Arne Lowden, ljus- och sömnforskare Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet E-post: Web:

Transkript

1 Ljusprojekt SU Arne Lowden, ljus- och sömnforskare Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet E-post: Web: 1 Folkhälsomyndigheten

2 Projekt Ljuset i Kiruna Depressivitet hos ungdomar Dynamiskt ljus hos tågledare Utvärdering belysning i äldreboende Ljus o hälsa i arbetslivet Riktlinjer dagsljus Arbetsmiljöverket/Folkhälsomyndigheten Utveckling och prövning av ny LED-belysning Experimentella studier i ljuslaboratorium 2

3 Ljuslaboratorium 3

4 Dynamiskt ljus för mörk årstid 2,5 1,5 Natt forts. Starkt dagsljuslik Morgon Kväll Svagt dagsljus Svagt gult ljus Natt 0, Natt Ljus-boost vid midnatt 1 tim, starkt vitt ljus, sen svagt gult ljus. Morgon starkt intermittent dagsljuslik belysning på morgonen från Kväll Gradvis nedgång från starkt vitt ljus gult svagt dagsljusliknande ljus. 4

5 Introduktion Är vi tröttare på dagarna än vi borde vara? Sover vi sämre om nätterna? Mår vi sämre än vi skulle behöva göra? 5

6 Problembeskrivning 6

7 Mer trötthet, brist på energi och försämrat humör höst/vinter? Antal svarande, n= (SLOSH2014) Nej aldrig, 40.3 % Nej alltid, 9.2 % Ja 50.5 % Kiruna 64 % Elever >70 %

8 Dagsljusexponering (SLOSH2014) Påverkar sängtid Påverkar tid för uppvaknande Påverkar sömnlängd Påverkar sömnkvalitet Sämre 3,5 3,3 3,1 2,9 2,7 2,5 Ej utsövd < 0.5 tim h htim 1-2 h tim > 2 htim 8

9 Psykisk trötthet (SLOSH2014) Ibland 3 2,8 2,6 2,4 2,2 Psykisk trötthet Äldre Yngre Sällan 2 < 0,5 t 0,5-1 t 1-2 t > 2 t Antal timmars utomhusvistelse 9

10 Dagsljusexponering (SLOSH2014) 10 SLOSH 2014

11 Problembeskrivning Mental ohälsa har ökat dramatiskt de senaste åren, inte minst hos unga. Sömnstörning och trötthet under dagtid tycks följa utvecklingen. En ändrad livsstil i 24-timmarssamhället leder till ökad så kallad social jetlag. Depressionsbesvär kan bero på störningar i dygnsrytmen och sömnbrist men också vara kopplad till ljusbrist. Ökad inomhusvistelse 11

12 Dygnsrytm styrs utifrån och inifrån

13 Rytmskillnader då och nu Traditionell, mkt utomhusljus Modern, lite utomhusljus 13 Roenneberg & Merrow. Current Biology, 2016.

14 Kontorsanställda Kiruna, n=32 14 Lowden, J Biol Rhythm, 2018.

15 Global strålning i Sverige vår 38 % sommar 43 % höst 14 % vinter 5 % SMHI

16 Årstid och humör Gymnasieelever, n= Frekvens elever har minst energi och mår sämst Minst energi Mår sämst

17 Symtom på depression Gymnasieelever, n=1.469 Depressionsgrupp 200 Ingen 58% Moderat Allvarlig 18% Frekvens Depressionspoäng Symtom på depression i arbetsför ålder 4% Symtom på depression hos yngre 9% (20-29 år)

18 Dagsljus och depression Gymnasieelever, n=1.469 Depressionspoäng Exponering dagsljus och depression Helg Skoldag 0,5 1 1,5 2 Tid utomhus (timmar)

19 Healthy Homes, n=62

20 Några hormoner

21 Ljus och tid på dygnet japanen amerikanen

22 Fas-responskurvan i känslighet för ljus Dygnskurva för melatonin = fylld linje och kroppstemperatur (KT) = punktlinje. Ljus som ges efter kl. 04 (B) ger en tidigareläggning av rytmen (när KT ökar) samt dämpar melatonin. Ljus på kvällen och natt (kl ) ger en senareläggning av rytmen (A, när KT minskar) och senarelägger melatoninuppgången. Liten effekt på fasförskjutning ges kl (C) men piggheten ökar fortfarande av ljus (fortsatt dämpning av melatonin) och förstärker befintlig rytm. 22 Folkhälsomyndigheten

23 Earlier recommendations

24 Ljusets färgtemperatur Ljusspektrum för olika ljuskällor Dagsljus Solnedgång Dagsljuslik LED, 5200K Lysrör, 3000K 24

25 Dagsljusfaktorn i teorin 2,5% 10% 25% 100% Dagsljusfaktor lux Sommardag lux Vinterdag 1m 3m 1m 1m Dagsljuset ger ingen biologisk effekt 25

26 Ljus och sjukdom Huvudvärk och epilepsi Sömnpåverkan Årstidsbunden depression Självmord Hjärtsjukdom Demens Cancer 26

27 Ljuspåverkan i miljön Utblick och insyn Hemmiljö Vårdmiljö (Arbetsmiljö) Skol och förskolemiljö Problem i forskning Forskningsbehov 27

28 Avslutning Vi har ett stort och växande hälsoproblem i samhället Stress och psykisk ohälsa ligger på en oroväckande hög nivå. Brist på dagsljusvitt ljus är definitivt en av de viktigaste orsakssambanden. Begreppet Kelvin behöver uppmärksammas och att vi behöver få en dos av minst 5000 Kelvin under dagen. 28

29 Hur åtgärdar vi problemen? 60,00 Barn som tar Melatonin N05CH01, antal per 1000 Antal per ,00 40,00 30,00 20,00 10,00 år 0-4 år 5-9 år år ,00

30 Hur åtgärdar vi problemen? 30

31 Stadsplanering, dagsljus, utblick 31 Bengt Sundborg 2010

32 Ökat antal urspårningar 32

33 Dynamiskt ljus 2,5 1,5 Natt forts. Starkt dagsljus Morgon Kväll Svagt dagsljus Svagt gult ljus Natt 0, Natt Ljus-boost vid midnatt 1 tim, starkt vitt ljus, sen svagt gult ljus. Morgon starkt intermittent dagsljuslik belysning på morgonen från Kväll Gradvis nedgång från starkt vitt ljus gult svagt dagsljusliknande ljus. 33

34 Fas-responskurvan i känslighet för ljus 34 Folkhälsomyndigheten

35 Ljusbehandling i hemmet Healthy Homes projektet

36 Tack för uppmärksamheten! 36