GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE

Transkript

1 GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE EN LITEN GUIDE ATT TÄNKA PÅ NÄR MAN VÄLJER BELYSNING MondeVerde AB Sommarhemsvägen Lidingö info@mondeverde.com sida "1

2 Innehåll Bakgrund... 3 Inledning... 3 Belysningskvalitet 3 Färgtemperatur 4 Geometri 4 Kravställning... 5 Utvärdering... 5 Utvärderingsgång 6 MondeVerde AB Sommarhemsvägen Lidingö info@mondeverde.com sida "2

3 Bakgrund Vi får ofta förfrågningar om vad är bra belysning och vad man ska tänka på när man köper belysning. Det finns givetvis massor med dokument och rekommendationer. Bra rekommendationer för vägar och gator finns till exempel i Trafikverkets skrift Vägar och Gators Underhåll (även kallad VGU). Det finns också internationella standarder. När det gäller att köpa belysning för och ställa krav kan man givetvis utgå från alla dessa skrifter och standarder. Syftet med detta dokument är att vara en hjälp och en mycket enkel guide med goda råd och tankar i ämnet. Den är främst tänkt till att hjälpa till vid upphandling av belysning för gator, vägar, elljusspår och liknande applikationer där en lång sträcka skall belysas och belysningspunkterna är placerade med regelbundet mellanrum. Denna lilla guide behandlar bara belysningskvaliteten från en armatur och hur man kan ställa basala krav på belysningskvalitet. Guiden behandlar inte andra ämnen såsom tekniska specifikationer eller livsscykelkalkyler (s k LCCkalkyler). Men givetvis kan vi hjälpa till med sådant också. Inledning Några saker att tänka på vid upphandling av belysning summeras här. Belysningskvalitet Med belysningskvalitet menar vi vilken genomsnittlig belysningsstyrka som eftersöks. Belysningsstyrka mäts i enheten Lux. Men ett högt Lux-tal är inte allt. En armatur för gator, vägar och elljusspår som inte sprider ut ljuset i sidled så mycket är inte bra. Då belyses gatan bara punktvis med resultatet att belysningsstyrkan varierar mycket mellan stolparna. Detta kan medföra alltför mörka områden mellan stolparna jämfört med mitt under stolpen där det istället blir väldigt ljust. Stora kontrastskillnader kan vara jobbiga för ögat. Figur 1 - Exempel på ljusspridning från två armaturer. Detta är en bild från ett ljusberäkningsprogram. Här ser man tydligt att ljuset sprids olika mycket och med olika jämnhet. Den nedre armaturen sprider ljuset längre och jämnare. Figur 2 - Exempel på långsmal ljusspridning. Därför är det viktigt att även ställa krav på ljusets jämnhet. Jämnheten i belysningsstyrkan mäts som förhållandet mellan den lägsta och den högsta belysningsstyrkan på en yta. Det kan också mätas som förhållandet mellan den lägsta och/eller medelvärdet av belysningsstyrkan på en yta. När det gäller krav på belysningskvalitet för gator och vägar så kan man välja en tillämplig vägklass från VGU. När det gäller elljusspår så kan man välja lämplig vägklass som används för gång och cykelvägar från VGU. MondeVerde AB Sommarhemsvägen Lidingö info@mondeverde.com sida "3

4 Färgtemperatur Det är också viktigt att tänka på vilken färgtemperatur man önskar på ljuset. Enkelt förklarat kan man säga att färgtemperatur anger ljusets färgton och mäts i Kelvin (K). Hög färgtemperatur svarar mot blåaktiga färgtoner medan låg färgtemperatur motsvarar rödaktiga färgtoner. Dagsljus en solig dag motsvarar cirka Kelvin. I ett vitare ljus (dagsljusliknande) är ögat känsligare, vilket innebär att man ser bättre i vitare ljus. Det innebär i sin tur att man med ett vitt ljus kan använda lägre effekt i belysningen än vid gult ljus. Alltför vitt ljus kan dock upplevas som störande. En färgtemperatur på antingen K eller K är ett bra val. Vid 3000 K och lägre så blir ljuset varmvitt och gulaktigt. Geometri För att kunna jämföra olika armaturer och ljuskällor på likvärdigt sätt så bör man tydliggöra vilken geometri som gäller för att utsnitt av vägytan. Det vill säga, hur höga är stolparna (A), hur bred är vägen B), avstånd mellan stolparna, hur långt stolparna står placerade från vägkant (C), samt eventuell längd på stolparm (D). Tvärsnitt sektion D A Figur 3 - Gult ljus efter väg, ca K. B C Figur 4 - Vitt ljus efter samma väg, ca 5000 K. MondeVerde AB Sommarhemsvägen Lidingö info@mondeverde.com sida "4

