Centrum-Söder Växjö. Projektrapport. Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Centrum-Söder Växjö. Projektrapport. Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson"

Transkript

1 Centrum-Söder Växjö Projektrapport Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson Hemrehab, Rehabenheten, Omsorgsförvaltningen, Växjö kommun, telefon

2

3 2 Innehåll Sammanfattning.. 3 Bakgrund.. 4 Syfte och frågeställningar 4 Material och metod.. 5 Kriterier och patientgrupp..5 Bedömningsinstrument Arbetsmodell..7-8 Resultat. 9 Bortfall... 9 Aktivitets- och funktionsförmåga, livskvalitet samt hemvårdsinsatser Vårdkedjan 13 Patientflöde och insatser Upplevelse av Hemrehab hos patienter, anhöriga och hemvårdspersonal Samarbete och resultat av teamsamverkan 15 Diskussion och slutsatser. 16 Aktivitets- och funktionsförmåga, livskvalitet samt hemvårdsinsatser Vårdkedjan Patientflöde och insatser Upplevelse av Hemrehab hos patienter, anhöriga och hemvårdspersonal Samarbete och resultat av teamsamverkan 20 Slutsatser.. 20 Vad hände sen?. 21 Litteratur.. 22 Bilagor ADL-taxonomi 1 GMF 2 TUG 3 SF-36 4

4

5 3 Sammanfattning Syfte: Ett hemrehabiliteringsprojektet inleddes årskiftet i samverkan mellan Omsorgsförvaltningen i Växjö kommun, Centrallasarettet i Växjö och Primärvården Kronoberg. Syftet var att under ett års tid bedriva hemrehabilitering i ett team, bestående av en arbetsterapeut och en sjukgymnast, i patientens hem och därefter utvärdera resultatet. Målgruppen var personer över 65 år som var utskrivna från slutenvården till eget boende. Metod: Totalt ingick 36 patienter (medelålder 81,5 år) i projektet Hemrehabiliteringen påbörjades i patientens hem första veckan efter utskrivningen från slutenvården. I hemrehabiliteringen ingick bedömning av patientens aktivitets- och funktionsförmåga samt livskvalitet med bedömningsinstrumenten: ADL-taxonomin, Generell Motorisk Funktionsbedömning, Timed Up and Go och SF-36. Bedömningarna utfördes första veckan efter hemkomst, tre veckor efter påbörjad hemrehabilitering, vid avslut och tre månader efter avslut. En individuell rehabiliteringsplan upprättades för varje patient, och den låg sedan till grund för den träning och de åtgärder som utfördes. Resultat: Patientgruppen (n=36) förbättrades signifikant i ADL-förmåga, Generell Motorisk Funktion, balans, gång och funktionell förflyttningsförmåga, samt självupplevd livskvalitet. De i patientgruppen som initialt hade beviljats hemvårdstimmar hade efter tre veckors träning minskat sitt behov av hjälp från hemvården och hade därav färre timmar beviljade. Resultatet av projektet ledde till att verksamheten blev permanent från och med och utökades med ytterligare ett team. Verksamheten kommer fortsättningsvis att till viss del vara samfinansierad mellan de olika huvudmännen. Slutsats: Hemrehabiliteringen har inneburit att intensiv rehabilitering erbjudits i det egna boendet. Patienterna har ökat sin självständighet och minskat sitt hjälpberoende. Framgångsfaktorer har varit en nära teamsamverkan mellan arbetsterapeut och sjukgymnast, samarbete med hemvården samt med biståndshandläggare inför utskrivning och regelbunden uppföljning. Tidig utskrivning till eget boende och att ett tydligt patienteget rehabiliteringsmål upprättas är andra faktorer som troligen bidragit till det goda resultatet. Samverkan mellan öppen och slutenvård har upplevts fungera bra och Hemrehabiliteringen har inte behövt ta hänsyn till traditionella ansvarsgränser. För patienterna har detta i vissa fall inneburit en tidig hemgång från slutenvården och därmed en tidigarelagd återanpassning till den egna hemmiljön. 3

6 4 Bakgrund Andelen äldre (65+) och äldre-äldre (80+) har ökat, och kommer ytterligare några år att öka i Växjö kommun. För att möta det ökande vårdbehov som förväntas följa av detta påbörjades en översyn av samverkan mellan landstingets sjukvård och den kommunala sjukvården. Detta utmynnade i ett samfinansierat projekt, Äldreprojektet Centrum-Söder. Projektet var ett samverkansprojekt mellan Centrallasarettet Växjö, Primärvården Kronoberg och Omsorgsförvaltningen i Växjö kommun och genomfördes i två stadsdelar i Växjö från januari 2001 till december Kopplad till projektet fanns en styrgrupp som bestod av förvaltningscheferna för Omsorgsförvaltningen Växjö kommun, Centrallasarettet Växjö (CLV) och Primärvården Kronoberg.(1) I Äldreprojektet ingick att se över tillgänglighet och kontinuitet vid läkarbesök på vårdcentralerna i det aktuella området, att försöka få till gemensamma geografiska gränser för landstingets primärvård och kommunens hemvård, att utföra en mätning av omfattningen av de kommunala sjukvårdsinsatserna mm. Utöver detta ingick även att testa hemrehabilitering i Växjö. Sommaren 2001 rekryterades ett hemrehabteam, en sjukgymnast och en arbetsterapeut, och de påbörjade arbetet i november Uppdraget för hemrehabteamet var att under ett år bygga upp en hemrehabilitering i Växjö. Det geografiska området för hemrehabteamet omfattade initialt stadsdelarna Söder och Centrum i Växjö stad, och var samma som Äldreprojektet riktades mot.(1) Arbetssättet att i team rehabilitera patienter i det egna hemmet används både nationellt och internationellt. I Gislaveds kommun finns sedan några år ett hemrehabteam bestående av en arbetsterapeut och en sjukgymnast och deras arbete har visat på att det finns mycket att vinna med tidig rehabilitering i den enskildes hem (2). Ett av syftena med att utveckla och arbeta med hemrehabilitering är att kunna ersätta platser i slutenvården, underlätta överföringen mellan sluten- och öppenvården samt förhindra återinläggning.(3) På Malmö Allmänna Sjukhus (MAS) i Malmö stad finns det hemrehabteam som utgår dels från strokeavdelningen och dels från en ortopedavdelning. Teamen fortsätter rehabiliteringen av patienterna i deras hem efter utskrivningen (4). Även en del av de olika stadsdelarna i Malmö har egna hemrehabteam som arbetar med patienter som skrivits ut från kommunalt korttidsboende. Syfte och frågeställning Syftet var att starta upp och under ett års tid bedriva hemrehabilitering och därefter utvärdera resultatet. Syftet var även att få till en väl fungerande överföring mellan sluten- och öppenvården via hemrehabilitering. Frågeställningar: 1) Hur förändras patientens aktivitets- och funktionsförmåga samt livskvalitet under och efter hemrehabilitering? 2) Hur ser vårdkedjan ut mellan slutenvården och det egna boendet vid hemrehabiliteringsinsatser? 3) Hur stort patientflöde är det rimligt att hantera och samtidigt bedriva utvecklingsarbete och handledning av hemvårdspersonal och anhöriga. Hur mycket tid läggs på olika insatser? 4) Hur upplever patienter, anhöriga och hemvårdspersonal hemrehabilitering? 5) Hur samarbetar arbetsterapeut- och sjukgymnast i hemrehabiliteringen? Vem gör vad och när? Vad blir resultatet av teamsamverkan? 4

