Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2014-10-29 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden 2014-11-24"

Transkript

1 Handlingsplan för demensomvårdnad Oxelösunds kommun Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden

2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte och mål sid 3 Värdegrund sid 3 Bakgrund sid 4 Definition av demens sid 4 Vad är demens? sid 4 Minnesutredning sid 5 Klassifikation av demenstillstånd sid 5 Behandling och omvårdnad vid demenssjukdom sid 6 Bemötande och förhållningssätt sid 7 Vårdkedjan sid 8 Utredning av bistånd sid 8 Dagverksamhet sid 9 Hemtjänst/Hemsjukvård sid 9 Växelvård/Korttidsboende sid 9 Särskilt boende sid 9 God man eller Förvaltare sid 10 Stöd till anhöriga sid 10 Palliativ vård sid 11 Vård i livets slut sid 11 Dokumentation och kvalitetsregister sid 11 Skydds- och begränsningsåtgärder sid 12 Referenser sid 13 Länkar och tips sid 14 Bilaga 1 2

3 Inledning Demens är en kronisk sjukdom som leder till nedsatt autonomi och förkortad livslängd. Personer som drabbats av demenssjukdom och lider av kognitiv nedsättning har rätt till utredning, behandling, vård och omsorg av hög kvalitet och på lika villkor. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom gavs ut Utifrån dessa riktlinjer har ett länsgemensamt vårdprogram utformats. Det riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvård samt kommunernas socialtjänst som kommer i kontakt med demenssjuka personer. Det länsgemensamma vårdprogrammet ligger till grund för kommunens lokala handlingsplan för demensomvårdnad. Syfte och mål Vården av demenssjuka ska vara likvärdig i hela länet och tillgodose personens behov på ett kunskapsbaserat sätt. Syftet med den lokala handlingsplanen är att ge riktlinjer och grundläggande kunskap om bemötande och behandling av personer med demenssjukdom. Målet är att all personal som vårdar eller på annat sätt kommer i kontakt med personer med demenssjukdom ska tillämpa samma riktlinjer. Målet är även att ge stöd åt sjukvårds- och omsorgspersonal i arbetet med att utreda och behandla personer med demenssjukdom. Värdegrund En värdegrund innefattar de grundläggande principerna för hur arbetet ska bedrivas i Oxelösunds kommun. En värdegrund kan även vara de gemensamma etiska grundvalar som omvårdnadsarbetet innefattar. Följande värdegrund är tagen ur Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka, Varje person med demenssjukdom har rätt att veta vilken sjukdom som orsakar demenssymptomen, att få en adekvat medicinsk vård för sin sjukdom, att så länge som möjligt behålla sin funktionsduglighet med stöd av planenlig och individuell vård, att behandlas som en fullvuxen människa, att känna att han eller hon tas på allvar, att vara utan lugnande läkemedel om det är möjligt, att bo i en välkänd och trygg miljö där hans eller hennes särskilda behov beaktas, att vara med människor som känner till hans eller hennes levnadshistoria och vanor, att regelbundet få röra sig utanför hemmet eller vårdinrättningen, att varje dag under handledning få delta i meningsfull verksamhet som stödjer den vuxna människans jagbild, att få beröring: kramar, ömhet, en annan människas närhet, att få vård som förverkligas av yrkesskicklig personal, som är insatt i vården av personer med demens (Virginia Bell & David Troxel, Alzheimer s Disease International, 21 sept 1994) 3

4 Bakgrund Definition av demens ICD-10 är det internationella klassificeringssystemet som beskriver sjukdomar och andra hälsoproblem (International statistical Classification of Diseases and related health problems), siffran 10 visar upplageversionen. Det är Världshälsoorganisationen WHO som äger rättigheterna till ICD-10. ICD-10 är det klassificeringssystem som Vårdcentralen i Oxelösund använder. Nedan beskrivs kriterierna som ska uppfyllas för att kunna få en demensdiagnos. Det finns belägg för var och en av följande punkter: 1. En minnesnedsättning som är tydligast när det gäller nyinlärning men som i svårare fall kan omfatta hågkomst av tidigare inlärd information. Nedsättningen gäller både verbal och icke-verbal information. Den måste objektivt styrkas av en tillförlitlig berättelse från en anhörig eller annan vårdgivare och om möjligt också av resultatet av neuropsykologiska test eller kvantifierade kognitiva skattningar. Graden av nedsättning stadieindelas som mild, måttlig eller svår. 2. En reducering av andra kognitiva förmågor som visar sig som försämrat omdöme och försämrad tankeverksamhet, t ex. vid planering och organisering, och som försämrad allmän informationsbearbetning. Helst skall belägg för denna reducering fås från en anhörig eller annan vårdgivare och om möjligt också av resultat av neuropsykologiska test eller kvantifierade objektiva skattningar. Det måste också kunna påvisas att det är frågan om en sänkning från en tidigare prestationsnivå. Medvetenheten om omgivningen (d v s ej konfusorisk) är bevarad under tillräckligt lång tid för att symtomen i kriteriet ovan skall kunna manifestera sig på ett otvetydigt sätt. När konfusionstillstånd är pålagrade skall diagnostiseringen av demens uppskjutas. Det finns en nedsättning av emotionell kontroll eller motivation eller en förändring av socialt beteende som ger minst ett av följande symtom: emotionell labilitet irritabilitet apati förändrat socialt beteende För en tillförlitlig klinisk diagnos skall symtomen i kriteriet som angivits högst upp i denna text ha funnits i minst 6 månader. Om tiden med tydliga symtom är kortare kan diagnosen bara bli preliminär. Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symtom som orsakas av hjärnskador. Det kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Vanligen försämras minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra s k kognitiva förmågor som påverkas negativt. Även oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. Symtomen leder till att personer med demens har svårt att klara sin tillvaro utan stöd från närstående eller specialiserad omvårdnadspersonal. Det kan vara svårt att upptäcka demens. Första tecknet brukar vara att minnet sviktar men det kan även vara ett symptom på stress eller depression. Det finns vissa kännetecken som man ska vara särskilt observant på. Se nedan utan inbördes ordning. 4

