Giltighetstid: ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun"

Transkript

1 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig: MAR Kristina Grubb Utgåva: 1 Giltighetstid: Ev diarienummer: Riktlinje ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun Postadress: Vård- och omsorgsförvaltningen, KARLSTAD Besöksadress: Västra Torggatan 16 Tel: Fax: E-post: Org.nr: Säte: Karlstad PlusGiro: Bankgiro:

2 sid 2 (18) Sammanfattning Arbetsterapeuter (at) och sjukgymnaster (sg) som jobbar på Vårdboende i Karlstads kommun använder sig inte av ett specifikt bedömningsinstrument när de gör bedömning på patienter som bor på boendena. En bedömning innebär en kartläggning av patientens förmågor och svårigheter. Efter att en bedömning gjorts varierar det hur bedömningen vidareförmedlas till vårdpersonalen. Bedömningen dokumenteras alltid i journalen, men den ser inte vårdpersonalen. Under hösten 2009 har at/sg i hela Karlstads kommun haft i uppdrag att arbeta fram en riktlinje. Rehabgruppen bestående av at/sg på Vårdboende har då tagit fram en riktlinje/ett ADL-status som underlag vid bedömningar av patienters funktioner och förmågor. Tanken är även att statuset ska vara en hjälp för vårdpersonal att stötta patienten ur ett funktionsbevarande perspektiv. Tanken är att i ett tidigt skede; vid nyinflytt eller vid förändring av funktion, göra en bedömning av patienten och skriva detta i ADL-statuset och att personal ska arbeta utifrån vår status bedömning för att så länge som möjligt bevara patientens egna funktioner och förmågor. Inledning Innan april år 2005 hade rehabpersonal, arbetsterapeuter (at) och sjukgymnaster (sg), i Karlstads Kommun ansvar för både patienter som bodde i eget boende och för de som bodde i servicehus/gruppboende inom äldreomsorgen. Kontakten med patienten initierades genom vårdbegäran från vårdpersonalen och ärendena lades in på en väntelista/prioriteringlista som fastlagts i ett politikerbeslut. Enligt denna prioriteringslista hamnade de som bodde på servicehus eller gruppboende långt ned såvida det inte gällde akuta ärenden som till exempel trygghet och säkerhet, tillbud och olyckor. Detta arbetssätt ledde ofta till att det var stressigt att hinna med alla patienter som behövde hjälp av at + sg, servicehusen och gruppboendena och de fick besök endast vid akuta ärenden. Inga skriftliga instruktioner lämnades ut, uppföljningar gjordes ofta per telefon. Det var inte ett förebyggande arbetssätt, ingen stöttning eller handledning till personalen i funktionsbevarande arbetsätt hanns med. Rehabpersonal upplevde ofta en frustration över att sällan kunna göra en riktig bedömning av en patient som bodde på servicehus eller gruppboende. I april 2005 omorganiserades verksamheten och all rehabpersonal indelades i olika enheter; Hemrehab, ResursCentrum, LSS, Dagrehab samt Vårdboende. I maj 2007 fick enheten Vårdboende utökade resurser i form av 3 arbetsterapeuter och 2 sjukgymnaster efter en projektansökan om stimulansbidrag för Rehabpersonal (1). Projektet drevs inom ramen för statliga stimulansmedel med målsättningen att förbättra möjligheterna att bevara och höja funktioner hos patienter i vårdboende och att höja kunskapen för omvårdnadspersonalen för att möjliggöra snabbare rehabilitering (1). Projektet är idag slut men rehabpersonalen kvarstår som en följd av ett lyckat projekt. Inom Karlstads kommun arbetar all personal inom vård och omsorgsförvaltningen utifrån ett funktionsbevarande arbetssätt som utvecklades efter Gråboprojeketet (2,3). Detta innebär att patienter i möjligaste mån ska göra