7 5 Material och metod Kriterier och patientgrupp Projektet pågick under tiden och i projektet ingick totalt 36 patienter (tabell 1). Det ursprungliga området utökades i mars månad med stadsdelen Teleborg och i det totala området bodde innevånare och av dessa var 2300 personer 65 år eller äldre. Inklusionskriterier för de patienter som ingick i hemrehabprojektet: Person som Är 65 år eller äldre. Bor i ordinärt boende på Söder eller i Centrum eller på Teleborg i Växjö Är utskrivningsklar från Centrallasarettet (CLV) eller Rehabkliniken i Växjö. Har ett fortsatt rehabiliteringsbehov. Är motiverad att fortsätta rehabiliteringen i eget boende. Kan ta emot och förstå instruktioner. Vars eventuella make/maka förstår innebörden av och är positiv till hemrehabilitering Tabell 1. Beskrivning av deltagarna i hemrehabprojektet (n=36) Ålder (år) Ensamboende 23 Medel 81,5 Spridning Hemtjänst 24 Kön Anmälda från Kvinnor 22 CLV Medicinkliniken 18 Män 14 CLV Ortopedkliniken 5 CLV Infektionskliniken 1 Stadsdel CLV Onkolog kliniken 1 Centrum 17 CLV Kirurg kliniken 1 Söder 11 Rehabkliniken 3 Teleborg 8 Korttidsboende 3 Eget boende 4 I projektet ingick patienter med olika diagnoser. De diagnoser som anges i figur 1 är den aktuella diagnos som angavs på anmälningsblanketten till hemrehabilitering. Flera patienter var multisjuka och hade sedan tidigare även andra diagnoser. Fyra patienter togs med trots att de redan befann sig i eget boende när hemrehabilitering aktualiserades. Tre av dem hade varit inlagda i slutenvården men inte anmälts för hemrehabilitering. En person hade varit på akutmottagningen men ej blivit inlagd. De tre patienter som kom från kommunalt korttidsboende hade först där bedömts som lämpliga för hemrehabilitering. antal Stroke Neuro Hjärt/lung Fraktur/amp Cancer Figur 1. Fördelning av diagnoser (n=36) 5

8 6 Bedömningsinstrument I hemrehabiliteringen ingick bedömning av patientens aktivitets- och funktionsförmåga samt livskvalitet. En strukturerad och väl testad bedömningsarsenal (5) användes för kontinuerlig uppföljning av resultaten, ADL-taxonomin, Generell Motorisk Funktionsbedömning (GMF), Timed Up and Go (TUG) och SF-36. ADL-taxonomin är ett instrument som används för att beskriva en persons aktivitetsförmåga (bilaga 1). Taxonomin omfattar tre begreppsnivåer där aktivitetsområdet utgörs av ADL som består av ett antal aktiviteter. Varje aktivitet är definierad med hjälp av ett antal urskiljbara delaktiviteter. Aktiviteten omfattar en grupp dagliga delaktiviteter som tillsammans har ett bestämt syfte t.ex äta och dricka. Taxonomin omfattar 12 sådana aktiviteter som kan anses vara generella för de flesta och utgör en bas för det dagliga livet. Andra för individen aktuella aktiviteter kan tillföras. De aktiviteter som ingår har ingen inbördes rangordning. I enlighet med principer om att kategorier inte ska överlappa varandra i för hög grad varierar delaktiviteterna till antalet. ADL Taxonomin omfattar följande aktiviteter; Äta och dricka (3 delaktiviteter), Förflyttning (6 delaktiviteter), Toalettbesök (4 delaktiviteter), På och avklädning (5 delaktiviteter), Personlig hygien (3 delaktiviteter), Övrig kroppsvård (5 delaktiviteter), Kommunikation( 5 delaktiviteter), Resor (5 delaktiviteter), Matlagning (3 delaktiviteter), Inköp av dagligvaror (3 delaktiviteter), Städning (2 delaktiviteter) och Tvätt (3 delaktiviteter). Eventuella tillförda aktiviteter kan indelas efter samma principer. Instrumentet är testat för innehålsvaliditet. Reliabilitet har prövats i enskilda studier men forskning och mera systematisk prövning pågår. Den version som använts i projektet är version III av ADL-taxonomin från november 2001.(6) Generell Motorisk Funktionsbedömning (GMF) är ett instrument för generell utvärdering av motoriska funktioner och förmågor inom geriatrisk rehabilitering (bilaga 2:1-2:2). Tidigare benämndes GMF för Generell Bedömningsmall för Motorik (GBM). Bedömningen omfattar 21 olika motoriska funktioner/förmågor varav tio arm-hand-funktioner. Lägesändringar och förflyttningar bedöms utifrån tre aspekter: observerat hjälpberoende, självrapporterad smärta och självrapporterad otrygghet. Arm- handfunktioner bedöms ur två aspekter observerat hjälpberoende och självrapporterad smärta. Poängsättningen är sådan att 0 poäng anger att patienten inte är beroende av hjälp, samt är smärtfri och trygg. Ju mer hjälpberoende, smärta och otrygghet ju högre poäng. Poängsumman för hjälpberoende är max 34 poäng, för smärta 21 poäng och för otrygghet 11 poäng. Den totala summan uppgår maximalt till 66 poäng. GMF har god inter- och intrabedömarreliabilitet (7). Instrumentet korrelerar gällande observerat hjälpberoende med Katz ADL-index (rs = 0,74) (8). GMF anses kunna användas i sjukgymnastisk journalföring, vid kommunikation med annan sjukvårdspersonal, vid utvärdering av behandlingsresultat och vid uppföljning efter avslutad behandling (7). Timed Up and Go (TUG) används för att bedöma äldre personers balans, gång och funktionell förflyttningsförmåga (bilaga 3). Med benämningen äldre avses personer med en ålder på 65 år eller mer. En del studier visar på att TUG även kan användas för att bedöma fallrisk (9, 10). TUG mäter hur lång tid det tar för en person att resa sig upp från en stol, gå tre meter, vända, gå tillbaka, och sätta sig ner igen. Resultatet uttrycks i sekunder. Försökspersonen skall använda vanliga skor samt vid behov sitt vanliga gånghjälpmedel. Bedömaren instruerar och visar rörelsesekvensen: resa sig upp, gå tre meter, passera linjen på golvet, vända runt, gå tillbaka och sätta sig ned på stolen igen. Patienten uppmanas att utföra detta i sin egen normala takt, att gå som vanligt. Inget fysiskt stöd är tillåtet för att TUG skall vara godkänt. Utförandet av TUG är både snabbt och enkelt, och hela testet tar ca 5-10 minuter. Det som behövs är en stol med armstöd, en uppmätt sträcka på 3 meter som markerats på golvet samt ett tidtagarur (11). TUG är testat gällande inter- och intrabedömarreliabilitet samt innehålls-, begrepps-, samtidig- och prognostisk validitet (9, 10, 11). 6

