Giltighetstid: ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

Transkript

1 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig: MAR Kristina Grubb Utgåva: 1 Giltighetstid: Ev diarienummer: Riktlinje ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun Postadress: Vård- och omsorgsförvaltningen, KARLSTAD Besöksadress: Västra Torggatan 16 Tel: Fax: E-post: vardochomsorgsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: Säte: Karlstad PlusGiro: Bankgiro:

2 sid 2 (18) Sammanfattning Arbetsterapeuter (at) och sjukgymnaster (sg) som jobbar på Vårdboende i Karlstads kommun använder sig inte av ett specifikt bedömningsinstrument när de gör bedömning på patienter som bor på boendena. En bedömning innebär en kartläggning av patientens förmågor och svårigheter. Efter att en bedömning gjorts varierar det hur bedömningen vidareförmedlas till vårdpersonalen. Bedömningen dokumenteras alltid i journalen, men den ser inte vårdpersonalen. Under hösten 2009 har at/sg i hela Karlstads kommun haft i uppdrag att arbeta fram en riktlinje. Rehabgruppen bestående av at/sg på Vårdboende har då tagit fram en riktlinje/ett ADL-status som underlag vid bedömningar av patienters funktioner och förmågor. Tanken är även att statuset ska vara en hjälp för vårdpersonal att stötta patienten ur ett funktionsbevarande perspektiv. Tanken är att i ett tidigt skede; vid nyinflytt eller vid förändring av funktion, göra en bedömning av patienten och skriva detta i ADL-statuset och att personal ska arbeta utifrån vår status bedömning för att så länge som möjligt bevara patientens egna funktioner och förmågor. Inledning Innan april år 2005 hade rehabpersonal, arbetsterapeuter (at) och sjukgymnaster (sg), i Karlstads Kommun ansvar för både patienter som bodde i eget boende och för de som bodde i servicehus/gruppboende inom äldreomsorgen. Kontakten med patienten initierades genom vårdbegäran från vårdpersonalen och ärendena lades in på en väntelista/prioriteringlista som fastlagts i ett politikerbeslut. Enligt denna prioriteringslista hamnade de som bodde på servicehus eller gruppboende långt ned såvida det inte gällde akuta ärenden som till exempel trygghet och säkerhet, tillbud och olyckor. Detta arbetssätt ledde ofta till att det var stressigt att hinna med alla patienter som behövde hjälp av at + sg, servicehusen och gruppboendena och de fick besök endast vid akuta ärenden. Inga skriftliga instruktioner lämnades ut, uppföljningar gjordes ofta per telefon. Det var inte ett förebyggande arbetssätt, ingen stöttning eller handledning till personalen i funktionsbevarande arbetsätt hanns med. Rehabpersonal upplevde ofta en frustration över att sällan kunna göra en riktig bedömning av en patient som bodde på servicehus eller gruppboende. I april 2005 omorganiserades verksamheten och all rehabpersonal indelades i olika enheter; Hemrehab, ResursCentrum, LSS, Dagrehab samt Vårdboende. I maj 2007 fick enheten Vårdboende utökade resurser i form av 3 arbetsterapeuter och 2 sjukgymnaster efter en projektansökan om stimulansbidrag för Rehabpersonal (1). Projektet drevs inom ramen för statliga stimulansmedel med målsättningen att förbättra möjligheterna att bevara och höja funktioner hos patienter i vårdboende och att höja kunskapen för omvårdnadspersonalen för att möjliggöra snabbare rehabilitering (1). Projektet är idag slut men rehabpersonalen kvarstår som en följd av ett lyckat projekt. Inom Karlstads kommun arbetar all personal inom vård och omsorgsförvaltningen utifrån ett funktionsbevarande arbetssätt som utvecklades efter Gråboprojeketet (2,3). Detta innebär att patienter i möjligaste mån ska göra

