DIAGNOS OCH BEHANDLING AV SÖMN- STÖRNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIAGNOS OCH BEHANDLING AV SÖMN- STÖRNINGAR"

Transkript

1 DIAGNOS OCH BEHANDLING AV SÖMN- STÖRNINGAR

2 Drygt 1/3 av befolkningen drabbas under året av störd sömn, men andelen med verkliga besvär av långvarig natur är mindre - drygt 10%. Resten är tillfälliga störningar. Det finns många orsaker till störd sömn, men den vanligaste är någon form av sjukdom: depression, ledbesvär, smärttillstånd, lunginflammation, astma och t o m vanliga förkylningar. Andra viktiga orsaker är förstås stress och udda arbetstider samt många typer av medicinering. Den rena sömnstörningen, sk primär (psykofysiologisk) insomni är faktiskt mindre vanlig. Man får heller inte glömma att antalet kvinnor som rapporterar störd sömn är ca 50% högre än antalet män och att andelen stiger kraftigt med ökad ålder från ca 10 % bland unga vuxna till ca 60 % bland pensionärer.

3 Den normala sömnen VAD HÄNDER UNDER SÖMNEN? Större delen av sömnen är en period av avslappning, nedvarvning, urkoppling av normalt medvetande och en kraftigt höjd perceptionströskel. Neurofysiologiskt sker en ökad polarisering i bl a thalamus och neuron i hjärnbarken och andra strukturer synkroniseras. Ämnesomsättning och blodflöde i de flesta delar av hjärnan sjunker. Även perifert sjunker ämnesomsättningen blodtryck, andningsfrekvens, hjärtfrekvens, kroppstemperatur sjunker, liksom muskelspänningen. Å andra sidan är sömnen en tid av uppbyggnad genom att immunsystemet aktiveras och insöndringen ökar av tex tillväxthormon, testosteron, prolaktin m fl, samtidigt som insöndringen av kortisol, thyroideastimulerande hormon undertrycks. Störs sömnen ökar kortisolinsöndringen, vilket bidrar till att vidmakthålla störningen. Vidare slutar delvis insulin att reagera på cirkulerande glukosnivåer blodsockernivån hålls konstant under sömnen. Det senare är rimligen funktionellt eftersom sömnen innebär en lång fasteperiod. Aldosteron och plasmarenin ökar under sömnen och leder till långsammare diures sömnen slipper störas av krav på blåstömning. Störd sömn innebär att diuresen upphör med åtföljande risk för störd sömn. REM-sömnen (se fig 1) innebär en plötslig ökning av ämnesomsättningen perifert och i hjärnan är framför allt pons, hippocampus, amygdala och associationskortex aktiverat, men inte frontalloben. Under REM-sömnen hämmas också muskeltonus i alla positionsmuskler; att sitta eller stå och drömma går inte. Dessutom slutar hypothalamus att reglera kroppstemperaturen, även däggdjuren blir kallblodiga. Kroppsvolymen och REMperiodernas relativa korthet förhindrar dock olämplig nedkylning. TYPER AV SÖMN Vi har fem olika typer av sömn definierad framför allt av EEG-mönstret men där ögonrörelser (via elektrooculogram - EOG) och EEG också används för att differentiera sömnstadier. Tre

4 Stadium 1 är en övergångsfas från vakenhet till sömn och saknar återhämtningsvärde. EEGs frekvens ligger strax under 8 Hz men har inslag av snabbare aktivitet. Ofta syns långsamma rullande ögonrörelser och EMG är något sänkt. Totalt bör inte mer än 5% av sömnen utgöras av denna typ. Stadium 2 är bassömnen som fyller upp hälften av sömnperioden. EEG har här en frekvens på 4-8 Hz med inslag av korta utbrott, spolar, med högre frekvens (14-16 Hz). Muskeltonus är tydligt sänkt och de långsamma ögonrörelserna har försvunnit. Här återhämtar vi oss, men inte maximalt. Stadium 3 och 4 är djup sömn med maximal återhämtning. EEGs frekvens har sjunkit ytterligare och muskeltonus är låg. Här är vi som mest svårväckta och förvirrade om vi väcks. Denna djupsömn utgör ca 15-20% av totalsömnen. Stadium REM betyder Rapid eye movement sleep (sömn med snabba ögonrörelser) och det är här vi drömmer (även om drömrapporter kan komma från andra stadier också). Hjärnan är delvis uppvarvad och övriga kroppen visar förhöjd aktivitet. Vi är också som mest muskulärt avslappnade. De muskelpartier som håller oss upprätta är urkopplade för att förhindra att den sovande agerar ut sina drömmar. Vi har också kopplat ur regleringen av kroppstemperaturen och är egentligen kallblodiga under REM-perioden. SÖMNENS FÖRLOPP Sömnen utvecklas i cykler (fig 2). Från insomnandet uppträder sömnstadierna i sekvens från 1 till 4 - en process på ca 20 minuter. Efter ca minuter i stadium 4 inträder - plötsligt - REM-sömnen. Efter Figur 1 Sömnstadierna Vaket Avslappnad vakenhet Stadium 1 Stadium 2 Stadium 3-4 Rem-sömn Fyra

5 5-10 minuter är REM-sömnen slut och går över i stadium 1, osv. Detta upprepas 4-6 gånger per natt. Observera att djupsömnen alltid prioriteras och får dominera första halvan av sömnen (se fig 2). I början av sömnen är REM sammanpressad och släpps inte fram på allvar förrän mot slutet av sömnperioden. VET MAN ATT MAN SOVER? Förutom fysiologiska förändringar finns det flera viktiga psykologiska aspekter på sömnens förlopp. En aspekt gäller medvetenheten om att man sover. Det kan krävas uppemot en halvtimmes sömn för att en individ, om han väcks och tillfrågas om han sovit 1, verkligen skall kunna känna att han har sovit. Detta är av stor betydelse vid bedömningen av sömnstörningar som innehåller täta uppvaknanden. Bristen på medvetenhet om att man sovit mellan uppvaknandena medför nämligen en underskattning av den totala sömnmängden. Sömndjupet har också betydelse. Ju djupare sömn desto säkrare är man på att man sovit och desto längre tid tar det innan man börjar fungera efter en väckning. Ungefär samma fenomen gäller medvetenheten om uppvaknanden 2. För att man skall komma ihåg ett uppvaknande bör det vara flera minuter långt. De flesta uppvaknanden varar dock bara 5-20 sekunder och märks aldrig av den sovande. Individer som lider av sömnapné kan vakna 100 gånger per natt, men endast sekunder åt gången. Den drabbade är i allmänhet helt omedveten om dessa uppvaknanden. Figur 2 Sömnens utveckling över tid 0 Sömnstadium (min) Tid sedan sänggåendet Fem