9 7 SF-36 är ett självskattningsformulär som belyser upplevelse av fysisk och psykisk funktion i dagsläget, för fyra veckor sedan och ett år tillbaka (bilaga 4:1-4:5). Instrumentet består av 36 frågor fördelade på åtta variabler och är en förkortad version av ett testbatteri bestående av 149 frågor om hälsoupplevelse. De åtta olika variablerna av hälsorelaterad livskvalitet inom fysisk och psykisk hälsa är: 1. PF, physical functioning = fysisk funktion 2. RP, role -physical = fysisk rollfunktion 3. BP, body pain = kroppslig smärta 4. GH, general health = allmänt hälsotillstånd Variablerna 1-4 sammanfattas i PCS, physical component summary = fysisk hälsa 5. VT, vitality = vitalitet 6. SF, social functioning = social funktion 7. RE, role -emotional = emotionell rollfunktion 8. MH, menatal health = mental hälsa Variablerna 5-8 sammanfattas i MCS, mental component summary = mental hälsa. Värdena för grundvariablerna varierar mellan 0-100, där 0 är sämst livskvalitet och 100 bästa möjliga. PCS och MCS sträcker sig mellan 0-74 respektive 6-79 där det låga värdet är sämst livskvalitet och det höga bästa möjliga livskvalitet (12). Validiteten och reliabiliteten för SF-36 har bedömts som god och i en studie påpekas att SF-36 även kan användas även för patienter utanför klinik (13) Det finns en svensk översättning av Sullivan, Karlsson och Warc där testet beskrivs som The Swedish SF-36 Health Survey (14) och det finns även en kortform av SF-36 som kallas SF-12 (15). Arbetsmodell Efter att patienten anmälts för hemrehabilitering togs den första kontakten med patienten redan på slutenvårdsavdelningen. Teamet informerade då patienten om hemrehabprojektet och patienten gav sitt skriftliga medgivande att delta och till att informationsöverföring fick ske. Under de första dagarna efter utskrivning gjorde teamet ett första hembesök. För att få en uppfattning om aktuell aktivitets- och funktionsförmåga bedömdes patienterna med instrumenten: ADL-taxonomin, GMF och TUG, se tabell 2. Bedömningen gav information om patientens status och hans/hennes behov av rehabilitering. Här upprättades även en rehabiliteringsplan på vilken patienten angav sina individuella mål med hemrehabiliteringen. Utifrån detta initierades aktuell träning eller andra insatser från Hemrehabteamet. Tre veckor efter den inledande bedömningen utfördes en ny bedömning med ADL-taxonomin, GMF, TUG samt även hälsoenkäten, SF-36 och resultaten jämföres och utvärderades. Rehabiliteringsplanen och de uppsatta målen sågs över. Om målen var nådda avslutades hemrehabperioden, alternativt reviderades målen och insatserna fortgick ytterligare en tid. Vid avslut av hemrehabilitering utfördes en avslutande bedömning med ADL-taxonomin, GMF, TUG samt SF- 36. Vid avslut bokades också en tid med patienten för uppföljning tre månader efter avslutad hemrehabilitering och vid denna uppföljning användes på nytt ADL-taxonomin, GMF, TUG samt SF- 36 för att utvärdera om funktion och förmåga förändrats. Tabell 2. Bedömningstillfällen och bedömningsinstrument Första veckan Tre veckor efter påbörjad efter utskrivning hemrehabilitering Bedömnings instrument ADL-taxonomin GMF TUG ADL-taxonomin GMF TUG SF-36 Avslut av hemrehabilitering ADL-taxonomin GMF TUG SF-36 Tre månader efter avslut ADL-taxonomin GMF TUG SF-36 7

10 8 Vardagssysslor och vardagssituationer användes i träningen, dels för att det är det som patienten behöver träna, dels för att anhöriga och hemvårdspersonal på ett naturligt sätt skulle bli delaktiga i rehabiliteringen. Träningsperiodens längd varierade beroende på det enskilda behovet, se tabell 8. Information till, och samarbete med, berörd personal i landsting och kommun var en viktig del i teamets arbete både för att ge kännedom om projektet och för att säkerställa informationsutbytet runt patienten. Deltagande i vårdplaneringar på Centrallasarettet i Växjö (CLV), Rehabiliteringskliniken i Växjö och i ordinärt boende var en naturlig del i hemrehabiliteringen. Analys metod Insamlad data analyserades i SPSS (the Statistical Package for the Social Sciences). Beräkningar har gjorts med icke-pararmetrisk statistik. Statistiken är deskriptiv, parade t-test och Wilcoxon s paired rank sumtest har utförts. 8

11 9 Resultat De uppgifter som presenteras i resultatredovisningen är inhämtade under tiden Bortfall Under projekttiden avled två av de inskrivna patienterna, två patienter blev under en period inlagda i slutenvården, en patient avbröt på eget initiativ och en patient flyttade till vårdbostad. Bortfall vid ingångsbedömning beror på att patienter inledningsvis inte kunnat utföra något eller några av de valda bedömningsinstrumenten. Bortfallet vid uppföljning beror på tillfälliga sjukdomar vid tid för bedömningen. Fem patienter var fortfarande pågående när projektets avslutades. Aktivitets- och funktionsförmåga, livskvalitet samt hemvårdsinsatser Frågeställning 1: Hur förändras patientens aktivitets- och funktionsförmåga samt livskvalitet under och efter hemrehabilitering? Resultatet presenteras utifrån de valda bedömningsinstrumenten. Med Baseline avses den bedömning av patienten som utfördes när hemrehabiliteringen inleddes. Statistisk signifikans p<0,05. ADL taxonomin. ADL-taxonomin delades i projektet upp i två delar: Personlig ADL (P-ADL) graderas från 0-31 där ett högt värde innebär högre grad av självständighet. P-ADL omfattar 31 delaktiviteter gällande: matsituation, förflyttningar, toalettbesök, avoch påklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård samt kommunikation. Instrumentell ADL (I-ADL) graderas från 0-16 där ett högt värde innebär högre grad av självständighet. I-ADL omfattar 16 delaktiviteter gällande tvätt av kläder, städning, inköp, matlagning och resor. Medelvärden är beräknade på de antal delaktiviteter där patienten är helt självständig. De delaktiviteter som inte är aktuella att utföra har bedömts som kan ej (= 0). Patientgruppen som deltog i projektet förbättrades gällande ADL-förmågan mest under de tre första veckorna. Förbättringen fortsatte fram till avslut för att därefter ytterligare förbättras till bedömning tre månader efter avslut, se tabell 3. Störst är förändringen av I-ADL. Tabell 3. Medelvärde för antal delaktiviteter där patienten är självständig enligt ADL-taxonomin. P-ADL max 31 och I-ADL max 16 Baseline Efter 3 veckors träning n medel SD medel SD diff p1 P-ADL 29 20,38 6,72 24,62 6,36 4,24 0 I-ADL 29 2,48 2,2 5,45 4,34 2,97 0 Baseline Vid avslut av rehabilitering n medel SD medel SD diff p2 P-ADL 27 20,85 6,57 26,11 5,71 5,26 0 I-ADL 27 2,78 2,17 6,85 4,02 4,07 0 Baseline Tre månader efter avslut n medel SD medel SD diff p3 P-ADL 20 20,8 7,25 26,75 6,22 5,95 0 I-ADL 20 2,7 2,25 9,15 4,63 6,45 0 p1 = baseline jämförd med bedömning efter tre veckor p2 = baseline jämförd med bedömning vid avslut p3 = baseline jämförd med bedömning tre månader efter avslut 9

12 10 Generell Motorisk Funktionsbedömning (GMF) GMF används för generell utvärdering av motoriska funktioner och förmågor. Lägesändringar och förflyttningar bedöms utifrån tre aspekter; observerat hjälpberoende, självrapporterad smärta och självrapporterad otrygghet. Maxpoäng är 66 poäng. Optimal funktion ger 0 poäng. Patientgruppen förbättrades signifikant gällande otrygghet samt gällande total motorisk funktion (tabell 4). Patientgruppen förbättrades även avseende minskat hjälpberoende och minskad smärta men förändringarna är inte signifikanta. Störst är skillnaden mellan baseline och bedömning gjord tre månader efter avslut. Förbättringen sker till största del under de tre första veckorna. Tabell 4. Förändring av generell motorisk funktion under och efter hemrehabilitering. Optimal funktion ger 0 poäng Baseline Efter tre veckors träning n medel SD medel SD diff p1 Hjälpberoende 29 2,45 2,77 1,83 2,42 0,62 0,056 Smärta 29 1,69 3,48 1,1 2,01 0,59 0,245 Otrygghet 29 2,86 2,67 1,83 2,05 1,03 0,02 Total poäng ,75 4,76 5,42 2,24 0,022 Baseline Vid avslut av hemrehabilitering n medel SD medel SD diff p2 Hjälpberoende 25 2,16 2,94 1,2 2,22 0,96 0,14 Smärta 25 1,48 3,49 0,8 1,89 0,68 0,239 Otrygghet 25 2,6 2,65 1,08 1,66 0,94 0,003 Total poäng 25 6,24 6,78 3,08 5,05 3,16 0,002 Baseline Tre månader efter avslutad hemrehabilitering n medel SD medel SD diff p3 Hjälpberoende 19 2,16 3,37 1,32 2,36 0,84 0,81 Smärta 19 1,37 3,67 0,84 1,98 0,53 0,449 Otrygghet 18 2,56 2,83 0,67 2,14 1,89 0,024 Total poäng 18 6,17 7,34 2,94 5,15 3,23 0,021 p1 = baseline jämförd med bedömning efter tre veckor p2 = baseline jämförd med bedömning vid avslut p3 = baseline jämförd med bedömning tre månader efter avslut. Timed Up and Go (TUG) Balans, gång och funktionell förflyttningsförmåga bedömdes med "Timed Up and Go". TUG bedömer hur lång tid det tar för en person att resa sig upp från en stol, gå tre meter, vända, gå tillbaka, och sätta sig ner igen. Patientgruppens tidsåtgång för utförande av TUG minskade signifikant (tabell 5). Störst är skillnaden mellan baseline och bedömning tre månader efter avslut, med en förbättring på 9,17 sekunder från 25,02 till 15,85 sekunder 10