3 sid 3 (18) det de kan och ha möjlighet till för att bevara sina funktioner och förmågor. Insatser ska stärka den enskildes förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt utifrån egna önskemål och behov. Gråboprojektet var ett projekt som utfördes på ett servicehus i Gråbo på Gotland och gick ut på att skapa ett boende som i hög grad präglas av ett rehabiliterande synsätt. Det ena av syftena med projektet var att göra patienterna mer aktiva och delaktiga i sin vardag, det andra att förtydliga arbetsterapeutens och sjukgymnastens roll och tydliggöra hur de arbetar i de olika yrkeskategorierna. Arbetssättet för rehabpersonal i Karlstad Kommun innebär att vårdpersonal (hemtjänstpersonal, personal på gruppboende eller servicehus) uppmärksammar ett problem och skickar därefter in vårdbegäran till rehabpersonalen för bedömning och utredning (4). At och sg gör bedömningar för att utreda på vilket sätt det funktionsbevarande arbetssättet kan genomföras, vad patienten kan och vad behöver han/hon hjälp med för att kunna bevara sina funktioner och förmågor. Arbetsgrupp och hur riktlinjen har kommit till Vi är en grupp arbetsterapeuter och sjukgymnaster som jobbar i verksamhetsområdet Hälso- och sjukvård inom Vårdboende, vilket innebär servicehus och gruppboende för dementa/somatiskt sjuka i ålderskategorin äldre. Alla har ett biståndsbeslut utifrån individuella behov. Vårt arbete innebär bland annat att göra bedömningar av olika funktions- samt aktivitetsnivåer. Vi arbetar konsultativt gentemot patienterna och vårdpersonalen. Vårdpersonalen arbetar funktionsbevarande i patientens vardagliga aktiviteter. I dag har vi inget gemensamt bedömningsinstrument inom/mellan yrkeskategorierna. Vi gör bedömningar och berättar därefter muntligt för personal som närvarar, skriver skriftliga instruktioner eller skriver ett skriftligt svar först när ärendet avslutas, svar på vårdbegäran (4). Det finns flera yrkesspecifika bedömningsinstrument för både at och sg, men vi har ingen statusmall som samlat kan beskriva vad at och sg bedömt av aktivitet och funktion. Tanken om ett eget status som vi kan använda för oss själva och gentemot personal väcktes när vi fick i uppdrag att utarbeta en riktlinje. Vi vill kunna påvisa vad vi bedömer som at och sg, vad patienten faktiskt klarar av och vad vårdpersonal bör följa i sitt dagliga arbete för att kunna bevara patientens funktioner så länge det är möjligt. Vi har som mål att delta i inflyttningssamtal/introduktionssamtal som sker cirka 2-3 veckor efter att en ny patient flyttat in (5). Vi strävar efter att kunna göra en bedömning av patienten så tidigt som möjligt efter inflytt och på så sätt kunna påverka patientens vardag.

4 sid 4 (18) Vid ett möte för kommunsjukgymnaster i Värmland togs frågan upp huruvida andra kommuner har ett status som används för att synliggöra bedömningarna som sjukgymnasterna gör. Enbart Säffle kommun använder det. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster på KommunRehab i Säffle har för några år sedan komponerat ett eget bedömningsinstrument, ADL-status Personlig Vård och ADL-status Förflyttning (Bilaga 1). De har utgått från Generell Motorisk Funktionsbedömning, GMF, (6), och ADL-taxonomin (7). De ville ha ett status som de kan utgå från vid sina bedömningar och som även kan fungera för vårdpersonalen. De använder de komponenter från dessa två instrument som de vanligtvis stöter på i sin vardag och utelämnade det som inte är så vanligt förekommande. Statuset används idag av at och sg i sitt arbete med hemrehabilitering för äldre med hemtjänst i Säffle kommun. Det fungerar mycket bra och de upplever att det underlättar både deras arbete och vårdpersonalens. Vårdpersonalen har en bra bas att gå efter vid till exempel förflyttningar eller toalettbesök. Statuset har en stadig grund i genomförandeplaner som är en viktig del vårdpersonalens arbete. Patienten får en bra start i sin vård då förmågor inte förbises och samtidigt ges de möjlighet att utveckla och bibehålla sina färdigheter. När vi tittade på Säffles ADL-status fann vi att det stämmer väl in på vår verksamhet här i Karlstad och i vårt område (vårdboende) och att vi gärna skulle börja använda det här. Vi fick några exemplar av deras status för att fritt använda hos oss. Utifrån Säffles ADL-status har vi i rehabgruppen komponerat ADL-status som vi hoppas ska kunna fungera på ett bra sätt på Vårdboende i Karlstads kommun (Bilaga 2, 3). Grunden är det status som Säffle använder, men med vissa förändringar så det passar vår verksamhet, det vill säga rehabilitering för dementa/somatiskt sjuka i ålderskategorin äldre. Då de flesta av våra patienter bor på gruppboende och har någon form av demenssjukdom har at valt att i komplement till ADL-statuset även använda GBS-skalan (8). Detta för att kunna bedöma och beskriva de kognitiva funktionerna hos patienten, som vanligtvis framkommer tydligt vid en ADL-bedömning hos våra demenssjuka patienter. Patienterna på våra gruppboenden har ofta inte möjlighet att utföra instrumentella aktiviteter, så kallade I-ADL aktiviteter, varför vi har valt att endast fokusera bedömningen på P-ADL aktiviteter. Sjukgymnasterna har valt att behålla sgstatuset som det är med ett tillägg på rörlighet övre extremitet (tagit från GMF (6)), som inte fanns med i Säffles version samt ändrat graderingen på hjälpberoendet till att ha 4 bedömningssteg i stället för 3.

