Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling

Transkript

1 Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling Anders Svensson, MD PhD Sr Medical AdvisorJanssen-Cilag AB 1

2 Insomnia är vanligt 20-45% av den vuxna befolkningen har sömnsvårigheter någon gång under en ettårsperiod Vid en given tidpunkt har 5-10% av befolkningen sömnsvårigheter Vanligare hos kvinnor och äldre En av de fem vanligaste orsakerna till kontakt med allmänläkare I samband med psykisk sjukdom Mest uttalad sömnstörning vid depression Vanligt vid ångestsyndrom, schizofreni, bipolär sjukdom, ADHD, beroendesyndrom m fl Ofta tidigt varningstecken vid insjuknande/återinsjuknande 2

3 Sömnstadier Non-REM-sömn (NREM) Stadium 1 och 2: ytlig sömn Stadium 3 och 4: djupsömn/deltasömn Stadier urskiljs med EEG REM-sömn (Rapid Eye Movements) EEG-mönster som vid stadium-1-sömn Dessutom förekommer snabba ögonrörelser och utbredd muskelparalys i resten av kroppen Registreras med en kombination av EEG, EMG och EOG (elektrookulografi) 3

4 Non-REM-sömn När sömndjupet ökar, minskar flödet av sensorisk information till hjärnbarken successivt Starkare stimulering krävs för att väcka personen Även successiv dämpning av puls, blodtryck, organblodflöden och andning Parasympatisk övervikt Andningen blir lugn och regelbunden Enstaka kroppsrörelser förekommer Sparsam förekomst av drömsömn Konkreta, begripliga drömmar 4

5 Djupsömn Djupsömnen anses vara den återuppbyggande komponenten av sömnen Särskilt då insöndras tillväxthormon, mineraliseras skelettet, sker sårläkning Kroppen försöker upprätthålla konstant mängd djupsömn Homeostatisk reglering Råttor som selektivt berövas sin djupsömn tar skada Sår i huden, ökat födointag, viktförlust, ökad energiomsättning, sänkt kroppstemperatur, död Annorlunda medvetandekvalitet En person som väcks från djupsömn ter sig ofta förvirrad, uppvisar tankestörningar och minns inte händelsen senare Några parasomnier är störningar av djupsömnen Sömngång (somnambulism) Nattskräck (pavor nocturnus) Sängvätning (enures) 5

6 REM-sömn Väckbarheten för yttre stimuli är lägst Sannolikheten för spontant uppvaknade är störst Hög intern arousal Utbredd förlamning av tvärstrimmig muskulatur Förutom ögats och mellanörats muskler samt andningsmusklerna Andningen blir oregelbunden, apnéperioder uppträder Temperaturregleringen upphör Stora variationer i puls, blodtryck och organblodflöden 6

7 REM-sömn, forts Drömmar (inkl mardrömmar) förekommer under alla sömnstadier, men ffa under REM-sömn Abstrakta och surrealistiska drömmar Katter med skador i locus coeruleus agerar ut sina drömmar (REM-sömn utan förlamning) Motsvarighet hos människa: REM behaviour disorder (ffa män; 85% hade skadat sig själva, 44% sin partner; ½ hade skador i hjärnstammen) REM-sömnens fysiologiska betydelse oklar Selektiv elimination av REM-sömn ger inga påfallande symtom Åtföljs dock av proportionell ökning av REM-sömnen Psykologisk stimulering följs av ökad mängd REM-sömn Har troligen betydelse för inlärning och minne Narkolepsi är REM-sömn i vaket tillstånd 7

8 Sömnmönstret ändras med åldern Nyfödda sover tim/dygn 50% är REM-sömn (10 v för tidigt födda: 80% REM-sömn) REM behövs för att utvecklingen av nervsystemet? REM finns inte hos kräldjur, mängden tilltar uppåt i djurserien Unga vuxna sover ca 7 tim/dygn (4-10 tim) 25% REM-sömn och 25% djupsömn Under livet minskar successivt djupsömnen Nästan 0 vid 90 års ålder Även REM-sömnen minskar Den totala sömnlängden förblir däremot väsentligen oförändrad upp i hög ålder 8

9 Sömnen vid Alzheimers sjukdom Lätt till måttlig Alzheimers sjukdom Sömn som vid normalt åldrande Vid progredierande sjukdom Tilltagande fragmentering av sömnen, ökad vakenhet nattetid, minskad mängd djupsömn, störd dygnsrytm, insomnings-svårigheter, för tidigt uppvaknande Liknande förändringar som vid normalt åldrande men mer uttalade Avancerad Alzheimers sjukdom Påfallande uppluckrad dygnsrytm Stor andel nattlig vakenhet respektive ytlig sömn dagtid Aktivering, agitation, desorientering och vandrande är vanligt under sen eftermiddag och kväll 9

10 Sömnens signalsubstanser Serotonin Blockering av serotoninsyntesen reducerar sömnen kraftigt Serotoninstärkande behandlingar gynnar vanligen sömnen Noradrenalin Elektrisk stimulering av locus coeruleus avbryter sömnen β-adrenerga stimulerare stör sömnen Dopamin L-DOPA, dopaminagonister, centralstimulantia etc stör sömnen Dopaminantagonister ökar sömnlängden Acetylkolin Störd dygnsrytmn ses vid Alzheimers sjukdom och beh med antikolinergika Kolinerg stimulering nattetid ökar vakenhet, minskar sömntid och sömneffektivitet (minskar non-rem, ökar REM) GABA Bensodiazepiner och liknande medel, barbiturater, alkohol m fl förstärker effekten av GABA på GABA A -receptorer Histamin H 1 -stimulering: vakenhet H 3 -stimulering: sedation 10

11 Reminyl Depot t 1/2β 8-10 tim Aricept t 1/2β 70 tim Davis and Sadrik, Dement Geriatr Cogn Disord 2006; 21:

12 Dygnsrytm Sömn-vakenhetsrytm (cirkadisk rytm) 1 cykel är vanligen 25 tim Dock individuell spridning (16-33 tim!) 1 eller 2 maxima på dagen, 1 minimum sent på natten Styr också kroppstemperaturen, insöndringen av bl a tillväxthormon, könshormoner, kortisol, melatonin, urinproduktionen Från Kandel, Schwartz and Jessel: Principles of Neural Science 12

13 Dygnsrytm, forts Ljus, aktivitetsmönster och sociala händelser är rytmgivare och anpassar den cirkadiska rytmen till 24-timmarsdygnet Dygnsrytmklockan ställs varje morgon vid uppstigandet Snabba resor över flera tidszoner (jet lag), skiftarbete och oregelbundna sömnvanor stör dygnsrytmen Jet lag vanligen värre vid resor österut Ljusets rytmgivande effekt förmedlas av melatonin 13

14 Sömnhygien Byggt upp ett sömnbehov Sov inte på dagen (<20 min och ej för sent på em ok) Regelbunden fysisk aktivitet (ej sent på kvällen) Ökar mängden djupsömn Varmt bad före sänggåendet (som höjer kroppstemp) Ökar mängden djupsömn Bevara god dygnsrytm Stig upp samma tid varje morgon, även lediga dagar Dagsljus på morgonen 14

15 Sömnhygien, forts Reducera aktivering på kvällen och natten Undvik alkohol Alkohol är i grunden sederande men den korta halveringstiden leder till tidig abstinens som stör sömnen Undvik kaffe/te och tobak under sen eftermiddag och kväll Tyst, mörkt, lagom tempererat sovrum, bekväm bädd Undvik såväl hunger som tunga måltider på kvällen Undvik psykisk och fysisk ansträngning sent på kvällen Avslappningsteknik Sömnbefrämjande rutin inför sänggåendet (betingning) Använd sovrummet till enbart sömn (betingning) 15