Sömn/vakenhet fysiologi och patologi
|
|
|
- Nils Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne av tiden i sömn Ändrade kroppsfunktioner jf med vakenhet Karaktäristiska förändringar i EEG Ändrade kroppsfunktioner jf vaken Puls, blodtryck Andning långsammare, po2 Temperatur, metabolism GH, pco2 1
2 Karaktäristiska EEG-förändringar under sömn Viktiga områden för sömnreglering Nc. Suprachiasmaticus dygnsrytm 2
3 Vad styr vår sömnbenägenhet? Tid i vakenhet/tid sen senaste sömnperiod Endogen dygnsrytm Finns hos alla levande organismer Hos människa överordnad styrning från Nc suprachiasmaticus. 30-tal clock-gener identifierade. Huvudoutput till hypothalamus, epifys (melatonin), hjärnstam. Grad av yttre/inre stimuli dygnsrytm Förenklad schematisk bild av de viktigaste komponenterna i dygnsrytmgenerering hos däggdjur. Röda linjer symboliserar input till klockan och gröna linjer symboliserar output. SCN=Suprakiasmatiska kärnan, RHT=Retinohypotalamiska banan, LGN=Laterala knäkroppskärnan, SPZ=Subparaventrikulära zonen, DMH=Dorsomediala hypotalamus, Mel=Melatonin. Ruckning av biologiska klockan med ljus resp melatonin PRC=phaseresponse curve 3
4 Dygnsvariation av några kroppsfunktioner Schematiskt samspel mellan endogen dygnsrytm (kurvan för uppiggande sigaler) och tid sen senaste sömnperiod (sömnskuld) under ett dygn med normal nattsömn Sömn/vakenhet patologi Symtomrelaterad indelning: Insomnier - svårt somna, frekventa uppvaknanden, tidigt uppvaknande Hypersomnier - översömnighet dagtid Parasomnier - onormala beteenden under sömn Dygnsrytmstörningar endogen och yttre dygnsrytm ej i överensstämmelse 4
5 Undersökningsmetoder av sömn/vakenhet Sömn/vakenhetsmönster Sömndagbok Aktigraf (rörelsedetektor) Sömnkvalitet Polysomnografi (EEG, EMG, andningsreg.) Grad av översömnighet MSLT (multiple sleep latency test) Skattningsskalor (tex Epworth sleepiness scale) Sömn/vakenhetsreglerande ämnen Melatonin, hypokretin CNS-hypersomnier Primära Narkolepsi Idiopatisk hypersomni Sekundära Encefalit, stroke, tumör Hypersomnier Sekundära till Nattsömnstörning Andningsrelaterade (OSAS, hypoventilation, centrala apneer) PLMS Insomni Somatisk/psykiatrisk sjukdom Tex thyroidea, hjärtsvikt / depression, missbruk, ADHD Narkolepsi Kardinalsymtom: hypersomni och kataplexi. Dessutom ofta: sömnparalys, hypnagoga hallucinationer och fragmenterad nattsömn. Etiologi: okänd, sannolikt immunologisk koppling till HLA-typ (+ aktuell disk. Svininfluensavaccin). Patofysiologi: Dysfunktion/avsaknad av hypokretinproducerande neuron i hypothalamus. 5
6 Narkolepsi (forts.) år vanligaste insjuknande åldern, därefter kronisk, icke-progredierande. Utredning: Anamnes PSG+MSLT Ev. Hypokretin i liqvor Behandling Medikamentell Hypersomni: modafinil, centralstimulantia (amfetamin, metylfenidat) Kataplexi: klomipramin Fragmenterad nattsömn: gängse hypnotika, tex zopiklon/zolpidem Icke-medikamentell Planerade tupplurer, rätt yrkesval etc. Idiopatisk hypersomni Hypersomni utan andra symtom och utan någon annan bakomliggande orsak. Etiologi och patofysiologi okänd. Utredning: PSG+MSLT med kort insomningslatens som enda patol fynd Uteslutande av bakomliggande somatiska/psykiatriska orsaker. Behandling som för Narkolepsi. Dygnsrytmstörningar Senare/tidigarelagt sömnfas Dygnsrytm 24 timmar men ej i fas med yttre dygn. Normal dygnssömntid. Inlärt eller genetisk etiologi Behandling vid genetisk etiologi: ljusbehandling + melatonin Non 24-timmars dygnsrytm Rullande endogen dygnsrytm i förhållande till yttre. Svårbehandlat. 6