5 sid 5 (18) Bedömningsinstrument som ligger till grund för våra statusmallar ADL-Taxonomin ADL-Taxonomin är utvecklat av arbetsterapeuter för arbetsterapeuter (7). Det omfattar tre begreppsnivåer: aktivitetsområde-aktiviteter-delaktiviteter. ADLtaxonomin omfattar tolv basaktiviteter inom personlig vård och boende. Varje basaktivitet är indelad i ett antal delaktiviteter. Användningsområde Instrumentet används för att beskriva en individs aktivitetsförmåga. Bedömaren har möjlighet att välja vilka aktiviteter som kan vara relevanta att bedöma. Bedömningen ger underlag för analys av aktivitetsförmåga, målformulering och utvärdering. ADL-taxonomin är beskrivande och utvärderande. ADL-taxonomin utvecklades först för att användas på individnivå, men kan nu också användas på gruppnivå där varje aktivitet bedöms var för sig. Instrumentet bygger på en arbetsterapeutisk referensram och knyter an till arbetsterapeuternas yrkesspråk och ger en gemensam terminologi vid överrapportering. Konstruktion Instrumentet kan fånga upp olika dimensioner av individens förmåga till exempel vad personen kan, gör och vill göra. Bedömningen görs genom observation eller intervju utifrån valda aktiviteter. Bedömningen kan dokumenteras i ett cirkeldiagram eller på en bedömningsblankett. Generell Motorisk Funktionsbedömning Generell Motorisk Funktionsbedömning (GMF) (6) är utformat för äldre personer som oavsett vårdmiljö är föremål för rehabiliterande insatser. Det ska också kunna användas i journalföring samt som informationsblad till övrig vårdpersonal. Det mäter funktioner/förmågor i vardagen som är vanligt förekommande i sjukgymnastiskt behandlings- och utvärderingsarbete och som anses ha en grundläggande betydelse för ADL-förmåga. Dessa mäts genom 21stycken motoriska funktioner såsom lägesändringar, förflyttningar och hand- /armfunktioner. Dessa variabler bedöms ur två eller tre aspekter: Observerat hjälpberoende samt rapporterad smärta och i förekommande fall otrygghet som utlöses när funktionen genomförs. GMF har signifikant och god korrelation med till exempel förflyttning i ADLtaxonomin. GMF klarar att bedöma motorisk funktion hos personer i geriatrisk hemrehabilitering och mäter även förändringar över tid. För äldre personer med mindre funktionsnedsättning ger GMF en överblick, en screening av funktionerna. Det är inte något finkänsligt instrument men bra och funktionellt. Det är enkelt och snabbt att utföra. Det fungerar dock inte vid större kognitiva nedsättningar.

