Sömnmönster hos barn med
|
|
- Birgit Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sömnmönster hos barn med autism och ADHD Föräldrarnas livskvalitet Hiie Allik överläkare, med dr Psykiatri Nordväst Stockholms läns landsting
2 Disposition Grundläggande om sömn och sömnstörningar Sömn vid ASD (diagnos inom autismspektrum) och ADHD Tidigare sömnstudie vid Astrid Lindgrens barnsjukhus Föräldrarnas livskvalitet vid ASD Om behandlingsprinciper vid störd sömn Fallbeskrivning Frågor
3 Sömn Inget tillstånd av passiv vila, huvuduppgift är att återställa balansen i kroppens organ Ett tillstånd då: nervcellerna i hjärnbarken synkroniseras pågår en intensiv återuppbyggnad av kroppens organ ämnesomsättningen sjunker i hjärnan och kroppen tillväxthormon, testosteron, prolaktin, aldosteron mm insöndras immunsystemet aktiveras
4 Sömn Drömsömnen (REM) kännetecknas av desynkronisering av hjärnans celler, dvs de flesta celler fungerar nästan som under vakenhet och är mycket aktiva REM-sömnen behövs för att konsolidera, befästa våra minnen, framförallt procedurminnet Hjärnan är vaken under REM-sömnen, men interagerar inte med omgivningen, utan producerar sin egen verklighet i drömmen
5 Hur mycket sömn vi behöver? Nyfödda barnet t 5-årig 10 t 10-årig 8-10 t 16-årig 7-8 t Vuxen 6-9 t Giraffer 2 t Katter 12 t Hästar 3 t
6 Reglering av sömn-vakenhet Dygnsrytmen regleras såväl av inre, biologiska, som av yttre faktorer Den biologiska klockan, ljuskänsliga "kärnor" i hjärnans hypothalamus, styr vår dygnsrytm till en 24-timmars rytm Under den mörka delen av dygnet sjunker kroppstemperaturen och halten av mörkerhormonet melatonin är ökad
7 Reglering av sömn/vakenhet
8 Förutsättningar för bra sömn Tillräcklig föregående vakenhet och aktivitet Nedvarvning innan sängdags Upplevelse av yttre och inre säkerhet God hälsa, utan medicinska problem Minimala förändringar under natten (hjärnan kan annars registrera förändringar och tolka dem som fara)
9 Försämrad dagsform, med uppmärksamhetsbrist, oro, hyperaktivitet, känslighet Trötthet, dagsömnighet Sömnbrist, sömnproblem hos barnet Föräldrarnas stress, störd sömn, försämrad livskvalitet Effekter på kroppens funktioner (bl a försvagat immunförsvar)
10 Sömnproblem Insomni: svårigheter att somna och/eller sova, för tidigt morgonuppvaknande Dygnsrytmstörning: oregelbunden, för tidig- eller försenad sömnfas Parasomni: fenomen som stör sömn: sömngång, mardrömmar, nattskräck Hypersomni: dagsömnighet och onormalt sömnbehov Snarkning och andra sömnrelaterade andningsstörningar
11 Restless legs Ett tillstånd av starkt behov av att röra på benen och obehagliga förnimmelser i benen ( myrkrypningar ) i samband med sänggåendet (och vid vila) Insomningen blir ofta störd vid restless legs Förekommer hos fem-tio procent av befolkningen Förefaller vara kopplat till låga nivåer av järn och dopamin
12 Sömngång Återkommande episoder då personen stiger upp ur sängen under sömnen och går omkring Vanligen under den första tredjedelen av sömnperioden Är inte särskilt mottaglig för omgivningens försök till kommunikation (medvetandet sover, men motoriken är vaken ) Minns inte alls episoden dagen efter
13 Mardrömmar Återkommande uppvaknande med detaljerat minne av utdragna och extremt skrämmande drömmar, som vanligtvis innehåller hot mot liv, säkerhet eller självkänsla När personen har vaknat upp från en mardröm, blir han/hon snabbt orienterad och klar Vanligen under den andra halvan av sömnperioden (REM-sömn) Alla har mardrömmar ibland, men mycket mardrömmar kan tyda på stress, ohälsa eller posttraumatiskt stressyndrom
14 Nattskräck Återkommande episoder av tvärt uppvaknande som inleds med ett panikartat skrik Vanligen under den första tredjedelen av sömnperioden Intensiv rädsla, snabb andhämtning och svettningar vid episoderna Är svårtröstad, minns inte episoder senare
15 Hur vanligt det är att barn har störd sömn? Protesterar vid läggdags 27% Insomni 11% Nattliga uppvaknanden 6% Uppstigningssvårigheter 17% Dagsömnighet 17% Nattskräck 1% Enures 3% Sömngång 1% 5-12 åriga barn, minst 3 ggr/vecka Blader 1997
16 Orolig natt och orolig dag Smedje Procent barn med beteendeproblem barn med så många sömnstörningar (x/14) >7 Smedje 2000.