3 sid 3 (18) det de kan och ha möjlighet till för att bevara sina funktioner och förmågor. Insatser ska stärka den enskildes förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt utifrån egna önskemål och behov. Gråboprojektet var ett projekt som utfördes på ett servicehus i Gråbo på Gotland och gick ut på att skapa ett boende som i hög grad präglas av ett rehabiliterande synsätt. Det ena av syftena med projektet var att göra patienterna mer aktiva och delaktiga i sin vardag, det andra att förtydliga arbetsterapeutens och sjukgymnastens roll och tydliggöra hur de arbetar i de olika yrkeskategorierna. Arbetssättet för rehabpersonal i Karlstad Kommun innebär att vårdpersonal (hemtjänstpersonal, personal på gruppboende eller servicehus) uppmärksammar ett problem och skickar därefter in vårdbegäran till rehabpersonalen för bedömning och utredning (4). At och sg gör bedömningar för att utreda på vilket sätt det funktionsbevarande arbetssättet kan genomföras, vad patienten kan och vad behöver han/hon hjälp med för att kunna bevara sina funktioner och förmågor. Arbetsgrupp och hur riktlinjen har kommit till Vi är en grupp arbetsterapeuter och sjukgymnaster som jobbar i verksamhetsområdet Hälso- och sjukvård inom Vårdboende, vilket innebär servicehus och gruppboende för dementa/somatiskt sjuka i ålderskategorin äldre. Alla har ett biståndsbeslut utifrån individuella behov. Vårt arbete innebär bland annat att göra bedömningar av olika funktions- samt aktivitetsnivåer. Vi arbetar konsultativt gentemot patienterna och vårdpersonalen. Vårdpersonalen arbetar funktionsbevarande i patientens vardagliga aktiviteter. I dag har vi inget gemensamt bedömningsinstrument inom/mellan yrkeskategorierna. Vi gör bedömningar och berättar därefter muntligt för personal som närvarar, skriver skriftliga instruktioner eller skriver ett skriftligt svar först när ärendet avslutas, svar på vårdbegäran (4). Det finns flera yrkesspecifika bedömningsinstrument för både at och sg, men vi har ingen statusmall som samlat kan beskriva vad at och sg bedömt av aktivitet och funktion. Tanken om ett eget status som vi kan använda för oss själva och gentemot personal väcktes när vi fick i uppdrag att utarbeta en riktlinje. Vi vill kunna påvisa vad vi bedömer som at och sg, vad patienten faktiskt klarar av och vad vårdpersonal bör följa i sitt dagliga arbete för att kunna bevara patientens funktioner så länge det är möjligt. Vi har som mål att delta i inflyttningssamtal/introduktionssamtal som sker cirka 2-3 veckor efter att en ny patient flyttat in (5). Vi strävar efter att kunna göra en bedömning av patienten så tidigt som möjligt efter inflytt och på så sätt kunna påverka patientens vardag.

4 sid 4 (18) Vid ett möte för kommunsjukgymnaster i Värmland togs frågan upp huruvida andra kommuner har ett status som används för att synliggöra bedömningarna som sjukgymnasterna gör. Enbart Säffle kommun använder det. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster på KommunRehab i Säffle har för några år sedan komponerat ett eget bedömningsinstrument, ADL-status Personlig Vård och ADL-status Förflyttning (Bilaga 1). De har utgått från Generell Motorisk Funktionsbedömning, GMF, (6), och ADL-taxonomin (7). De ville ha ett status som de kan utgå från vid sina bedömningar och som även kan fungera för vårdpersonalen. De använder de komponenter från dessa två instrument som de vanligtvis stöter på i sin vardag och utelämnade det som inte är så vanligt förekommande. Statuset används idag av at och sg i sitt arbete med hemrehabilitering för äldre med hemtjänst i Säffle kommun. Det fungerar mycket bra och de upplever att det underlättar både deras arbete och vårdpersonalens. Vårdpersonalen har en bra bas att gå efter vid till exempel förflyttningar eller toalettbesök. Statuset har en stadig grund i genomförandeplaner som är en viktig del vårdpersonalens arbete. Patienten får en bra start i sin vård då förmågor inte förbises och samtidigt ges de möjlighet att utveckla och bibehålla sina färdigheter. När vi tittade på Säffles ADL-status fann vi att det stämmer väl in på vår verksamhet här i Karlstad och i vårt område (vårdboende) och att vi gärna skulle börja använda det här. Vi fick några exemplar av deras status för att fritt använda hos oss. Utifrån Säffles ADL-status har vi i rehabgruppen komponerat ADL-status som vi hoppas ska kunna fungera på ett bra sätt på Vårdboende i Karlstads kommun (Bilaga 2, 3). Grunden är det status som Säffle använder, men med vissa förändringar så det passar vår verksamhet, det vill säga rehabilitering för dementa/somatiskt sjuka i ålderskategorin äldre. Då de flesta av våra patienter bor på gruppboende och har någon form av demenssjukdom har at valt att i komplement till ADL-statuset även använda GBS-skalan (8). Detta för att kunna bedöma och beskriva de kognitiva funktionerna hos patienten, som vanligtvis framkommer tydligt vid en ADL-bedömning hos våra demenssjuka patienter. Patienterna på våra gruppboenden har ofta inte möjlighet att utföra instrumentella aktiviteter, så kallade I-ADL aktiviteter, varför vi har valt att endast fokusera bedömningen på P-ADL aktiviteter. Sjukgymnasterna har valt att behålla sgstatuset som det är med ett tillägg på rörlighet övre extremitet (tagit från GMF (6)), som inte fanns med i Säffles version samt ändrat graderingen på hjälpberoendet till att ha 4 bedömningssteg i stället för 3.