7 Parasomnier Somnambulism sömngångeri Hos 15-20% av barn, 1% av vuxna Etiologi okänd, sannolikt genetisk. Värre vid sömnbrist/stress Uppträder vid övergång från djupsömn till ytligare sömnstadier/vakenhet. Behandling: ingen eller clonazepam RBD (REM-sleep Behavioral Disorder) Upphävd REMsömns muskelatoni ger möjlighet till motoriskt utlevande av drömmar. Många-alla utvecklar MB Parkinson eller annan synnucleinopati Behandling: clonazepam Insomnier Hos ca 15% av befolkningen Drygt hälften insomningsproblem +/- störd nattsömn övriga endast störd nattsömn. Indelning: Primära Psykofysiologisk (vanligast) Missperception of sleep Idiopatisk Sekundära Till psykiatrisk /somatisk sjukdom Till sömnrelaterade störningar (OSAS, PLMS ) Droger/medicinering Dygnsrytmstörningar 7
Behandling av narkolepsi
Presentationen är baserad på ett kunskapsdokument utarbetat efter ett expertmöte i februari 2013 med expertis inom barn- och vuxenneurologi samt epidemiologi och immunologi. Publiceringsdatum webb: 2013-06-24
Ungdomar ADHD Narkolepsi
Ungdomar ADHD Narkolepsi Göteborg november 2014 Lars Palm, Sektionen för neuropediatrik Barnmedicinska kliniken, SUS, Malmö Karaktäristisk bild Morgontrötta Sent sänggående Långa sovmorgnar i helgen Sömnunderskott
Narkolepsi, från grekiskans narke (=sömn/avdomning) och lepsis (=anfall) Symtomen för narkolepsi kända sen slutet av 1880-talet
Narkolepsi Andreas Thoft, Matilda Svensson, Mattias Seth, Louise Wedberg, Linnea Sjödahl, Lisa Swanberg, Sofia Rokkones, Olivia Samuelsson, Paulina Sager Inledning Narkolepsi, från grekiskans narke (=sömn/avdomning)
Hur undersöka? Aktuella frågor. Farmakologiska och ickefarmakologiska.
Farmakologiska och icke farmakologiska behandlingsinsatser vid sömnstörningar och neuropsykiatriska tillstånd Stockholm mars 2018 Farmakologiska och ickefarmakologiska..börjar med analys av problemet!
Metoder för att studera sömn. Martin Ulander
Metoder för att studera sömn Martin Ulander Hur mäts sömn? Observation Av andra (t ex små barn och insekter) Av individen själv Objektiv mätning Direkta metoder, dvs man mäter de neurofysiologiska skeenden
/ Viviann Nordin
Sömnsvårigheter hos barn och vuxna med autism Forum Funktionshinder 2018-03-13 Viviann Nordin med.dr, överläkare Vi planerar att prata om vad sömn är sömnproblem Indelning av sömnstörningar bakgrund /
Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär
Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Christina Leg. sjuksköterska, distriktssköterska, medicine doktor (KI) Akademiskt primärvårdscentrum (Region Stockholm) Vad är sömn?
Sömnfysiologi. Varför är jag så trött?