13 11 Tabell 5. Medelvärde för tidsåtgång vid genomförande av TUG vid de olika bedömningstillfällena. Baseline Efter tre veckors träning n medel SD medel SD diff p1 Tid (sek) 27 30,97 27,26 26,32 21,14 4,64 0,031 Baseline Vid avslut av hemrehabilitering n medel SD medel SD diff p2 Tid (sek) 21 26,47 16,67 19,99 15,85 6,48 0,008 Baseline Tre månader efter avslut n medel SD medel SD diff p3 Tid (sek) 16 25,02 17,79 15,85 2,63 9,17 0,003 p1 = baseline jämförd med bedömning efter tre veckor p2 = baseline jämförd med bedömning vid avslut p3 = baseline jämförd med bedömning tre månader efter avslut. SF-36 (livskvalitet) Upplevd hälsa bedömdes med självskattningsformuläret, SF-36. Patienterna bedömdes första gången tre veckor efter påbörjad hemrehabilitering, vid avslut och tre månader efter avslut. Patientgruppen förbättrades kontinuerligt gällande hälsoupplevelse för att tre månader efter avslutad hemrehabilitering uppleva sin hälsa som bättre jämfört med normalvärden för aktuell åldersgrupp, se figur 2. Patientgruppen tangerar vid avslut av hemrehabilitering kurvan för normalpopulationen 75 år, förutom gällande fysisk funktion och fysisk rollfunktion där de ligger under normalkurvan och gällande emotionell rollfunktion där de ligger något över normalkurvan. Vid tremånadersuppföljning ligger patientgruppen över normalkurvan gällande alla variablerna förutom rollfunktion som man tangerar och den fysiska funktionen där patientgruppen ligger strax under normalkurvan. poäng PF = fysisk funktion. RP = rollfunktion, BP = kroppslig smärta, GH= allmänt hälsotillstånd, VT = vitalitet, SF = social funktion, RE = emotionell rollfunktion, MH = mental hälsa PF RP BP GH VT SF RE MH Tre veckor efter start Avslut Tre månader efter avslut Normalvärde kategori Figur 2. Upplevelse av hälsa, bedömd med SF-36, tre veckor efter påbörjad rehabilitering, vid avslut av hemrehabilitering och tre månader efter hemrehabiliteringens avslut. 11

14 12 Hemvårdsinsatser Av de totalt 24 patienter som hade hemvård beviljad under hemrehabiliteringen har beräkningarna gjorts på totalt 23 patienter. En patient hade inte varit inskriven i hemrehabiliteringen i tre veckor vid projektets slut. Patientgruppen hade efter tre veckors träning signifikant minskat sitt behov av hemvård och hade därav färre timmar beviljade, tabell 6 och figur 3. Störst är förändringen mellan baseline och tre månader efter avslut, där omfattningen av beviljade timmar minskat med 40,5 procent. Tabell 6. Förändrig i antal hemvårdstimmar/vecka under och efter hemrehabilitering Baseline Efter 3 veckors träning Antal hemvårds timmar/vecka n medel SD medel SD diff p1 23 9,35 5,56 7,55 6,48 1,8 0,043 Baseline Vid avslut av hemrehabilitering Antal hemvårds timmar/vecka n medel SD medel SD diff p2 21 9,28 5,83 5,94 5,41 3,34 0,005 Baseline Tre månader efter avslutad hemrehabilitering Antal hemvårds timmar/vecka n medel SD medel SD diff p3 18 8,84 6,02 5,26 5,13 3,58 0,011 p1 = baseline jämförd med bedömning efter tre veckor p2 = baseline jämförd med bedömning vid avslut p3 = baseline jämförd med bedömning tre månader efter avslut Hemvårdstimmar antal timmar/vecka Baseline 3 veckor Baseline 1 Avslut Baseline efter 3 mån Bedömnings tillfällen Figur 3. Förändring i antal beviljade hemvårdstimmar under och efter hemrehabilitering 12

15 13 Vårdkedjan Frågeställning 2: Hur ser vårdkedjan ut mellan slutenvården och det egna boendet vid hemrehabiliteringsinsatser? Oftast kontaktade arbetsterapeut eller sjukgymnast på CLV hemrehabteamet via telefon när de hittade en lämplig patient och därefter faxade de en, för projektet framtagen anmälningsblankett. Teamet kontaktade sedan patienten och bestämde tid för ett slutenvårdsbesök. Om vårdplanering utfördes samordnades teamets besök med biståndshandläggarens. Samverkan har även förekommit med Växjö kommuns bedömarteam, bestående av arbetsterapeut och biståndshandläggare, i några fall där frågeställningen har varit om korttidsplats eller hemrehabilitering var det bästa alternativet för patienten. Om patienten beviljats hemtjänst kontaktade hemrehabteamet hemtjänstgruppen för diskussion om hur och när det skulle mötas upp i patientens hem. Var hemtjänstgruppen inte inkopplade bestämde teamet tid för ett första hembesök med patienten. Fanns behov av hjälpmedel mötte teamet alltid upp vid patientens hemkomst. Teamet meddelade, efter patientens medgivande, skriftligt distriktsläkare och kommunens distriktsarbetsterapeut, sjukgymnast, distriktssköterska, biståndshandläggare samt enhetschef att patienten ingick i hemrehabprojektet. En kopia av rehabiliteringsplanen skickades till aktuell distriktsläkare. När hemrehabiliteringen avslutades skickades en sammanfattning av rehabiliteringsperioden till den som anmält ärendet i slutenvården, patientansvarig läkare i slutenvården, distriktsläkare, kommunens distriktsarbetsterapeut, sjukgymnast och distriktssköterska. Biståndshandläggare och den aktuella enhetschefen för hemvårdsgruppen meddelades skriftligt att ärendet avslutats. Patientflöde och insatser Frågeställning 3: Hur stort patientflöde är det rimligt att hantera och samtidigt bedriva utvecklingsarbete och handledning av hemvårdspersonal och anhöriga? Hur mycket tid läggs på olika insatser? Patientflödet per månad redovisas i tabell 7. Inledningsvis anmäldes färre ärenden för hemrehabilitering än senare under året och då flödet upplevdes för lågt utökades under mars månad det geografiska området med ytterligare en stadsdel, Teleborg, och intagningsåldern sänktes till 65 år. Bedömningen är att det samtidigt är möjligt att ha igång patienter/ månad, beroende på frekvensen av rehabiliteringsinsatser och insatsernas omfattning. Tabell 7. Pågående patienter/månad (medel=9,8 median=11) Januari 3 Juli 14 Februari 4 Augusti 12 Mars 7 September 10 April 11 Oktober 8 Maj 13 November 11 Juni 14 December 11 Totalt avslutades 31 patienter av 36 under tiden I tabell 8 redovisas den tid patienterna var inskrivna i hemrehabilitering. Tiden som anges är den totala och innefattar även helger och andra helgdagar då hemrehabteamet ej var i tjänst. 13