5 sid 5 (18) Bedömningsinstrument som ligger till grund för våra statusmallar ADL-Taxonomin ADL-Taxonomin är utvecklat av arbetsterapeuter för arbetsterapeuter (7). Det omfattar tre begreppsnivåer: aktivitetsområde-aktiviteter-delaktiviteter. ADLtaxonomin omfattar tolv basaktiviteter inom personlig vård och boende. Varje basaktivitet är indelad i ett antal delaktiviteter. Användningsområde Instrumentet används för att beskriva en individs aktivitetsförmåga. Bedömaren har möjlighet att välja vilka aktiviteter som kan vara relevanta att bedöma. Bedömningen ger underlag för analys av aktivitetsförmåga, målformulering och utvärdering. ADL-taxonomin är beskrivande och utvärderande. ADL-taxonomin utvecklades först för att användas på individnivå, men kan nu också användas på gruppnivå där varje aktivitet bedöms var för sig. Instrumentet bygger på en arbetsterapeutisk referensram och knyter an till arbetsterapeuternas yrkesspråk och ger en gemensam terminologi vid överrapportering. Konstruktion Instrumentet kan fånga upp olika dimensioner av individens förmåga till exempel vad personen kan, gör och vill göra. Bedömningen görs genom observation eller intervju utifrån valda aktiviteter. Bedömningen kan dokumenteras i ett cirkeldiagram eller på en bedömningsblankett. Generell Motorisk Funktionsbedömning Generell Motorisk Funktionsbedömning (GMF) (6) är utformat för äldre personer som oavsett vårdmiljö är föremål för rehabiliterande insatser. Det ska också kunna användas i journalföring samt som informationsblad till övrig vårdpersonal. Det mäter funktioner/förmågor i vardagen som är vanligt förekommande i sjukgymnastiskt behandlings- och utvärderingsarbete och som anses ha en grundläggande betydelse för ADL-förmåga. Dessa mäts genom 21stycken motoriska funktioner såsom lägesändringar, förflyttningar och hand- /armfunktioner. Dessa variabler bedöms ur två eller tre aspekter: Observerat hjälpberoende samt rapporterad smärta och i förekommande fall otrygghet som utlöses när funktionen genomförs. GMF har signifikant och god korrelation med till exempel förflyttning i ADLtaxonomin. GMF klarar att bedöma motorisk funktion hos personer i geriatrisk hemrehabilitering och mäter även förändringar över tid. För äldre personer med mindre funktionsnedsättning ger GMF en överblick, en screening av funktionerna. Det är inte något finkänsligt instrument men bra och funktionellt. Det är enkelt och snabbt att utföra. Det fungerar dock inte vid större kognitiva nedsättningar.