6 Vad är det som gör att man sover? VAKENTIDENS LÄNGD Det är helt enkelt så, att man för varje timme av vakenhet måste betala tillbaka med en viss mängd sömn. Om vi inte varit vakna skulle vi inte behöva sova. Sömnbrist kompenseras framför allt med mer intensiv (djup) sömn. För varje timme man är vaken betalar man tillbaka med ca tre minuter djupsömn (stadium 4). Om man till exempel hoppar över en natts sömn så tar vi igen det förlorade genom att öka sömndjupet - längden spelar mindre roll. En överhoppad sömn kan faktiskt tas igen nästa natt utan att sömnen behöver förlängas! Det räcker med det ökade djupet och det är detta som gör att man klarar av nattsudd, nattarbete eller på annat sätt störd sömn. Man behöver alltså inte ta igen i tid vad man förlorat en sömnstörd natt; sömnmekanismen avläser behovet och ser till att man sover effektivare nästa natt i i stället. Man bör alltså framhålla för patienter att det inte finns någon större anledning att oroa sig om man förlorat ett par timmars sömn. Det är dessutom så att man faktiskt överdriver (omedvetet) sin sömnförlust - med störd sömn förlorar man en del av förmågan att känna av om man sovit eller inte. Man sover alltså betydligt mer än man tror. DYGNSRYTMEN Den andra orsaken till sömn är vår biologiska klocka, belägen i nucleus suprachiasmaticus i hypothalamus i hjärnan. Klockan styr dygnsrytmen genom att aktivera Figur 3 Dygnsrytmen för melatonin och kroppstemperatur mel temp 37.2 Melatonin picomol/min Rektaltemperatur C Tid på dygnet Sex

7 kroppen (framför allt genom ökad ämnesomsättning) dagtid och genom att varva ned kroppen nattetid för att befordra återhämtning. Ett typiskt dygnsrytmmönster för t ex melatonin (hormonet från pinelais, dvs tallkottkörtel) och rektaltemperatur illustreras i figur 3. Sömnen styrs på detta sätt till bottennivån i dygnsrytmen (natten). I praktiken innebär detta att benägenheten att somna ökar under dygnsrytmens fallande fas (se fig) för ämnesomsättningen. Under denna fas är uppvaknanden ytterst sällsynta - den fallande ämnesomsättningen gör det allt lättare att behålla sömnen, t o m när inget egentligt återhämtningsbehov föreligger. När ämnesomsättningen på sennatten slår om till stigande fas (se fig 4) ökar sannolikheten för att sömnen avbryts. Ju större sömnbrist man lider av desto längre kommer sömnen att kunna stå emot dygnsrytmens väckande effekt under den stigande fasen. Har någon form av extra uppvarvning av nervsystemet förekommit, genom t ex stress eller alkohol eller intensiv dröm, kommer den ökade ämnesomsättningen att öka sannolikheten för att sömnen avbryts. Detta leder till uppvaknanden i förtid. I samband med ökad ålder uppstår en likartad effekt p g a att sömnmekanismen blir något svagare och inte förmår att hålla emot den stigande ämnesomsättningen fram till sömnens naturliga slut. För att garantera att klockan är rätt inställd behövs ljus dagtid - annars börjar klockan dra sig och ställa till med sömnstörningar - framför allt en senareläggning som gör det svårt att somna. Den som sitter uppe för länge på kvällen i starkt ljus kommer att få klockan att senarelägga sin topp; man blir alltså kvällsmänniska och kommer att får problem med att somna vid normal sänggåendetid kl Figur 4. Dygnsrytmen för ämnesomsättning Svårt att sova / hög vakenhet Ämnesomsättning/kroppstemp Lätt att sova / låg vakenhet Tid på dygnet Sju

8 HUR MYCKET SOVER MAN OCH HUR MYCKET SÖMN BEHÖVER MAN? Normalsömnen för vuxna är sju timmar och 23 minuter under arbetsveckan och en timme längre på helgen. Genomsnittsmänniskan tål upp till två timmars akut sömnförkortning utan större problem. Över långa perioder räcker faktiskt fem till sex timmars sömn för att upprätthålla en rimlig funktion dagtid. Detta beror på att sömnen effektiviseras genom att djupsömnen ökar. Ofta finner man att kvinnor anser sig behöva minuter mer sömn än män, men i själva verket får ca minuter mer. Ålder tycks också ha betydelse för ett minskat sömnbehov eftersom sömnlängden hos äldre är ca en timme kortare än hos yngre. Effekten kan dock snarare bero på att sömnmekanismen försvagas något med åren och att dygnsrytmen därför bryter sömnen tidigare utan att full återhämtning uppnåtts. Behovet är alltså inte helt tillfredsställt och kan ofta ta sig uttryck i svårigheter att hålla sig vaken under eftermiddag eller kväll. TUPPLUREN En tupplur på 30 minuter ersätter ca två timmars förlorad huvudsömn och bidrar till att möjliggöra återhämtning efter nattoch morgonarbete. Detta är alltså ett mycket effektivt sätt att kompensera för en sömnförlust. Men, tuppluren kommer att reducera återhämtningstrycket på nästa nattsömn som alltså kommer att bli lite ytligare och mer lättstörd! Orsaken till att tuppluren är så effektiv är att man bygger upp ett visst sömnbehov under de 8-10 timmar som föregår tuppluren. Åtta

9 Thalamus Hjärnbarken Tallkottkörteln Synnervskorsningen SCN Säte för den biologiska klockan Hypothalamus Retikulära systemet Raphé Under flera decennier sökte forskningen fruktlöst efter ett sömncentrum i hjärnan. Idag försöker man istället beskriva sömnnätverket. Vad man vet är att cellgrupper i hjärnstammen, thalamus och hypothalamus är viktiga för normal sömn och är inblandade i ett vitt förgrenat nätverk av komponenter i hjärnans sömnreglering. Nio