5 Dåligt minne, att en person inte längre kommer ihåg vad barnen heter, att hon inte vet om hon har ätit eller inte. Nedsatt förmåga att fungera normalt i vardagen, att en person inte hittar hem när hon varit ute, att hon inte känner igen sig i närområdet Obehagskänslor, rädsla, förvirring och hopplöshet. Allt eftersom sjukdomen förvärras kan obehagskänslorna försvinna hos personen som drabbats medan anhöriga upplever att den sjuke drabbas mer och mer. Minnesutredning Om man upptäcker ovan nämnda symptom bör man snarast kontakt läkare för att utesluta andra orsaker eller påbörja en minnesutredning. Målet är att fastställa om det föreligger demenssjukdom eller inte. Minnesutredningar bedrivs lokalt på vårdcentralen där ett specifikt minnesutredningsteam (MUT) arbetar. Teamet består av läkare, distriktssköterskor och arbetsterapeuter. En minnesutredning kan vara basal eller utvidgad. Den basala minnesutredningen innehåller: En strukturerad anamnes - sjukdomshistoria, läkemedel, symptomenkät, ärftlighet mm Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd Kognitiva test Aktivitetsförmåga Blodprover Hjärnröntgen En utvidgad minnesutredning utförs vid minnesmottagningar på det lokala sjukhuset och kan behövas vid svårbedömda demenstillstånd. Där utförs ytterligare tester och provtagningar. På minnesmottagningen bedrivs även minnesutredningar på personer under 75 år. Oxelösunds kommun och Vårdcentralen i Oxelösund har gemensamt upprättat specifika rutiner för samarbete och informationsöverföring. Dessa rutiner finns publicerade på Oxelösund kommuns hemsida, men även som bilaga 1 i denna skrift. Klassifikation av demenstillstånd Det finns flera olika demenssjukdomar, de utvecklas långsamt och är kroniska. Personen får symptom beroende på var i hjärnan skadan sitter. Alzheimers sjukdom Nervceller i hjärnan förtvinar successivt och dör. Detta sker framför allt i hjärnans tinning- och hjässlober. Vaskulär demens Områden i hjärnan har blivit skadade på grund av bristande blodtillförsel. Vanliga orsaker är stroke (propp eller blödning), högt blodtryck eller förträngningar i blodkärl. Påverkan på personen beror på vilken del av hjärnan som skadas. Blanddemens Alzheimers sjukdom kan förekomma samtidigt med kärlsjukdom i hjärnan. Frontotemporallobs demens - Nervceller i hjärnan förtvinar och dör. Detta drabbar hjärnans främre del. Lewybody demens tillstånd som har likheter med Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. 5