6 sid 6 (18) GBS-skalan (Gottfries-Bråne-Steen-skalan) GBS-skalan är ett svenskt instrument och mäter demensgraden utifrån intellektuella, emotionella och ADL-aktiviteter (8). Dessutom mäts förvirring, irritabilitet, ängslighet, ångest, sänkt stämningsläge och rastlöshet. En GBS-bedömning görs genom intervju och/eller observation och tar ungefär 20 minuter att genomföra. Skalan kan vara till hjälp både vid utredning och som utvärderingsinstrument och kan användas under hela demensprocessen. GBS har 27 variabler och varje variabel har sju steg. GBS-skalan finns utöver den svenska versionen översatt och validerad på ett stort antal språk, bland annat engelska, serbokroatiska, finska, tyska, franska, spanska, persiska med flera. Diskussion Efter att ha diskuterat fram och tillbaka med varandra har vi en önskan om att börja använda de ADL-status vi arbetat fram som en grund i vår bedömning av funktion och aktivitet av våra patienter. Till en början vill vi använda det som ett ankomststatus då patienten flyttar in men med en ambition att kunna använda det på redan inflyttade patienter efterhand. Vi som rehabpersonal vill påvisa vår bedömning på ett samlat och tydligt sätt. Vår tanke är att statuset ska bli lättöverskådligt och användbart för oss och för vårdpersonalen på boendena. Istället för att bläddra genom olika papper i jakt på en uppgift ska det vara enkelt att hitta information här och för att lättare ta tillvara på patientens färdigheter. Förhoppningsvis ger det även ett förtydligande på arbetsterapeutens och sjukgymnastens roll och tydliggör hur vi arbetar i de olika yrkeskategorierna. Då en patient flyttar in på ett vårdboende skall ett inflyttningssamtal/introduktionssamtal äga rum inom en snar framtid (5). Inbjudan till inflyttningssamtal ska komma som en vårdbegäran från kontaktperson och vår tanke är att se denna vårdbegäran som lika med en bedömning för oss att göra på patienten. Om vi hinner genomföra vår bedömning innan samtalet eller inte beror helt när i tid samtalet blir. Hinner vi göra ett status innan kan vi då på inflyttningssamtalet diskutera det med anhöriga, chef, sjuksköterska och kontaktperson så att vår bedömning sedan kan skrivas in i genomförandeplanen. Vi ser fördelar med att vi gör status i ett tidigt skede. Vi kan snabbt se till patientens funktioner och problem och finna lämpliga åtgärder. Vi tror att detta kommer att underlätta för ett mer funktionsbevarande arbetssätt och ser det som ytterligare ett led i/efter projektet med fler rehabpersonal 2007 (1). Vår ambition att arbeta förebyggande kan ibland ge mer arbete för personalen än i nuläget, även om det i långa loppet leder till att patienten bibehåller sina funktioner längre och på så

7 sid 7 (18) sätt behöver mindre hjälp från personalen i framtiden. I Gråboprojektet fann man att när personalen väl förstod vinsten i att arbeta efter ett rehabiliterande synsätt så blev deras egna arbetsuppgifter lättare i längden (3). Vi vill i framtiden också använda statuset i samband med att vi får in en vårdbegäran om ett problem, oftast behövs en helhet för att komma tillrätta med problemet som står på vårdbegäran. En vårdbegäran innebär oftast att patientens förmågor förändrats på ett eller annat sätt och detta kan vi då utreda och bedöma för att sedan skriva ned i statuset för att alltid vara uppdaterade på patienten. När ska allra första bedömningen göras? En tidig bedömning (första veckan efter inflyttningen) innebär troligen att den boende inte hunnit bo in sig och kanske har en flyttrelaterad konfusion. Å andra sidan kan en mer uppskjuten bedömning innebära att personalen redan hunnit befästa arbetssätt som inte är optimala för den boende. Vi har funderat på om det är lämpligt att vi försöker göra en bedömning efter cirka 2-3 veckor efter det att en patient har flyttat in på ett vårdboende. Patienten behöver tid att anpassa sig i sin nya miljö och lära känna all ny personal. Bedömningen ska göras genom observation eller medverkan och inte intervju för att vi mer exakt skall kunna se patientens brister och förmågor. Detta för att lättare kunna handleda personalen i ett funktionsbevarande arbetssätt och stötta patienten i att bibehålla sina funktioner. Arbetsterapeuterna har kommit överens om att de ska bli bättre på att beskriva var i aktiviteten det brister för patienten och VARFÖR det gör det. Arbetsterapeuterna ska även bli bättre på att skriva och använda sökordet kognitiv funktion som kan innefatta minne, planering, orientering, problemlösning, perceptionsstörning, uppmärksamhet, stämningsläge (oro, ångest), motivation och kommunikation. Det är oftast det som är problem hos personer med en demenssjukdom. Vårt mål är att börja använda våra status under våren 2010 och då på de patienter vi får vårdbegäran om inflyttningssamtal. Detta för att alla i rehabgruppen ska få möjlighet att använda statuset men på ett begränsat/avgränsat sätt som vi tror blir lättare att utvärdera. En utvärdering planeras under våren 2011 i form av en enkät som vi lämnar till vårdpersonalen och en till oss själva. Enkäten kommer att utformas under hösten Följande funderingar har redan kommit upp som vi vill försöka få svar på genom våra enkäter nästkommande år. Hur fungerar det nya arbetssättet för oss? Har vi hunnit med att utföra dessa arbetsuppgifter? Har det inneburit att vi arbetar på ett annat sätt (kommer in tidigare, jobbar med andra sorters problematik)? Hur har arbetssättet tagits emot av vårdpersonalen? Hur ser de på att vi försöker gå in till alla patienter i ett tidigt skede? Kan personalen se fördelar med det nya arbetssättet, ta till sig det och se en vinst av det i sitt dagliga arbete?