10 Störd sömn Störd sömn handlar förstås normalt om att individen har svårt att somna eller ofta vaknar eller har svårt att somna om efter uppvaknanden. Den individuella variationen är stor men det finns ändock en relativt stor samstämmighet vad gäller kriterier. Det vanligaste sättet att klassificera sömnstörningar är triaden insomnier (för lite sömn), hypersomnier (för mycket sömn(ighet) samt parasomnier (avvikelser i det normala sömnmönstret - utan att sömnmängd eller liknande behöver påverkas). De två senare kommer inte att behandlas här, utan är värda ett eget kapitel. Hypersomnierna innehåller framför allt sömnapnésyndrom, snarkning, narkolepsi och idiopatisk hypersomni. Parasomnierna inkluderar mardrömmar, somnambulism, nattskräck, enures, bruxism m fl. INSOMNIER Insomni innebär alltså en oförmåga att sova och är den största gruppen av sömnstörningar. De flesta besvären är dock av tillfällig art och beror på oregelbundna arbetstider, stress/oro, miljö (buller etc), sjukdom och liknande. I de flesta fall varar de tillfälliga besvären endast några dagar och räknas alltså inte som klinisk insomni. Behandling i sådana fall förekommer i allmänhet inte annat än vid stark stress/oro eller sjukdom, men den som drabbas av svåra tillfälliga störningar bör vara försiktig med aktiviteter som kräver hög vakenhetsnivå, speciellt på eftermiddag, kväll och natt. SJÄLVRAPPORTERAD STÖRD SÖMN Svårare, kroniska sömnstörningar anses föreligga då besvären förekommer ofta och föreligger under en längre tidsperiod. Åtminstone ett av följande symtom måste föreligga: - Förkortad sömn (minst två timmars reduktion). - Lång insomnandetid (mer än 45 min). - Upprepade uppvaknanden (mer än fem, med svårigheter att somna om och med lång vakentid: mer än 45 min). - För tidigt morgonuppvaknande (> 60 min för tidigt). - Dessutom krävs även nedsatt funktion dagtid (trötthet, sänkt prestation eller något annat besvär). Störningarna måste uppträda de flesta (mer än tre) av veckans dagar under minst en månad. Om störningarna enbart förekommer några dagar till några veckor har patienten alltså ingen långvarig sömnstörning. Tio

11 LABORATORIEMÅTT PÅ STÖRD SÖMN Den som anlitar ett fysiologisk laboratorium för polysomnografisk analys av sömnen får bara en ögonblicksbild av sömnen. Ofta kan sömnproblemen underskattas eftersom patienter har en tendens att sova lite bättre i laboratoriet än i hemmet, sannolikt p g a att den annorlunda omgivningen gör att sömnstörningen glöms bort. Av de parametrar som erbjuds av laboratoriet är: - den totala sömnlängden (TST) den viktigaste. - sömneffektiviteten (Sleep efficiency) följer därnäst,vilken anger procentoch andelen sömn av totala tiden i sängen. God sömn brukar ha en 90- procentig effektivitet. - antal uppvaknanden. Detta är mindre viktigt än den totala vakentiden efter insomnandet (wake after sleep onset). - Ytterligare en viktig parameter är sömnlatensen (Sleep latency), dvs tiden från det att lampan i sovrummet släcks tills dess att stabilt stadium 1 inträder. Under 15 min är en kort/normal insomnandetid. TYPER AV INSOMNI Den vanligaste typen av insomni är den som är kopplad till psykisk sjukdom (ofta depression) eller annan sjukdom (smärttillstånd mm) eller någon form av medicinering eller missbruk. Det finns också en typ av motorisk störning; myokloni som kännetecknas av kramp i benen med följande svårigheter att behålla sömnen. Här skall vi dock koncentrera oss på den klassiska, primära sömnstörningen - psykofysiologisk insomni. PSYKOFYSIOLOGISK INSOMNI Psykofysiologisk (eller inlärd) insomni kännetecknas av att individen är orolig, nervös eller spänd inför sänggåendet - utan att riktigt veta varför. Tankar virvlar runt i huvudet och tränger sig på. Detta gör individen ännu mer spänd, vilket ytterligare ökar svårigheten att somna. Ofta är störningen kopplad till den egna sovmiljön. Orsaken är ofta en traumatisk händelse, en utdragen stressperiod eller en olycklig negativ betingning till sovsituationen. Sömnstörningen leder ofta till en oro för att inte få tillräckligt med sömn, vilket i sin tur gör det svårare att somna och att vidmakthålla sömnen. Ofta har detta lett till en överaktivering av HPA-systemet med förhöjda nivåer av t ex cirkulerande kortisol och en generelllt höjd ämnesomsättning. Elva

12 DYGNSRYTMBETINGAD INSOMNI En annan form av insomni som lätt kan blandas ihop med den psykofysiologiska är dygnsrytmbetingad insomni. Detta gäller ofta kvällsmänniskor som låtit sovtiderna glida iväg till alltför sena tidpunkter för att tillåta tillfredsställande sömn före det obligatoriska uppstigandet. Detta får konsekvenser för förmågan att fungera dagtid - i vissa fall resulterande i direkta handikapp. Den extremt sena sömnfasen beror dels på individens ovanligt långa dygnsrytm och dels på att individen genom sena vanor låtit sömnen glida iväg mot allt senare tider. Detta har gått så långt att det är i det närmaste ogörligt att med enbart vilja och disciplin tidigarelägga sömnen. Orsaken är att en sådan tidigarelagd sömntid kommer att hamna nära dygnsrytmens maximum och ha en mycket kort föregående vakentid - vilka båda direkt motverkar förmågan att somna. Försenad sömnfas kan relativt enkelt skiljas från psykofysiologisk insomni genom att sömen under ledighet i allmänhet är tillfredsställande så länge man får gå till sängs vid den tid som upplevs som bäst. SKIFTARBETE Arbete på natten och tidig morgon innebär i allmänhet en sömnförlust på ca två timmar. Nattarbetet gör att sömnen förläggs till morgonen - den fas av dygnsrytmen då ämnesomsättningen stiger. Den ökade ämnesomsättningen stör sömnen och uppvaknandet sker tidigare. För morgonskiftet är det egentligen bara så att det tidiga uppstigandet inte kompenseras av ett tidigare sänggående. Skälet kan vara socialt men dygnsrytmen försvårar även här genom att ämnesomsättningen tidig kväll är för hög för att det skall vara lätt att starta en sömn. Ca 8% av befolkningen har arbetstider som innefattar natten. De flesta av dessa lider därför av tillfälliga sömnstörningar. I allmänhet kan dock underskottet i sömn kompenseras under ledig tid så att underskott knappast föreligger över längre tidsperioder. Det bör dock framhållas att konsekvenser vad gäller trötthet och olycksrisk är allvarliga problem som uppträder i direkt anslutning till natt- eller morgonskift. Otillräcklig sömn och trötthet är också den vanligaste orsaken att lämna arbeten med udda tider. KORTVARIG INSOMNI Den kortvariga övergående insomnin orsakas av tillfällig sjukdom, udda arbetstider, stress, resor över tidzoner etc. Stress behandlas i anslutning till insomnidelen ovan men det kan vara befogat att ta upp skiftarbete och jet-lag här. Tolv