16 14 Tabell 8. Totalt antal dagar inskrivna i hemrehabilitering efter antal och andel patienter (median = 68 dagar) Antal dagar Antal Andel (%) patienter Totalt I huvudsak bestod insatserna av bedömningar och individuell träning av patienterna. Även handledning till anhöriga och personal förekom. I åtgärdsstatistiken, figur 4, ingår enbart ren patienttid, inga administrativa åtgärder som telefonkontakter, journalföring, personalutbildning eller informationsöverföring. Med behandling avses TENS, ledmobilisering, mjukdelbehandling mm. Den tid som hemvårdspersonalen lagt på insatser, ordinerade eller delegerade av hemrehabteamet, har inte statistikförts. Utöver de insatser som redovisas i figur 4 har en av hemvårdsenheterna, Söder/Teleborg fått personalutbildning om stroke och friskförflyttning vid två tillfällen. Hjpmutprov Handledning pers. Handledning närst Träning Behandling Bedömning Vårdplanering Slutenv.besök procent Figur 4. Fördelning av teamets insatser, i procent, av den totala tiden med patienterna. Upplevelse av hemrehab hos patienter, anhöriga och hemvårdspersonal Frågeställning 4: Hur upplever patienter, anhöriga och hemvårdspersonal hemrehabilitering? För att få en objektiv bedömning och svar på denna fråga tillfrågades FoU Kronoberg för hjälp med utvärderingen. Under hösten 2002 utförde Mairon Johansson, FoU Kronoberg, en intervjustudie med fem patienter, fem anhöriga och fem anställda i hemvården. Resultatet finns presenterade i rapporten "Utvärdering av hemrehabiliteringsprojektet Växjö -en intervjustudie med patienter, anhöriga och hemvårdspersonal"(16). 14

17 15 I sammanfattningen skriver hon att alla de intervjuade har upplevt projektet som positivt då de menade att projektet lett till att patienterna fått en bättre fysisk, psykisk och social hälsa. Vidare skriver hon att patienterna beskrev projektet som värdefullt bland annat p g a att det upplevdes som enkelt och tryggt att få sin rehabilitering i hemmiljön. De anhöriga som intervjuats kände sig delaktiga i rehabiliteringen och hade fått råd och kunskap för att kunna stödja sina närstående. Hemvårdspersonalen menade att den tid som behövdes för att utföra träning inte alltid fanns men att de upplevde projektet som värdefullt då de fick information och praktisk handledning för att klara arbetet med patienternas träningsinsatser.(16) Samarbete och resultat av teamsamverkan Frågeställning 5: Hur samarbetar arbetsterapeut- och sjukgymnast i hemrehabiliteringen? Vem gör vad och när? Resultat av teamsamverkan? Teamet upplevde att samverkan fungerade mycket bra och var till patientens fördel då de fick en samordnad bedömning och rehabilitering utifrån de olika yrkeskategoriernas kompetens. Arbetsterapeut och sjukgymnast hade vid bedömningen av patienterna olika huvudansvar, ADLbedömningen utfördes av arbetsterapeut och bedömning av motorisk funktion, balans- och gångförmåga av sjukgymnast. Undantag från detta fanns och berodde på att en del patienter t ex. under semesterperioden bedömdes enbart av en person från teamet. Utifrån bedömningen gjorde teamet tillsammans med patienten upp en rehabiliteringsplan med patientegna rehabiliteringsmål. Rehabiliteringsmålet/en delades upp i olika delmål, där arbetsterapeut och sjukgymnast bestämde vem som hade uppföljningsansvar och för vad. Insatserna utfördes sedan av både arbetsterapeut och sjukgymnast, utefter patientens behov, för att nå målet. I vissa fall utförde arbetsterapeut och sjukgymnast olika insatser utifrån deras olika kompetenser och ibland delade de samma arbetsuppgifter beroende av på vilket sätt patientens mål effektivast kunde nås. Hemrehabteamet samarbetade även med hemvårdspersonalen i de fall patienten hade hemtjänst och med kommunens distriktssköterska samt patientens distriktsläkare i de fall deras insatser behövdes. I vissa patientfall krävdes det mer insatser från arbetsterapeuten i teamet och i andra mer insatser från sjukgymnasten, men statistiken visar att utslaget på samtliga patienter hade arbetsterapeut och sjukgymnast i det närmaste identiskt lika många träningstillfällen med patienterna, se tabell 9. Tabell 9. Fördelning av besök (n = 36). Antal besök/patient (medelvärde) Sjukgymnast 6,7 Arbetsterapeut 6,6 Gemensamt 3,4 Totalt 16,7 15

18 16 Diskussion och slutsatser Vår upplevelse av hemrehabiliteringsprojektet är övervägande positiv. Det har varit spännande och givande att prova ett för oss nytt arbetssätt och att under ett år få vara med och utveckla en hemrehabilitering i Växjö. Aktivitets- och funktionsförmåga, livskvalitet samt hemvårdsinsatser En positiv effekt av hemrehabiliteringen kunde påvisas gällande ökad självständighet i ADL, förbättrad motorisk funktion, balans, gång och funktionell förflyttningsförmåga samt upplevelse av hälsa. Då vi inte hade någon kontrollgrupp kan det dock inte avgöras om liknande resultat kunnat uppnås med annan form av rehabilitering. Patientgruppen som deltog i projektet förbättrades gällande ADL-förmågan mest under de tre första veckorna av hemrehabilitering. Förbättringen fortsatte sedan fram till avslut för att ytterligare förbättras till bedömning tre månader efter avslut. Förbättringen var störst gällande instrumentell ADL, vilket vi bedömer som en naturlig utveckling. När man är säker i att utföra sina personliga ADLaktiviteter börjar man efter hand att utföra allt fler instrumentella ADL-aktiviteter. Många av våra patienter hade svårighet att klara manikyr och pedikyr pg a tidigare sjukdomar och handikapp. De hade t ex fotvård sedan tidigare vilket i många fall bidrog till att denna delaktivitet bedömdes som ej självständig. ADL-taxonomin upplevdes som ett lätthanterligt ADL-instrument som i stort påvisade förändringar på ett bra sätt. Man kunde även notera patientens behov av hjälp och förändrat hjälpbehov över tid vid olika moment. Detta har dock inte redovisats i resultatet p g a att redovisningen skulle bli allt för omfattande. För de mest hjälpbehövande patienterna kan man tänka sig att ett mer detaljerat ADL-instrument skulle ge större utslag. Patientgruppens generella motoriska funktion förbättrades under hela träningsperioden. Det är intressant att se att det med GMF kunde påvisas att patienterna blev tryggare vid förflyttningar vilket även var vår subjektiva bild. Patienterna var generellt osäkra och otrygga efter hemkomst från slutenvården men blev ganska snart tryggare igen och till det tror vi att hemrehabiliteringen bidrog. Även patienternas funktionella förflyttningsförmåga och balans förbättrades under hela träningsperioden. Flera av patienterna behövde efter avslutad hemrehabilitering inte längre något gånghjälpmedel eller bytte ut rollator mot käpp och blev där av mer självständiga i gående. Skillnaderna i tidsåtgång blev som vi bedömer det ganska stora. Skillnaden mellan baseline och bedömning tre månader efter avslut var i medel 9,2 sekunder. För patienterna innebar detta en minskad fallrisk och ökad förmåga att klara sig hemma. Bedömningsinstrumentet TUG upplevdes av patienterna som ett enkelt test och även som ett moment att tävla mot sin tidigare uppnådda tid. Trots att testet var enkelt var det inte alltid så lätt att hitta en fri yta som var tre meter lång eller en lämplig stol. Vår upplevelse är ändå att TUG är ett lämpligt instrument för bedömning av äldre patienter i deras hemmiljö. Vi funderade mycket under projekttiden om det skulle bli någon förändring av livskvaliteten då flertalet av våra patienter upplevde instrumentet SF-36 som omfattande och även "jobbigt" att genomföra. När resultatet sammanställdes visade det sig trots det att en påvisbar förbättring nåtts. Noterbart är att patientgruppen i projektet vid avslutad hemrehabilitering i det närmaste tangerar kurvan för normalpopulationen 75 år, förutom gällande fysisk funktion och fysisk rollfunktion där man ligger under normalkurvan och något över normalkurvan när det gäller emotionell rollfunktion. Vid tremånadersuppföljning ligger patientgruppen över normalkurvan gällande alla parametrar utom rollfunktion som tangeras och den fysiska funktionen där patientgruppen ligger strax under normalkurvan. Patientgruppen upplever alltså trots en något sämre fysisk funktion en bättre livskva- 16