6 sid 6 (18) GBS-skalan (Gottfries-Bråne-Steen-skalan) GBS-skalan är ett svenskt instrument och mäter demensgraden utifrån intellektuella, emotionella och ADL-aktiviteter (8). Dessutom mäts förvirring, irritabilitet, ängslighet, ångest, sänkt stämningsläge och rastlöshet. En GBS-bedömning görs genom intervju och/eller observation och tar ungefär 20 minuter att genomföra. Skalan kan vara till hjälp både vid utredning och som utvärderingsinstrument och kan användas under hela demensprocessen. GBS har 27 variabler och varje variabel har sju steg. GBS-skalan finns utöver den svenska versionen översatt och validerad på ett stort antal språk, bland annat engelska, serbokroatiska, finska, tyska, franska, spanska, persiska med flera. Diskussion Efter att ha diskuterat fram och tillbaka med varandra har vi en önskan om att börja använda de ADL-status vi arbetat fram som en grund i vår bedömning av funktion och aktivitet av våra patienter. Till en början vill vi använda det som ett ankomststatus då patienten flyttar in men med en ambition att kunna använda det på redan inflyttade patienter efterhand. Vi som rehabpersonal vill påvisa vår bedömning på ett samlat och tydligt sätt. Vår tanke är att statuset ska bli lättöverskådligt och användbart för oss och för vårdpersonalen på boendena. Istället för att bläddra genom olika papper i jakt på en uppgift ska det vara enkelt att hitta information här och för att lättare ta tillvara på patientens färdigheter. Förhoppningsvis ger det även ett förtydligande på arbetsterapeutens och sjukgymnastens roll och tydliggör hur vi arbetar i de olika yrkeskategorierna. Då en patient flyttar in på ett vårdboende skall ett inflyttningssamtal/introduktionssamtal äga rum inom en snar framtid (5). Inbjudan till inflyttningssamtal ska komma som en vårdbegäran från kontaktperson och vår tanke är att se denna vårdbegäran som lika med en bedömning för oss att göra på patienten. Om vi hinner genomföra vår bedömning innan samtalet eller inte beror helt när i tid samtalet blir. Hinner vi göra ett status innan kan vi då på inflyttningssamtalet diskutera det med anhöriga, chef, sjuksköterska och kontaktperson så att vår bedömning sedan kan skrivas in i genomförandeplanen. Vi ser fördelar med att vi gör status i ett tidigt skede. Vi kan snabbt se till patientens funktioner och problem och finna lämpliga åtgärder. Vi tror att detta kommer att underlätta för ett mer funktionsbevarande arbetssätt och ser det som ytterligare ett led i/efter projektet med fler rehabpersonal 2007 (1). Vår ambition att arbeta förebyggande kan ibland ge mer arbete för personalen än i nuläget, även om det i långa loppet leder till att patienten bibehåller sina funktioner längre och på så

7 sid 7 (18) sätt behöver mindre hjälp från personalen i framtiden. I Gråboprojektet fann man att när personalen väl förstod vinsten i att arbeta efter ett rehabiliterande synsätt så blev deras egna arbetsuppgifter lättare i längden (3). Vi vill i framtiden också använda statuset i samband med att vi får in en vårdbegäran om ett problem, oftast behövs en helhet för att komma tillrätta med problemet som står på vårdbegäran. En vårdbegäran innebär oftast att patientens förmågor förändrats på ett eller annat sätt och detta kan vi då utreda och bedöma för att sedan skriva ned i statuset för att alltid vara uppdaterade på patienten. När ska allra första bedömningen göras? En tidig bedömning (första veckan efter inflyttningen) innebär troligen att den boende inte hunnit bo in sig och kanske har en flyttrelaterad konfusion. Å andra sidan kan en mer uppskjuten bedömning innebära att personalen redan hunnit befästa arbetssätt som inte är optimala för den boende. Vi har funderat på om det är lämpligt att vi försöker göra en bedömning efter cirka 2-3 veckor efter det att en patient har flyttat in på ett vårdboende. Patienten behöver tid att anpassa sig i sin nya miljö och lära känna all ny personal. Bedömningen ska göras genom observation eller medverkan och inte intervju för att vi mer exakt skall kunna se patientens brister och förmågor. Detta för att lättare kunna handleda personalen i ett funktionsbevarande arbetssätt och stötta patienten i att bibehålla sina funktioner. Arbetsterapeuterna har kommit överens om att de ska bli bättre på att beskriva var i aktiviteten det brister för patienten och VARFÖR det gör det. Arbetsterapeuterna ska även bli bättre på att skriva och använda sökordet kognitiv funktion som kan innefatta minne, planering, orientering, problemlösning, perceptionsstörning, uppmärksamhet, stämningsläge (oro, ångest), motivation och kommunikation. Det är oftast det som är problem hos personer med en demenssjukdom. Vårt mål är att börja använda våra status under våren 2010 och då på de patienter vi får vårdbegäran om inflyttningssamtal. Detta för att alla i rehabgruppen ska få möjlighet att använda statuset men på ett begränsat/avgränsat sätt som vi tror blir lättare att utvärdera. En utvärdering planeras under våren 2011 i form av en enkät som vi lämnar till vårdpersonalen och en till oss själva. Enkäten kommer att utformas under hösten Följande funderingar har redan kommit upp som vi vill försöka få svar på genom våra enkäter nästkommande år. Hur fungerar det nya arbetssättet för oss? Har vi hunnit med att utföra dessa arbetsuppgifter? Har det inneburit att vi arbetar på ett annat sätt (kommer in tidigare, jobbar med andra sorters problematik)? Hur har arbetssättet tagits emot av vårdpersonalen? Hur ser de på att vi försöker gå in till alla patienter i ett tidigt skede? Kan personalen se fördelar med det nya arbetssättet, ta till sig det och se en vinst av det i sitt dagliga arbete?