13 JET-LAG OCH RYTM När man flyger över tidszoner förändras tidssystemet 3. Orsaken är att jorden roterar och ljuset kommer att färdas över den. Hastigheten är 15 meridianer (breddgrader) per timme. Varje grupp om 15 meridianer utgör en tidszon (med viss justering för nationsgränser). Vid resa österut kortas dagens längd och klockan ställs fram det antal timmar som motsvarar antalet avverkade tidszoner. Vid västflygning senareläggs tiden i stället. New York ligger t ex sex timmar efter svensk tid och Tokyo ligger åtta timmar före. Modernt jetflyg håller emellertid takt med solen, åtminstone ovanför 50:e breddgraden, där avståndet är tillräckligt mycket kortare än vid ekvatorn (ett snabbt passagerarplan av typen Concorde kan göra detta också vid ekvatorn vid en hastighet på 1600 km i timmen). I princip kan man alltså landa samma tid (lokal tid) som man startade. Destinationsortens sociala tidssystem kommer då förstås att vara ur fas med individens biologiska tidssystem som fortfarande är inställt på hemmaortens tid.vi råkar här ut för en eftersläpning (engelskans lag ) av vår biologiska rytm. Eftersläpning av kroppens biologiska klocka innebär att när vi anländer efter en västflygning till t ex USA så kommer vår dygnsrytms bottennivå att infalla omkring kl amerikansk tid (i stället för runt 4-5 på natten). Detta leder till en extrem trötthet under kvällen, men dessutom till tidiga uppvaknanden eftersom dygnsrytmen redan vid 1-2 på natten är inställd på att väcka oss (kl 7-8 svensk biologisk tid). Vi märker effekterna också på den höga diuresen: man måste bryta sömnen p g a toalettbesök. Efter en östflygning uppstår liknande problem, men i t ex Tokyo kommer vår bottennivå att inträffa tidig eftermiddag, med åtföljande trötthet. Insomnandet på kvällen kommer att försvåras av att dygnsrytmen karakteriseras av en stigande ämnesomsättning. Figur 5. Tidszonerna Tretton

14 Behandling Behandling av insomni handlar framför allt om sömnmedel eller olika typer av beteendeinriktad behandling. SÖMNMEDEL Receptbelagda sömnmedel är idag den vanligaste behandlingsformen vid insomni; 2-3% av befolkningen använder regelbundet sömnmedel och ungefär tre gånger så många använder sömnmedel under året. Effekterna vid korttidsanvändning är oftast goda, men i de flesta fall används sömnmedel kontinuerligt. Det förekommer också naturläkemedel som kan ha en viss effekt som insomnandehjälp, t ex extrakt av valeriana. Sömnmedel, framför allt s k bensodiazepiner verkar på de kemiska substanser som överbringar signaler mellan nervceller (i hjärnbarken och limbiska systemet). Detta sker via de mottagare (receptorer) som innehåller signalsubstansen GABA, som normalt hämmar hjärnans signaler. Effekten blir en hämning av kommunikationen till framför allt hjärnans vakenhetssystem, vilket underlättar insomnandet. Det bör dock betonas att denna sömn inte utlöses fysiologiskt eller naturligt. Man har länge sökt efter den kroppsegna sömnsubstans som ger naturlig sömn men har ännu inte funnit den. Bensodiazepinerna dominerar i dag behandlingen av sömnstörningar (t ex Mogadon, Nitrazepam,Apodorm, Rohypnol, Halcion, Flunitrazepam, Triazolam) men även andra medel som Imovane, Stillnoct, Sonata och Propavan har delvis börjat ta över marknaden. Biverkningarna av de senare förefaller mindre, speciellt gäller detta Propavan. Även om det sistnämnda är omdebatterat är det viktigt att inskärpa att sömnmedel inte skall tas dagligen och inte heller över långa tidsperioder även om man begränsar intaget till t ex varannan natt. Ett annat problem med daglig konsumtion är de så kallade reboundeffekter som kan uppstå när man slutar med medlet, det vill säga sömnstörningarna blir under en kort tid värre än före behandlingen. Detta beror bl a på de aktiverande motkrafter kroppen använder för att delvis balansera effekterna av sömnmedlet. När användningen upphör finns bara motkrafterna kvar, vilket leder till hög aktivering, ångest och sömnstörningar under övergångstiden. För att undvika detta skall dosen gradvis trappas ned. Observera att reboundeffekter kan uppstå också vid enstaka intag av sömnmedel med mycket snabb halveringstid, så kallade insomningsmedel. Till sist bör också betonas att sömnmedel i allmänhet har en dämpande inverkan på nervsystemet och därmed på prestationsförmågan. En del av effekterna försvinner över natten, men inte alla! Många sömnmedel (med lång halveringstid) har effekter på prestationsförmågan större delen av påföljande dag. Detta framgår av varningstexten på förpackningen och skall påpekas av förskrivande läkare. Även om effekterna av enbart sömnmedlet inte alltid Fjorton

15 behöver leda till t ex trafikfarlighet kan effekterna i kombination med andra faktorer (alkohol, sömnbrist, monotoni etc) göra det. Effekterna kan också förstärkas av långsammare ämnesomsättning - många äldre har t ex en lägre tolerans för sömnmedel. Hormonet melatonin från tallkottkörteln har de senaste åren fått omfattande uppmärksamhet. Det är dock snarare en dygnsrytmreglerare än ett sömnmedel. Effekterna ger en viss sömnighet och sänkning av kroppstemperaturen. Hormonet har prövats på blinda och senildementa grupper och vissa positiva effekter, t ex stabilisering av sömnmönstret, har konstaterats. Substansen har dock inte genomgått sedvanlig prövning för läkemedel och vi känner inte till de långsiktiga effekterna, bl a föreligger infertilitetsrisk vid höga doser BETEENDEBASERAD BEHANDLING Icke-farmakologisk behandling har gradvis utvecklats och de senaste åren nått goda behandlingsresultat. Ofta ingår i behandlingen en beskrivning av en polysomnografiregistrerad sömn, sömnhygieniska råd (se nästa avsnitt) och diskussion kring dessa, träning i stimuluskontroll (för att fokusera på sömnen), sömnrestriktion samt avslappningsträning. ÅTERFÖRING AV SÖMNDATA Baserat på anamnes och vid behov en polysomnografisk (EEG, EOG, EMG) sömnregistrering kan patienten informeras om hur den egna sömnen ser ut. Ofta kan man här visa att patienten överskattar sin sömnstörning och detta faktum, tillsammans med försäkran om att man inte alltid behöver åtta eller sju timmars sömn, utan kan klara sig med väsentligt mindre, kan ofta ge positiva effekter. SÄNGTIDSRESTRIKTION Sängtidsrestriktion används för att öka sömnbehovet. Metoden är baserad på att patienten för en sömndagbok med tider för insomnande, uppstigande och övriga uppvaknanden. Med hjälp av den uppskattade totala effektiva sömntiden kommer man överens om att begränsa tiden i sängen till just den effektiva sömntiden sällan dock mindre än sex timmar. Detta genomförs under ett par dygn, varefter en utvärdering genomförs. Om god sömnkvalitet uppnåtts kan man försiktigt öka på tiden i sängen tills en rimlig balans uppnåtts. STIMULUSKONTROLL Med stimuluskontroll avser vi här metoder för att eliminera stimuli som kan störa insomnandeprocessen. I samband med sänggåendet är det t ex viktigt att inte använda sovrummet till något annat än sömn (eller sex). Avsikten är att ställa in kroppen på att enbart sova. Detta innebär att man bör undvika att titta på TV, äta, arbeta, läsa, lyssna på radio o s v i sängen - såvida man inte hör till den grupp som kan använda en tråkig bok eller sövande musik för att somna. I detta ingår också att undvika att ta problem med sig i sängen. Många hävdar att sömnen är en pålitlig problemlösare och har förmodligen rätt i det, men metoden lämpar sig knappast för människor med insomningsproblem. Femton