17 ASD: diagnos inom autismspektrum* Genomgripande störning i barnets utveckling med: Begränsad kontaktförmåga Begränsad kommunikationsförmåga Begränsad beteenderepertoar *Autism, Aspergers syndrom, Atypisk autism (tidigare)
18 Prevalens av ASD Bredare diagnoskriterier Förbättrad observans Troligen inte genuin ökning Numera anses ca 50% av barn med PDD vara normal- begåvade PDD Pervasive Developmental Disorder före 1980 Per 1000 barn PDD Rutter 2005
19 Autism - annorlunda tolkning av sinnesintryck: Överkänslig eller mindre känslig mot: Visuella Hörsel- Känsel- Balans- Smak- Smärt- Tids- och rumsrelaterade Sömn-relaterade stimuli
20 ASD Annorlunda tolkning av sinnesintryck Oförmåga att förstå sociala regler, signaler Förvirringsepisoder stress, ångest Avvikande beteende
21 Autismspektrum Störning i mognadsprocessen av monoaminer? Serotonin: viktig för sinnesstämning, reglering av sömnvakenhet. Melatonin produceras av serotonin Dopamin: reglering av motorisk kontroll, sensorisk perception, hormonutsöndring Norepinephrin, epinephrin: reglering av sömn-vakenhet, aktivitetsnivå, uppmärksamhet, minne
22 Inre faktorer som kan orsaka sömnproblem Svårighet att förstå och använda sociala signaler för att synkronisera sin sömn-vakenhetsrytm (avvikande hjärnfunktion) Annorlunda tolkning av sinnesintryck Avvikande i melatoninets produktion? Psykisk ohälsa: ångest, depression, ängslan, tvångstankar, hyperaktivitet Hereditet, medicinska problem (allergi, kramper, gastroesofagal reflux) Primär sömnstörning ( sprattel i benen nattetid )
23 Yttre faktorer Omgivning Familjesituation Miljö (störande), sömnrutiner Sömnhygien
24 Melatonin Ett hormon som utsöndras via epifysen främst nattetid Involverat i kontroll av dygnsrytmen Bildas genom enzymatisk omvandling av aminosyran tryptophan
25 Bakomliggande riskfaktorer Sömnproblem vid autism Framkallande faktorer Bevarande faktorer
26 Allmänna riskfaktorer för sömnproblem Tvångstankar Ångest, oro Depression, rädsla Svårigheter att förstå sociala regler Besvärlig livssituation Sömnstörning (försenad sömnfas, restless legs)
27 Direkt framkallande faktorer Akut stress Störande miljöfaktorer (t ex buller eller ljus) Sena tupplurar under dagen
28 Faktorer som gör att sömnproblemen fortsätter Dålig sömnhygien, sömnvanor Intag av koffein kaffe, cola-drycker, choklad sent på kvällen Fel sömn-kognition ( jag kan inte somna )
29 Sömnstörning vid ASD Insomningssvårigheter Nattliga uppvaknanden med svårigheter att somna om Oregelbundet sömn-vakenhetsmönster Kortare sömntid För tidigt morgonuppvaknande Dagsömnighet Richdale et al 1995, Patzold et al 1998, Paavonen et al 2003, 2007, Tani et al 2003, Allik et al 2006, 2008
30 Sömn vid ADHD 25-50% av barnen med ADHD har sömnproblem Låg tolerans för sömnbrist, högre skolfrånvaro Fördröjd insomning och orolig sömn vanligaste Motstånd mot att lägga sig Morgon- och dagsömnighet, svårigheter att vakna Restless legs, hos 44% av barn med ADHD Weiss et al 2010, Picchietti et al 2011, Sung et al 2008
31 Avhandling Asperger syndrome and high-functioning autism in school-age children the children s sleep and behaviour, and aspects of their parents well-being Hiie Allik 2006 Karolinska Institutet
32 Frågeställningar Är AS eller HFA i skolålder förenat med ett sömnmönster som avviker från sömnmönster hos utvecklingsmässigt normativa kontrollbarn? (Delarbete I) Har barn med AS/HFA högre förekomst av insomni än kontrollbarn? Finns samband mellan insomni och beteendeproblem dagtid hos barn med AS/HFA? (II) Hur förändras sömnmönstret hos barn med AS/HFA över tid? (III) Är hälsorelaterad livskvalitet hos föräldrar till barn med AS/HFA sämre än livskvaliteten hos föräldrarna till kontrollbarnen? (IV) AS Aspergers syndrom HFA högfungerande autism
33 Selektion 86 omedicinerade fall kontaktades skriftligen 36 fall accepterade journalgenomgång 4 exkluderades 32 fall Förnyad diagnostisk värdering Kontroller rekryterades via skola 32 fall: 19 AS, 13 HFA 32 kontroller
34 De här var med i studien: Klinisk dgn: Aspergers syndrom, född Utan komorbida somatiska diagnoser (epilepsi) Utan farmakologisk behandling Friska barn som jämförelsegrupp Född Utan somatiska eller psykiska diagnoser Samma bostadsort som barn med Aspergers syndrom
35 Metoder för mätning av sömnmönster Aktivitetsmätning med aktigraf (se bild) under en vecka Sömndagbok ifylldes av föräldrar Sömnenkät Barn och sömn Actiwatch, Cambridge Neurotechnology
36
37 Metoder för mätning av beteende, hälsa Frågeformuläret Styrkor och svårigheter hos barn SDQ (Goodman) Autism Spectrum Screening Questionnaire ASSQ (Ehlers) SF-12 Hälsoenkät (the 12-item Short-Form Health Survey)(föräldrarnas livskvalitet)
38 I Resultat Sömnenkät Det var vanligare med föräldrarapporterade sömnproblem hos barn med AS/HFA (19 vs. 3 kontrollbarn) 12 hade insomningssvårigheter, 2 hade nattliga uppvaknanden med svårigheter att somna om
39 I Resultat Sömndagbok, aktigrafi Barn med AS/HFA gick till sängs tidigare, behövde längre tid för att somna; något sämre sömnkvalitet och sömn-effektivitet Båda grupperna somnade och vaknade senare på helger; mindre uttalat i AS/HFA gruppen inga skillnader mellan barn med AS/HFA och kontrollbarn och mellan skol- och helgdagar avseende: sömnlängd, antal av nattliga uppvaknanden mellan barn med AS och barn med HFA
40 II Resultat Sömnenkät: Barn med AS/HFA hade betydligt oftare insomningssvårigheter, nattliga uppvaknanden med svårigheter att somna om, och var sömniga eller ur gängorna på dagtid pga dålig sömn 10 barn i AS/HFA gruppen (31.2%) vs. 0 i kontrollgruppen uppfyllde kriterierna för pediatrisk insomni Av dessa 10 med insomni, hade 7 barn insomningssvårigheter, och 3 hade nattliga uppvaknanden med svårigheter att somna om
41 II Pediatrisk insomni Glaze et al 2002 Insomningssvårigheter eller täta uppvaknanden som definieras som ett problem av föräldern eller av barnet självt; Sömnstörningen försämrar funktion avseende beteende, sinnesstämning eller inlärning; Sömnstörningen beror inte enbart på narkolepsi, andningsrelaterad sömnstörning, störd dygnsrytm eller någon parasomni; Sömnstörningen beror inte på effekten av någon substans ( t ex missbruksdrog, medicinering)
42 II Resultat Barn med insomni Sömnenkät Brukade ha någon hos sig vid insomnandet Visade ångest vid läggdags Sömndagbok, aktigrafi Längre insomningstid såväl på skoldag- som på helgnätter Senare sömnstart på skoldagnätter Senare morgonuppvaknandet på helgerna Kortare sömntid på skoldagnätter
43 II Samband mellan insomni och: Föräldrarapporterade Lärarrapporterade Autistiska symptom Emotionella symptom Social kompetens Hyperaktivitet Emotionella symptom
44 III Longitudinella studien 21 barn med AS/HFA (65.6% av barn som ingick i första studien) 21 friska kontrollbarn (65.6%) följdes upp 2-3 år senare 16 matchade par (50%) Medelålder vid baslinje: 11.1 år, vid uppföljning: 13.7 år Med samma instrument: sömnenkät, sömndagbok och aktigrafi
45 III Resultat Barn med AS/HFA hade: Baslinje: 42 min tidigare sömnstart (helg) 60 min tidigare uppvaknande (helg) Längre insomningstid (skoldag) Lägre sömneffektivitet (skoldag) Uppföljning : Längre nattliga uppvaknanden (helg) Lägre sömneffektivitet (helg)
46 III Resultat Longitudinellt: Båda grupperna somnade 40 min senare vid uppföljningen vaknade min senare vid uppföljningen (helg) kortare sömnlängd vid uppföljningen (skoldag: 80 min; helg: min) Inga skillnader i insomningstiden mellan baslinje och uppföljning
47 t1 Time t2 AS/HFA sd AS/HFA we Controls sd Controls we
