Pilotstudie Kedjetäcket

Transkript

1 Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i sömnmedicin på vårt uppdrag genomfört en pilotstudie av Kedjetäcket. Syftet med pilotstudien var att med hjälp av de olika mät och analysmetoder som sömnkliniken förfogar över utröna hos några personer om användandet av Kedjetäcket påverkar sömnkvaliteten. Resultatet av pilotstudien har gett oss underlag för att arbeta vidare med målsättningen att kunna genomföra en vetenskaplig studie med tillräckligt antal försökspersoner för att kunna dra definitiva slutsatser av resultatet. Vi arbetar nu därför vidare med en sådan planering och hoppas kunna genomföra en vetenskaplig studie under innevarande år. Målsättningen är att kunna publicera resultatet under kommande år. Följande text är en översättning av den engelska texten i den rapport som redovisade resultatet av pilotstudien. Försökspersoner Pilotstudien utfördes på 5 kvinnor i åldern år. Den yngsta utan sömnproblem i form av kontrollperson, de övriga med olika typer av sömnsvårigheter (insomnia) De mätmetoder som användes var: -Aktigrafi(AG). Metoden mäter vila/aktivitetsmönster under dygnet. Givaren kan liknas vid en klocka på handleden. -Polysomnografi(PSG) Metoden mäter under natten personens EEG (hjärnaktivitet), EMG (muskelaktivitet), EOG (ögonrörelser), ECG (hjärtverksamhet), andningsaktivitet, kroppsrörelser och syreinnehåll i blodet. -Subjektiva registreringar Personen fick olika typer av frågeformulär kring sömnkvalitet och upplevelse av användandet av Kedjetäcket 1

2 Sömndagbok fördes varje dag av personen under hela försöksperioden. Varje morgon besvarades punkterna i KSS, Karolinska sömn skalan. Epworth sömnskala användes en gång för att bestämma nivån av sömnighet/vakenhet hos personen. Genomförande Personerna fick i början av perioden information kring pilotstudiens syfte samt funktionen hos Kedjetäcket. Beskrivningen av genomförandet skedde även skriftligt. Varje person fick ett eget täcke. Pilotstudien pågick under en 4 veckors period. Sömnregistreringar genomfördes i personens hemmiljö. Först undersöktes med hjälp av AG personens aktivitetsmönster under 4 dagar. Dessa 4 dagar använde personen sitt ordinarie täcke. Därefter genomfördes den första mätningen med PSG och frågeformulär besvarades. Följande dag startade provningen med Kedjetäcket. Personen sov nu med Kedjetäcket varje natt under de kommande 3 veckorna. Under hela denna period registrerades aktivitetsläget med hjälp av AG. Sömndagboken fylldes i dagligen. Efter den första veckan med Kedjetäcket genomfördes den andra mätningen med PSG enheten. Frågeformulär besvarades, bl a ett där personens upplevelse av Kedjetäcket skulle beskrivas. I slutet av 3 veckors perioden fylldes ett ytterligare ett formulär i och AG enhetens registreringar samt sömndagbokens innehåll analyserades. Vikten på Kedjetäcket var 4,1 kg. Variabler som studerades a) Kvantitativa AG Genomsnittlig aktivitet under natten. Förhållande mellan natt och dagaktivitet PSG1 Bedömning av sömnkvalitet genom mätning av mängd, typ och fördelning av aktivitet under den första timmen i sängen och sedan under resten av natten. 2