8 sid 8 (18) Referenser 1. Gustavsson A. Ansökan om stimulansbidrag för rehabpersonal. Karlstad Kommun D3D8BC Malkan Nelson A, Öhrström E. Utvärdering av Gråboprojektet ett utvecklingsarbete kring rehabiliterande synsätt inom särskilt boende. Gotlands kommun D68CF620CDFD23CC F9394&name=Att 5. CDFD23CC F Åberg A C. Generell Motorisk Funktionsbedömning, GMF. Institutionen för Folkhälso- och vetenskap/enheten för Geriatrik Törnquist K, Sonn U. ADL-taxonomi. En bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, Bråne G. Att bedöma demens med GBS-skalan. Stockholm: Natur och Kultur, Bilagor. 1. ADL-status, Säffle kommun 2. ADL -status Arbetsterapeut, Karlstad kommun 3. ADL-status - Sjukgymnast, Karlstad kommun 4. GBS-skalan Arbetsterapeut, Karlstad kommun

9 sid 9 (18) Vårdtagare: Datum:: Behandlare: AT SG 0=självständig/oberoende 1=delvis beroende 2=beroende ADL STATUS PERSONLIG VÅRD HJÄLPMEDEL ÄTA/DRICKA PERSONLIG HYGIEN PÅ- OCH AVKLÄDNING TOALETTBESÖK DUSCH/BAD KOMMUNIKATION

10 sid 10 (18) MATLAGNING INKÖP STÄDNING TVÄTTNING RESOR ÖVRIGT

11 sid 11 (18) Vårdtagare: Datum:: Behandlare: AT SG 0=självständig/oberoende 1=delvis beroende 2=beroende ADL STATUS FÖRFLYTTNING KOMMENTAR/HJÄLPMED VÄNDA SIG I LIGGANDE I SÄNG SÄTTA SIG UPP FRÅN LIGGANDE LÄGGA SIG NER FRÅN SITTANDE FÖRFLYTTNING FRÅN SÄNG TILL STOL STÄLLA SIG UPP FRÅN SITTANDE

12 sid 12 (18) STÅ MER ÄN 10 SEK FÖRFLYTTNING INOMHUS 10 M FÖRFLYTTNING I TRAPPA UPP/NER FÖRFLYTTNING UTOMHUS 25M ÖVRIGT

13 sid 13 (18) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Hälso- och sjukvård Karlstad Patient: Personnummer: Grupp: Boende: Datum: Ansvarig AT: 0=självständig/oberoen 1=delvis beroende 2=beroende ADL STATUS - ARBETSTERAPEUT HJÄLPMEDEL ÄTA/DRICKA PERSONLIG HYGIEN PÅ- OCH AVKLÄDNING TOALETTBESÖK FÖRFLYTTNING