48 Att vara förälder till ett kroniskt sjukt eller funktionshindrat barn Få studier som belyser hälsorelaterad livskvalitet hos föräldrar till barn med AS eller HFA, och vad det i övrigt innebär att vara förälder till barn med dessa funktionshinder Mödrar till barn med AS mer stressade, pessimistiska, och deprimerade än barnens fäder Little 2002
49 IV Undersökta grupper AS/HFA grupp: 31 mammor (M = 42.4 år), och 30 pappor (M = 45.6 år) till 32 barn Kontrollgrupp: 30 mammor (M = 40.3 år), och 29 pappor (M = 42.7 år) till 32 barn
50 IV Resultat *Mödrar hade sämre kroppslig hälsa i AS/HFA- än i kontrollgruppen *Däremot inga skillnader mellan index-kontrollgrupp: * i mödrarnas mentala hälsa eller * i fädernas kroppsliga/mentala hälsa
51 IV Resultat Mödrarnas kroppsliga (K) och mentala (M) hälsa var relaterad till barnets beteende/sömn Social kompetens (SDQ) (K+M) Hyperaktivitet/ ouppmärksamhet, uppförandeproblem (SDQ) (M) Sömnmönster (sömndagbok, aktigraf) (M+K) Inget statistiskt signifikant samband påvisades mellan fädernas hälsa och barnets beteende/sömn
52 Konklusioner Barn med AS eller HFA hade annorlunda sömnmönster enligt aktigraf och sömndagbok - särskilt längre insomningstid (I) Barn med AS eller HFA hade en ökad förekomst av insomni (II) Barn med insomni hade mer emotionella, hyperaktivitets- och autististiska symptom (II) Mödrar till barn med AS/HFA hade sämre kroppslig hälsa jämfört med sin make samt jämfört med mödrarna till friska kontrollbarn. Mödrarnas ohälsa var relaterad till beteendeproblem hos barnet (IV)
53 Konklusioner Den longitudinella utvecklingen av sömnmönstret skiljer sig inte mellan barn med AS/HFA och friska kontrollbarn Sömnbedömning skulle ingå till rutinundersökning hos barn med ASD
54 Vid störd sömn: Detaljerad anamnes, beskrivning av sömnmönstret Debut och förlopp av sömnbesvär Läkarundersökning, somatisk hälsa Social anamnes, familjeanamnes, ärftlighet Psykisk hälsa Specifika sömnutredningsmetoder Sömndagbok Polysomnografi (bedömning av sömnstadier) Aktigrafi
55 Detaljerad anamnes av sömnproblemen 1 Vilka sömn-/vakenhetsproblem föreligger? Är sovsituationen i hemmet tillräckligt lugn och trygg? När debuterade problemen? Vilken inverkan har sömnproblemen på barnets resp föräldrarnas välbefinnande? När är problemen som mest, resp minst, uttalade?
56 Detaljerad anamnes av sömnproblemen 2 Vilka åtgärder har man hittills provat för att avhjälpa problemen? Finns det hereditet för sömnstörningar? Hur ser psykosocial och allmän situation i familj och hos övriga vårdgivare ut, med fokus på sömn-/vakenhetsrutiner?
57 Om barnet har störd sömn Se över barnets livssituation Sömnhygien, sömnvanor Dag Strömberg Beteendeförändrande och stödjande behandling Farmakologisk behandling (om det behövs) Tyngdtäcke (kedjetäcke)
58 Behandling av samtidiga symptom Social ångest Rädsla Ängslan Depression Hyperaktivitet Tvångstankar Restess Legs Epilepsi
59 Sömngång och nattskräck Information Undvik sömnbrist Minska skaderisk Väck inte! Agera lugnt under attack! Tänk på att barnet vanligen inte alls minns attacken Schemalagd väckning Kartlägg eventuell psykologisk eller medicinsk problematik I sista hand farmakologisk, symptomatisk behandling
60 Insomningssvårigheter Identifiera bakomliggande riskfaktorer Sömnhygien Kognitiv-beteendeterapeutisk behandling ( jag kan inte somna ) Avslappningsteknik Sömnrestriktion (att senarelägga sänggåendet, så att patienten är sömnig och kan somna utan besvär. Bibehålla regelbunden uppstigningstid)
61 Tonåringar Väldigt många vänder på dygnet i vårt samhälle - inte bara tonåringar med ASD el ADHD Folkhälsoproblem För att en tonåring ska kunna sova på natten, måste han/hon: Vara sömnig Ej ängslan, ångest Vilja vara uppe på dagen
62 Försenad sömnfas ( vänder på dygnet") Sömnhygien Ljusbehandling "Chronoterapi (ändra på sängdags- och uppstigningstiderna)
63 Chronoterapi 1 Om förseningen är mindre än 3 timmar Sängdags- och uppstigningstiden tidigareläggs med 15 min per dag versus 2-3 dagar Uppstigning/sömnmönster under helg ska i detta skede vara samma som under skolvecka Behålla det nya sömnmönstret är krävande
64 Chronoterapi 2 Om förseningen är mer än 3-4 timmar Identifiera tidpunkt när personen vanligen kan somna Sängdags- och uppstigningstiden senareläggs 2-3 timmar/dygn tills sömnmönstret normaliseras Bibehåll sedan detta sömnmönster
65 Mediciner SSRI (antidepressiva) Centralstimulantia (Metylfenidat) eller Atomoxetin ( Strattera) Neuroleptika Betablockerare Antiepileptika Melatonin eller Circadin
66 Melatonin Det finns stöd för melatoninbehandling av kronisk insomni hos barn med neuropsykiatriska funktionshinder, inkl ADHD och ASD När den hjälper mot svåra sömnproblem kan det leda till en flerårig behandling Hjälper inte mot alla sömnproblem Ytterligare forskning behövs för att fastställa optimal dosering och vid vilken tidpunkt man ska ge melatonin Information från Läkemedelsverket 26, 2, april 2015
67 Melatonin Rekommenderas inte till barn < 2 år Initialdos: 2-4 års ålder: 0.5 1mg > 4 års ålder: 1-5 mg (max dos mg) Förskrivning på licens eller på apoteksberedning Kort halveringstid (<1 timme). Circadin: långverkande Melatonin Kan användas vid insomni eller dygnsrytmstörningar
68 Melatonin, förskrivningsmönster i Uppsala län Enkätundersökning i Uppsala län 29 barnpsykiatriker tillfrågades 13 av 14 läkare förskriver melatonin eller circadin till barn som lider av sömnproblem Vanligast vid ASD, ADHD, depression Vanligast från 7 år och uppåt, i dosen 2 mg (2-6 mg) G Haag 2013, examensarbete
69 Tyngdtäcke Pilotprojekt i Västmanland personer mellan åldrar 2-17 år med neuropsykiatriska funktionshinder. 80% pojkar 80% upplever ökad sammanhängande nattsömn 72% upplever bättre insomning 69% upplever ökad kroppslig avslappning 36 personer av 51 som fått tyngdtäcke förskrivet, har det kvar och använder det
70 Tyngdtäcke 21 barn med ADHD (ålder 8-13 år) 21 kontrollbarn Metod: sömndagbok, aktigraf under 28 nätter Använde kedjetäcke under 14 nätter Resultat: kortare insomningstid med kedjetäcke samt bättre beteende dagtid enl lärarrapport Hvolby A, Bilenberg N 2011
71 Jesper 10 år, ovanlig sömnproblematik Redan som spädbarn omvänd dygnsrytm mammas fel? Vid 10 års ålder remitterad till sömnutredningsenheten, narkolepsi? Polysomnografi visade ej narkolepsi - men sömn kl Neuropsykiatrisk utredning visade lindrig utvecklingsstörning, autistiska och andra psykiska symtom, utseende som vid Smith-Magen i syndrom Dygnskurva för melatonin i serum var starkt avvikande
72 Jesper/Melatoninkurva 0,5 0,4 0,3 0,2 0,
73 Jesper åtgärder, effekter information, vila under dagen, anpassad skola (värdefullt) ljusbehandling (hjälpte inte) melatonin till natten (sov mera på natten) - centralstimulantia under dagen (sov mindre på dagen) betablockerare på morgonen (slutade sova om dagen) Sover nu mellan kl 20 till 06 och är vaken om dagarna
74 Sammanfattning ASD och ADHD ofta förenade med sömnproblem såsom insomningssvårighet, dygnrytmsstörning och orolig sömn Försök alltid identifiera bakomliggande faktorer och samtidiga problem: Sömnrubbning Social problematik Psykisk problematik Somatisk problematik De flesta sömnproblem kan behandlas!
75 God sömn- bättre livskvalitet
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.
Läs merSömn/vakenhet fysiologi och patologi
Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne
Läs merSömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Läs merSÖMN Fakta och praktiska tips
/ SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas
Läs merBasal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär
Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Christina Leg. sjuksköterska, distriktssköterska, medicine doktor (KI) Akademiskt primärvårdscentrum (Region Stockholm) Vad är sömn?
Läs merVanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05
Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd
Läs merSömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet
Sömn Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland
Läs merVid alla typer av sömnrelaterade andningsstörningar är sederande sömnläkemedel(hypnotika) kontraindicerade
Sömnstörningar hos barn Sömnstörningar hos barn och ungdomar Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i barn och ungdomspsykiatri Med.dr Läkemedelsverket expertgrupp sömn Våren 2014 2 dagar internat med experter
Läs mer/ Viviann Nordin
Sömnsvårigheter hos barn och vuxna med autism Forum Funktionshinder 2018-03-13 Viviann Nordin med.dr, överläkare Vi planerar att prata om vad sömn är sömnproblem Indelning av sömnstörningar bakgrund /
Läs merÄldres sömn och omvårdnad för god sömn
Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania
Läs merGruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB
Läs merSömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket
Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag
Läs merSömnhjälpen. www.somnhjalpen.se
Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga
Läs merHans Smedje 2014-01-30. 2014-01-30 hsmed2014 1
Hans Smedje 2014-01-30 2014-01-30 hsmed2014 1 Övergripande disposition Om sömn och barns hälsa, särskilt den psykiska Grundläggande om sömn Indelning av sömnstörningar Handläggning och behandling 2014-01-30
Läs merSÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola
SÖMNSKOLA Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola Agenda Lite sömnkunskap Sömnproblem och vad som vidmakthåller Hur kommer man till rätta med sömnproblem?
Läs mer3/14/2018. Differentialdiagnoser. Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER
Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER Prevalence, Diagnostic Aspects, Associated Factors and Treatment Concepts Katarina Danielsson MD, PhD Ett konstant sent insomnande
Läs merSömn! & behandling av sömnbesvär
tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand
Läs mer/ Viviann Nordin. Sömnstadier (EEG-mönster) Sömn, sömnsvårigheter och autism SÖMN. Sömnstadier. Frågor att försöka svara på
Sömn, sömnsvårigheter och autism 23 november 2016, Forum Funktionshinder Frågor att försöka svara på vad är sömn? vad gör att vi somnar och sover? om sömnproblem vilka former och vilka orsaker? hur vanligt?
Läs merGod natt, Alfons Åberg
God natt, Alfons Åberg Sömn under förskoleåren En livsviktig återhämtning och en källa till stress 1 Sömnens fysiologi 2 Sömnens fysiologiska effekter Kroppstemperatur går ned Stresshormoner minskar Tarmar
Läs merINFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN
INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN OM UNGDOMAR OCH SÖMN Syftet med Trestadsstudien är att nå en fördjupad förståelse för varför vissa ungdomar på kort tid utvecklar flera olika problem
Läs merEffekt av akupunktur på insomni/sömnstörning
Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar
Läs merStressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn Stressforskningsinstitutet En introduktion till sömn Sömnen är viktig för hur vi mår och för att orka med att vara aktiv under dagen på
Läs merSömndagbok. Sömndagbok, exempel. Sömndagbok Lästips: Interventioner
Sömninsatser för barn med diagnos inom autismspektrumet 23 november 2016, Forum Funktionshinder Lästips: www.autismforum.se www.eckerberg.se Dag Strömberg leg logoped, cert beteendeanalytiker (BCBA) Autismcenter
Läs merSömnstörningar hos barn kunskapsdokument
Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument Som ett led i regeringsuppdraget att Utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning anordnade Läkemedelsverket 2012 ett möte med representanter för barn-
Läs merSömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet
Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,
Läs merBVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
Läs merSÖMN:RISKFAKTOR OCH FRISKFAKTOR
SÖMN:RISKFAKTOR OCH FRISKFAKTOR Magdalena Grundin Leg Arbetsterapeut Närhälsan Gibraltar Rehabmottagning 2018-03-05 1 Sömnbesvär symtom på stress, ångest, depression, psykos Fysiska orsaker Tex smärta,
Läs merHur undersöka? Aktuella frågor. Farmakologiska och ickefarmakologiska.
Farmakologiska och icke farmakologiska behandlingsinsatser vid sömnstörningar och neuropsykiatriska tillstånd Stockholm mars 2018 Farmakologiska och ickefarmakologiska..börjar med analys av problemet!
Läs merVärt att veta... Nattarbete
Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga
Läs merIntroduktion. Tillfälle två: räkna ut sömneffektivitet, sätta rimliga mål, hantera oro, beteendetekniker.
Introduktion Kursen grundar sig i KBT-kognitiv beteendeterapi (egen) analys av vilka beteenden och vad i livssituationen som bidrar till sömnproblemen. Tillfälle ett: sömnteorier, start registreringar.
Läs merPirrar det i benen så att du har svårt att sova?
Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom
Läs merDisposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
Läs merDagbok vid utprovning av tyngdtäcke för barn
Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke för barn Datum Dagboken kan användas av förskrivare som underlag inför utprovning och vid uppföljning. Kartläggning Förskrivaren och föräldrar/närstående fyller i den
Läs merUtprovning och bedömning vid förskrivning av tyngdtäcke
RUTIN 1 (10) Innan följande faser aktualiseras skall kriterierna i behovstrappan vara uppfyllda. 1. Datainsamling; Intervju kring sömn Börja med att kartlägga personens sömn, sömnmönster och sömnvanor.
Läs merRutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Läs merGrundkurs om NPF för skolan
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merFörskrivning av tyngdtäcke
Malmö stad Ansvariga för arbetstekniska och individuellt förskrivna kommunala tekniska hjälpmedel Förskrivning av tyngdtäcke Indikationer: Tyngdtäcke förskrivs till personer med funktionsnedsättningar
Läs merSömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.
Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.
Läs merTack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer
Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det
Läs merHälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt
Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt Variera dina arbetspass Tänk på att undvika mer än fyra pass av samma sort i följd. Helst färre än fyra nattpass i rad. Kvällspass bör
Läs merSömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag
Läs merStrukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre
Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Monica Bergqvist leg. Sjuksköterska, med.dr Monica.e.bergqvist@sll.se Sömnstörningar Sömnen påverkar upplevelsen av smärta immunförsvaret, humöret, kognitionen
Läs merSömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling
Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling Anders Svensson, MD PhD Sr Medical AdvisorJanssen-Cilag AB 1 Insomnia är vanligt 20-45% av den vuxna befolkningen har sömnsvårigheter någon
Läs merMelatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merSömnfysiologi. Varför är jag så trött?
Sömnfysiologi Varför är jag så trött? Vad är sömn? Sömn är en lätt reversibelt, tillfälligt tillstånd av förändrat medvetande. Det är ett långvarigt vilotillstånd när kroppen är avslappnad och inte har
Läs merTid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005
Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt
Läs meraldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk
Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka
Läs merSömnbesvär - Hur behandla utan piller?
Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor
Läs merDagens innehåll Frågor från förra tillfället? VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2. Habiliteringen
Habiliteringen VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2 Frågor från förra tillfället? Dagens innehåll 1. Sömnhygien- vad är det? 2. Stöd för god sömnhygien 3. Genomgång av sömnträningsprogram 4. Hemuppgift
Läs merSÖMN. Ulrika Lång. Autismforum, 2007-05-03
SÖMN Ulrika Lång Autismforum, 2007-05-03 SÖMN Vanligt med sömnproblem hos småbarnsfamiljer I vår kultur kan man inte vara vaken på natten 6-åringar sover 10-11 timmar Sömndjupet varierar under natten mer
Läs merAtt sova bra i ett modernt samhälle Social jetlag bland ungdomar. Steven J. Linton Professor i klinisk psykologi Örebro universitet
Att sova bra i ett modernt samhälle Social jetlag bland ungdomar Steven J. Linton Professor i klinisk psykologi Örebro universitet Sov Gott!! Om sömn Ungdomar och social jetlag Hur kan vi sova bättre I
Läs merBiologiska Rytmer och Sömn
Biologiska Rytmer och Sömn John Axelsson Karolinska Institutet, Dept of Clinical Neuroscience Section for Psychology & Osher Center for Integrative Medicine john.axelsson@ki.se Dagens mål Fokus på homeostasbegreppet
Läs merVälkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Läs merBurnout in parents of chronically ill children
Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn
Läs merSÖMNEN VÅR VIKTIGASTE KÄLLA TILL ÅTERHÄMTNING Giorgio Grossi, Stiftelsen Stressmottagningen
SÖMNEN VÅR VIKTIGASTE KÄLLA TILL ÅTERHÄMTNING Giorgio Grossi, Stiftelsen Stressmottagningen Olika former av återhämtning dagliga pauser, helgvila, semester m fl - ger kroppen möjlighet att återställa balansen
Läs merEffekter av skiftarbete
Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas
Läs merESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt
Läs merSömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden
Sömnguiden Den lätta vägen till bättre sömn 1 Hej! Sömnproblem är 2000- talets folksjukdom. Dålig sömn går hand i hand med depression, ångest, oro, smärta, stress och även kroppsliga sjukdomar. Det har
Läs merFaktorer som påverkar din sömn
Faktorer som påverkar din sömn Nedan presenteras sådant som kan vara bra att känna till för att ha möjlighet att påverka sin sömn. Efter varje del ber vi dig att reflektera över hur det ser ut för dig
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 2 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merTips från forskaren Sömn
Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste
Läs merkänslan av att vakna utvilad
känslan av att vakna utvilad Sömnen fysiskt, mentalt och socialt viktig Sömnen ger viktig återhämtning för hjärna och kropp. Läkarvetenskapen har funnit en möjlig koppling mellan sömnbrist och flera stora
Läs merINFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN
Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Göteborg INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN UNDERLAG TILL FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC LEG. PSYKOLOG ANNA BIRBRAJER LEG. PSYKOLOG CHARLOTTA LUNDGREN NOVEMBER
Läs merPilotstudie Kedjetäcket
Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i
Läs merMetoder för att studera sömn. Martin Ulander
Metoder för att studera sömn Martin Ulander Hur mäts sömn? Observation Av andra (t ex små barn och insekter) Av individen själv Objektiv mätning Direkta metoder, dvs man mäter de neurofysiologiska skeenden
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merSömnstörningar hos barn kunskapsdokument
Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument Som ett led i regeringsuppdraget att Utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning anordnade Läkemedelsverket 2012 ett möte med representanter för barn-
Läs merFörändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie
Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie Dr Mahira Tuzlak -Karic Företagshälsan Arlöv-Lomma AB Badhusvägen 3 23237 Arlöv Mobiltelefon 073-659 15 63 E-post: mahira.karic@bredband.net
Läs merMedicin vid ADD/ADHD
Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merVissa måste vaka när andra måste sova
Vissa måste vaka när andra måste sova Arne Lowden Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet Sömnbesvär i Sverige Män Kvinnor 50 Män 50 Kvinnor 40 40 75-84 30 30 65-74 20 75-84 65-74 20 45-65 10
Läs merArne Lowden, ljus- och sömnforskare Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet E-post: Web:
Ljusprojekt SU Arne Lowden, ljus- och sömnforskare Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet E-post: arne.lowden@su.se Web: www.stressforskning.su.se 1 Folkhälsomyndigheten Projekt Ljuset i Kiruna
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merZopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Zopiclone Orion Datum: 16.11.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Sömnlöshet är en vanlig
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs merKULEVA -hjälp Till hälsa och lärande
KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i
Läs merKSQ Karolinska Sleep Questionnaire
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) är ett självskattningsformulär som mäter sömnsvårigheter. Frågorna i formuläret avser de senaste tre månaderna
Läs merOm vägledningsdokumentet
Sömnst örni nghosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Sömnst örni nghosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI
Läs merÖvergripande disposition
Övergripande disposition Hans Smedje 2014-01-10 Om sömn och (barn)psykiatri Grundläggande om sömn Indelning av sömnstörningar Handläggning och behandling 2014-01-15 hsmed2014 1 2014-01-15 hsmed2014 2 Barns
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merSömnguiden. Egenbehandling för sömnproblem
Sömnguiden Egenbehandling för sömnproblem Sömnguiden, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till Sömnguiden!... 3 Sov bra utan sömnmedel... 3 Sömnmedel ger ingen varaktig lösning... 4
Läs merChecklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke
Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till
Läs mer1 (7) Minnesanteckningar. Landstingets pensionärsråd 2012-10-11. Nedtecknat av. Gunilla Fredriksson Sekreterare. Justerat den
1 (7) Nedtecknat av Gunilla Fredriksson Sekreterare Justerat den Ordförande 2 (7) Närvarande Ordinarie Sven-Olof Reinholdsson (S) Christina Dicksen (M) Maud Hadders (M) Britten Brohede (FP) Gunnel Forsberg
Läs merSömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren
Sömnbesvär i Sverige Sömnbesvär - och behandlingsmetoder 5 4 Män 5 4 Kvinnor 75-84 3 3 65-74 Vänersborg 29 nov 212 2 75-84 65-74 2 45-65 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet www.kbtcentralen.se
Läs merA. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt
Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som
Läs merUngdomar ADHD Narkolepsi
Ungdomar ADHD Narkolepsi Göteborg november 2014 Lars Palm, Sektionen för neuropediatrik Barnmedicinska kliniken, SUS, Malmö Karaktäristisk bild Morgontrötta Sent sänggående Långa sovmorgnar i helgen Sömnunderskott
Läs merAutism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Läs merVälkommen till Temadag om problematisk frånvaro
Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merStrategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr
Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att
Läs merSOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom
SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merLek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar
FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen
Läs meroktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?
Arbetstider + återhämtning = hälsa? Sammanfattning Genom medvetandegörande av faktorer som påverkar hälsa, kan vi via beteendeförändringar påverka densamma Riktad utbildning som har stora hälsoeffekter
Läs merÄven barn behöver varva ner
Även barn behöver varva ner Vartannat barn känner sig stressat och sover för lite. Men de tycker inte själva att det beror på fritiden, utan mer på familj och skola. Hur vet man när tempot blir för högt?
Läs merVälkommen till Grundkurs om NPF
Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Lindesberg 12 april 2016 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad
Läs mer