8 sid 8 (18) Referenser 1. Gustavsson A. Ansökan om stimulansbidrag för rehabpersonal. Karlstad Kommun D3D8BC Malkan Nelson A, Öhrström E. Utvärdering av Gråboprojektet ett utvecklingsarbete kring rehabiliterande synsätt inom särskilt boende. Gotlands kommun D68CF620CDFD23CC F9394&name=Att 5. CDFD23CC F Åberg A C. Generell Motorisk Funktionsbedömning, GMF. Institutionen för Folkhälso- och vetenskap/enheten för Geriatrik Törnquist K, Sonn U. ADL-taxonomi. En bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, Bråne G. Att bedöma demens med GBS-skalan. Stockholm: Natur och Kultur, Bilagor. 1. ADL-status, Säffle kommun 2. ADL -status Arbetsterapeut, Karlstad kommun 3. ADL-status - Sjukgymnast, Karlstad kommun 4. GBS-skalan Arbetsterapeut, Karlstad kommun

9 sid 9 (18) Vårdtagare: Datum:: Behandlare: AT SG 0=självständig/oberoende 1=delvis beroende 2=beroende ADL STATUS PERSONLIG VÅRD HJÄLPMEDEL ÄTA/DRICKA PERSONLIG HYGIEN PÅ- OCH AVKLÄDNING TOALETTBESÖK DUSCH/BAD KOMMUNIKATION

10 sid 10 (18) MATLAGNING INKÖP STÄDNING TVÄTTNING RESOR ÖVRIGT

11 sid 11 (18) Vårdtagare: Datum:: Behandlare: AT SG 0=självständig/oberoende 1=delvis beroende 2=beroende ADL STATUS FÖRFLYTTNING KOMMENTAR/HJÄLPMED VÄNDA SIG I LIGGANDE I SÄNG SÄTTA SIG UPP FRÅN LIGGANDE LÄGGA SIG NER FRÅN SITTANDE FÖRFLYTTNING FRÅN SÄNG TILL STOL STÄLLA SIG UPP FRÅN SITTANDE

12 sid 12 (18) STÅ MER ÄN 10 SEK FÖRFLYTTNING INOMHUS 10 M FÖRFLYTTNING I TRAPPA UPP/NER FÖRFLYTTNING UTOMHUS 25M ÖVRIGT

13 sid 13 (18) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Hälso- och sjukvård Karlstad Patient: Personnummer: Grupp: Boende: Datum: Ansvarig AT: 0=självständig/oberoen 1=delvis beroende 2=beroende ADL STATUS - ARBETSTERAPEUT HJÄLPMEDEL ÄTA/DRICKA PERSONLIG HYGIEN PÅ- OCH AVKLÄDNING TOALETTBESÖK FÖRFLYTTNING

14 sid 14 (18) KOMMUNIKATION ÖVRIGT Förklaring till gradering: 0= Patienten är självständig utan muntlig eller fysisk hjälp 1= Patienten behöver tillsyn, muntlig eller fysisk hjälp av 1 person 2= Patienten behöver hjälp av 2 personer eller fler

15 sid 15 (18) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Hälso- och sjukvård Karlstad Patient: Personnummer: Grupp: Boende: Datum: Ansvarig SG: 0=självständig/oberoende 1=delvis beroende 2=beroende 3=klarar ej ADL STATUS - SJUKGYMNAST KOMMENTAR/HJÄLPMEDE VÄNDA SIG I LIGGANDE I SÄNG SÄTTA SIG UPP FRÅN LIGGANDE LÄGGA SIG NER FRÅN SITTANDE FÖRFLYTTNING FRÅN SÄNG TILL STOL RÖRLIGHET ARMAR Hand i rygg (HIR)

16 sid 16 (18) Hand i nacke (HIN) STÄLLA SIG UPP FRÅN SITTANDE STÅ MER ÄN 10 SEK INOMHUS 10 m FÖRFLYTTNING I TRAPPA UPP/NER FÖRFLYTTNING UTOMHUS 25 m ÖVRIGT Förklaring till gradering: 0= Patienten är självständig utan muntlig eller fysisk hjälp 1= Patienten behöver tillsyn, muntlig eller fysisk hjälp av 1 person

17 sid 17 (18) 2= Patienten behöver hjälp av 2 personer eller fler 3= Patienten klarar ej GBS-skala för skattning av demens Patientens namn: Personnr: Datum: Bedömare:

18 sid 18 (18)