16 Det omvända är snarare att rekommendera. Man bör alltid se till att avsluta arbete och andra viktiga aktiviteter minst någon timme före sänggåendet. Den sista timmen behövs för att varva ned och ställa in kroppen på sömn. Lämpliga aktiviteter kan vara TV-tittande, läsning och liknande. För att bli av med envisa tankeproblem kan man lägga sig till med en rutin som t ex att formellt lägga av sig problem utanför sovrumsdörren. Man kan också ha en tid på kvällen då man skriver ned problem och tänker igenom dem ordentligt långt innan man går till sängs. På det sättet kan man hänvisa alla uppdykande problem till problemhanteringstiden för att slippa sysselsätta hjärnan med dem vid sänggåendet. Om insomnandet misslyckas bör man avbryta sömnförsöket, stiga ur sängen och göra något annat tills dess att sömnigheten infinner sig. Avsikten är att bryta den uppvarvningsprocess och oro som omger det misslyckade sömnförsöket. AVSLAPPNING Avslappning är ett effektivt sätt att befordra god sömn och de flesta metoder fungerar väl. Progressiv avslappning innebär att man går igenom muskelgrupperna en efter en; från panna till fötter. Man spänner och slappnar av, spänner och slappnar av. Det krävs flera dagars övning innan effekterna blir märkbara. Autogen träning innebär att man tänker sig in i muskel efter muskel och känner hur den blir tyngre och tyngre, alltmer avslappnad osv. Yoga och transcendental meditation är andra tekniker som kan användas för avslappning. RYTMOMSTÄLLNING Försenad sömnfas (att vara extrem kvällsmänniska) kan behandlas genom ljusbehandling på morgonen (1-2 timmar i 2000 Lux mellan 7-9 på morgonen. Detta kombineras med att patienten undviker ljus på eftermiddag/kväll (mörka solglasögon vid utevistelse) och försöker tidigarelägga sänggåendet jämfört med tidigare beteende. Tupplurar under dagen skall undvikas. Ljusbehandling kan också användas för att behandla problem orsakade av jet-lag. Vill man ställa om till amerikansk västkusttid (sex timmar efter svensk tid) kan man använda ljusbehandlingsmetoder två till tre dagar före avresan, men då sätta in behandlingen sent på kvällen före avresa. Detta kombineras med att man förlänger morgonsömnen och undviker ljus de första timmarna på morgonen. Den som till exempel vill anpassa sig till japansk tid (åtta timmar före svensk tid) använder i stället ljusbehandling på morgonen tre dagar före avresa och flyttar tiden en timme tidigare per dag. På samma sätt måste starkt ljus undvikas på eftermiddagen och kvällen. Sexton

17 Sömnhygien Patienten informeras här om förutsättningarna för god sömn och i synnerhet om de åtgärder patienten behöver vidta för att förbättra den egna sömnen. SOVRUMMET Det finns en rad förutsättningar för god sömn och vakenhet som gäller för alla, oavsett arbetstider. - Det viktigaste rådet är sannolikt att sova i ett rum som är tyst. Ljudstörningar uppstår redan vid db (lågmält prat) och har den största störeffekten om ljudet är oregelbundet och disharmoniskt. Ljudstörningar är förstås mest framträdande för individer med udda tider. - Sovrummet måste också vara mörkt under huvuddelen av sömnen. Mörkret är lätt åstadkommet med en högklassig och tättslutande rullgardin, kanske kompletterat med en sovmask (ett stycke tätt tyg som täcker ögonen). - Sovrummet måste vara svalt ( C) för att sänka kroppstemperaturen. Ett öppet fönster är sannolikt nödvändigt, även på vintern. En fördel är om sovrummet har separat värmeanläggning och/eller luftkonditionering. - Sängen bör vara av god kvalitet och lagom mjuk och följsam. Skumgummimadrasser på hårt underlag förefaller inte vara idealiska för god sömn. Storleken bör tillåta att man vrider sig utan att komma i kontakt med sängens kanter. Detta innebär att bredden skall vara minst kroppsbredden plus minst 40 cm och längden vara kroppslängden plus minst 20 cm. Syntetmaterial i lakan kan försvåra kroppens värmeavgivning - bomull eller linne är att rekommendera. Lakanen bör också manglas eftersom detta ger en bättre fuktupptagning och avkylning. SOVBETEENDET - Viktig är också attityden till sovandet. Den som anstränger sig att sova minskar därmed sina förutsättningar att somna. Detta, tillsammans med det faktum att man klarar sig långa perioder med mycket lite sömn, gör att man bör ta lätt på tillfälliga svårigheter att sova. Det gör inget om man inte får hela sin normala sömndos! Det man inte får en natt kan man ta igen nästa natt eller natten därpå. - En förutsättning för god sömn är regelbundna sömntider. Orsaken är att en god sömn förutsätter att ett visst sömnbehov byggs upp och man måste undvika att sova för länge. Detta orsakar ett minskat sömnbehov och därför en minskad hjälp med insomnandet nästa kväll. Av samma skäl är förstås tupplurar olämpliga för den som har svårt att sova. För dem som sover bra är dock tupplurar (på eftermiddagen) en god idé om man vill höja sin vakenhetsnivå. Sjutton

18 - Man bör också exponera sig för starkt ljus (utomhusljus) minst någon halvtimme varje morgon för att förstärka sin dagorientering. På samma sätt bör man undvika att exponera sig för starkt ljus sent på kvällen. ÄTANDE OCH DRICKANDE - Några timmar före sänggåendet bör man undvika kaffe, te och coladrycker, som allihop verkar uppiggande. Människor är dock olika känsliga för koffein - redan morgonkaffet kan påverka nattens sömn hos känsliga individer. - Alkohol underlättar visserligen insomnandet men leder till sömnstörningar senare - framför allt uppvaknanden. Alkohol ger också genom avslappningseffekterna en större benägenhet för snarkning och sömnapné. Båda dessa tillstånd stör återhämtningen under sömnen. Alkohol i kombination med kaffe ger förvärrade sömnstörningar. - Man bör inte gå och lägga sig hungrig eftersom tom mage och låga blodsockernivåer leder till aktivering och minskade förutsättningar för insomnande. Vilken mat som ger den bästa effekten är inte övertygande påvisat, men den bör vara lättsmält och rik på kolhydrater. AKTIVITET/MOTION Fysisk aktivitet befordrar sömnen om den genomförs med måttlig intensitet och avslutas åtminstone två timmar före sänggåendet. En lång promenad är väsentligt mycket bättre än en kort, intensiv löprunda - åtminstone ur sömnsynpunkt - och en lagom dos fysiskt arbete under dagtid motverkar dålig sömn. Orsaken till motionseffekten är att ämnesomsättningen höjs och att den efterföljande vasodilatationen hjälper till att sänka ämnesomsättningen mer än vanligt. SAMMANFATTNING AV GRUNDFÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR GOD SÖMN Ett tyst, mörkt och svalt rum med en god säng. Undvikande av koffeinhaltiga drycker, alkohol och tobak. Regelbundna sovvanor med måttliga mängder sömn. Fysisk aktivitet med ordentlig ljusexposition dagtid. Stresskontroll, sömnrutiner och stimuluskontroll i sovrummet. Arton

19 REFERENSER 1. Bonnet M H. Memory for events occurring during arousal from sleep. Psychophysiology 1983; 20: Bonnet M H and Moore S E. The threshold of sleep: perception of sleep as a function of time asleep and auditory threshold. Sleep 1982; 5: Wegmann H M and Klein K E. Jet-lag and aircrew scheduling. In: S. Folkard, T.H. Monk, (Eds). Hours of Work. John Wiley, Chichester, 1985: LITTERATUR Kryger M H, Roth T and Dement W C. Principles and Practice of Sleep Medicine. Philadelphia, W.B. Saunders Company 1994:1067. Roth T. New trends in insomnia management. Journal of Psychopharmacology1999; 13 (4 suppl 1): Morin C M, Hauri P J, Espie C A, Spielman A J, Buysse D J and Bootzin R R. Nonpharmacologic Treatment of Chronic Insomnia. Sleep 1999; 22: Bonnet M H and Arand D L. Hyperarousal and insomnia. Sleep Medicine Reviews 1997; 1: Illustratör: Lennart Molin Författare: prof Torbjörn Åkerstedt Innehållet uttrycker författarens egna åsikter och behöver inte nödvändigtvis överensstämma med Cederroths uppfattning. Upplands Väsby 2001.

20 Cederroth utvecklar, tillverkar och marknadsför bl a naturläkemedel och naturmedel. Dominerande behandlingsområden är prostata och urinvägarna, mage/ tarm samt sömnproblem och oro. Produkterna tillverkas enligt internationell läkemedelsstandard (GMP) vilket kontrolleras av Läkemedelsverket. Under begreppet Cederroth Utbildning erbjuder vi information och utbildning inom de områden som har anknytning till våra produkter inom hälsa och egenvård. Cederroth AB, Box 715, Upplands Väsby. Tel Admedia -2001

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn Stressforskningsinstitutet En introduktion till sömn Sömnen är viktig för hur vi mår och för att orka med att vara aktiv under dagen på

Läs mer

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Christina Leg. sjuksköterska, distriktssköterska, medicine doktor (KI) Akademiskt primärvårdscentrum (Region Stockholm) Vad är sömn?

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005 Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt

Läs mer

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola SÖMNSKOLA Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola Agenda Lite sömnkunskap Sömnproblem och vad som vidmakthåller Hur kommer man till rätta med sömnproblem?

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Faktorer som påverkar din sömn

Faktorer som påverkar din sömn Faktorer som påverkar din sömn Nedan presenteras sådant som kan vara bra att känna till för att ha möjlighet att påverka sin sömn. Efter varje del ber vi dig att reflektera över hur det ser ut för dig

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne

Läs mer

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05 Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

SÖMNEN VÅR VIKTIGASTE KÄLLA TILL ÅTERHÄMTNING Giorgio Grossi, Stiftelsen Stressmottagningen

SÖMNEN VÅR VIKTIGASTE KÄLLA TILL ÅTERHÄMTNING Giorgio Grossi, Stiftelsen Stressmottagningen SÖMNEN VÅR VIKTIGASTE KÄLLA TILL ÅTERHÄMTNING Giorgio Grossi, Stiftelsen Stressmottagningen Olika former av återhämtning dagliga pauser, helgvila, semester m fl - ger kroppen möjlighet att återställa balansen

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen. Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.

Läs mer

Vissa måste vaka när andra måste sova

Vissa måste vaka när andra måste sova Vissa måste vaka när andra måste sova Arne Lowden Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet Sömnbesvär i Sverige Män Kvinnor 50 Män 50 Kvinnor 40 40 75-84 30 30 65-74 20 75-84 65-74 20 45-65 10

Läs mer

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor

Läs mer

Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet

Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet Jet-lag, sömn och trötthet Jet-lag orsakas av resor över tidszoner vilket innebär att efterföljande arbete eller

Läs mer

Det är inte av en slump vi sover bort 1/3 av dygnet. Naturen är rationell och allt för att

Det är inte av en slump vi sover bort 1/3 av dygnet. Naturen är rationell och allt för att 1 Vad vet vi om sömnen? Det är inte av en slump vi sover bort 1/3 av dygnet. Naturen är rationell och allt för att maximera artens överlevnad. Sömnens funktion är egentligen enkel. Det vi förbrukat och

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning Stressforskningsinstitutet Trötthet och återhämtning Alla klagar över trötthet och andelen trötta i befolkningen har ökat dramatiskt de

Läs mer

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka

Läs mer

Introduktion. Tillfälle två: räkna ut sömneffektivitet, sätta rimliga mål, hantera oro, beteendetekniker.

Introduktion. Tillfälle två: räkna ut sömneffektivitet, sätta rimliga mål, hantera oro, beteendetekniker. Introduktion Kursen grundar sig i KBT-kognitiv beteendeterapi (egen) analys av vilka beteenden och vad i livssituationen som bidrar till sömnproblemen. Tillfälle ett: sömnteorier, start registreringar.

Läs mer

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren Sömnbesvär i Sverige Sömnbesvär - och behandlingsmetoder 5 4 Män 5 4 Kvinnor 75-84 3 3 65-74 Vänersborg 29 nov 212 2 75-84 65-74 2 45-65 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet www.kbtcentralen.se

Läs mer

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden Sömnguiden Den lätta vägen till bättre sömn 1 Hej! Sömnproblem är 2000- talets folksjukdom. Dålig sömn går hand i hand med depression, ångest, oro, smärta, stress och även kroppsliga sjukdomar. Det har

Läs mer

Sömn Sömnen är centrala nervsystemets återhämtningstillstånd En viktig källa till välmående

Sömn Sömnen är centrala nervsystemets återhämtningstillstånd En viktig källa till välmående Sova & Vila Sömn Sömnen är centrala nervsystemets återhämtningstillstånd En viktig källa till välmående Sömnen är centrala nervsystemets återhämtningstillstånd och innebär en dramatisk fysiologisk omställning.

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling

Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling Anders Svensson, MD PhD Sr Medical AdvisorJanssen-Cilag AB 1 Insomnia är vanligt 20-45% av den vuxna befolkningen har sömnsvårigheter någon

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

sö mn Ursula Johansson Karin Birkedahl Måna Jönson

sö mn Ursula Johansson Karin Birkedahl Måna Jönson om sö mn Ursula Johansson Karin Birkedahl Måna Jönson Litteratur: Torbjörn Åkerstedt: Sömnens betydelse för hälsa och arbete Karolinska Institutets sömnskola OM SÖMN SÖMN ÄR EN BIOLOGISK GRUNDFUNKTION

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Jet-lag, sömn & trötthet

Stressforskningsinstitutets temablad Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutets temablad Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet 1 Jet-lag, sömn och trötthet Typiska jet-lagproblem är att sömnen blir avbruten, trötthet, hunger eller att toalettbehov

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Jet-lag, sömn och trötthet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Jet-lag, sömn och trötthet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Jet-lag, sömn och trötthet Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Sömn Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland

Läs mer

SÖMN:RISKFAKTOR OCH FRISKFAKTOR

SÖMN:RISKFAKTOR OCH FRISKFAKTOR SÖMN:RISKFAKTOR OCH FRISKFAKTOR Magdalena Grundin Leg Arbetsterapeut Närhälsan Gibraltar Rehabmottagning 2018-03-05 1 Sömnbesvär symtom på stress, ångest, depression, psykos Fysiska orsaker Tex smärta,

Läs mer

Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt

Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt Variera dina arbetspass Tänk på att undvika mer än fyra pass av samma sort i följd. Helst färre än fyra nattpass i rad. Kvällspass bör

Läs mer

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Monica Bergqvist leg. Sjuksköterska, med.dr Monica.e.bergqvist@sll.se Sömnstörningar Sömnen påverkar upplevelsen av smärta immunförsvaret, humöret, kognitionen

Läs mer

Biologiska Rytmer och Sömn

Biologiska Rytmer och Sömn Biologiska Rytmer och Sömn John Axelsson Karolinska Institutet, Dept of Clinical Neuroscience Section for Psychology & Osher Center for Integrative Medicine john.axelsson@ki.se Dagens mål Fokus på homeostasbegreppet

Läs mer

SKIFTNYCKELN OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN

SKIFTNYCKELN OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN SKIFTNYCKELN 24 18 6 12 OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN 18 24 12 6 INNEhåLL om SkiFTarbeTe och bättre HÄlSa 4 DYGNSrYTMeN vår inbyggda klocka 5 kroppen påverkas

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Dagens innehåll Frågor från förra tillfället? VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2. Habiliteringen

Dagens innehåll Frågor från förra tillfället? VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2. Habiliteringen Habiliteringen VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2 Frågor från förra tillfället? Dagens innehåll 1. Sömnhygien- vad är det? 2. Stöd för god sömnhygien 3. Genomgång av sömnträningsprogram 4. Hemuppgift

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP 1. Manus: Det första bildspelet i serien från QLeva handlar om hur du bäst tar hand om din kropp för att vara på topp. Sömnen är en viktig faktor

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Metoder för att studera sömn. Martin Ulander

Metoder för att studera sömn. Martin Ulander Metoder för att studera sömn Martin Ulander Hur mäts sömn? Observation Av andra (t ex små barn och insekter) Av individen själv Objektiv mätning Direkta metoder, dvs man mäter de neurofysiologiska skeenden

Läs mer

Värt att veta om din sömn och sömnbesvär

Värt att veta om din sömn och sömnbesvär Värt att veta om din sömn och sömnbesvär Inledning Vuxna behöver i allmänhet mellan 6 9 timmars sömn per dygn för vila, återhämtning och bearbetning av intryck. Sömn behovet byggs upp av vakenhet, vilket

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

Att förebygga ohälsa i skiftarbete

Att förebygga ohälsa i skiftarbete Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapportnummer: 30 Att förebygga ohälsa i skiftarbete - med tyngdpunkt på sömn och stress Författare: Sammanfattning

Läs mer

Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie

Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie Dr Mahira Tuzlak -Karic Företagshälsan Arlöv-Lomma AB Badhusvägen 3 23237 Arlöv Mobiltelefon 073-659 15 63 E-post: mahira.karic@bredband.net

Läs mer

Visst påverkar ljuset hur vi mår

Visst påverkar ljuset hur vi mår Visst påverkar ljuset hur vi mår Arne Lowden Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet Sömnbesvär i Sverige Män Kvinnor 50 Män 50 Kvinnor 40 40 75-84 30 30 65-74 20 75-84 65-74 20 45-65 10 45-65

Läs mer

Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre

Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre Sov gott En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre Sov gott En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre SOV GOTT ÄR EN SAMPRODUKTION MELLAN LÄKEMEDELSKOMMITTÉERNA I VÄSTMANLANDS

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller

Läs mer

Om sömn och sömnsvårigheter hos barn och unga med flerfunktionsnedsättning och deras föräldrar

Om sömn och sömnsvårigheter hos barn och unga med flerfunktionsnedsättning och deras föräldrar Om sömn och sömnsvårigheter hos barn och unga med flerfunktionsnedsättning och deras föräldrar Mirjam Ekstedt, Professor, sömnforskare, Linnéuniversitetet, Karolinska Institutet mirjam.ekstedt@ki.se 070-3185

Läs mer

SÖMNSKOLA Sov bra utan sömnläkemedel

SÖMNSKOLA Sov bra utan sömnläkemedel SÖMNSKOLA Sov bra utan sömnläkemedel i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: informationsavdelningen, 036-32 40 00 och läkemedelskommittén i Jönköpings

Läs mer

Sju misstag som förstör din sömn och hur du kan göra någonting åt dem

Sju misstag som förstör din sömn och hur du kan göra någonting åt dem Sju misstag som förstör din sömn och hur du kan göra någonting åt dem En rapport från Somncoach.se Inledning Tidningar, hemsidor och andra medier vimlar i dag av tips på hur du kan förbättra din sömn.

Läs mer

Utprovning och bedömning vid förskrivning av tyngdtäcke

Utprovning och bedömning vid förskrivning av tyngdtäcke RUTIN 1 (10) Innan följande faser aktualiseras skall kriterierna i behovstrappan vara uppfyllda. 1. Datainsamling; Intervju kring sömn Börja med att kartlägga personens sömn, sömnmönster och sömnvanor.

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

känslan av att vakna utvilad

känslan av att vakna utvilad känslan av att vakna utvilad Sömnen fysiskt, mentalt och socialt viktig Sömnen ger viktig återhämtning för hjärna och kropp. Läkarvetenskapen har funnit en möjlig koppling mellan sömnbrist och flera stora

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Sömndagbok. Sömndagbok, exempel. Sömndagbok Lästips: Interventioner

Sömndagbok. Sömndagbok, exempel. Sömndagbok Lästips: Interventioner Sömninsatser för barn med diagnos inom autismspektrumet 23 november 2016, Forum Funktionshinder Lästips: www.autismforum.se www.eckerberg.se Dag Strömberg leg logoped, cert beteendeanalytiker (BCBA) Autismcenter

Läs mer

Pilotstudie Kedjetäcket

Pilotstudie Kedjetäcket Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i

Läs mer

Tips från forskaren Hösten

Tips från forskaren Hösten Tips från forskaren Hösten Stressforskningsinstitutet Hösten Här listas forskarnas tips kring hur man bäst hanterar höstens mörker. Expertens tips inför mörka hösten Forskare Göran Kecklund berättar hur

Läs mer

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa? Arbetstider + återhämtning = hälsa? Sammanfattning Genom medvetandegörande av faktorer som påverkar hälsa, kan vi via beteendeförändringar påverka densamma Riktad utbildning som har stora hälsoeffekter

Läs mer

9. Hur många timmar sover du i genomsnitt under ett dygn inklusive tupplurar?

9. Hur många timmar sover du i genomsnitt under ett dygn inklusive tupplurar? Sömnutredning Läs hela frågan innan du besvarar frågan. Välj rätt alternativ eller skriv in den efterfrågade uppgiften för de tre senaste månaderna. Markera också om svaret är nekande. 1. Datum för ifyllande

Läs mer

En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre. Sovgott

En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre. Sovgott En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre Sovgott Sov gott En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre SOV GOTT ÄR REVIDERAD 2015 PÅ UPPDRAG AV REGIONALA LÄKEMEDELSRÅDET I

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Zopiclone Orion Datum: 16.11.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Sömnlöshet är en vanlig

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Sex veckor till bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet MANUAL Det är ingen lätt konst att sova. För att bemästra den måste man vara

Läs mer

Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet

Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet 1 Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet Vi sover 25-30 år av livet. Är det nödvändigt? Är det ett lyxproblem att inte sova så bra? Vi köper sömnmedel för cirka 300

Läs mer

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

God natt, Alfons Åberg

God natt, Alfons Åberg God natt, Alfons Åberg Sömn under förskoleåren En livsviktig återhämtning och en källa till stress 1 Sömnens fysiologi 2 Sömnens fysiologiska effekter Kroppstemperatur går ned Stresshormoner minskar Tarmar

Läs mer

Sömnguiden. Egenbehandling för sömnproblem

Sömnguiden. Egenbehandling för sömnproblem Sömnguiden Egenbehandling för sömnproblem Sömnguiden, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till Sömnguiden!... 3 Sov bra utan sömnmedel... 3 Sömnmedel ger ingen varaktig lösning... 4

Läs mer

Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus

Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus Arne Lowden, docent, sömnspecialist arne.lowden@stress.su.se Besök oss på www.stressforskning.su.se 1 Motmedel

Läs mer

SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum, 2007-05-03

SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum, 2007-05-03 SÖMN Ulrika Lång Autismforum, 2007-05-03 SÖMN Vanligt med sömnproblem hos småbarnsfamiljer I vår kultur kan man inte vara vaken på natten 6-åringar sover 10-11 timmar Sömndjupet varierar under natten mer

Läs mer

Arne Lowden, ljus- och sömnforskare Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet E-post: Web:

Arne Lowden, ljus- och sömnforskare Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet E-post: Web: Ljusprojekt SU Arne Lowden, ljus- och sömnforskare Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet E-post: arne.lowden@su.se Web: www.stressforskning.su.se 1 Folkhälsomyndigheten Projekt Ljuset i Kiruna

Läs mer

Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre

Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre Sov gott En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre 1 Innehåll Sov bra utan sömnmedicin...3 Fem sömnstadier... 5 Hur länge behöver vi sova?... 5 Ju äldre desto mer lättväckt... 6 Sjukdomar

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN

INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Göteborg INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN UNDERLAG TILL FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC LEG. PSYKOLOG ANNA BIRBRAJER LEG. PSYKOLOG CHARLOTTA LUNDGREN NOVEMBER

Läs mer

Sömnfysiologi. Varför är jag så trött?

Sömnfysiologi. Varför är jag så trött? Sömnfysiologi Varför är jag så trött? Vad är sömn? Sömn är en lätt reversibelt, tillfälligt tillstånd av förändrat medvetande. Det är ett långvarigt vilotillstånd när kroppen är avslappnad och inte har

Läs mer

Rast och ro Om stress och återhämtning

Rast och ro Om stress och återhämtning Rast och ro Om stress och återhämtning Maria Nordin Docent Institutionen för psykologi 1 Denna föreläsning Dagens arbetsliv av sömnproblem Dagens arbetsliv 2 Det gränslösa arbetslivet (Allvin m fl 2011)

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

...Sov bra. utan sömnmedicin

...Sov bra. utan sömnmedicin ...Sov bra utan sömnmedicin Denna broschyr är gjord för dig som oroar dig över din sömn. Den är anpassad till Blekinge av länets Läkemedelskommitté efter förlaga från andra landsting. Här finns fakta kring

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Innehåll. Inledning Slutkommentarer Referenser och vidare läsning Register Illustrationer

Innehåll. Inledning Slutkommentarer Referenser och vidare läsning Register Illustrationer Innehåll Inledning.... 5 kapitel 1 Drömmar och simuleringar.... 7 kapitel 2 Är materien verklig?... 43 kapitel 3 Är personer verkliga?... 77 kapitel 4 Är tiden verklig?... 109 Slutkommentarer... 143 Referenser

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

...Sov bra. utan sömnmedicin

...Sov bra. utan sömnmedicin ...Sov bra utan sömnmedicin 1 2 ...Sov bra utan sömnmedicin Denna broschyr är gjord för dig som oroar dig över din sömn. Den är anpassad till Blekinge av länets Läkemedelsskommitté efter förlaga från andra

Läs mer

Sömnkartläggning. Bilaga 1

Sömnkartläggning. Bilaga 1 Bilaga 1 Sömnkartläggning Anita Persson, Nybro kommun 2017-05-01 Einar Ljungström, Kalmar kommun Jenny Blomqvist, Oskarshamns kommun Pernilla Forssander, Västerviks kommun Namn: Datum: Funktionsnedsättning:

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre.

Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre. Sov gott En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre www.rvn.se Innehåll Fakta om sömn 4 Sömnskolan steg 1 Skriv sömndagbok 7 Varför har du svårt att sova? 8 Granska din dag 8 Allmänna råd

Läs mer