6 Behandling och omvårdnad av demenssjukdom Det finns två typer av läkemedel som är godkända för behandling av kognitiva symptom vid Alzheimers sjukdom: kolinesterashämmare (donepezil, galantamin och rivastigmin) och memantin (ebixa). Dessa läkemedel botar inte sjukdomen men kan bidra till att personer med Alzheimers sjukdom under en period kan upprätthålla sin kognitions- och funktionsförmåga. Läkemedelsinsättning ska följas upp regelbundet. Om läkemedlet inte har förväntad effekt ska det sättas ut. Oxelösunds kommun arbetar utifrån värdegrundens tre ledord: trygghet, bra bemötande och delaktighet. Inom demensomvårdnad används olika metoder och strategier för behandlingen av personer med demenssjukdom. Nedan presenteras kort några metoder: Reminiscense Syftet är att väcka minnen till liv genom att arbeta med hågkomster eller genom att stimulera olika sinnen. Validation Syftet är att bekräfta de känslor som personen uttrycker utan att värdera dem. Bekräftelse sker med ord, beröring och kroppsspråk. Snoozelen innebär att snusa, lukta, dåsa och koppla av. Använda olika sinnen för att ta in nya intryck, att stimulera sinnen som hjälper den demenssjuke att slappna av. Levnadsberättelse - innebär att anhöriga får skriva ner lite om individens liv, leverne och intressen. Personalen får information om personen och olika samtalsämnen kan på så sätt uppstå. Sång- och musikterapi är en metod för att väcka igenkänning, stimulera känslor. Sång och musik skapar lugn och ro. Personen kanske vill dansa och väcka minnen till liv genom musiken. Man sjunger istället för att prata. Reality orientation verklighetsorientering och minnesträning. Bör ske i ett tidigt stadium av demenssjukdomen. I sjukdomens senare stadium är denna metod inte att föredra då det istället kan öka förvirring och känsla av otrygghet. Taktil massagestimulering ger individen avspänning genom beröring. Hand- eller fotmassage kan användas istället för läkemedel vid sömnsvårigheter. Det passar inte för alla då integriteten kan kränkas, dessutom kan en del bli oroliga och aggressiva. 6

7 Bemötande och förhållningssätt I mötet med demenssjuka är det viktigt att ha god kunskap om demenssjukdomar och deras utveckling. I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, 2010, betonas vikten av utbildad personal. Betoning ligger även på personcentrerad omvårdnad, d v s det är personen och inte sjukdomen som ska sättas i fokus. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkt. Den som vårdar skapar en relation till den demenssjuke individen, en relation där två människor möts, inte bara en vårdare och någon som ska vårdas. Bemöt andra så som du själv vill bli bemött är ett fint talesätt, men sällan tillämpbart på människor med demenssjukdom. Som olika individer med olika bakgrund och kultur bör personal ta reda på vad som är viktigt för den enskilde, personcentrerad omvårdnad! Samtala som vanligt. Glöm inte att det är en vuxen människa du talar med. Den demenssjuke har en hjärnsjukdom. Det är viktigt att veta vilken diagnos som personen har och vilken del av hjärnan som är skadad. Om man vet vilka symptom som är typiska för just sådana skador kan man även bemöta personen bättre. Som demenssjuk har personen en minnesstörning och upprepande frågor kan vara väldigt irriterande, men för den sjuke är frågan ny varje gång. När man känner irritation (för det är klart man kan bli irriterad), försök att inte visa det för den demenssjuke. Gå därifrån och låt ilskan rinna av dig eller be någon annan ta över. En person med demenssjukdom har ofta svårt att uppfatta och utföra instruktioner. Det krävs både muntlig och praktiskt instruktion för att den sjuke ska förstå. Det kan även krävas att man behöver upprepa instruktionen många gånger. Använd fingertoppskänsla eller vanligt, sunt bondförnuft! Eftersom personer med demenssjukdom har svårt att tolka sina synintryck och även veta vad som förväntas i vissa situationer, kan det ibland vara bra om man får starthjälp. Det kan vara svårt att veta vad man ska göra vid tvättstället, vid tallriken eller med koppen. Kroppskontakt och ögonkontakt underlättar kommunikationen. Tala långsamt och tydligt, använd ett lågt och vänligt tonläge. Ta reda på vad den demenssjuke inte tycker om och vad som förr skapat obehag och undvik detta i samtalet. Levnadsberättelsen är viktig! Den demenssjuke kan ibland ha svårt att orientera sig eller korrekt uppfatta omgivningen. Det är lämpligt att anpassa den omgivande miljön och det är direkt olämpligt att möblera om. I rummen bör det inte finnas för mycket möbler/mönster då detta kan leda till förvirring, även fallrisk. Använd färgat porslin så att maten blir väl synlig. Det behövs tid för att kunna utföra aktiviteter, ibland kan det bli för mycket aktiviteter för den sjuke. Det gäller att hitta en nivå som den sjuke orkar med. Använd den sjukes namn ofta och vid tilltal, för att bekräfta personen bakom sjukdomen. 7

8 Vårdkedjan Oxelösunds kommun och vårdcentralen ansvarar för olika delar av vårdkedjan för demenssjuka. För att vården ska vara trygg och säker behövs struktur för samverkan mellan vårdaktörerna samt ett gott samarbete i praktiken. I Oxelösund revideras de skriftliga rutinerna för samverkan 1g/ år av demenssamordnare i samråd med minnesutredningsteamet. Nedan visas modellen för omhändertagande av demenssjuka som används i Oxelösund. Det röda utgör arbetet som vårdcentralen bedriver. Det blå står för det arbete som kommunen bedriver. De blå stjärnorna markerar områden där kommunens demenssamordnare medverkar tillsammans med vårdcentralens minnesutredningsteam. Utredning av bistånd När en diagnos fastställts på vårdcentralen registreras diagnosen, efter samtycke, i ett nationellt register, SveDem (Svenska Demensregistret). Vårdcentralen ansvarar för årlig uppföljning i sjukdomens olika faser. Samtidigt som diagnos sätts sker även en skriftlig överrapportering till kommunens demenssamordnare, även detta efter samtycke. När den demenssjuke senare söker bistånd om hjälp och stöd hos kommunen så finns redan information om sjukdomstillstånd och utredning. Har man fått sin diagnos i ett tidigt skede klarar man sig förmodligen hemma, kanske med hjälp och stöd av anhöriga, under ganska många år. När man levt med sin sjukdom ett tag börjar förmågan till oberoende svikta och då kan den sjuke behöva hjälp och stöd i det dagliga livet, stöd som inte anhöriga kan tillgodose. Anhöriga eller den demenssjuke själv kan ansöka till kommunens biståndshandläggare för att påbörja en social utredning enligt Socialtjänstlagen. Utredningen syftar till att upptäcka vilka hjälpbehov som finns. Biståndshandläggning är den process som leder fram till beslut 8

9 om bistånd. Biståndshandläggare gör hembesök, ibland tillsammans med demenssamordnare eller annan personal inom hemsjukvård/hemtjänst. Det är den demenssjukes behov av hjälp som styr beviljandet av insatser. Insatser som kan beviljas är tex dagverksamhet, trygghetslarm, matdistribution, hjälp i hemmet, personlig omvårdnad, ledsagning, växelvård, kortvård och särskilt boende. Målet med insatserna är att den demenssjuke ska bibehålla självständighet och ha en meningsfull tillvaro i sin vardag. Besluten ska vara tidsbestämda och omprövas regelbundet eller vid förändring av den demenssjukes behov. Dagverksamhet I Oxelösunds kommun finns Dagverksamhet Rönnen som är riktad till personer med demenssjukdom. På Rönnen bedrivs dagliga aktiviteter som är anpassade efter säsong och de demensdrabbades tillstånd. Man lagar mat tillsammans och fikar. Det är mycket fokus på social samvaro och att det ska finnas en meningsfull tillvaro. Hemtjänst/Hemsjukvård I kommunen finns även specifik hemtjänst som är inriktad på demensomvårdnad. Hemtjänstpersonal arbetar personcentrerat och anpassar sig efter sina vårdtagare. I övrigt finns samma insatser att få som vid vanlig hemtjänst. Hemsjukvård är något som beviljas i samverkan med ansvarig läkare. Det finns en distriktssköterska i hemsjukvården som är inriktad på demenssjukdomar. Växelvård/Korttidsboende När situationen hemma börjar bli alltmer sårbar kan det finnas behov för anhöriga att få avlastning. Detta kan ske genom ansökan om bistånd. Växelvård beviljas om anhöriga enbart behöver avlastning under kortare perioder för att sedan orka med sin närstående hemma igen. Växelvård bedrivs så länge behov finns. Vid akuta behov kan korttidsboende beviljas. Korttidsboende innebär att den demenssjuke vistas på boende under en kortare eller längre tidsbestämd period. Beslutet om korttidsboende avslutas när behovet upphör. Särskilt boende Till slut börjar förmågan till oberoende att svikta ordentligt. Då är det dags att ansöka om särskilt boende. I Oxelösund finns 2 äldreboenden med 6 specifika demenssektioner. På dessa sektioner arbetar personal med kunskap om demenssjukdomar och specifik omvårdnad gällande demens. Den demenssjuke flyttar in i ett eget rum med sina egna möbler men får samtidigt hjälp och stöd dygnet runt av personal. Fokus ligger på att skapa hemkänsla och bevara kognitiva funktioner så länge som möjligt. All omvårdnadspersonal som arbetar med demenssjuka uppmanas att läsa Demens ABC som är en webb-baserad utbildning inom demensomvårdnad. Även anhöriga kan genomgå denna utbildning via Svenskt Demenscentrums hemsida (www.demenscentrum.se). God man eller Förvaltare Det är Tingsrätten via Överförmyndarnämnden som beslutar om godmanskap eller förvaltarskap ska förordnas. Överförmyndarnämnden utser även vem det ska vara. Anhöriga kan vara god man. 9