14 sid 14 (18) KOMMUNIKATION ÖVRIGT Förklaring till gradering: 0= Patienten är självständig utan muntlig eller fysisk hjälp 1= Patienten behöver tillsyn, muntlig eller fysisk hjälp av 1 person 2= Patienten behöver hjälp av 2 personer eller fler

15 sid 15 (18) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Hälso- och sjukvård Karlstad Patient: Personnummer: Grupp: Boende: Datum: Ansvarig SG: 0=självständig/oberoende 1=delvis beroende 2=beroende 3=klarar ej ADL STATUS - SJUKGYMNAST KOMMENTAR/HJÄLPMEDE VÄNDA SIG I LIGGANDE I SÄNG SÄTTA SIG UPP FRÅN LIGGANDE LÄGGA SIG NER FRÅN SITTANDE FÖRFLYTTNING FRÅN SÄNG TILL STOL RÖRLIGHET ARMAR Hand i rygg (HIR)

16 sid 16 (18) Hand i nacke (HIN) STÄLLA SIG UPP FRÅN SITTANDE STÅ MER ÄN 10 SEK INOMHUS 10 m FÖRFLYTTNING I TRAPPA UPP/NER FÖRFLYTTNING UTOMHUS 25 m ÖVRIGT Förklaring till gradering: 0= Patienten är självständig utan muntlig eller fysisk hjälp 1= Patienten behöver tillsyn, muntlig eller fysisk hjälp av 1 person

17 sid 17 (18) 2= Patienten behöver hjälp av 2 personer eller fler 3= Patienten klarar ej GBS-skala för skattning av demens Patientens namn: Personnr: Datum: Bedömare:

18 sid 18 (18)

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Slutrapport Projekt Lönnen

Slutrapport Projekt Lönnen Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Verksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer

Verksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Hälso och sjukvårdesnheten rehab 2014-01-20, 2015-12-07 Samordnare för förflyttningsinstruktörer Verksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer på Resurscentrum I vår verksamhet

Läs mer

ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL RIKTLINJE FÖR ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL

ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL RIKTLINJE FÖR ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL RIKTLINJE FÖR ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och osmorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig för rehabilitering Gäller fr o m: 2016-05-09 Uppdateras

Läs mer

Tillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012

Tillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2013-02-22 Tillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012 Omsorgskonsulenternas uppdrag Omsorgskonsulenter arbetar tillsammans med MAS, MAR och dietist

Läs mer

Hur går utredningen till?

Hur går utredningen till? Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

Föreningen. Ansökan om HEDERSUTMÄRKELSE

Föreningen. Ansökan om HEDERSUTMÄRKELSE Föreningen Ansökan om HEDERSUTMÄRKELSE Ansökan om BraVås Hedersutmärkelse Hedersutmärkelsen tilldelas en verksamhet som bedriver arbete i överensstämmelse med BraVås krav på god vård och omsorg för äldre.

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

Centrum-Söder Växjö. Projektrapport. Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson

Centrum-Söder Växjö. Projektrapport. Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson Centrum-Söder Växjö Projektrapport Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson Hemrehab, Rehabenheten, Omsorgsförvaltningen, Växjö kommun, telefon 0470-43789 2 Innehåll Sammanfattning.. 3 Bakgrund..

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Svar på motion angående kognitiva hjälpmedel i demensvården

Svar på motion angående kognitiva hjälpmedel i demensvården Ärende 9 Dnr VON-2012-43 Dpl 32 sid 1 (3) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Utvecklingsstab Tjänsteskrivelse 2012-03-16 Pia Adenmark, 054-540 55 72 pia.adenmark@karlstad.se Vård- och omsorgsnämnden Svar på

Läs mer

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Lundens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som utvärderas och revideras

Läs mer

Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, 2014-09-10, 2014-09-23, 2014-10-10.

Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, 2014-09-10, 2014-09-23, 2014-10-10. 1 (5) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2014-09-24 Dnr ÄN 2014-415 Malin Robertsson Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, 2014-09-10, 2014-09-23, 2014-10-10. Bakgrund Äldrenämnden har

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se

Läs mer

Minigym på Servicehus

Minigym på Servicehus Minigym på Servicehus Slutredovisning av projekt 2008-2011 Leg.sjukgymnast Janne Hammarlyck Hammarlyck Rehab AB Datum: 2012-02-06 Sammanfattning Projektet Minigym på Servicehus har drivits sedan hösten

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och

Läs mer

Att vända intresset bort från dörrarna

Att vända intresset bort från dörrarna Att vända intresset bort från dörrarna Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande exemplet beskriver ett särskilt boende för

Läs mer

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan

Läs mer

Vaggeryds kommun. Hur arbetar jag som arbetsterapeut i socialpsykiatri i Vaggeryds kommun? NAP-dagen den 20 november 2012

Vaggeryds kommun. Hur arbetar jag som arbetsterapeut i socialpsykiatri i Vaggeryds kommun? NAP-dagen den 20 november 2012 Vaggeryds kommun Hur arbetar jag som arbetsterapeut i socialpsykiatri i Vaggeryds kommun? NAP-dagen den 20 november 2012 Information Första arbetsterapeut inom Socialpsykiatri anställs år 2011 Andra arbetsterapeuten

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007

Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007 1(5) Helena Forssell 0155-26 41 19 Eskilstuna kommun Vuxennämnden 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007 Bakgrund

Läs mer

Presentation av Björkängens förskola

Presentation av Björkängens förskola Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se Assistansberättigad Personnummer God man/förvaltare Telefonnummer Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden 382 80 NYBRO Dunderbergsgatan 2 0481-450

Läs mer

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam OMVÄRLDSANALYS Att drabbas av en demenssjukdom innebär att drabbas av obotlig och långvarig sjukdom

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

Kvalitetsplan 2014 Rehabteam

Kvalitetsplan 2014 Rehabteam Kvalitetsplan 2014 Rehabteam Inledning Rehabteamet består av arbetsterapeuter och sjukgymnaster i äldreomsorgen. Rehabteamet arbetar med rehabilitering i vård och omsorgsboenden med inriktning på vardagsrehabilitering

Läs mer

Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster

Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster 1. ARBETSORDNINGEN GRUNDAS PÅ Prioriteringsbeslut/regeringens proposition

Läs mer

ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART

ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna

Läs mer

Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre herrgård och Tuggelite förskolor. Förskola: Skåre Herrgårds förskola

Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre herrgård och Tuggelite förskolor. Förskola: Skåre Herrgårds förskola Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre herrgård och Tuggelite förskolor Förskola: Skåre Herrgårds förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: Kastanjen Personal: Anita 85%,

Läs mer

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har

Läs mer

Kommunal nätverksträff 160419 - Skellefteå

Kommunal nätverksträff 160419 - Skellefteå En trevlig och givande dag i Skellefteå. Det var roligt att se så många kollegor runt om i Västerbotten som tagit sig tid att komma till Skellefteå för träffas och för att diskutera Hemsjukvård. Sammanlagt

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna Bakgrund Då den enskilde behöver insatser från både socialtjänst och hälsooch sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en så kallad samordnad

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet Bilaga 2. Samtliga kommentarer till frågorna om TILLGÄNGLIGHET Härnösands kommun -Varierar beroende på vilken person man kontaktar. -dsk svarar defenitivt inte på mobilen alla gånger. är naturligtvis upptagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen

Läs mer

Informationsöverföring mellan kommun och landsting

Informationsöverföring mellan kommun och landsting Linnea 5 Team Lessebo Informationsöverföring mellan kommun och landsting en tryggare väg för Linnea Jenny Helgotsson Karlsson Sjuksköterska Furugården Skruv Ann Charlott Westrin Undersköterska Berghälla

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn Senast uppdaterad: 2011-04-21 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-medicinkliniken-orsk

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Årsrapport 2015 Personer födda 1935 Elisabeth Bennet Bakgrund Det förebyggande hembesöket har varit en permanent verksamhet i Lunds kommun sedan 2011. Syftet med hembesöken

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. Ärende 7

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. Ärende 7 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Ärende 7 Postadress: Kultur- och fritidsnämnden, 651 84 Karlstad Besöksadress: Västra torggatan 26 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 67 84 E-post: kulturochfritidsforvaltningen@karlstad.se