5 Kravställning När det är dags att jämföra olika armaturalternativ så föreslås att följande saker beaktas: Belysningsstyrka och belysningskvalitet Tabellen nedan är ett exempel på belysningskrav i belysningsklass P från VGU (hette belysningsklass S tidigare). Där anges krav på medelvärde och minimivärde. Man uppger även att för att uppnå jämnhetskravet så får förhållandet mellan högsta, medel och minimivärde inte vara mindre än värdena nedan. Krav Minimi-nivå Lux (lx) Belysningsstyrka, medelvärde i Lux 7,5 Belysningsstyrka, minimivärde i 1,5 Lux Jämnhet min/max (förhållande 0,1 mellan lägsta och högsta värdet på belysningsstyrkan får ej vara mindre än detta värde) Jämnhet min/medel (förhållande 0,2 mellan lägsta och medelvärdet på belysningsstyrkan får ej vara mindre än detta värde) Färgtemperatur för tillämpningen Valet av färgtemperatur är givetvis något man själv väljer, men förslagsvis ställs detta krav. och jämföra olika armaturalternativ. Beskrivning Mått Avstånd mellan stolpar 30 m Stolpens höjd (A) 6 m Vägens/spårets bredd (B) 3 m Stolpavstånd till vägkant (C) 0,5 m Stolparmens längd (D) 0,5 m Utvärdering När man kommit så långt så är det lämpligt att begära att få en ljusberäkning av tilltänkta leverantörer som motsvarar kraven för den givna geometrin. Alla producenter och leverantörer av armaturer bör antingen kunna tillhandahålla en ljusberäkningsrapport eller fotometrifiler som används i olika ljusberäkningsprogram. Vanliga ljusberäkningsprogram är Relux och Dialux som är gratis att ladda ner på Internet. Andra vanliga program är till exempel Lighting Reality. Dessa ljusberäkningsrapporter ger svar på erhållen belysningskvalitet. Värden på medelvärdet, maxvärdet och minimivärdet för belysningsstyrkan finns med i ljusberäkningar och benämns ofta enligt nedan. Benämning Förkortning Krav Kelvin Medelvärde (lx) Emed eller Eav Färgtemperatur Geometri där belysningen skall tillämpas Tabellen nedan är ett exempel på typiska mått för en gång och cykelväg eller ett elljusspår. Dessa fyra mått är viktiga för att kunna göra en ljusberäkning Minimivärde (lx) Maxvärde (lx) Jämnhet 1 Jämnhet 2 Emin Emax Emin/Emax Emin/Eav MondeVerde AB Sommarhemsvägen Lidingö info@mondeverde.com sida "5

6 Utvärderingsgång Titta igenom ljusberäkningsrapporterna och spar de rapporter som möter de uppställda kraven. Lägg de andra rapporterna åt sidan. Kontrollera att den Armatur Effekt (Watt) geometri som givits också använts i ljusberäkningen. För de armaturer som klarar de uppställda kraven kan man lämpligtvis rangordna dessa. Förslagsvis rangordnas rapporterna efter i en lista eller en tabell: Eav Emin Emax Emin/ Emax 1. Vid vilken effektnivå (energiförbrukning) armaturerna kan uppnå kraven. 2. Bästa värdena på belysningskvalitet. Exempel på tabell för att rangordna armaturerna och värden från ljusberäkningsrapporter. Emin/ Eav Armatur C Armatur B Armatur D Armatur A Om kravet på medelvärdet på belysningsstyrkan (Eav) i detta falla satts till 8,5 lux, så innebär detta att Armatur C klarar detta krav alldeles utmärkt. Armatur C klarar också jämnhetskraven med bra marginal och är i detta fall det bästa valet. MondeVerde AB Sommarhemsvägen Lidingö info@mondeverde.com sida "6