19 17 litet än motsvarande normalbefolkning. Kan detta bero på att de haft lättare att anpassa sitt liv till den fysiska funktionsnedsättningen än vad normalbefolkningen kan? Vi upplevde att några patienter som fyllde i SF-36 sökte stöd i sina svar hos sin make/maka trots att vi påpekat att det var deras egen uppfattning som skulle noteras. Vi valde att inte använda SF-36 vid baseline utan istället första gången vid treveckorsbedömningen, då vi trodde att patienterna behövde en tid hemma för att få en uppfattning om sitt nuvarande hälsotillstånd. Kanske borde vi även vid den första bedömningen under den första veckan efter hemkomst utfört SF-36. Det hade varit intressant att se om det fanns någon skillnad och hur den i så fall såg ut. Under den senare delen av projektet valde vi införa ett nytt livskvalitets instrument, EuroQol, istället för SF-36. EuroQol är mindre omfattande och fungerade bättre för patientgruppen att utföra. Resultatet av detta instrument har ännu inte sammanställts. Antalet hemvårdstimmar patienterna behövde minskade under träningsperioden. Detta stämmer väl överens med att patienterna blev mer självständiga i ADL och därav mindre hjälpberoende. Det som inte syns i statistiken är att vissa hemvårdstimmar som initialt ägnades åt hjälp med den personliga skötseln, hygien och påklädning, byttes ut mot för patienten aktivare insatser promenader utomhus, eller deltagande vid inköp. Båda insatserna klassas av biståndshandläggarna som omvårdnad men har olika innebörd gällande patienternas egna aktivitet. Förändringen kanske skulle varit ännu större då vissa hemtjänstinsatser utfördes av hemrehabteamet där vi bedömde att patienten med intensiv träning skulle bli självständig. Som exempel kan nämnas att klara duschmomentet själv. När patienten sedan klarade detta moment själv, minskade inte antalet hemtjänsttimmar av denna orsak. Vårdkedjan Hemrehabilitering skulle bli en ny länk mellan slutenvård, primärvård och kommun. Vår tanke var att Hemrehab kunde utgöra ett förstaval för de patienter som blev utskrivningsklara från slutenvården men hade ett kvarstående rehabiliteringsbehov. Vi vet inte om det blev så men vi tror att det fanns fler lämpliga patienter som vi inte fick vetskap om. Patienterna vi kom i kontakt med kom huvudsakligen från avdelningar som kontinuerligt har tillgång till arbetsterapeut och sjukgymnast, vilket alla avdelningar på sjukhuset inte har. Det var en fördel att vi som personer kom från olika verksamheter, arbetsterapeuten i teamet arbetade före projektet på Central Lasarettet i Växjö (CLV) och sjukgymnasten i Omsorgsförvaltningen Växjö kommun. Vi hade därav etablerade kontaktät både inom sluten- och öppenvården. Informationsöverföringen angående de patienter vi fick upplever vi fungerade bra. Vi fick den information vi behövde från både öppen- och slutenvården. De signaler vi fick från t ex sjukgymnast, arbetsterapeut och distriktssköterska i kommunen samt sjukgymnast och arbetsterapeut från lasarettet var att de var nöjda med den information samt den journalsammanfattning av hemrehabperiden som vi skickade till dem i samband med att patienten avslutades. Vid flera tillfällen blev vi i kontaktade av ansvarig distriktsläkare efter att han/hon fått kännedom om att en patienten ingick i hemrehabiliteringsprojektet. Distriktsläkaren ville då ha en diskussion om den aktuella patienten. I några fall utfördes även gemensamma hembesök tillsammans med distriktsläkare. Vid den samordnade vårdplaneringen deltog Hemrehabteamet och ofta behövde patient och anhöriga övertygas om att det skulle fungera bra att återgå hem utan korttidsboende eller ytterligare en tid på CLV och att rehabiliteringsinsatserna med fördel kunde utföras i det egna hemmet. En fördel var att teamet som deltog i vårdplaneringen också mötte upp och ansvarade för den aktuella hemrehabi- 17

20 18 literingen. Patienten kunde redan från början få reda på vilka insatser som kunde erbjudas och även hur ofta hembesök kunde utföras. Vi tror att patienten blev tidigare aktiv i sin rehabilitering genom att metoden presenterades före utskrivningen från slutenvården. Efter att ha tagit ställning till deltagande tror vi att patienten redan då började förbereda sig inför utskrivningen och mentalt ställde in sig på att aktivt delta i rehabiliteringen. På den första vårdplaneringen med biståndshandläggare bokades ett uppföljningsdatum i patientens eget hem, ca tre veckor efter utskrivning. Vinsten med en uppföljning tillsammans med biståndshandläggare var att hemvårdsinsatserna kunde ändras utifrån patientens aktuella aktivitetsförmåga. Ofta ändrades omfattningen av hemvården till ett lägre antal timmar/vecka och till för patienten mer aktiva timmar. Om den gemensamma uppföljningen inte utförts hade patienten troligtvis haft hjälp från hemvården med mer än vad han/hon behövt. Patientflöde och insatser Efter inledande information samt försöksperiod inledde Hemrehabteamet arbetet på fältet under januari Då patientflödet initialt var lågt togs beslut att i mars månad ändra de kriterier som bestämts vid projektets start. Lägsta åldern för att få delta sänktes till 65 år och det geografiska området utökades med ytterligare en stadsdel, Teleborg. Då detta utförts ökade patienttillströmningen. Att patientflödet initialt var lågt kan, förutom att det geografiska området var begränsat, ha berott på att vi först glömdes bort på vissa enheter inom slutenvården. Tempot där är ofta högt och då används nog de redan inarbetade kanalerna med kommunen. Den här verksamhetsformen var även helt ny vilket kan ha påverkat. Trots en omfattande information är det svårt att nå alla. Med det arbetssätt vi valde visade det sig lämpligt att ha mellan patienter igång samtidigt för att bibehålla kvalitet och även snabbt kunna möta upp efter utskrivning. Då hemrehabilitering ofta innebär dagliga hembesök hos patienterna kan inte patientantalet vara högre. Genomströmningen av patienter har med denna modell av rehabilitering varit god och av de 36 patienter som ingick i projektet var 31 avslutade vid projektets sammanställning. Patienterna vi träffade behövde hemrehabilitering i olika omfattning. Strokepatienterna var i de flesta fall inskrivna i hemrehabilitering under längre tid än ortopedpatienterna. Strokepatienterna behövde mer kontakt mellan teamet, de anhöriga och hemvårdspersonalen, först intensivt och sedan utglesande besök. Ortopedpatienterna behövde täta besök av teamet till en början men var inskrivna under kortare tid. Kontakter med hemvårdspersonal var få runt dessa patienter och insatserna från hemvården kunde t ex vara att gångträna med patienten utomhus. Större delen av vår tid hos patienterna bestod av individuell träning samt bedömning. Jämfört med egna erfarenheter från den kommunala rehabiliteringen fanns mer tid för oss att göra bedömningar och även att träna patienterna medan vi behövde lägga mindre tid på hjälpmedel. Även regelbundet, ibland dagligt, stöd och handledning till hemvårdspersonalen kunde prioriteras. Omfattningen av den tid som teamet ägnade åt handledning till anhöriga och hemvårdspersonal anser vi är missvisande i vår statistik och egentligen mer omfattande än vad som redovisas. Make/make var nästan alltid närvarande vid träningen. Även hemvårdspersonal deltog vid träning som utfördes av hemrehabteamet. Vi statistikförde detta enbart som träning då det var huvudsyftet för patienten, givetvis gav detta handledning till närstående och hemvårdspersonal i samma omfatt- 18

21 19 ning. Handledning skedde även i personalrummen t ex vid ifyllande av arbetsplan och vid överrapportering till hemvårdspersonalen. En viktig uppgift i hemrehabiliteringen var att göra osäkra patienter säkrare och tryggare, och det tror vi sker bäst i hemmiljön. Flera av våra patienter var vid vårdplaneringen i slutenvården mycket osäkra över hur eller om det skulle fungera hemma efter utskrivningen. Att arbeta i ett hemrehabteam innebar att vi fick vara med och återskapa den ursprungliga säkerheten och genom det i förlängningen möjliggöra självständighet istället för beroende. I en del fall bidrog vi till att förhindra en onödig överföring till såväl korttidsplats som vårdbostad. I några fall förhindrades även onödiga läkarbesök. En av framgångsfaktorerna i projektet var att det geografiska området och därmed antalet hemvårdsgrupper begränsats. Jämförelse kan göras med ordinarie kommunal rehabiliteringsverksamhet där arbetsterapeut och sjukgymnast jobbar med stora områden och många kontaktytor och Hemrehabteamets begränsade område och därmed färre hemvårdsgrupper. Vi hade totalt fem olika hemvårdsgrupper fördelade på två enheter i vårt område. Vi anser att en förutsättning för att klara av att sprida ett rehabiliterande arbetssätt till hemvården är att antalet kontaktytor minimeras med andra ord att antal hemvårdsgrupper per Hemrehabteam inte är för många. Hade antalet varit större hade handledningstiden till varje hemvårdsgrupp minskat och det hade nog påverkat resultatet. Det tog lite tid att få med hemvårdspersonalen på arbetssättet. Hemvården var kvar i arbetet att ge patienterna stöd och hade ibland en tendens att ta över aktiviteter. Genom att Hemrehabteamet hade möjlighet att vara frekvent närvarande i det dagliga arbetet runt patienten skapades det en miljö där hemvårdspersonalen fick utbildning i att arbeta mer rehabiliterande. Det vi försökte förmedla var att de så mycket som möjligt skulle stå med händerna på ryggen och därmed låta patienterna försöka själva. Utbildning för hemvårdspersonal bör vara praktiskt inriktad och utföras med patienten i centrum för att nå framgång men kan även kombineras med utbildning för hela gruppen i teori och praktik. Genom att vi instruerade och utbildade hemvårdspersonalen i det direkta arbetet runt patienten tror vi att det rehabiliterande synsättet vi försökte förmedla även togs med till andra patienter som hemvården träffade, men som inte ingick i projektet. Anhörigas och hemvårdspersonalens motivation och intresse för rehabilitering anser vi är av stor betydelse för resultatet då det är de som dagligen och i ADL-situationerna finns runt patienten. Hemrehabteamet skulle kunna erbjuda en god rehabilitering i den egna hemmiljön och på bästa sätt tillvarata patientens resurser samt att göra patienten så självständig som möjligt i sina dagliga aktiviteter. Detta nåddes genom att utnyttja vardagssysslor och vardagssituationer i träningen. Att vi valde en uppföljning av alla ärenden tre månader efter avslutad hemrehabilitering var att den rutinen använts med framgång av hemrehabteamet i Gislaved. Vi upplevde rutinen som bra då det blev lättare att avsluta ärendena samt att de hjälpmedel som inte längre användes kunde återhämtas. Upplevelse av hemrehab hos patienter, anhöriga och hemvårdspersonal Intervjustudien som Mairon Johansson, FoU Kronoberg, utförde visade på till största del positiva resultat. Patienter, anhöriga och hemvårdspersonal var nöjda med det som Hemrehab inneburit. Vår egen upplevelse är även den att de flesta varit nöjda med den rehabilitering som erbjudits i patientens egna hem. 19

22 20 2 av de 36 patienter som vi fick till oss är vi frågande inför om de skulle ingått i hemrehabiliteringen, då det visade sig att motivation saknades även efter en tids vistelse hemma. Orsaken att vi tog med dessa patienterna var att ge dem en möjlighet till att komma hem och försöka klara eget boende med vårt och hemvårdens stöd. De klarade sig med som vi ser det för mycket hemvårdsinsatser men var kvarboende hemma även vid avslutad Hemrehab. Dessa patienter var svåra att träna då de helt enkelt ville ha hjälp med ADL som de egentligen klarade själva. Det här var också de enda patienter som inte påvisade någon nämnvärd förbättring under träningsperioden. Samarbete och resultat av teamsamverkan Arbetssättet som användes i Hemrehab med ett utvecklat teamsamarbete mellan arbetsterapeut och sjukgymnast upplevdes både effektivt och positivt. Genom samverkan och en gemensam bedömning kunde den yrkesspecifika kompetensen utnyttjas till fullo. Vi tror också att ett nära teamsamarbete bidrog till att tydliggöra de olika yrkesrollerna. Ett gemensamt synsätt och teamkänsla skapades genom att vi tillsammans valde arbetssätt och bedömningsinstrument, tillsammans informerade intressenter, förde gemensam journal och delade kontor mm. Med ett nära samarbete var det enkelt att förändra arbetssättet utifrån det behov som uppstod. För patienterna har arbetssättet inneburit att de fått en bred bedömning och sammanhållen rehabilitering. Att inte behöva bry sig om de osynliga gränser som idag finns mellan landsting och kommun upplevdes också positivt. Vi har helt varit insatta i den andres träning med patienten och kunnat svara på frågor angående patientens rehabilitering oberoende av varandra. Rehabmålet var en viktig komponent och det kan inte nog påpekas hur viktigt det är att sätta upp mål tillsammans med patienten och att sedan alla involverade försöker arbeta utefter detta. Genom detta skapas en god motivation för både patient och anhöriga. Det blir även lättare att avgöra när hemrehabiliteringen bör avslutas. Patienterna insåg ofta på ett naturligt sätt vad de behövde kunna för att klara sig hemma, men även vad de ville kunna klara av för att få en ökad livskvalitet. Att sätta mål som att klara tillreda sin egen mat, kunna svara i telefon, klippa gräset mm och att motivera patienten till att arbeta utefter detta var enkelt i det egna boendet. Vi tror att motivationen till aktiv rehabilitering ökade genom diskussion om måluppfyllelse och uppnådda resultat vid de regelbundna bedömningarna. Trots att vi upplevde att patienterna tränade enligt uppsatt målsättning visade det sig vid Mairon Johanssons utvärdering att alla patienter inte kände till sina rehabiliteringsmål. Detta trots att alla själva beskrivit sina mål och skrivit under sin egen rehabiliteringsplan. För att ändra det här har vi nu beslutat oss för att ge patienterna en egen kopia av rehabiliteringsplanen. Finns rehabiliteringsplanen hemma hos patienten bör kännedomen om målen öka hos patient, anhöriga och hemvårdspersonal. Slutsatser Följande betecknas i projektet som framgångsfaktorer: En nära teamsamverkan mellan arbetsterapeut och sjukgymnast Tidig utskrivning till eget boende Ett nära samarbete med biståndshandläggare inför utskrivning och i samband med uppföljning tre veckor efter utskrivning. Nära samarbete och handledning av hemvårdspersonal Ett tydligt patienteget rehabmål Begränsning av antalet kontaktytor. 20

Slutrapport Projekt Lönnen

Slutrapport Projekt Lönnen Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Ingela Thorell, Primärvården, projektledare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metod... 4 Arbetsformer...

Läs mer

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10 -- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården

Läs mer

Rehabilitering i hemmet

Rehabilitering i hemmet 2008-12-19 Rehabilitering i hemmet Projekt inom Vård- och omsorg Öster Slutrapport 2008 Katarina Corlin Projektledare Innehåll 1. Inledning...2 2. Rehabilitering...3 2.1 Rehabilitering övergripande definition...

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Ett samarbete för att underlätta återgång till eget boende för äldre med omfattande behov av omsorgs- och vårdinsatser. Marita Sjögren Trude Ahlgren Projektadministratör

Läs mer

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan

Läs mer

Trygg hemgång. Projektledare Åsa Henningsson

Trygg hemgång. Projektledare Åsa Henningsson Trygg hemgång Projektledare Åsa Henningsson SAMMANFATTNING En del av våra äldre invånare i Sölvesborgs kommun känner sig idag inte trygga med att komma hem efter vistelse på sjukhus. Detta kan bero på

Läs mer

Inventering av utskrivningsklara patienter och vårdplanering i samband med utskrivning

Inventering av utskrivningsklara patienter och vårdplanering i samband med utskrivning Inventering av utskrivningsklara patienter och vårdplanering i samband med utskrivning Undersökning 007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering.

Läs mer

2005:3. Utvärdering av. Vårdplaneringsteam på Ryhov. Slutrapport. ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde

2005:3. Utvärdering av. Vårdplaneringsteam på Ryhov. Slutrapport. ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde Qulturum Rapport Slutrapport Utvärdering av Vårdplaneringsteam på Ryhov ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde Anna Brita Nilsson Marie Kemi Göran Runesson Gerd Skogar

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Information om Torsås kommuns

Information om Torsås kommuns 1(12) Information om s Omsorg för äldre och funktionshindrade Foto: Johan Blomqvist. Potatissättning på Olssonska gården -06. 2(12) Insatser för äldre och funktionshindrade som ges med stöd av Socialtjänstlagen

Läs mer

Informationsöverföring mellan kommun och landsting

Informationsöverföring mellan kommun och landsting Linnea 5 Team Lessebo Informationsöverföring mellan kommun och landsting en tryggare väg för Linnea Jenny Helgotsson Karlsson Sjuksköterska Furugården Skruv Ann Charlott Westrin Undersköterska Berghälla

Läs mer

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV 2009-09-02

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV 2009-09-02 ÄLDRECENTRUM Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV UPPDRAGET Uppnå en integrerad och väl sammanhållen vård och omsorg mellan kommuner,

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Kommunal nätverksträff 160419 - Skellefteå

Kommunal nätverksträff 160419 - Skellefteå En trevlig och givande dag i Skellefteå. Det var roligt att se så många kollegor runt om i Västerbotten som tagit sig tid att komma till Skellefteå för träffas och för att diskutera Hemsjukvård. Sammanlagt

Läs mer

Utveckling av kompetensen för strokeomvårdnad. Utvärdering av projekt inom Kompetensstegen i Älvdalens kommun. Sara Wolff

Utveckling av kompetensen för strokeomvårdnad. Utvärdering av projekt inom Kompetensstegen i Älvdalens kommun. Sara Wolff Utveckling av kompetensen för strokeomvårdnad Utvärdering av projekt inom Kompetensstegen i Älvdalens kommun Sara Wolff Dalarnas forskningsråd, mars 2009 Arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd Dalarnas

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Lokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting

Lokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting Lokal rutin för samverkan vid in- och utskrivningsklar mellan Upplands Väsby kommun och Stockholms läns landsting Upplaga 1 Datum: 2014-12-11 Reviderad: 1 Innehållsförteckning 1. Säker vårdkedja i Upplands

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Anhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Anhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Anhörigstöd Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ 2 Innehållsförteckning Stöd för dig som stödjer 3 Olika former av socialt stöd 3 Enskilda

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB 2011-12-12 Antal sidor:17

Landstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB 2011-12-12 Antal sidor:17 Granskning av Rapport KPMG AB Antal sidor:17 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund 4 3. Syfte och avgränsning

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Gäller fr.o.m. 2010-04-12 Ersätter tidigare dokument ÖVERENSKOMMELSE

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING Ä LD RE OM SO RG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 109-11-2.1. SID 1 (7) 2011-03-22 SDN 2011-04-14 Handläggare: Monica Mårdén, Lena Carling Telefon: 08-508 06 322, 08-508 06 333 Till Bromma

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Rehabilitering och hjälpmedel i Skaraborg gränssnitt länssjukvård, primärvård och kommun.

Rehabilitering och hjälpmedel i Skaraborg gränssnitt länssjukvård, primärvård och kommun. 1 Rehabilitering och hjälpmedel i Skaraborg gränssnitt länssjukvård, primärvård och kommun. I Skaraborg har sedan 2002 funnits en samverkansgrupp där representanter för länssjukvård, primärvård och kommunerna

Läs mer

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014

Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Omsorgsförvaltningen 2014-09-30 Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Analysmedel från Region Skåne Eva Klang Vänerklint Innehåll 1. Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 1 2. Projektredovisning...

Läs mer

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Manual till Genomförandeplan

Manual till Genomförandeplan Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster

Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster 1. ARBETSORDNINGEN GRUNDAS PÅ Prioriteringsbeslut/regeringens proposition

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport

Läs mer

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Resursfördelningsregler. särskilt boende i Simrishamns kommun.

Resursfördelningsregler. särskilt boende i Simrishamns kommun. Resursfördelningsregler särskilt boende i Simrishamns kommun. Beslut 2012-11-20 Reviderad 2014-03-21 REGLER RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM SÄRSKILT BOENDE 1 Allmänt Detta dokument reglerar resursfördelning för

Läs mer

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 Anhörigstöd i glesbygd Sverige är ett glesbefolkat land. Många anhöriga och deras närstående bor i glesbygd och har därför långt till det anhörigstöd som

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar. 1 Linnéa-projektet 3, Grupp Lessebo 2 - Mirjam Karlsson, sjuksköterska hemsjukvården Lessebo kommun. - Sofia Löfqvist, sjuksköterska avd 5 medicinkliniken CLV - Ulrika Svensson, undersköterska akutmottagningen

Läs mer

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde

Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde 2010-09-23 Pressmeddelande Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (KD), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Dagordning Anpassning av platser inom särskilt boende Trygg hemgång MAS i Lysekil sommaren 2013 Samverkansgruppens protokoll. Innehållsförteckning

Dagordning Anpassning av platser inom särskilt boende Trygg hemgång MAS i Lysekil sommaren 2013 Samverkansgruppens protokoll. Innehållsförteckning Dagordning Anpassning av platser inom särskilt boende Trygg hemgång MAS i Lysekil sommaren 2013 Samverkansgruppens protokoll Innehållsförteckning 2 3 12 17 18 Vård- och omsorgsnämnden kallas till extrasammanträde

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Inför ett "FUNKsam" för samordning av funktionsuppehållande insatser för gravt hjärnskadade personer

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Inför ett FUNKsam för samordning av funktionsuppehållande insatser för gravt hjärnskadade personer I l) ~ landstinget DALARNA BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning Datum 2013-09-23 Sida 1 (4) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD13/00590 Uppdnr 508 000509 2013-08-19 Landstingsstyrelsens

Läs mer