Läs mer

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning Barn- och utbildningsförvaltningen Flik 1:8 Antagen i CSG 140802 1(6) Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning Förebyggande arbete Arbetet med att förebygga våld och hot om våld på arbetsplatsen

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

Anvisningar vid resursmätningar för fastställande av ersättningsnivåer inom vård- och omsorgsboende

Anvisningar vid resursmätningar för fastställande av ersättningsnivåer inom vård- och omsorgsboende Handläggare: Ullacarin Holst Hammarlund Telefon: 08 731 3116 Dnr ÄHO/2009:60 Anvisningar vid resursmätningar för fastställande av ersättningsnivåer inom vård- och omsorgsboende 1/7 Innehållsförteckning

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut

Läs mer

A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test

A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test Verksamhetsplan för implementering av SödermanModellen Relationsinriktat arbetssätt utifrån ett Salutogent synsätt A Agera P Planera S Studera analys D Do, utför test 1 Syfte med SödermanModellen, Relationsinriktat

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Brukarundersökning 2014

Tjänsteskrivelse. Brukarundersökning 2014 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (2) Datum 2015-01-07 Vår referens Emil Svensson Utvecklingssekreterare emil.svensson@malmo.se Tjänsteskrivelse Brukarundersökning 2014 SOFS-2015-21 Sammanfattning

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 Anhörigstöd i glesbygd Sverige är ett glesbefolkat land. Många anhöriga och deras närstående bor i glesbygd och har därför långt till det anhörigstöd som

Läs mer

Manual till Genomförandeplan

Manual till Genomförandeplan Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål

Läs mer

Att göra rätt från början

Att göra rätt från början Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28

Läs mer

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU Kurs A0041H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning II, 15 hp Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkes (BAY) i VFU Bedömningen av studentens yrkes syftar till

Läs mer

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS 1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA

Läs mer

6 Remiss från socialdepartementet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet

6 Remiss från socialdepartementet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Vård- och omsorgsnämnden 2012-04-24 Tid 2012-04-24, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2 rum 3 Ärenden Justering 1 Rapport kring hälso- och sjukvård 2 Information från

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande

Läs mer

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund

Läs mer

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling och annat >0 mån 4 mån 10 mån ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet,

Läs mer

2015-05-15. Dnr Son 2015/169 Förslag till politiker - tillgänglighet för personer med syn- och/eller hörselnedsättning

2015-05-15. Dnr Son 2015/169 Förslag till politiker - tillgänglighet för personer med syn- och/eller hörselnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-05-15 Socialnämnden Dnr Son 2015/169 Förslag till politiker - tillgänglighet för personer med syn- och/eller hörselnedsättning Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag

Läs mer

Demensplan INLEDNING SYFTE

Demensplan INLEDNING SYFTE SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med

Läs mer

Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre

Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre Basuppgifter Vård- och omsorgsboende: Ägare/Entreprenör: Inriktning: Tillstånd från länsstyrelsen: Adress: Verksamhetschef/enhetschef:

Läs mer

Fritidsgårdsverksamhet. Dokumentets syfte Dokumentet anger hur fritidsgårdsverksamhet i Nacka ska utföras

Fritidsgårdsverksamhet. Dokumentets syfte Dokumentet anger hur fritidsgårdsverksamhet i Nacka ska utföras RIKTLINJE Fritidsgårdsverksamhet Dokumentets syfte Dokumentet anger hur i Nacka ska utföras Dokumentet gäller för Utförare av som utförs på uppdrag av Nacka kommun Förutsättningar för uppdraget Utföraren

Läs mer

och Handikappomsorg. Vilhelmina kommun

och Handikappomsorg. Vilhelmina kommun Dokumentation i Äldre och Handikappomsorg. Vilhelmina kommun Dokumentationsgruppen Barbro Johansson, Birgitta Jonsson Gunilla Westergren, Ingrid Ingrid Sehlberg och Leena Grönlund Vilhelmina Kommun 1 Dokumentationsskyldighet

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Specialpedagogik 1 Vård- och omsorgsarbete 2 Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: SPECIALPEDAGOGIK 1 1 Planering, genomförande,

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16 Riktlinje 2014-10-16 Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0264 Riktlinjen har antagits av vård-

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Förvaltning av 48-72

Förvaltning av 48-72 2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998 PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer