndshandläggare. Från slutenvårdsutredningar lämnar ansvarig sjuksköterska dessutominformation om omvårdnadsbehovet till distriktssköterskan. Det är nödvändigt att respektive vårdgivare tar ett aktivt ansvar för att ge stöd till patienter som har nedsatt förmåga att föra sin egen talan och utan närstående till sin hjälp. Behandling och uppföljning Läkemedelsbehandling Före behandling bör man formulera behandlingsmål samt notera mmt-poäng och adl-funktioner. Generellt ska preparat med så få biverkningar som möjligt väljas. Indikation och effekt ska regelbundet omprövas. Kolinesterashämmare (Aricept enligt landstingets rek-lista) är godkända för symtomlindrande behandling av mild-måttlig demens vid ad (motsvarar mmt cirka p). Det finns inga hållpunkter för att preparaten skulle påverka själva sjukdomsförloppet. I de kliniska prövningar som legat till grund för registreringen var 65 75% av patienterna i behandlingsgruppen och 45 55% av placebogruppen oförändrade eller bättre efter sex månader vad gäller helhetsintrycket. Kolinesterashämmare kan också prövas mot synhallucinationer och 16

16 har ofta effekt vid Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens. Ebixa (memantine) har en komplex verkan på glutamatsystemet. Preparatet är registrerat för behandling vid måttlig-svår demens. Det har effekt i ungefär samma storleksordning som kolinesteras-hämmarna på kognitiva och globala funktioner. Det finns viss evidens även för effekt vid bpsd-symtom. Preparatet kan kombineras med kolinesterashämmare. Utvärdering av effekt ska göras efter cirka ett halvår och därefter med 6 12 månaders intervall. Om patienten fortsätter att försämras i samma takt som före insättandet ska preparatet sättas ut. Vid framskriden demens bör utsättningsförsök göras. En eventuell försämring märks inom de första veckorna. Utsättning ska ej ske i samband med inflyttning till boende då effekterna blir svåra att bedöma. ssri (Citalopram enligt rek-listan) är förstahandsmedel vid samtidig depression, och kan även provas vid humörsvängningar, aggressivitet och ångest. Vid otillräcklig effekt trots doshöjning prövas tillägg av eller byte till Mirtazapin. Inaktivitet och initiativlöshet utan samtidig nedstämdhet är också vanligt vid demens. Försök med antidepressiva kan göras under en begränsad period men svaret är ofta blygsamt. Vid sömnstörning rekommenderas Zopiklon i första hand, i andra hand Heminevrin (kortverkande). Sobril i lägsta möjliga dos ges som tillägg till ssri för symtomlindring vid oro och ångest där icke-farmakologiska åtgärder ej givit effekt. Antipsykotiska läkemedel ska på grund av biverkningsprofilen användas enbart på strikt indikation, dvs behandlingskrävande hallucinationer och vanföreställningar respektive som andrahandspreparat mot aggressivitet och agitation. Rekommenderat preparat är Risperdal 0,5 1,5 mg/d fördelat på två doser. Trötthet, kognitiv försämring, stelhet och fall är mycket vanliga biverkningar. Antipsykotika ger också en dubblerad risk för ischemiskt stroke och en ökad dödlighet. Effekt och bieffekter ska utvärderas efter två veckor och därefter regelbundet ställningstagande till dosminskning/utsättning. Antiepileptika ska undvikas helt. 17

17 Uppföljning Hemmaboende patienter med demenssjukdom ska följas upp minst en gång årligen med avseende på sjukdomens progress, aktuella adl-funktioner, eventuella bpsd-symtom som kan behandlas, mmt, bmi och vid behov somatiska undersökningar. Vidare ställningstagande till fortsatt behandling med demensläkemedel, genomgång av övriga läkemedel och vid behov förmedling av kommunalt stöd för patient och närstående. Bilkörning Demenssjukdom är i regel oförenligt med bilkörning. Undantag kan göras vid lindrig demens som inte påverkar omdöme, rumsuppfattning, uppmärksamhet och snabbhet. Ifall inte överenskommelse nås med patienten ska anmälan göras till Transportstyrelsen, dit man också kan vända sig med frågor. Broschyren Äldre och bilkörning finns att rekvirera från Transportstyrelsens hemsida. Måttlig till svår demens Vid framskriden demenssjukdom behöver de flesta flytta till ett särskilt boende för demenshandikappade. I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer betonas vikten av att den fysiska miljön är personligt utformad, berikad och hemlik. Boendemiljö och bemötande ska ge trygghet, personalen vara tillgängliga och dagen ska ha ett meningsfullt innehåll inklusive möjlighet till utevistelse. Promenader utomhus är till exempel ofta effektivt vid så kallat vandringsbeteende. Genom ett förhållningssätt som strävar efter att förstå hur patienten upplever sin situation och vad som är bäst för patienten utifrån hans/hennes perspektiv kan många beteendestörningar och onödig läkemedelsbehandling undvikas. Patientens självbestämmande ska värnas. En statlig utredning om reglering av begränsningsåtgärder är under beredning (2010). Syftet med dessa är enbart att förhindra fall och andra skador och det är nödvändigt med kontinuerlig observation och utvärdering. Dokumenterad plan för varje patient ska vara känd för all involverad personal. Problem, behov, vilka åtgärder som behövs för att lösa dessa, och en tidpunkt för utvärdering ska tydligt anges. I omvårdnaden ingår hjälp att bibehålla och träna funktioner i det dagliga livet inklusive gångförmåga. Särskilda rutiner för att förhindra fall och därmed osteoporosfrakturer, trycksår och malnutrition ska finnas. Läkemedelsgenomgångar ska göras vid 18