10 En god man fungerar som ställföreträdare. Personen har fortfarande kvar sitt bestämmande och ska även samtycka till gode mannens åtgärder. Om samtycke inte kan inhämtas på grund av demenssjukdomen, måste ansökan till tingsrätten kompletteras med ett läkarintyg. God man förordnas för att personen ska få hjälp med att sköta sina rättsliga och ekonomiska angelägenheter. En förvaltare förordnas när det inte är tillräckligt med god man. Det kan till exempel vara fråga om att den demenssjuke riskerar att ingå avtal som är skadliga för ekonomin. Personen förlorar stora delar av sitt självbestämmande och förvaltaren har ensam rätt att bestämma över personens egendom (inom ramen för uppdraget). Stöd till anhöriga Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder Lag (2009:549, 5 kap. 10 ) När någon i en familj får en demenssjukdom är det ett konstaterande som i många fall upplevs som ett tungt och svårt besked. Detta kan ge upphov till en krisreaktion, både hos den som fått diagnosen men även hos anhöriga. Med kunskap och rätt stöd kan man planera och förbereda sig på vad som väntar framöver. Många anhöriga behöver professionellt stöd för att kunna hantera de känslor som en demensdiagnos för med sig. Specifikt stöd till anhöriga finns på anhörigcentrum, beläget centralt i staden. Anhörigstödjare finns tillgängliga för enskilda samtal eller föreläsningar i grupp. Det finns även en demensförening i Nyköpings kommun där anhöriga kan få råd, stöd och information. På Internet finns Svenskt Demenscentrum och Alzheimerföreningen som ger god information om sjukdomar och olika lösningar för anhöriga. Omvårdnadspersonal och sjuksköterskor i kommunen finns alltid till för anhöriga för stödjande samtal. Från och med hösten 2014 erbjuds även en serie om tre träffar för anhöriga till personer som nyligen fått en demensdiagnos. På träffarna ges information om demens, vilka hjälpinsatser som finns i kommunen samt stöd till anhöriga. Dessa träffar hålls av demenssamordnare tillsammans med en representant från minnesutredningsteamet. I Oxelösunds kommun finns en folder med information om kommunens olika verksamheter och även telefonnummer till dessa. Foldern finns utplacerad på olika ställen i kommunen. Det finns även skriftlig information på kommunens hemsida om demensvårdens verksamheter samt kontaktuppgifter till kommunens demenssamordnare. 10

11 Palliativ vård Palliativ vård är den vård som bedrivs när ingen bot längre finns. Syftet är att lindra symptom och skapa förutsättningar för livskvalitet. Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala, existensiella och andliga behov. Den palliativa vårdfilosofin vilar på fyra hörnstenar: Symptomkontroll innebär att lindra de symptom som uppstår Teamarbete tvärprofessionell vård och omsorg Närståendestöd både under sjukdomen men även efter dödens inträffande Kommunikation arbeta för att kommunikation och relation mellan vårdpersonal, patient och anhöriga underlättas. Den som bor i särskilt boende befinner sig i en tidig fas av palliativ vård. När sjukdomen progredierar och personen behöver hjälp med allt går personen in i en sen fas av palliativ vård. När även undernäring, viktnedgång och allmän försämring uppvisas, trots adekvat hjälp, är den sjuke i livets slutskede. Vård i livets slut Det är läkare som tar beslut om vård i livet slut. Det är även läkare som ska informera anhöriga om den förändrade inriktningen av vården. Vård i livets slut inriktar sig på lindrande behandling och att motverka obehag i alla former. Anhöriga ges möjlighet att vaka och hjälpa till vid omvårdnad. Om anhöriga inte har fysisk möjlighet att vaka, har Oxelösunds kommun som policy att tillgodose dessa behov. Ingen ska behöva avlida i ensamhet om det inte är ett uttalat önskemål från den döende. Dokumentation och kvalitetsregister All personal har till uppgift att dokumentera omvårdnaden. Omvårdnadspersonal dokumenterar enligt Socialtjänstlagen och Hälso- och Sjukvårdslagen. Omvårdnadspersonal gör genomförandeplaner som tydligt beskriver vilken hjälp personen behöver och på vilket sätt hjälpen ska tillhandahållas. Kontaktpersonalen är ansvarig för att genomförandeplanen upprättas, efterföljs och utvärderas. Sjuksköterskor dokumenterar enligt Hälso- och Sjukvårdslagen och Patientjournallagen. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att individuella vårdplaner skapas och även implementeras på boendet. Vårdplanen ska innehålla omvårdnadsproblem, mål, åtgärder och datum för uppföljning. All dokumentation sker i det dokumentationssystem som kommunen tillhandahåller. Oxelösunds kommun är ansluten till olika kvalitetsregister för att säkra vården. Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg. Syftet med registret är att förebygga vårdskador inom fyra områden: trycksår, fall, nutrition och munhälsa. Sjuksköterskan ansvarar för att riskbedömningar genomförs, med hjälp av vedertagna bedömningsinstrument, tillsammans med omvårdnadspersonal och paramedicin (arbetsterapeut och sjukgymnast). Utifrån eventuella risker beslutas om olika förebyggande åtgärder. Allt dokumenteras i den individuella vårdplanen. Svenska palliativ registret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Målet är att möjliggöra livskvalitet för den demenssjuke. Registrering ger underlag till verksamheten för kontinuerligt förbättringsarbete. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister för personer med demens, som introduceras på särskilt boende i Oxelösund under hösten 2014 samt i hemvården och dagverksamhet våren BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid 11

12 Demens. Syftet med registret är främst att öka välbefinnandet och livskvalitén för personen med demenssjukdom genom att minska BPSD men också att kvalitetssäkra vården för personer med demenssjukdom. Omvårdnadsteamet som är nära vårdtagaren utgår från vårdtagarens aktuella situation. Man skattar vilka problem som finns i dagsläget och utreder om det finns några bakomliggande orsaker till dessa. Tillsammans arbetar man sen med specifika omvårdnadsåtgärder under en period, för att därefter följa upp resultatet och fortsätta arbeta för ett ökat välbefinnande. Skydds- och begränsningsåtgärder Socialstyrelsens föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) upphörde 15/ att gälla. Anledningen är att det idag krävs lagstöd enligt regeringsformen för skydds- och begränsningsåtgärder. Något specifikt lagstöd finns inte idag och socialdepartementet menar att ett fortsatt lagstiftningsarbete kan komma i konflikt med den positiva utvecklingen inom demensvården och därför väljer man att avvakta. Riktlinjer för fysiska begränsningsåtgärder finns i Oxelösunds kommun. Personer med demenssjukdom är ofta beroende av andra för vård och omsorg eftersom de i varierande grad inte klarar sig själva. De har ofta nedsatt förmåga att kommunicera och deras beteende kan vara påfrestande för omgivningen. Det är därför viktigt att ledningen säkrar att det finns tillräckligt med resurser för god och säker vård, att personalen har rätt kompetens och att lokalerna är anpassade för verksamheten. I första hand ska behovet av åtgärder förebyggas, ofta kan innehållsrika dagar och personcentrerad omvårdnad minska fysiska begränsningsåtgärder. Varje ställningstagande till skyddsåtgärd ska föregås av tvärprofessionellt samarbete mellan paramedicin, sjuksköterska och omvårdnadspersonal. Ställningstagande ska dokumenteras i den individuella vårdplanen och följas upp regelbundet. Åtgärder som lås, larm, sänggrindar och bälten får inte användas för att frihetsberöva en person, men däremot som skydd eller hjälpmedel, dock ska personen samtycka till skyddsåtgärderna. En person med demenssjukdom har ofta svårt att uttrycka sitt samtycke utan visar istället genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får vara vägledande för ställningstagandet huruvida samtycke föreligger eller inte. 12

13 Referenser Vid utformandet av Oxelösund kommuns handlingsplan för demensomvårdnad har information inhämtats från följande: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, 2010 Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka, 2011 Handlingsplan för demensvård i Nyköpings kommun Demens omsorg och omvårdnad (Britt-Louise Abrahamsson, 2003) Att möta personer med demens (Anna-Karin Edberg, 2011) Palliativ medicin (Barbro Beck-Friis & Peter Strang, 2005) Svenskt Demens Centrum, Alzheimerföreningen, Rutiner och riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder, Oxelösunds kommun 13

14 Länkar och tips Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka Svenskt Demenscentrum Alzheimerföreningen i Sverige Demensinformation för allmänheten Silviahemmet Demensföreningen i Nyköping Anhörigcentrum i Oxelösund

15 Bilaga 1 Rutiner för informationsöverföring vid minnesutredningar, arbetsprocess mellan kommun och landsting. Inledning Enligt Socialstyrelsen beräknas personer med demenssjukdom i Sverige uppgå till ca Åtta procent av dem som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Antalet personer med demenssjukdom kommer att öka efter 2020, när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår en hög ålder. Fram till år 2050 förväntas antalet personer med demenssjukdom nästan fördubblas. (Socialstyrelsen) Enligt SCB skattas det totala antalet personer med demenssjukdom i Oxelösund till 406 och antalet som beräknas insjukna per år skattas till 29. Mot bakgrund av detta har behovet av fungerande rutiner och handlingsplaner för utredning av demenssjukdom och omhändertagande av demensdrabbade individer och anhöriga blivit ett stort ansvar för kommuner och landsting. Landstinget i Sörmland och länets kommuner har tillsammans tagit fram ett Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka. Det länsgemensamma vårdprogrammet har utarbetats efter Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Varje kommun ska ha en lokal handlingsplan sammanställd efter det länsgemensamma vårdprogrammet, denna ska revideras årligen. Det ska även finnas rutiner för utredning och informationsöverföring i syfte att underlätta tillgängligheten för individen och säkerställa att personer med demenssjukdom får den utredning, vård och omsorg som de är i behov av. Det finns också ett behov av att förbättra stödet till anhöriga, fånga upp individer med okänd kognitiv svikt och utveckla ett strukturerat uppföljningsarbete. Uppdrag I Oxelösunds kommun finns en vårdcentral som genomför minnesutredningar. På vårdcentralen finns två minnesutredningsteam bestående av arbetsterapeut och distriktssköterska samt en läkare som arbetar med minnesutredningar. I samarbete med kommunen kan mycket informellt arbete bedrivas till förmån för dem som utreds. Det länsgemensamma vårdprogrammet finns som stöd för arbetet och kommunen har sin lokala handlingsplan. Målet är att stärka samverkan mellan kommun och primärvård Arbetsprocess Idag bedrivs minnesutredning enligt följande: Initiativ till minnesutredning kan tas av den enskilde, anhörig, personal inom kommun, primärvård eller annan person. Ett läkarbesök planeras. På vårdcentralen finns ett minnesutredningsteam (MUT) bestående av arbetsterapeut, sjuk-/distriktssköterska och läkare som har ett särskilt ansvar för minnesutredningar. 15

16 Läkaren initierar en utredning till teamet. I minnesutredningen ingår blodprover, skallröntgen, kognitiva tester, aktivitetsförmågebedömning, och intervju med anhörig. Intervjun kan genomföras i hemmet eller på vårdcentralen. Vad som ska ingå i anamnes och utredning finns beskrivet i den lokala handlingsplanen och även i det länsgemensamma vårdprogrammet. En gång i månaden träffas minnesutredningsteamet för att sammanfatta resultat från de olika tester, prover, intervjuer som är utförda för att sedan föreslå åtgärder, men även ställa diagnos, avvakta diagnos, bestämma tidpunkt för uppföljning samt sätta in stödinsatser. Demenssamordnare från kommunen deltar i mötet. Samtycke till informationsöverföring inhämtas från patient/anhörig för kontakt mellan huvudmännen. Vid ett läkarbesök informeras sedan patient och anhöriga om resultatet av utredningen. I samband med läkarbesöket informeras patient och anhöriga dels om att diagnosen kommer registreras i SweDem (ett nationellt demensregister) och årligen följas upp av vårdcentralen, dels att kommunen får överföringsinformation gällande diagnos, om samtycke finns. Denna informationsblankett skickas till demenssamordnare och förvaras där till dess att patienten får insatser från kommunen. Därefter medföljer informationsblanketten patienten till omvårdnadsansvarig sjuksköterska som förvarar den tillsammans med annat skriftligt arbetsmaterial tillhörande patienten. Det kan även bli aktuellt att personen remitteras vidare till minnesmottagningen på Nyköpings lasarett. Detta gäller för personer där det är svårt att ställa diagnos och framför allt personer under 75 år. Då demensdiagnos fastställts och blankett med informationsöverföring sänts till kommunen, aktualiseras ärendet av demenssamordnare. Kommunens biståndshandläggare får den information som de behöver för att bedöma behovet av insatser. Insatser kan vara samtal, anhörigstöd, demenshemtjänst, trygghetslarm, dagverksamhet, avlastning/växelvård, korttidsboende och särskilt boende. Beslut om hemsjukvård fattas i samverkan med ansvarig läkare. För att initiera, men även följa upp, insatser samt fånga upp anhörigas behov av stöd så att den enskilde kan bo kvar i ordinärt boende, ska uppföljning och planering ske av den verkställande enheten. I en vårdplanering ska biståndshandläggare och involverad personal oavsett yrkesgrupp medverka. Vårdplanering bör följas upp årligen eller om nytt behov uppstår. I de fall där det inte är aktuellt med biståndsbedömda kommunala insatser upprätthålls kontakten med den demenssjuke och anhöriga av teamet på vårdcentralen men även av kommunens demenssamordnare. Anhöriga kan även få hjälp av frivilligorganisationer och anhörigcentrum. Syftet med detta är att den drabbade och närstående snabbt kan få hjälp när situationen börjar svikta. I samarbetet finns flera vinster, bland annat genom regelbundna och täta träffar då den demenssjuke kan bli känd hos kommunen i ett tidigt stadium i sjukdomen, men framför allt att vården kan bli personcentrerad och fokuserad på den enskildes specifika behov av vård och omsorg. Vidare information gällande kommunens hantering av demenssjukvård finns att läsa i Oxelösund kommuns lokala handlingsplan. 16

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2013-11-14 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård och omsorgsnämnden 2014-02-17