Sömnfysiologi Varför är jag så trött? Vad är sömn? Sömn är en lätt reversibelt, tillfälligt tillstånd av förändrat medvetande. Det är ett långvarigt vilotillstånd när kroppen är avslappnad och inte har
Hans Smedje 2014-01-30. 2014-01-30 hsmed2014 1
Hans Smedje 2014-01-30 2014-01-30 hsmed2014 1 Övergripande disposition Om sömn och barns hälsa, särskilt den psykiska Grundläggande om sömn Indelning av sömnstörningar Handläggning och behandling 2014-01-30
Övergripande disposition
Övergripande disposition Hans Smedje 2014-01-10 Om sömn och (barn)psykiatri Grundläggande om sömn Indelning av sömnstörningar Handläggning och behandling 2014-01-15 hsmed2014 1 2014-01-15 hsmed2014 2 Barns
SÖMN OCH SÖMNSTÖRNINGAR. Tiina Paunio Professor i psykiatri Psykiatriska kliniken Helsingfors universitet
SÖMN OCH SÖMNSTÖRNINGAR Tiina Paunio Professor i psykiatri Psykiatriska kliniken Helsingfors universitet SÖMN OCH SÖMNSTÖRNINGAR SÖMN KLINISK UNDERSÖKNING AV SÖMN INSOMNI HYPERSOMNI PARASOMNI SÖMN VAD
Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning
Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar
1 (7) Minnesanteckningar. Landstingets pensionärsråd 2012-10-11. Nedtecknat av. Gunilla Fredriksson Sekreterare. Justerat den
1 (7) Nedtecknat av Gunilla Fredriksson Sekreterare Justerat den Ordförande 2 (7) Närvarande Ordinarie Sven-Olof Reinholdsson (S) Christina Dicksen (M) Maud Hadders (M) Britten Brohede (FP) Gunnel Forsberg
Sömnmönster hos barn med
Sömnmönster hos barn med autism och ADHD Föräldrarnas livskvalitet Hiie Allik överläkare, med dr Psykiatri Nordväst Stockholms läns landsting Disposition Grundläggande om sömn och sömnstörningar Sömn vid
Barn och Sömn. Hans Smedje läkare, specialist barn och ungdomspsykiatri 2014-11-05. Basalt om sömn och sömnutveckling
Barn och Sömn Hans Smedje läkare, specialist barn och ungdomspsykiatri 2014-11-05 Basalt om sömn och sömnutveckling Sömnstörningar, inklusive hos små barn Differentialdiagnostik - vidare utredning, när
Melatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
3/14/2018. Differentialdiagnoser. Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER
Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER Prevalence, Diagnostic Aspects, Associated Factors and Treatment Concepts Katarina Danielsson MD, PhD Ett konstant sent insomnande
Introduktion. Tillfälle två: räkna ut sömneffektivitet, sätta rimliga mål, hantera oro, beteendetekniker.
Introduktion Kursen grundar sig i KBT-kognitiv beteendeterapi (egen) analys av vilka beteenden och vad i livssituationen som bidrar till sömnproblemen. Tillfälle ett: sömnteorier, start registreringar.
Läkemedelsbehandling av narkolepsi ett kunskapsdokument
Läkemedelsbehandling av narkolepsi ett kunskapsdokument Den 12 13 februari 2013 anordnade ett expertmöte som syftade till att arbeta fram ett kunskapsdokument för behandling av narkolepsi. Expertis från
PARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET
PARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET Man har alltsedan James Parkinson år 1817 beskrev Parkinsons sjukdom kännt till att trötthet hör till symtomen vid Parkinsons sjukdom. Han fäste sig vid de typiska sömnstörningarna
Reseberättelse från 23 Nordiska mötet i Klinisk Neurofysiologi, Helsingör, Danmark, maj 2004
Reseberättelse från 23 Nordiska mötet i Klinisk Neurofysiologi, Helsingör, Danmark, maj 2004 Carolina Johansson, Biomedicinsk analytiker Neurofysiologiska Klinken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge,
Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn Stressforskningsinstitutet En introduktion till sömn Sömnen är viktig för hur vi mår och för att orka med att vara aktiv under dagen på
SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola
SÖMNSKOLA Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola Agenda Lite sömnkunskap Sömnproblem och vad som vidmakthåller Hur kommer man till rätta med sömnproblem?