18 behov och minst årligen. Husläkare har det medicinska ansvaret och kan vid behov konsultera Äldrepsykiatrin för behandling av bpsd-problematik. Flera av c-läns kommuner har också specialteam bestående av undersköterskor och sjuksköterskor som kan ge värdefull hjälp vad gäller bemötande av patienter med bpsd-problematik. Demenssjukdomar har en dödlig utgång. Den utlösande dödsorsaken är ofta lunginflammation, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och andra konsekvenser av kakexi, nedsatt allmäntillstånd och mångårig immobilisering. Ett palliativt förhållningssätt ska anläggas vid vården av patienter med demenssjukdom oavsett orsak i avancerat skede, definierat som det stadium när gångförmågan, förmågan att äta själv och att kommunicera förlorats. Sväljningssvårigheter, smärta, frånvaroattacker, uttalad stelhet och epileptiska anfall är vanligt. Dödligheten är hög, enligt studier avlider 50% av dessa patienter inom 18 månader. Vården ska fokusera på maximal symtomlindring och ett värdigt avslut på livet. Vårdplaneringssamtal med fokus på samsyn kring icke-åtgärder ska därför hållas vid lämpliga tillfällen tillsammans med sjuksköterska, kontaktperson och närstående. Genom konsensus i dessa frågor tillsammans med respekt för individen kan då transporter och potentiellt plågsamma åtgärder inom akutsjukvården som inte gagnar patienten undvikas. Denna version av vårdprogrammet är harmoniserad med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för en bättre demensvård 2010 och har utarbetats i samråd med c-läns kommuners medicinskt ansvariga sjuksköterskor och Äldrekontoret, Uppsala kommun. Läs mera Socialstyrelsens nationella riktlinjer kan rekvireras från Svenskt Demenscentrum är ett nationellt kompetenscentrum med en mycket informativ och bred hemsida, Läkemedelsverkets workshop om BPSD, september

19 Kortform av Checklista för problemidentifiering vid bpsd vid avancerad demens i första hand avsedd som stöd för analys och åtgärder av personalteamet som vårdar patienten på boendet. Vilket är problemet? (till exempel aggressivitet, oro, ångest) Hur, när och var uppstår problemet? Vad tror du/ni att det är som utlöser problemet? (till exempel rädsla, missförstånd, dåligt bemötande, smärta, omgivningsfaktorer) Är basala behov tillfredsställda? (mat/dryck, sömn, blås- och tarmfunktion, behov av att få röra på sig, optimal syn/hörsel, tillgång till stimulans/ meningsfulla aktiviteter, delaktighet) Eventuella sjukdomstecken? (feber, smärta, trötthet etc). Faktorer som kan utlösa känsloyttringar som oro, rastlöshet, vandring, stark upprördhet, aggressivitet, rop: Patientens försämrade förmåga att uttrycka sig och förstå. Upplevelse av ensamhet och övergivenhet. Upplevelse av okänd eller rörig miljö. Upplevelse av främmande, okända människor. Upplevelse av att ha fråntagits sitt självbestämmande. Upplevelse av inkompetensförklaring. Upplevelse av andras avvikande beteende. Upplevelse av att inte ingå i ett sammanhang, sysslolöshet. Upplevelse av att vara utan revir. Andras kroppsspråk uttrycker brådska och stress. Andras kroppsspråk uttrycker motvilja och avståndstagande. Andras kroppsspråk antyder bestämmande och överläge. Andras kroppsspråk antyder hårdhänthet och aggressivitet. Upplevelse av intrång i närzon/intimzon. Försämrat närminne. Förändrad tidsuppfattning. Försämrad förmåga att tolka kroppens signaler. Dokumentera åtgärder och bestäm vilka som ansvarar för vad och datum för uppföljning Hela checklistan för problemidentifiering vid BPSD finns att hämta i anslutning till vårdprogrammet på 20

20 Vårdprogrammet finns på /vardprogram och på landstingets intranät Navet under område Sjukvård, i A Ö-listan. Häften beställs från Tryck: Landstingstryckeriet, mars 2011

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Demenssjukdomar. Kontaktpersoner

Demenssjukdomar. Kontaktpersoner Demenssjukdomar Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare vid Akademiska sjukhusets geriatrik och äldrepsykiatri, husläkare i primärvården samt medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Uppsala, Enköpings

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Lena Kilander docent, överläkare Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Uppsala universitet Repetition: Syndromet

Läs mer

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Lomma kommuns Demensprogram Inledning Demensprogram för Lomma kommuns demensvård skall vara ett vägledande dokument för

Läs mer

Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31

Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31 Program för god demensomvårdnad Inriktningsdokument år 2011-2014 Elisabeth Svensson 2011-10-31 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Bakgrund. 2 Mål/Syfte.. 2 Definition av demens... 2 Inledande

Läs mer

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Demenssjukdomar: fakta och frågetecken Lena Kilander 161111 överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Förekomst av olika demenssjukdomar: Övriga: PSP, CBD, MSA, HD, CJD

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Britt Undin, Upplands Väsby kommun och Inga- Britt Hagman, FOU

Läs mer

Demenssjukdomarnas ABC:

Demenssjukdomarnas ABC: Behandling av oro hos personer med demenssjukdom - mer än bara piller! 130129 Lena Kilander docent, överläkare Geriatrikens Minnesmottagning Akademiska sjukhuset, Uppsala Demenssjukdomarnas ABC: ADL-förlust

Läs mer

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,

Läs mer

Lokala samverkansrutiner. För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun

Lokala samverkansrutiner. För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun Lokala samverkansrutiner För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun Innehållsförteckning Till dig som i ditt arbete möter personer med kognitiva nedsättningar eller demenssjukdom

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete -

Systematiskt förbättringsarbete - Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Vägvisare demens Upplands-Bro kommun och Stockholms läns landsting Demens hör till en av de största folksjukdomarna. I Sverige

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Karin Westling Administratör Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2015-03-17 Syfte Syfte och Mål att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in

Läs mer

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,

Läs mer

Plan för demensvård i Eslövs kommun. Plan för demensvård i Eslövs kommun. Inledning

Plan för demensvård i Eslövs kommun. Plan för demensvård i Eslövs kommun. Inledning Plan för demensvård i Eslövs kommun Inledning Plan för demensvård i Eslövs kommun Demens är ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomar som drabbar hjärnan. Demenssjukdom kännetecknas av en stadigvarande

Läs mer

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Uppföljning Neuroleptikabehandling RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras

Läs mer

Att se människan bakom demenssjukdomen

Att se människan bakom demenssjukdomen Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning

Läs mer

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation

Läs mer

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD Tag min hand och håll den ömt. Hjälp mig minnas det jag glömt. Ta det stilla, lugnt och varligt. Säg att livet ej är farligt. Behavioral and Psychological Symptoms

Läs mer

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2014-10-29 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden 2014-11-24

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2014-10-29 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden 2014-11-24 Handlingsplan för demensomvårdnad Oxelösunds kommun 2014-10-29 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden 2014-11-24 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte och mål sid 3 Värdegrund

Läs mer

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands

Läs mer

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska BPSDregistret, en framgångssaga Sigrid Kulneff, Sjuksköterska Hela Sverige är med! Anslutna enheter: 4750 Anslutna kommuner: 282 Administratörer: 14 000 Inlagda personer: 25 918 Gjorda skattningar: 62

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns: Demenssjukdomar Vad är demens? Ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som påverkar hjärnans funktion. Kortfattad definiton: Långvariga och omfattande försämringar av intellektuella och emotionella

Läs mer

Demensplan INLEDNING SYFTE

Demensplan INLEDNING SYFTE SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013

SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013 SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013 Styrgruppen för SveDem Bahman Farahmand, epidemiolog/statistiker Registercentrum, UCR Förkortningar Term Definition SveDem Svenska Demensregistret SP Specialistenheter

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

2012-09-07. www.bpsd.se

2012-09-07. www.bpsd.se www.bpsd.se 1 Det faktum att ett beteende avses störande, speglar mera motpartens eller omgivningens personliga värderingar, än personen som handlar på ett visst sätt. På något sätt är ett så kallat beteende

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum Paradigmskifte Paradigm = rådande tankesätt, tankemönster 2010 2013 2015 www.demenscentrum.se

Läs mer

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

What day is it? asked Pooh It's today, squeaked Piglet My favorite day, said Pooh What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset Vi blir bara

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:63 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:28 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om stöd till minneshandikappade genom ett fördubblat antal demensutredningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun

Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun 1 Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun Denna plan ska revideras minst en gång under varje mandatperiod. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer