Sömnmönster hos barn med

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sömnmönster hos barn med"

Transkript

1 Sömnmönster hos barn med autism och ADHD Föräldrarnas livskvalitet Hiie Allik överläkare, med dr Psykiatri Nordväst Stockholms läns landsting

2 Disposition Grundläggande om sömn och sömnstörningar Sömn vid ASD (diagnos inom autismspektrum) och ADHD Tidigare sömnstudie vid Astrid Lindgrens barnsjukhus Föräldrarnas livskvalitet vid ASD Om behandlingsprinciper vid störd sömn Fallbeskrivning Frågor

3 Sömn Inget tillstånd av passiv vila, huvuduppgift är att återställa balansen i kroppens organ Ett tillstånd då: nervcellerna i hjärnbarken synkroniseras pågår en intensiv återuppbyggnad av kroppens organ ämnesomsättningen sjunker i hjärnan och kroppen tillväxthormon, testosteron, prolaktin, aldosteron mm insöndras immunsystemet aktiveras

4 Sömn Drömsömnen (REM) kännetecknas av desynkronisering av hjärnans celler, dvs de flesta celler fungerar nästan som under vakenhet och är mycket aktiva REM-sömnen behövs för att konsolidera, befästa våra minnen, framförallt procedurminnet Hjärnan är vaken under REM-sömnen, men interagerar inte med omgivningen, utan producerar sin egen verklighet i drömmen

5 Hur mycket sömn vi behöver? Nyfödda barnet t 5-årig 10 t 10-årig 8-10 t 16-årig 7-8 t Vuxen 6-9 t Giraffer 2 t Katter 12 t Hästar 3 t

6 Reglering av sömn-vakenhet Dygnsrytmen regleras såväl av inre, biologiska, som av yttre faktorer Den biologiska klockan, ljuskänsliga "kärnor" i hjärnans hypothalamus, styr vår dygnsrytm till en 24-timmars rytm Under den mörka delen av dygnet sjunker kroppstemperaturen och halten av mörkerhormonet melatonin är ökad

7 Reglering av sömn/vakenhet

8 Förutsättningar för bra sömn Tillräcklig föregående vakenhet och aktivitet Nedvarvning innan sängdags Upplevelse av yttre och inre säkerhet God hälsa, utan medicinska problem Minimala förändringar under natten (hjärnan kan annars registrera förändringar och tolka dem som fara)

9 Försämrad dagsform, med uppmärksamhetsbrist, oro, hyperaktivitet, känslighet Trötthet, dagsömnighet Sömnbrist, sömnproblem hos barnet Föräldrarnas stress, störd sömn, försämrad livskvalitet Effekter på kroppens funktioner (bl a försvagat immunförsvar)

10 Sömnproblem Insomni: svårigheter att somna och/eller sova, för tidigt morgonuppvaknande Dygnsrytmstörning: oregelbunden, för tidig- eller försenad sömnfas Parasomni: fenomen som stör sömn: sömngång, mardrömmar, nattskräck Hypersomni: dagsömnighet och onormalt sömnbehov Snarkning och andra sömnrelaterade andningsstörningar

11 Restless legs Ett tillstånd av starkt behov av att röra på benen och obehagliga förnimmelser i benen ( myrkrypningar ) i samband med sänggåendet (och vid vila) Insomningen blir ofta störd vid restless legs Förekommer hos fem-tio procent av befolkningen Förefaller vara kopplat till låga nivåer av järn och dopamin

12 Sömngång Återkommande episoder då personen stiger upp ur sängen under sömnen och går omkring Vanligen under den första tredjedelen av sömnperioden Är inte särskilt mottaglig för omgivningens försök till kommunikation (medvetandet sover, men motoriken är vaken ) Minns inte alls episoden dagen efter

13 Mardrömmar Återkommande uppvaknande med detaljerat minne av utdragna och extremt skrämmande drömmar, som vanligtvis innehåller hot mot liv, säkerhet eller självkänsla När personen har vaknat upp från en mardröm, blir han/hon snabbt orienterad och klar Vanligen under den andra halvan av sömnperioden (REM-sömn) Alla har mardrömmar ibland, men mycket mardrömmar kan tyda på stress, ohälsa eller posttraumatiskt stressyndrom

14 Nattskräck Återkommande episoder av tvärt uppvaknande som inleds med ett panikartat skrik Vanligen under den första tredjedelen av sömnperioden Intensiv rädsla, snabb andhämtning och svettningar vid episoderna Är svårtröstad, minns inte episoder senare

15 Hur vanligt det är att barn har störd sömn? Protesterar vid läggdags 27% Insomni 11% Nattliga uppvaknanden 6% Uppstigningssvårigheter 17% Dagsömnighet 17% Nattskräck 1% Enures 3% Sömngång 1% 5-12 åriga barn, minst 3 ggr/vecka Blader 1997

16 Orolig natt och orolig dag Smedje Procent barn med beteendeproblem barn med så många sömnstörningar (x/14) >7 Smedje 2000.

17 ASD: diagnos inom autismspektrum* Genomgripande störning i barnets utveckling med: Begränsad kontaktförmåga Begränsad kommunikationsförmåga Begränsad beteenderepertoar *Autism, Aspergers syndrom, Atypisk autism (tidigare)

18 Prevalens av ASD Bredare diagnoskriterier Förbättrad observans Troligen inte genuin ökning Numera anses ca 50% av barn med PDD vara normal- begåvade PDD Pervasive Developmental Disorder före 1980 Per 1000 barn PDD Rutter 2005

19 Autism - annorlunda tolkning av sinnesintryck: Överkänslig eller mindre känslig mot: Visuella Hörsel- Känsel- Balans- Smak- Smärt- Tids- och rumsrelaterade Sömn-relaterade stimuli

20 ASD Annorlunda tolkning av sinnesintryck Oförmåga att förstå sociala regler, signaler Förvirringsepisoder stress, ångest Avvikande beteende

21 Autismspektrum Störning i mognadsprocessen av monoaminer? Serotonin: viktig för sinnesstämning, reglering av sömnvakenhet. Melatonin produceras av serotonin Dopamin: reglering av motorisk kontroll, sensorisk perception, hormonutsöndring Norepinephrin, epinephrin: reglering av sömn-vakenhet, aktivitetsnivå, uppmärksamhet, minne

22 Inre faktorer som kan orsaka sömnproblem Svårighet att förstå och använda sociala signaler för att synkronisera sin sömn-vakenhetsrytm (avvikande hjärnfunktion) Annorlunda tolkning av sinnesintryck Avvikande i melatoninets produktion? Psykisk ohälsa: ångest, depression, ängslan, tvångstankar, hyperaktivitet Hereditet, medicinska problem (allergi, kramper, gastroesofagal reflux) Primär sömnstörning ( sprattel i benen nattetid )

23 Yttre faktorer Omgivning Familjesituation Miljö (störande), sömnrutiner Sömnhygien

24 Melatonin Ett hormon som utsöndras via epifysen främst nattetid Involverat i kontroll av dygnsrytmen Bildas genom enzymatisk omvandling av aminosyran tryptophan

25 Bakomliggande riskfaktorer Sömnproblem vid autism Framkallande faktorer Bevarande faktorer

26 Allmänna riskfaktorer för sömnproblem Tvångstankar Ångest, oro Depression, rädsla Svårigheter att förstå sociala regler Besvärlig livssituation Sömnstörning (försenad sömnfas, restless legs)

27 Direkt framkallande faktorer Akut stress Störande miljöfaktorer (t ex buller eller ljus) Sena tupplurar under dagen

28 Faktorer som gör att sömnproblemen fortsätter Dålig sömnhygien, sömnvanor Intag av koffein kaffe, cola-drycker, choklad sent på kvällen Fel sömn-kognition ( jag kan inte somna )

29 Sömnstörning vid ASD Insomningssvårigheter Nattliga uppvaknanden med svårigheter att somna om Oregelbundet sömn-vakenhetsmönster Kortare sömntid För tidigt morgonuppvaknande Dagsömnighet Richdale et al 1995, Patzold et al 1998, Paavonen et al 2003, 2007, Tani et al 2003, Allik et al 2006, 2008

30 Sömn vid ADHD 25-50% av barnen med ADHD har sömnproblem Låg tolerans för sömnbrist, högre skolfrånvaro Fördröjd insomning och orolig sömn vanligaste Motstånd mot att lägga sig Morgon- och dagsömnighet, svårigheter att vakna Restless legs, hos 44% av barn med ADHD Weiss et al 2010, Picchietti et al 2011, Sung et al 2008

31 Avhandling Asperger syndrome and high-functioning autism in school-age children the children s sleep and behaviour, and aspects of their parents well-being Hiie Allik 2006 Karolinska Institutet

32 Frågeställningar Är AS eller HFA i skolålder förenat med ett sömnmönster som avviker från sömnmönster hos utvecklingsmässigt normativa kontrollbarn? (Delarbete I) Har barn med AS/HFA högre förekomst av insomni än kontrollbarn? Finns samband mellan insomni och beteendeproblem dagtid hos barn med AS/HFA? (II) Hur förändras sömnmönstret hos barn med AS/HFA över tid? (III) Är hälsorelaterad livskvalitet hos föräldrar till barn med AS/HFA sämre än livskvaliteten hos föräldrarna till kontrollbarnen? (IV) AS Aspergers syndrom HFA högfungerande autism

33 Selektion 86 omedicinerade fall kontaktades skriftligen 36 fall accepterade journalgenomgång 4 exkluderades 32 fall Förnyad diagnostisk värdering Kontroller rekryterades via skola 32 fall: 19 AS, 13 HFA 32 kontroller

34 De här var med i studien: Klinisk dgn: Aspergers syndrom, född Utan komorbida somatiska diagnoser (epilepsi) Utan farmakologisk behandling Friska barn som jämförelsegrupp Född Utan somatiska eller psykiska diagnoser Samma bostadsort som barn med Aspergers syndrom

35 Metoder för mätning av sömnmönster Aktivitetsmätning med aktigraf (se bild) under en vecka Sömndagbok ifylldes av föräldrar Sömnenkät Barn och sömn Actiwatch, Cambridge Neurotechnology

36

37 Metoder för mätning av beteende, hälsa Frågeformuläret Styrkor och svårigheter hos barn SDQ (Goodman) Autism Spectrum Screening Questionnaire ASSQ (Ehlers) SF-12 Hälsoenkät (the 12-item Short-Form Health Survey)(föräldrarnas livskvalitet)

38 I Resultat Sömnenkät Det var vanligare med föräldrarapporterade sömnproblem hos barn med AS/HFA (19 vs. 3 kontrollbarn) 12 hade insomningssvårigheter, 2 hade nattliga uppvaknanden med svårigheter att somna om

39 I Resultat Sömndagbok, aktigrafi Barn med AS/HFA gick till sängs tidigare, behövde längre tid för att somna; något sämre sömnkvalitet och sömn-effektivitet Båda grupperna somnade och vaknade senare på helger; mindre uttalat i AS/HFA gruppen inga skillnader mellan barn med AS/HFA och kontrollbarn och mellan skol- och helgdagar avseende: sömnlängd, antal av nattliga uppvaknanden mellan barn med AS och barn med HFA

40 II Resultat Sömnenkät: Barn med AS/HFA hade betydligt oftare insomningssvårigheter, nattliga uppvaknanden med svårigheter att somna om, och var sömniga eller ur gängorna på dagtid pga dålig sömn 10 barn i AS/HFA gruppen (31.2%) vs. 0 i kontrollgruppen uppfyllde kriterierna för pediatrisk insomni Av dessa 10 med insomni, hade 7 barn insomningssvårigheter, och 3 hade nattliga uppvaknanden med svårigheter att somna om

41 II Pediatrisk insomni Glaze et al 2002 Insomningssvårigheter eller täta uppvaknanden som definieras som ett problem av föräldern eller av barnet självt; Sömnstörningen försämrar funktion avseende beteende, sinnesstämning eller inlärning; Sömnstörningen beror inte enbart på narkolepsi, andningsrelaterad sömnstörning, störd dygnsrytm eller någon parasomni; Sömnstörningen beror inte på effekten av någon substans ( t ex missbruksdrog, medicinering)

42 II Resultat Barn med insomni Sömnenkät Brukade ha någon hos sig vid insomnandet Visade ångest vid läggdags Sömndagbok, aktigrafi Längre insomningstid såväl på skoldag- som på helgnätter Senare sömnstart på skoldagnätter Senare morgonuppvaknandet på helgerna Kortare sömntid på skoldagnätter

43 II Samband mellan insomni och: Föräldrarapporterade Lärarrapporterade Autistiska symptom Emotionella symptom Social kompetens Hyperaktivitet Emotionella symptom

44 III Longitudinella studien 21 barn med AS/HFA (65.6% av barn som ingick i första studien) 21 friska kontrollbarn (65.6%) följdes upp 2-3 år senare 16 matchade par (50%) Medelålder vid baslinje: 11.1 år, vid uppföljning: 13.7 år Med samma instrument: sömnenkät, sömndagbok och aktigrafi

45 III Resultat Barn med AS/HFA hade: Baslinje: 42 min tidigare sömnstart (helg) 60 min tidigare uppvaknande (helg) Längre insomningstid (skoldag) Lägre sömneffektivitet (skoldag) Uppföljning : Längre nattliga uppvaknanden (helg) Lägre sömneffektivitet (helg)

46 III Resultat Longitudinellt: Båda grupperna somnade 40 min senare vid uppföljningen vaknade min senare vid uppföljningen (helg) kortare sömnlängd vid uppföljningen (skoldag: 80 min; helg: min) Inga skillnader i insomningstiden mellan baslinje och uppföljning

47 t1 Time t2 AS/HFA sd AS/HFA we Controls sd Controls we

48 Att vara förälder till ett kroniskt sjukt eller funktionshindrat barn Få studier som belyser hälsorelaterad livskvalitet hos föräldrar till barn med AS eller HFA, och vad det i övrigt innebär att vara förälder till barn med dessa funktionshinder Mödrar till barn med AS mer stressade, pessimistiska, och deprimerade än barnens fäder Little 2002

49 IV Undersökta grupper AS/HFA grupp: 31 mammor (M = 42.4 år), och 30 pappor (M = 45.6 år) till 32 barn Kontrollgrupp: 30 mammor (M = 40.3 år), och 29 pappor (M = 42.7 år) till 32 barn

50 IV Resultat *Mödrar hade sämre kroppslig hälsa i AS/HFA- än i kontrollgruppen *Däremot inga skillnader mellan index-kontrollgrupp: * i mödrarnas mentala hälsa eller * i fädernas kroppsliga/mentala hälsa

51 IV Resultat Mödrarnas kroppsliga (K) och mentala (M) hälsa var relaterad till barnets beteende/sömn Social kompetens (SDQ) (K+M) Hyperaktivitet/ ouppmärksamhet, uppförandeproblem (SDQ) (M) Sömnmönster (sömndagbok, aktigraf) (M+K) Inget statistiskt signifikant samband påvisades mellan fädernas hälsa och barnets beteende/sömn

52 Konklusioner Barn med AS eller HFA hade annorlunda sömnmönster enligt aktigraf och sömndagbok - särskilt längre insomningstid (I) Barn med AS eller HFA hade en ökad förekomst av insomni (II) Barn med insomni hade mer emotionella, hyperaktivitets- och autististiska symptom (II) Mödrar till barn med AS/HFA hade sämre kroppslig hälsa jämfört med sin make samt jämfört med mödrarna till friska kontrollbarn. Mödrarnas ohälsa var relaterad till beteendeproblem hos barnet (IV)

53 Konklusioner Den longitudinella utvecklingen av sömnmönstret skiljer sig inte mellan barn med AS/HFA och friska kontrollbarn Sömnbedömning skulle ingå till rutinundersökning hos barn med ASD

54 Vid störd sömn: Detaljerad anamnes, beskrivning av sömnmönstret Debut och förlopp av sömnbesvär Läkarundersökning, somatisk hälsa Social anamnes, familjeanamnes, ärftlighet Psykisk hälsa Specifika sömnutredningsmetoder Sömndagbok Polysomnografi (bedömning av sömnstadier) Aktigrafi

55 Detaljerad anamnes av sömnproblemen 1 Vilka sömn-/vakenhetsproblem föreligger? Är sovsituationen i hemmet tillräckligt lugn och trygg? När debuterade problemen? Vilken inverkan har sömnproblemen på barnets resp föräldrarnas välbefinnande? När är problemen som mest, resp minst, uttalade?

56 Detaljerad anamnes av sömnproblemen 2 Vilka åtgärder har man hittills provat för att avhjälpa problemen? Finns det hereditet för sömnstörningar? Hur ser psykosocial och allmän situation i familj och hos övriga vårdgivare ut, med fokus på sömn-/vakenhetsrutiner?

57 Om barnet har störd sömn Se över barnets livssituation Sömnhygien, sömnvanor Dag Strömberg Beteendeförändrande och stödjande behandling Farmakologisk behandling (om det behövs) Tyngdtäcke (kedjetäcke)

58 Behandling av samtidiga symptom Social ångest Rädsla Ängslan Depression Hyperaktivitet Tvångstankar Restess Legs Epilepsi

59 Sömngång och nattskräck Information Undvik sömnbrist Minska skaderisk Väck inte! Agera lugnt under attack! Tänk på att barnet vanligen inte alls minns attacken Schemalagd väckning Kartlägg eventuell psykologisk eller medicinsk problematik I sista hand farmakologisk, symptomatisk behandling

60 Insomningssvårigheter Identifiera bakomliggande riskfaktorer Sömnhygien Kognitiv-beteendeterapeutisk behandling ( jag kan inte somna ) Avslappningsteknik Sömnrestriktion (att senarelägga sänggåendet, så att patienten är sömnig och kan somna utan besvär. Bibehålla regelbunden uppstigningstid)

61 Tonåringar Väldigt många vänder på dygnet i vårt samhälle - inte bara tonåringar med ASD el ADHD Folkhälsoproblem För att en tonåring ska kunna sova på natten, måste han/hon: Vara sömnig Ej ängslan, ångest Vilja vara uppe på dagen

62 Försenad sömnfas ( vänder på dygnet") Sömnhygien Ljusbehandling "Chronoterapi (ändra på sängdags- och uppstigningstiderna)

63 Chronoterapi 1 Om förseningen är mindre än 3 timmar Sängdags- och uppstigningstiden tidigareläggs med 15 min per dag versus 2-3 dagar Uppstigning/sömnmönster under helg ska i detta skede vara samma som under skolvecka Behålla det nya sömnmönstret är krävande

64 Chronoterapi 2 Om förseningen är mer än 3-4 timmar Identifiera tidpunkt när personen vanligen kan somna Sängdags- och uppstigningstiden senareläggs 2-3 timmar/dygn tills sömnmönstret normaliseras Bibehåll sedan detta sömnmönster

65 Mediciner SSRI (antidepressiva) Centralstimulantia (Metylfenidat) eller Atomoxetin ( Strattera) Neuroleptika Betablockerare Antiepileptika Melatonin eller Circadin

66 Melatonin Det finns stöd för melatoninbehandling av kronisk insomni hos barn med neuropsykiatriska funktionshinder, inkl ADHD och ASD När den hjälper mot svåra sömnproblem kan det leda till en flerårig behandling Hjälper inte mot alla sömnproblem Ytterligare forskning behövs för att fastställa optimal dosering och vid vilken tidpunkt man ska ge melatonin Information från Läkemedelsverket 26, 2, april 2015

67 Melatonin Rekommenderas inte till barn < 2 år Initialdos: 2-4 års ålder: 0.5 1mg > 4 års ålder: 1-5 mg (max dos mg) Förskrivning på licens eller på apoteksberedning Kort halveringstid (<1 timme). Circadin: långverkande Melatonin Kan användas vid insomni eller dygnsrytmstörningar

68 Melatonin, förskrivningsmönster i Uppsala län Enkätundersökning i Uppsala län 29 barnpsykiatriker tillfrågades 13 av 14 läkare förskriver melatonin eller circadin till barn som lider av sömnproblem Vanligast vid ASD, ADHD, depression Vanligast från 7 år och uppåt, i dosen 2 mg (2-6 mg) G Haag 2013, examensarbete

69 Tyngdtäcke Pilotprojekt i Västmanland personer mellan åldrar 2-17 år med neuropsykiatriska funktionshinder. 80% pojkar 80% upplever ökad sammanhängande nattsömn 72% upplever bättre insomning 69% upplever ökad kroppslig avslappning 36 personer av 51 som fått tyngdtäcke förskrivet, har det kvar och använder det

70 Tyngdtäcke 21 barn med ADHD (ålder 8-13 år) 21 kontrollbarn Metod: sömndagbok, aktigraf under 28 nätter Använde kedjetäcke under 14 nätter Resultat: kortare insomningstid med kedjetäcke samt bättre beteende dagtid enl lärarrapport Hvolby A, Bilenberg N 2011

71 Jesper 10 år, ovanlig sömnproblematik Redan som spädbarn omvänd dygnsrytm mammas fel? Vid 10 års ålder remitterad till sömnutredningsenheten, narkolepsi? Polysomnografi visade ej narkolepsi - men sömn kl Neuropsykiatrisk utredning visade lindrig utvecklingsstörning, autistiska och andra psykiska symtom, utseende som vid Smith-Magen i syndrom Dygnskurva för melatonin i serum var starkt avvikande

72 Jesper/Melatoninkurva 0,5 0,4 0,3 0,2 0,

73 Jesper åtgärder, effekter information, vila under dagen, anpassad skola (värdefullt) ljusbehandling (hjälpte inte) melatonin till natten (sov mera på natten) - centralstimulantia under dagen (sov mindre på dagen) betablockerare på morgonen (slutade sova om dagen) Sover nu mellan kl 20 till 06 och är vaken om dagarna

74 Sammanfattning ASD och ADHD ofta förenade med sömnproblem såsom insomningssvårighet, dygnrytmsstörning och orolig sömn Försök alltid identifiera bakomliggande faktorer och samtidiga problem: Sömnrubbning Social problematik Psykisk problematik Somatisk problematik De flesta sömnproblem kan behandlas!

75 God sömn- bättre livskvalitet

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne

Läs mer

Vid alla typer av sömnrelaterade andningsstörningar är sederande sömnläkemedel(hypnotika) kontraindicerade

Vid alla typer av sömnrelaterade andningsstörningar är sederande sömnläkemedel(hypnotika) kontraindicerade Sömnstörningar hos barn Sömnstörningar hos barn och ungdomar Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i barn och ungdomspsykiatri Med.dr Läkemedelsverket expertgrupp sömn Våren 2014 2 dagar internat med experter

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Hans Smedje 2014-01-30. 2014-01-30 hsmed2014 1

Hans Smedje 2014-01-30. 2014-01-30 hsmed2014 1 Hans Smedje 2014-01-30 2014-01-30 hsmed2014 1 Övergripande disposition Om sömn och barns hälsa, särskilt den psykiska Grundläggande om sömn Indelning av sömnstörningar Handläggning och behandling 2014-01-30

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument

Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument Som ett led i regeringsuppdraget att Utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning anordnade Läkemedelsverket 2012 ett möte med representanter för barn-

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden Sömnguiden Den lätta vägen till bättre sömn 1 Hej! Sömnproblem är 2000- talets folksjukdom. Dålig sömn går hand i hand med depression, ångest, oro, smärta, stress och även kroppsliga sjukdomar. Det har

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

SÖMNEN VÅR VIKTIGASTE KÄLLA TILL ÅTERHÄMTNING Giorgio Grossi, Stiftelsen Stressmottagningen

SÖMNEN VÅR VIKTIGASTE KÄLLA TILL ÅTERHÄMTNING Giorgio Grossi, Stiftelsen Stressmottagningen SÖMNEN VÅR VIKTIGASTE KÄLLA TILL ÅTERHÄMTNING Giorgio Grossi, Stiftelsen Stressmottagningen Olika former av återhämtning dagliga pauser, helgvila, semester m fl - ger kroppen möjlighet att återställa balansen

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor

Läs mer

Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie

Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie Dr Mahira Tuzlak -Karic Företagshälsan Arlöv-Lomma AB Badhusvägen 3 23237 Arlöv Mobiltelefon 073-659 15 63 E-post: mahira.karic@bredband.net

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum, 2007-05-03

SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum, 2007-05-03 SÖMN Ulrika Lång Autismforum, 2007-05-03 SÖMN Vanligt med sömnproblem hos småbarnsfamiljer I vår kultur kan man inte vara vaken på natten 6-åringar sover 10-11 timmar Sömndjupet varierar under natten mer

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Ungdomar ADHD Narkolepsi

Ungdomar ADHD Narkolepsi Ungdomar ADHD Narkolepsi Göteborg november 2014 Lars Palm, Sektionen för neuropediatrik Barnmedicinska kliniken, SUS, Malmö Karaktäristisk bild Morgontrötta Sent sänggående Långa sovmorgnar i helgen Sömnunderskott

Läs mer

INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN

INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Göteborg INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN UNDERLAG TILL FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC LEG. PSYKOLOG ANNA BIRBRAJER LEG. PSYKOLOG CHARLOTTA LUNDGREN NOVEMBER

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren Sömnbesvär i Sverige Sömnbesvär - och behandlingsmetoder 5 4 Män 5 4 Kvinnor 75-84 3 3 65-74 Vänersborg 29 nov 212 2 75-84 65-74 2 45-65 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet www.kbtcentralen.se

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa? Arbetstider + återhämtning = hälsa? Sammanfattning Genom medvetandegörande av faktorer som påverkar hälsa, kan vi via beteendeförändringar påverka densamma Riktad utbildning som har stora hälsoeffekter

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Sömnguiden. Egenbehandling för sömnproblem

Sömnguiden. Egenbehandling för sömnproblem Sömnguiden Egenbehandling för sömnproblem Sömnguiden, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till Sömnguiden!... 3 Sov bra utan sömnmedel... 3 Sömnmedel ger ingen varaktig lösning... 4

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Om vägledningsdokumentet

Om vägledningsdokumentet Sömnst örni nghosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Sömnst örni nghosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI

Läs mer

sö mn Ursula Johansson Karin Birkedahl Måna Jönson

sö mn Ursula Johansson Karin Birkedahl Måna Jönson om sö mn Ursula Johansson Karin Birkedahl Måna Jönson Litteratur: Torbjörn Åkerstedt: Sömnens betydelse för hälsa och arbete Karolinska Institutets sömnskola OM SÖMN SÖMN ÄR EN BIOLOGISK GRUNDFUNKTION

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Övergripande disposition

Övergripande disposition Övergripande disposition Hans Smedje 2014-01-10 Om sömn och (barn)psykiatri Grundläggande om sömn Indelning av sömnstörningar Handläggning och behandling 2014-01-15 hsmed2014 1 2014-01-15 hsmed2014 2 Barns

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Habilitering & Hälsa

Verksamhetsuppföljning Habilitering & Hälsa Verksamhetsuppföljning Habilitering & Hälsa Uppföljning av barn och ungdomar 0-18 år i Västra Götaland som har behandling med tyngdtäcke Bosse Zetterlund Hjälpmedelssamordnare Habilitering & Hälsa Ellen

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Maria Lennernäs Hushållslärare, Dr Med Sci Docent i nutrition Professor mat & måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Högskolan

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Sömnproblem hos barn och ungdom Information för sjukvårdspersonal

Sömnproblem hos barn och ungdom Information för sjukvårdspersonal Sömnproblem hos barn och ungdom Information för sjukvårdspersonal OM DOKUMENTET Dokumentet orienterar om sömn och sömnproblem hos barn och ungdom. Skriften är alltså inte ett vårdprogram. Informationen

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Uppföljning tyngdtäckesanvändning. Rapport

Uppföljning tyngdtäckesanvändning. Rapport HJÄLPMEDELSCENTRUM Uppföljning tyngdtäckesanvändning Rapport Hösten 2012 Uppföljning genomförd av Hjälpmedelscentrum Landstinget Västmanland. Hjälpmedelskonsulenter Marita Thunberg och Maria Söderkvist

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Värt att veta om din sömn och sömnbesvär

Värt att veta om din sömn och sömnbesvär Värt att veta om din sömn och sömnbesvär Inledning Vuxna behöver i allmänhet mellan 6 9 timmars sömn per dygn för vila, återhämtning och bearbetning av intryck. Sömn behovet byggs upp av vakenhet, vilket

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Stockholm 3 september 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Sex veckor till bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet MANUAL Det är ingen lätt konst att sova. För att bemästra den måste man vara

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre

Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre Vi sover ungefär en tredjedel av vårt liv. Sömnen är kroppens sätt att återhämta sig. En god sömn gör att vi lättare klarar av vardagen

Läs mer

Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet

Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet 1 Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet Vi sover 25-30 år av livet. Är det nödvändigt? Är det ett lyxproblem att inte sova så bra? Vi köper sömnmedel för cirka 300

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Aspergers syndrom hos unga

Aspergers syndrom hos unga Aspergers syndrom hos unga Utredning och behandling utifrån fallbeskrivningar Maria Råstam Prof., MD Barn- och ungdomspsykiatri, IKVL, Lunds Universitet AUTISM Kvalitativt nedsatt förmåga Social interaktion

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Sömnstörningar vid autismspektrumtillstånd

Sömnstörningar vid autismspektrumtillstånd Mars 2010 Sömnstörningar vid autismspektrumtillstånd Ingela Bozkurt 1. NORMAL SÖMNUTVECKLING 2 2. SÖMNSTÖRNINGAR 4 3. SÖMNSTÖRNINGAR VID AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND 5 Barn 6 Vuxna 9 4. PÅVERKAN PÅ FAMILJEN

Läs mer

Det är inte av en slump vi sover bort 1/3 av dygnet. Naturen är rationell och allt för att

Det är inte av en slump vi sover bort 1/3 av dygnet. Naturen är rationell och allt för att 1 Vad vet vi om sömnen? Det är inte av en slump vi sover bort 1/3 av dygnet. Naturen är rationell och allt för att maximera artens överlevnad. Sömnens funktion är egentligen enkel. Det vi förbrukat och

Läs mer

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning Uppsala 101123 Monica Björkman Felkällor som gör det svårare att upptäcka försämrat välbefinnande: Individens förmåga att visa

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Jönköping 18 november Föreläsare: Marie Adolfsson och Johan Bysell www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus

Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus Arne Lowden, docent, sömnspecialist arne.lowden@stress.su.se Besök oss på www.stressforskning.su.se 1 Motmedel

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV SÖMN- STÖRNINGAR

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV SÖMN- STÖRNINGAR DIAGNOS OCH BEHANDLING AV SÖMN- STÖRNINGAR Drygt 1/3 av befolkningen drabbas under året av störd sömn, men andelen med verkliga besvär av långvarig natur är mindre - drygt 10%. Resten är tillfälliga störningar.

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

SÖMNSKOLA Sov bra utan sömnläkemedel

SÖMNSKOLA Sov bra utan sömnläkemedel SÖMNSKOLA Sov bra utan sömnläkemedel i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: informationsavdelningen, 036-32 40 00 och läkemedelskommittén i Jönköpings

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller

Läs mer