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi
7--4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Narkolepsi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Pilotstudie Kedjetäcket
Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i
Behandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
SÖMN Fakta och praktiska tips
/ SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas
OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2014-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 66p EEG Metodik 11p Diagnostik 11p Neurografi
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.
Aktigraf är en enkel utrustning som mäter kroppsläge, hudtemperatur, värmeavgivning och hudfuktighet.
Metod: Aktigrafi Bakgrund: MSLT görs vid misstanke om narkolepsi (sjukdom med ofrivilliga insomnanden och ev kataplexi - episoder av muskelsvaghet). MSLT utförs även vid misstanke om hypersomni (ökat sömnbehov
Sömnapné & övervikt. Sömnapné & övervikt
Sömnapné & övervikt Sömnapné & övervikt Prevalens 1 Sömnapné & övervikt Prevalens Riskfaktorer Sömnapné & övervikt Prevalens Riskfaktorer Diagnostik 2 Sömnapné & övervikt Prevalens Riskfaktorer Diagnostik
Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling
Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling Anders Svensson, MD PhD Sr Medical AdvisorJanssen-Cilag AB 1 Insomnia är vanligt 20-45% av den vuxna befolkningen har sömnsvårigheter någon
/ Viviann Nordin. Sömnstadier (EEG-mönster) Sömn, sömnsvårigheter och autism SÖMN. Sömnstadier. Frågor att försöka svara på
Sömn, sömnsvårigheter och autism 23 november 2016, Forum Funktionshinder Frågor att försöka svara på vad är sömn? vad gör att vi somnar och sover? om sömnproblem vilka former och vilka orsaker? hur vanligt?
Sömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet
Sömn Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland
Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag
Sömn! & behandling av sömnbesvär
tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand
Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren
Sömnbesvär i Sverige Sömnbesvär - och behandlingsmetoder 5 4 Män 5 4 Kvinnor 75-84 3 3 65-74 Vänersborg 29 nov 212 2 75-84 65-74 2 45-65 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet www.kbtcentralen.se
Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument
Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument Som ett led i regeringsuppdraget att Utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning anordnade Läkemedelsverket 2012 ett möte med representanter för barn-
Metodbeskrivning för MSLT (multiple sleep latency test)
Metodbeskrivning för MSLT (multiple sleep latency test) Indikationer: MSLT görs vid misstanke om narkolepsi (sjukdom med ofrivilliga insomnanden och ev kataplexi (episoder av muskelsvaghet)). MSLT utförs
Narkolepsi vuxenperspektivet (ej i samband med Pandemrixvaccination) Nyhetsbrev 412
Narkolepsi vuxenperspektivet (ej i samband med Pandemrixvaccination) Nyhetsbrev 412 På Ågrenska arrangeras vuxenvistelser där vuxna med funktionsnedsättningar bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under
Trötthet i trafiken. Sömnapné och körkortsregler. Michael Lysdahl Aleris FysiologLab
Trötthet i trafiken Sömnapné och körkortsregler Michael Lysdahl Aleris FysiologLab 2018-05-15 1 Vad är normal sömn? Unga medelålders vuxna svenskar sover 7 tim och 23 minuter på vardagar 8 timmar och 33
Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan
ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?
Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor
Att leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Nervsystemet. Människans fysiologi kap3
Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,
Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken
Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Maria Lennernäs Hushållslärare, Dr Med Sci Docent i nutrition Professor mat & måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Högskolan
Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se
Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga
Äldres sömn och omvårdnad för god sömn
Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania
Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna
Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, specialisttandvården och Primärvården Kontaktpersoner Överläkare
Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt
Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt Variera dina arbetspass Tänk på att undvika mer än fyra pass av samma sort i följd. Helst färre än fyra nattpass i rad. Kvällspass bör
Reseberättelse från nordiskt möte i klinisk neurofysiologi. Helsingör 16-18/5-04
040614 Reseberättelse från nordiskt möte i klinisk neurofysiologi Helsingör 16-18/5-04 Vartannat år hålls sedan en tid tillbaka ett nordiskt möte för alla berörda inom klinisk neurofysiologi i något av
Narkolepsi. Neurologmottagningen, DSBUS
Narkolepsi Tove Hallböök, Niklas Darin läkare Karin Liberg, Veronica Hübinette ssk Anna Norén psykolog Karin Sörstedt-Forsell kurator Elke Schubert sjukgymnast Ellen Odéus arbetsterapeut Neurologmottagningen,
Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre
Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Monica Bergqvist leg. Sjuksköterska, med.dr Monica.e.bergqvist@sll.se Sömnstörningar Sömnen påverkar upplevelsen av smärta immunförsvaret, humöret, kognitionen
God natt, Alfons Åberg
God natt, Alfons Åberg Sömn under förskoleåren En livsviktig återhämtning och en källa till stress 1 Sömnens fysiologi 2 Sömnens fysiologiska effekter Kroppstemperatur går ned Stresshormoner minskar Tarmar
BVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket
Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag
DIAGNOS OCH BEHANDLING AV SÖMN- STÖRNINGAR
DIAGNOS OCH BEHANDLING AV SÖMN- STÖRNINGAR Drygt 1/3 av befolkningen drabbas under året av störd sömn, men andelen med verkliga besvär av långvarig natur är mindre - drygt 10%. Resten är tillfälliga störningar.
Visst påverkar ljuset hur vi mår
Visst påverkar ljuset hur vi mår Arne Lowden Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet Sömnbesvär i Sverige Män Kvinnor 50 Män 50 Kvinnor 40 40 75-84 30 30 65-74 20 75-84 65-74 20 45-65 10 45-65
KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande
KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i
Vid alla typer av sömnrelaterade andningsstörningar är sederande sömnläkemedel(hypnotika) kontraindicerade
Sömnstörningar hos barn Sömnstörningar hos barn och ungdomar Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i barn och ungdomspsykiatri Med.dr Läkemedelsverket expertgrupp sömn Våren 2014 2 dagar internat med experter
C-uppsats Institutionen för Omvårdnad
C-uppsats Institutionen för Omvårdnad SÖMN OCH ÄLDRE Hur kan sjuksköterskan främja sömnen för äldre på sjukhus? FÖRFATTARE FRISTÅENDE KURS Magdalena Karlsson Omvårdnad Självständigt arbete I VOM080 VT
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi
-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Narkolepsi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga
Värt att veta... Nattarbete
Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga
Narkolepsi, familjevistelse
Dokumentation nr 480 Narkolepsi, familjevistelse ÅGRENSKAS FAMILJE- OCH VUXENVISTELSER Kunskap och kompetens om sällsynta diagnoser Ågrenska 2014 www.agrenska.se NARKOLEPSI (i samband med Pandemrixvaccination)
Vissa måste vaka när andra måste sova
Vissa måste vaka när andra måste sova Arne Lowden Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet Sömnbesvär i Sverige Män Kvinnor 50 Män 50 Kvinnor 40 40 75-84 30 30 65-74 20 75-84 65-74 20 45-65 10
Narkolepsi familjevistelse
Dokumentation nr 461 Narkolepsi familjevistelse ÅGRENSKAS FAMILJE- OCH VUXENVISTELSER Narkolepsi 2 Narkolepsi Narkolepsi (i samband med Pandemrixvaccination) Dokumentation nr 461 Ågrenska arrangerar varje
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Sömnstörningar. Jerker Hetta, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Åke Schwan, Landstingets läkemedelsenhet, Uppsala
1011 Jerker Hetta, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Åke Schwan, Landstingets läkemedelsenhet, Uppsala Inledning är vanligt förekommande i befolkningen, framför allt hos kvinnor
Rast och ro Om stress och återhämtning
Rast och ro Om stress och återhämtning Maria Nordin Docent Institutionen för psykologi 1 Denna föreläsning Dagens arbetsliv av sömnproblem Dagens arbetsliv 2 Det gränslösa arbetslivet (Allvin m fl 2011)
Centralstimulantiapåverkan
Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten
Varför grubblar deprimerade?
Livsstilsförändringar vid en depression I texten nedan beskrivs sex olika punkter som har antidepressiv effekt. Dessa handlar om att individen själv utan hjälp från mediciner eller psykoterapi kan förändra
Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet
1 Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet Vi sover 25-30 år av livet. Är det nödvändigt? Är det ett lyxproblem att inte sova så bra? Vi köper sömnmedel för cirka 300
Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument
Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument Som ett led i regeringsuppdraget att Utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning anordnade Läkemedelsverket 2012 ett möte med representanter för barn-
Det är inte av en slump vi sover bort 1/3 av dygnet. Naturen är rationell och allt för att
1 Vad vet vi om sömnen? Det är inte av en slump vi sover bort 1/3 av dygnet. Naturen är rationell och allt för att maximera artens överlevnad. Sömnens funktion är egentligen enkel. Det vi förbrukat och
Effekter av skiftarbete
Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas
Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005
Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt
Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie
Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie Dr Mahira Tuzlak -Karic Företagshälsan Arlöv-Lomma AB Badhusvägen 3 23237 Arlöv Mobiltelefon 073-659 15 63 E-post: mahira.karic@bredband.net
YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden
Sömnguiden Den lätta vägen till bättre sömn 1 Hej! Sömnproblem är 2000- talets folksjukdom. Dålig sömn går hand i hand med depression, ångest, oro, smärta, stress och även kroppsliga sjukdomar. Det har
Biologiska Rytmer och Sömn
Biologiska Rytmer och Sömn John Axelsson Karolinska Institutet, Dept of Clinical Neuroscience Section for Psychology & Osher Center for Integrative Medicine john.axelsson@ki.se Dagens mål Fokus på homeostasbegreppet
Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.
Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.
KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.
2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD
Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist. Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro 13 nov -12 Lena Leissner
Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför sover vi (bort) 1/3 av livet? Sömnfysiologi Sömn -brist på vakenhet Aristoteles
KSQ Karolinska Sleep Questionnaire
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) är ett självskattningsformulär som mäter sömnsvårigheter. Frågorna i formuläret avser de senaste tre månaderna
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet
Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan
SÖMNEN VÅR VIKTIGASTE KÄLLA TILL ÅTERHÄMTNING Giorgio Grossi, Stiftelsen Stressmottagningen
SÖMNEN VÅR VIKTIGASTE KÄLLA TILL ÅTERHÄMTNING Giorgio Grossi, Stiftelsen Stressmottagningen Olika former av återhämtning dagliga pauser, helgvila, semester m fl - ger kroppen möjlighet att återställa balansen
HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus
HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande
Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr
Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att
Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6
Klinisk smärta Karolinska Institutet T 6 Prevalens (%) av total och högintensiv långvarig smärta. A Kvinnor, totalt B Män, totalt C Kvinnor, högintensiv (4-5; 5-gradig skala) D Män, högintensiv (4-5) H.I.
Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet Jet-lag, sömn och trötthet Jet-lag orsakas av resor över tidszoner vilket innebär att efterföljande arbete eller
Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna
Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, specialisttandvården och Primärvården Kontaktperson: Överläkare
Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?
Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom
Sömnstörningar hos äldre
Sömnstörningar hos äldre En litteraturstudie om sömnstörningar, orsaker till sömnstörningar samt vården ur ett sjukskötarperspektiv Malin Granqvist Examensarbete för sjukskötare (YH)-examen Utbildningsprogrammet
Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 2 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48