3 PSG2 (golden standard) -En möjlig effekt som påverkar starten av sömnen kan bedömas genom att mäta tiden till första förekomsten av sömn steg1(början av sömn - dags att somna) och tiden för äkta sömn, steg2 -Sömnmönstret identifieras genom att nyttja följande variabler: tid till djup sömn(sws) och till REM sömn: antalet sömn perioder -Sömnkvalitet bedöms med hjälp av totala sömntiden(tst) och sömneffektivitet(sömn i relation till totala antalet sömnperioder);antalet sömnspindlar; totala varaktigheten av SWS och REM; antalet perioder av SWS och REM och genomsnittlig varaktighet av varje period. -Sömnfragmentering(förmåga att bibehålla sömnen) beräknas med hjälp av WASO( vaken tid efter att sömn startat); index(värde per sömntimme) av förändringar mellan sömnstadie resp vakenhet. -Någon form av rörelsestörning eller andningsproblem ( snarkning,apne och syretillförsel ) under sömnen rapporteras också. b) Kvalitativa och subjektiva rapporter -Sömndagbok. Personen rapporterar på analog visuell skala sin bedömning av sömnkvaliteten, bedömd tid för att somna in, bedömt antal uppvaknanden, om de drömde samt hur utvilade de upplevde sej när de vaknade upp. Fördelningen av bedömt antal sömnperioder i förhållande till uppvaknanden beräknades. KSS besvarades. -Under PSG mätningen rapporterade personen sömnkvaliteten under den aktuella natten och jämförde resultatet med tidigare nätter. -Kedjetäcket: upplevd komfort, subjektiv bedömning av sömnkvalitet, motstånd mot kroppsrörelse, temperaturupplevelse, känsla av förmåga att somna in, trygghetskänsla samt upplevd utsövdhet på morgonen beskrevs av personen. 3

4 Resultat Subjektiva rapporter Samtliga personer upplevde Kedjetäcket som mycket komfortabelt och uppskattade den kokong -känsla runt kroppen som täcket gav. Medan fyra personer upplevde att det var lättare att somna in så upplevde tre en förbättrad subjektivt upplevd sömnkvalitet. Två kände sej definitivt mer utvilade vid uppvaknandet på morgonen och en kände sig mer alert. Ingen upplevde några svårigheter att röra sej i sängen medan tre upplevde att täcket hade en påverkan på upplevd temperatur i sängen ( både högre och lägre) Två av personerna var intresserade av att köpa Kedjetäcket. En av personerna med insomnia hade önskat ett tyngre täcke, en annan skulle önskat ett större täcke. En person rapporterade att denne känt sig kall under natten och önskade ett varmare täcke. Sömndagbok Fyra av fem personer hade ett förbättrat sömn/vakenhets förhållande vid användandet av Kedjetäcket jämfört med sitt vanliga täcke. KSS Tre av personerna hade förbättrade KSS värden när de använde Kedjetäcket. Registrerade värden AG En mätning gav osäkert resultat. Av de fyra övriga visade tre ett förhöjt värde på förhållandet ljus/mörk, alltså lägre aktivitet nattetid då Kedjetäcket användes. PSG1 Alla fem personerna uppvisade ett visst mått av förbättring (minskad aktivitet under den första timmen i sängen och även under resten av natten) när Kedjetäcket användes. Detta bekräftar resultaten från AG mätningarna. 4

5 PSG2 (Olyckligtvis blev den första mätningen av EEG för en av försökspersonerna inte av tillräcklig teknisk kvalitet, alltså sämre förutsättningar att jämföra resultaten av de två PSG mätningarna för denna person) Sömnkvalitet Total sömntid ökade och sömneffektiviteten blev förbättrad i tre av fyra fall. Samtidigt sjönk värdet för parametern WASO. (vakenhetstid efter att sömn inträtt) för dessa personer. Sömnmönster Tiden för att uppnå helt sömntillstånd likväl som djupsömn var kortare för tre av personerna. Någon signifikant skillnad på REM latensen kunde inte märkas. Någon signifikant skillnad i varaktigheten av djupsömnen kunde inte märkas. Fragmentering Antalet växlingar mellan sömnstadier minskade för två av personerna och tre hade färre uppvaknanden när Kedjetäcket användes. Kommentarer Det är viktigt att påpeka att detta bara är en pilotstudie med ett begränsat antal deltagare varför några definitiva slutsatser inte kan dras utifrånfrån resultatet. Statistisk analys av mätresultaten är inte möjlig att genomföra då antalet personer i studien är för få. Noterbart är dock ändå, trots det begränsade antalet deltagare, följande: -Ingen av kvinnorna som deltog i studien rapporterade några negativa upplevelser av Kedjetäcket utan hade istället en positiv reaktion på användandet. -Alla data visade på samma trend. Personens sömn mätt i de olika sömnvariablerna visade en förbättring. -Trots att denna pilotstudie är baserad på få försökspersoner så är resultaten lovande. Om dessa resultat kan bekräftas i en större studie kan Kedjetäcket ha en stor och spännande potential som hjälpmedel för att förbättra sömnkvalitet. 5