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2013-11-14 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård och omsorgsnämnden 2014-02-17 Handlingsplan för demensomvårdnad Oxelösunds kommun 2013-11-14 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård och omsorgsnämnden 2014-02-17 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte och mål sid 3 Värdegrund

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Vägvisare demens Upplands-Bro kommun och Stockholms läns landsting Demens hör till en av de största folksjukdomarna. I Sverige

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun

Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun 1 Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun Denna plan ska revideras minst en gång under varje mandatperiod. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Britt Undin, Upplands Väsby kommun och Inga- Britt Hagman, FOU

Läs mer

Demensplan INLEDNING SYFTE

Demensplan INLEDNING SYFTE SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16 Riktlinje 2014-10-16 Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0264 Riktlinjen har antagits av vård-

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

för äldre i Karlskrona

för äldre i Karlskrona Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. År 2014. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30

Patientsäkerhetsberättelse. År 2014. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30 Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30 Susanne Håkansson MAS, Bodil Evertsson MAR, Barbro Toutin MAS Lars Liljedahl Verksamhetschef HSL Organisatoriskt ansvar för

Läs mer

VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information

VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information STENUNGSUNDS KOMMUN 2009-10-15 För mer information Biståndshandläggare: Telefontid måndag-onsdag och fredag 8.30-9.30 Telefon: 0303-73 25 38 Stöd och hjälp vid demenssjukdom Demenssjuksköterska söks via

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna Bakgrund Då den enskilde behöver insatser från både socialtjänst och hälsooch sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en så kallad samordnad

Läs mer

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Lokal handlingsplan för demensvård

Lokal handlingsplan för demensvård Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga

Läs mer

Plan för demensvård i Eslövs kommun. Plan för demensvård i Eslövs kommun. Inledning

Plan för demensvård i Eslövs kommun. Plan för demensvård i Eslövs kommun. Inledning Plan för demensvård i Eslövs kommun Inledning Plan för demensvård i Eslövs kommun Demens är ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomar som drabbar hjärnan. Demenssjukdom kännetecknas av en stadigvarande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Christina Carlsson & Trine Johansson Regionala koordinatorer Västra Götaland SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades via forskningsnätverket

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

Leverantören förbinder sig att ta emot den kund som valt leverantören.

Leverantören förbinder sig att ta emot den kund som valt leverantören. Detta dokument är indelat i tre avsnitt: 1. Villkor för uppdraget 2. Krav på uppdraget 3. Uppföljning Den enskilde ansöker om dagverksamhet hos kommunens biståndshandläggare som fattar beslut om insats

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun Äldreomsorgen i Ängelholm I Ängelholms kommun är vi cirka 700 medarbetare som jobbar med att ge stöd genom kommuens vård- och omsorgstjänster. För att

Läs mer

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett

Läs mer

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska BPSDregistret, en framgångssaga Sigrid Kulneff, Sjuksköterska Hela Sverige är med! Anslutna enheter: 4750 Anslutna kommuner: 282 Administratörer: 14 000 Inlagda personer: 25 918 Gjorda skattningar: 62

Läs mer

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311 Projekt Demensvård 2009/2012 Kontorsnamn Socialkontoret Innehållsförteckning Bakgrund Projekt 1. Syfte / Mål 1. Målgrupp 1. Tidplan för projektet 1. Ekonomi 1. Uppföljning av projektet 1. Resultat 1. Antal

Läs mer

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Social- och omsorgskontoret Kvalitetsrapport Äldreomsorgsnämnden 2014 Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Innehåll 1. Inledning...3 2. Redovisning Lex Sarah...3 3. Redovisning avvikelser, klagomål och synpunkter...4

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012

SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den.2012. Socialstyrelsen

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Nya nutritionsöverenskommelsen

Nya nutritionsöverenskommelsen Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum Paradigmskifte Paradigm = rådande tankesätt, tankemönster 2010 2013 2015 www.demenscentrum.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun

ANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun ANHÖRIGSTÖD för äldre i Karlskrona kommun 2 Denna broschyr ger dig information om vilket anhörigstöd som finns i Karlskrona kommun. Broschyren är framtagen genom samarbete mellan Karlskrona kommun, Svenska

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Regional rutin för egenvårdsbedömning

Regional rutin för egenvårdsbedömning Regional rutin för egenvårdsbedömning Rutin för utförare av hälso- och sjukvård i. De regionala rutinerna har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Rutinerna är fastställda av hälso-

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre

80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre 80 år i år Tips och råd till dig som är äldre 1 Inledning I den här foldern har vi samlat kort information om socialförvaltningens verksamheter som du kan ha nytta av. Flera av våra verksamheter är behovsprövade,

Läs mer

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga

Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga Utbildning för biståndshandläggare Göteborg 21 mars 2013 Karin Lindgren Handläggarens utmaningar i demensärenden Tidig kontakt som skapar

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1 Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av hälso- och

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer