Sömnmönster hos barn med

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sömnmönster hos barn med"

Transkript

1 Sömnmönster hos barn med autism och ADHD Föräldrarnas livskvalitet Hiie Allik överläkare, med dr Psykiatri Nordväst Stockholms läns landsting

2 Disposition Grundläggande om sömn och sömnstörningar Sömn vid ASD (diagnos inom autismspektrum) och ADHD Tidigare sömnstudie vid Astrid Lindgrens barnsjukhus Föräldrarnas livskvalitet vid ASD Om behandlingsprinciper vid störd sömn Fallbeskrivning Frågor

3 Sömn Inget tillstånd av passiv vila, huvuduppgift är att återställa balansen i kroppens organ Ett tillstånd då: nervcellerna i hjärnbarken synkroniseras pågår en intensiv återuppbyggnad av kroppens organ ämnesomsättningen sjunker i hjärnan och kroppen tillväxthormon, testosteron, prolaktin, aldosteron mm insöndras immunsystemet aktiveras

4 Sömn Drömsömnen (REM) kännetecknas av desynkronisering av hjärnans celler, dvs de flesta celler fungerar nästan som under vakenhet och är mycket aktiva REM-sömnen behövs för att konsolidera, befästa våra minnen, framförallt procedurminnet Hjärnan är vaken under REM-sömnen, men interagerar inte med omgivningen, utan producerar sin egen verklighet i drömmen

5 Hur mycket sömn vi behöver? Nyfödda barnet t 5-årig 10 t 10-årig 8-10 t 16-årig 7-8 t Vuxen 6-9 t Giraffer 2 t Katter 12 t Hästar 3 t

6 Reglering av sömn-vakenhet Dygnsrytmen regleras såväl av inre, biologiska, som av yttre faktorer Den biologiska klockan, ljuskänsliga "kärnor" i hjärnans hypothalamus, styr vår dygnsrytm till en 24-timmars rytm Under den mörka delen av dygnet sjunker kroppstemperaturen och halten av mörkerhormonet melatonin är ökad

7 Reglering av sömn/vakenhet

8 Förutsättningar för bra sömn Tillräcklig föregående vakenhet och aktivitet Nedvarvning innan sängdags Upplevelse av yttre och inre säkerhet God hälsa, utan medicinska problem Minimala förändringar under natten (hjärnan kan annars registrera förändringar och tolka dem som fara)

9 Försämrad dagsform, med uppmärksamhetsbrist, oro, hyperaktivitet, känslighet Trötthet, dagsömnighet Sömnbrist, sömnproblem hos barnet Föräldrarnas stress, störd sömn, försämrad livskvalitet Effekter på kroppens funktioner (bl a försvagat immunförsvar)

10 Sömnproblem Insomni: svårigheter att somna och/eller sova, för tidigt morgonuppvaknande Dygnsrytmstörning: oregelbunden, för tidig- eller försenad sömnfas Parasomni: fenomen som stör sömn: sömngång, mardrömmar, nattskräck Hypersomni: dagsömnighet och onormalt sömnbehov Snarkning och andra sömnrelaterade andningsstörningar

11 Restless legs Ett tillstånd av starkt behov av att röra på benen och obehagliga förnimmelser i benen ( myrkrypningar ) i samband med sänggåendet (och vid vila) Insomningen blir ofta störd vid restless legs Förekommer hos fem-tio procent av befolkningen Förefaller vara kopplat till låga nivåer av järn och dopamin

12 Sömngång Återkommande episoder då personen stiger upp ur sängen under sömnen och går omkring Vanligen under den första tredjedelen av sömnperioden Är inte särskilt mottaglig för omgivningens försök till kommunikation (medvetandet sover, men motoriken är vaken ) Minns inte alls episoden dagen efter

13 Mardrömmar Återkommande uppvaknande med detaljerat minne av utdragna och extremt skrämmande drömmar, som vanligtvis innehåller hot mot liv, säkerhet eller självkänsla När personen har vaknat upp från en mardröm, blir han/hon snabbt orienterad och klar Vanligen under den andra halvan av sömnperioden (REM-sömn) Alla har mardrömmar ibland, men mycket mardrömmar kan tyda på stress, ohälsa eller posttraumatiskt stressyndrom

14 Nattskräck Återkommande episoder av tvärt uppvaknande som inleds med ett panikartat skrik Vanligen under den första tredjedelen av sömnperioden Intensiv rädsla, snabb andhämtning och svettningar vid episoderna Är svårtröstad, minns inte episoder senare

15 Hur vanligt det är att barn har störd sömn? Protesterar vid läggdags 27% Insomni 11% Nattliga uppvaknanden 6% Uppstigningssvårigheter 17% Dagsömnighet 17% Nattskräck 1% Enures 3% Sömngång 1% 5-12 åriga barn, minst 3 ggr/vecka Blader 1997

16 Orolig natt och orolig dag Smedje Procent barn med beteendeproblem barn med så många sömnstörningar (x/14) >7 Smedje 2000.

17 ASD: diagnos inom autismspektrum* Genomgripande störning i barnets utveckling med: Begränsad kontaktförmåga Begränsad kommunikationsförmåga Begränsad beteenderepertoar *Autism, Aspergers syndrom, Atypisk autism (tidigare)

18 Prevalens av ASD Bredare diagnoskriterier Förbättrad observans Troligen inte genuin ökning Numera anses ca 50% av barn med PDD vara normal- begåvade PDD Pervasive Developmental Disorder före 1980 Per 1000 barn PDD Rutter 2005

19 Autism - annorlunda tolkning av sinnesintryck: Överkänslig eller mindre känslig mot: Visuella Hörsel- Känsel- Balans- Smak- Smärt- Tids- och rumsrelaterade Sömn-relaterade stimuli

20 ASD Annorlunda tolkning av sinnesintryck Oförmåga att förstå sociala regler, signaler Förvirringsepisoder stress, ångest Avvikande beteende

21 Autismspektrum Störning i mognadsprocessen av monoaminer? Serotonin: viktig för sinnesstämning, reglering av sömnvakenhet. Melatonin produceras av serotonin Dopamin: reglering av motorisk kontroll, sensorisk perception, hormonutsöndring Norepinephrin, epinephrin: reglering av sömn-vakenhet, aktivitetsnivå, uppmärksamhet, minne

22 Inre faktorer som kan orsaka sömnproblem Svårighet att förstå och använda sociala signaler för att synkronisera sin sömn-vakenhetsrytm (avvikande hjärnfunktion) Annorlunda tolkning av sinnesintryck Avvikande i melatoninets produktion? Psykisk ohälsa: ångest, depression, ängslan, tvångstankar, hyperaktivitet Hereditet, medicinska problem (allergi, kramper, gastroesofagal reflux) Primär sömnstörning ( sprattel i benen nattetid )

23 Yttre faktorer Omgivning Familjesituation Miljö (störande), sömnrutiner Sömnhygien

24 Melatonin Ett hormon som utsöndras via epifysen främst nattetid Involverat i kontroll av dygnsrytmen Bildas genom enzymatisk omvandling av aminosyran tryptophan

25 Bakomliggande riskfaktorer Sömnproblem vid autism Framkallande faktorer Bevarande faktorer

26 Allmänna riskfaktorer för sömnproblem Tvångstankar Ångest, oro Depression, rädsla Svårigheter att förstå sociala regler Besvärlig livssituation Sömnstörning (försenad sömnfas, restless legs)

27 Direkt framkallande faktorer Akut stress Störande miljöfaktorer (t ex buller eller ljus) Sena tupplurar under dagen

28 Faktorer som gör att sömnproblemen fortsätter Dålig sömnhygien, sömnvanor Intag av koffein kaffe, cola-drycker, choklad sent på kvällen Fel sömn-kognition ( jag kan inte somna )

29 Sömnstörning vid ASD Insomningssvårigheter Nattliga uppvaknanden med svårigheter att somna om Oregelbundet sömn-vakenhetsmönster Kortare sömntid För tidigt morgonuppvaknande Dagsömnighet Richdale et al 1995, Patzold et al 1998, Paavonen et al 2003, 2007, Tani et al 2003, Allik et al 2006, 2008

30 Sömn vid ADHD 25-50% av barnen med ADHD har sömnproblem Låg tolerans för sömnbrist, högre skolfrånvaro Fördröjd insomning och orolig sömn vanligaste Motstånd mot att lägga sig Morgon- och dagsömnighet, svårigheter att vakna Restless legs, hos 44% av barn med ADHD Weiss et al 2010, Picchietti et al 2011, Sung et al 2008

31 Avhandling Asperger syndrome and high-functioning autism in school-age children the children s sleep and behaviour, and aspects of their parents well-being Hiie Allik 2006 Karolinska Institutet

32 Frågeställningar Är AS eller HFA i skolålder förenat med ett sömnmönster som avviker från sömnmönster hos utvecklingsmässigt normativa kontrollbarn? (Delarbete I) Har barn med AS/HFA högre förekomst av insomni än kontrollbarn? Finns samband mellan insomni och beteendeproblem dagtid hos barn med AS/HFA? (II) Hur förändras sömnmönstret hos barn med AS/HFA över tid? (III) Är hälsorelaterad livskvalitet hos föräldrar till barn med AS/HFA sämre än livskvaliteten hos föräldrarna till kontrollbarnen? (IV) AS Aspergers syndrom HFA högfungerande autism

33 Selektion 86 omedicinerade fall kontaktades skriftligen 36 fall accepterade journalgenomgång 4 exkluderades 32 fall Förnyad diagnostisk värdering Kontroller rekryterades via skola 32 fall: 19 AS, 13 HFA 32 kontroller

34 De här var med i studien: Klinisk dgn: Aspergers syndrom, född Utan komorbida somatiska diagnoser (epilepsi) Utan farmakologisk behandling Friska barn som jämförelsegrupp Född Utan somatiska eller psykiska diagnoser Samma bostadsort som barn med Aspergers syndrom

35 Metoder för mätning av sömnmönster Aktivitetsmätning med aktigraf (se bild) under en vecka Sömndagbok ifylldes av föräldrar Sömnenkät Barn och sömn Actiwatch, Cambridge Neurotechnology

36

37 Metoder för mätning av beteende, hälsa Frågeformuläret Styrkor och svårigheter hos barn SDQ (Goodman) Autism Spectrum Screening Questionnaire ASSQ (Ehlers) SF-12 Hälsoenkät (the 12-item Short-Form Health Survey)(föräldrarnas livskvalitet)

38 I Resultat Sömnenkät Det var vanligare med föräldrarapporterade sömnproblem hos barn med AS/HFA (19 vs. 3 kontrollbarn) 12 hade insomningssvårigheter, 2 hade nattliga uppvaknanden med svårigheter att somna om

39 I Resultat Sömndagbok, aktigrafi Barn med AS/HFA gick till sängs tidigare, behövde längre tid för att somna; något sämre sömnkvalitet och sömn-effektivitet Båda grupperna somnade och vaknade senare på helger; mindre uttalat i AS/HFA gruppen inga skillnader mellan barn med AS/HFA och kontrollbarn och mellan skol- och helgdagar avseende: sömnlängd, antal av nattliga uppvaknanden mellan barn med AS och barn med HFA

40 II Resultat Sömnenkät: Barn med AS/HFA hade betydligt oftare insomningssvårigheter, nattliga uppvaknanden med svårigheter att somna om, och var sömniga eller ur gängorna på dagtid pga dålig sömn 10 barn i AS/HFA gruppen (31.2%) vs. 0 i kontrollgruppen uppfyllde kriterierna för pediatrisk insomni Av dessa 10 med insomni, hade 7 barn insomningssvårigheter, och 3 hade nattliga uppvaknanden med svårigheter att somna om

41 II Pediatrisk insomni Glaze et al 2002 Insomningssvårigheter eller täta uppvaknanden som definieras som ett problem av föräldern eller av barnet självt; Sömnstörningen försämrar funktion avseende beteende, sinnesstämning eller inlärning; Sömnstörningen beror inte enbart på narkolepsi, andningsrelaterad sömnstörning, störd dygnsrytm eller någon parasomni; Sömnstörningen beror inte på effekten av någon substans ( t ex missbruksdrog, medicinering)

42 II Resultat Barn med insomni Sömnenkät Brukade ha någon hos sig vid insomnandet Visade ångest vid läggdags Sömndagbok, aktigrafi Längre insomningstid såväl på skoldag- som på helgnätter Senare sömnstart på skoldagnätter Senare morgonuppvaknandet på helgerna Kortare sömntid på skoldagnätter

43 II Samband mellan insomni och: Föräldrarapporterade Lärarrapporterade Autistiska symptom Emotionella symptom Social kompetens Hyperaktivitet Emotionella symptom

44 III Longitudinella studien 21 barn med AS/HFA (65.6% av barn som ingick i första studien) 21 friska kontrollbarn (65.6%) följdes upp 2-3 år senare 16 matchade par (50%) Medelålder vid baslinje: 11.1 år, vid uppföljning: 13.7 år Med samma instrument: sömnenkät, sömndagbok och aktigrafi

45 III Resultat Barn med AS/HFA hade: Baslinje: 42 min tidigare sömnstart (helg) 60 min tidigare uppvaknande (helg) Längre insomningstid (skoldag) Lägre sömneffektivitet (skoldag) Uppföljning : Längre nattliga uppvaknanden (helg) Lägre sömneffektivitet (helg)

46 III Resultat Longitudinellt: Båda grupperna somnade 40 min senare vid uppföljningen vaknade min senare vid uppföljningen (helg) kortare sömnlängd vid uppföljningen (skoldag: 80 min; helg: min) Inga skillnader i insomningstiden mellan baslinje och uppföljning

47 t1 Time t2 AS/HFA sd AS/HFA we Controls sd Controls we

48 Att vara förälder till ett kroniskt sjukt eller funktionshindrat barn Få studier som belyser hälsorelaterad livskvalitet hos föräldrar till barn med AS eller HFA, och vad det i övrigt innebär att vara förälder till barn med dessa funktionshinder Mödrar till barn med AS mer stressade, pessimistiska, och deprimerade än barnens fäder Little 2002

49 IV Undersökta grupper AS/HFA grupp: 31 mammor (M = 42.4 år), och 30 pappor (M = 45.6 år) till 32 barn Kontrollgrupp: 30 mammor (M = 40.3 år), och 29 pappor (M = 42.7 år) till 32 barn

50 IV Resultat *Mödrar hade sämre kroppslig hälsa i AS/HFA- än i kontrollgruppen *Däremot inga skillnader mellan index-kontrollgrupp: * i mödrarnas mentala hälsa eller * i fädernas kroppsliga/mentala hälsa

51 IV Resultat Mödrarnas kroppsliga (K) och mentala (M) hälsa var relaterad till barnets beteende/sömn Social kompetens (SDQ) (K+M) Hyperaktivitet/ ouppmärksamhet, uppförandeproblem (SDQ) (M) Sömnmönster (sömndagbok, aktigraf) (M+K) Inget statistiskt signifikant samband påvisades mellan fädernas hälsa och barnets beteende/sömn

52 Konklusioner Barn med AS eller HFA hade annorlunda sömnmönster enligt aktigraf och sömndagbok - särskilt längre insomningstid (I) Barn med AS eller HFA hade en ökad förekomst av insomni (II) Barn med insomni hade mer emotionella, hyperaktivitets- och autististiska symptom (II) Mödrar till barn med AS/HFA hade sämre kroppslig hälsa jämfört med sin make samt jämfört med mödrarna till friska kontrollbarn. Mödrarnas ohälsa var relaterad till beteendeproblem hos barnet (IV)

53 Konklusioner Den longitudinella utvecklingen av sömnmönstret skiljer sig inte mellan barn med AS/HFA och friska kontrollbarn Sömnbedömning skulle ingå till rutinundersökning hos barn med ASD

54 Vid störd sömn: Detaljerad anamnes, beskrivning av sömnmönstret Debut och förlopp av sömnbesvär Läkarundersökning, somatisk hälsa Social anamnes, familjeanamnes, ärftlighet Psykisk hälsa Specifika sömnutredningsmetoder Sömndagbok Polysomnografi (bedömning av sömnstadier) Aktigrafi

55 Detaljerad anamnes av sömnproblemen 1 Vilka sömn-/vakenhetsproblem föreligger? Är sovsituationen i hemmet tillräckligt lugn och trygg? När debuterade problemen? Vilken inverkan har sömnproblemen på barnets resp föräldrarnas välbefinnande? När är problemen som mest, resp minst, uttalade?

56 Detaljerad anamnes av sömnproblemen 2 Vilka åtgärder har man hittills provat för att avhjälpa problemen? Finns det hereditet för sömnstörningar? Hur ser psykosocial och allmän situation i familj och hos övriga vårdgivare ut, med fokus på sömn-/vakenhetsrutiner?

57 Om barnet har störd sömn Se över barnets livssituation Sömnhygien, sömnvanor Dag Strömberg Beteendeförändrande och stödjande behandling Farmakologisk behandling (om det behövs) Tyngdtäcke (kedjetäcke)

58 Behandling av samtidiga symptom Social ångest Rädsla Ängslan Depression Hyperaktivitet Tvångstankar Restess Legs Epilepsi

59 Sömngång och nattskräck Information Undvik sömnbrist Minska skaderisk Väck inte! Agera lugnt under attack! Tänk på att barnet vanligen inte alls minns attacken Schemalagd väckning Kartlägg eventuell psykologisk eller medicinsk problematik I sista hand farmakologisk, symptomatisk behandling

60 Insomningssvårigheter Identifiera bakomliggande riskfaktorer Sömnhygien Kognitiv-beteendeterapeutisk behandling ( jag kan inte somna ) Avslappningsteknik Sömnrestriktion (att senarelägga sänggåendet, så att patienten är sömnig och kan somna utan besvär. Bibehålla regelbunden uppstigningstid)

61 Tonåringar Väldigt många vänder på dygnet i vårt samhälle - inte bara tonåringar med ASD el ADHD Folkhälsoproblem För att en tonåring ska kunna sova på natten, måste han/hon: Vara sömnig Ej ängslan, ångest Vilja vara uppe på dagen

62 Försenad sömnfas ( vänder på dygnet") Sömnhygien Ljusbehandling "Chronoterapi (ändra på sängdags- och uppstigningstiderna)

63 Chronoterapi 1 Om förseningen är mindre än 3 timmar Sängdags- och uppstigningstiden tidigareläggs med 15 min per dag versus 2-3 dagar Uppstigning/sömnmönster under helg ska i detta skede vara samma som under skolvecka Behålla det nya sömnmönstret är krävande

64 Chronoterapi 2 Om förseningen är mer än 3-4 timmar Identifiera tidpunkt när personen vanligen kan somna Sängdags- och uppstigningstiden senareläggs 2-3 timmar/dygn tills sömnmönstret normaliseras Bibehåll sedan detta sömnmönster

65 Mediciner SSRI (antidepressiva) Centralstimulantia (Metylfenidat) eller Atomoxetin ( Strattera) Neuroleptika Betablockerare Antiepileptika Melatonin eller Circadin

66 Melatonin Det finns stöd för melatoninbehandling av kronisk insomni hos barn med neuropsykiatriska funktionshinder, inkl ADHD och ASD När den hjälper mot svåra sömnproblem kan det leda till en flerårig behandling Hjälper inte mot alla sömnproblem Ytterligare forskning behövs för att fastställa optimal dosering och vid vilken tidpunkt man ska ge melatonin Information från Läkemedelsverket 26, 2, april 2015

67 Melatonin Rekommenderas inte till barn < 2 år Initialdos: 2-4 års ålder: 0.5 1mg > 4 års ålder: 1-5 mg (max dos mg) Förskrivning på licens eller på apoteksberedning Kort halveringstid (<1 timme). Circadin: långverkande Melatonin Kan användas vid insomni eller dygnsrytmstörningar

68 Melatonin, förskrivningsmönster i Uppsala län Enkätundersökning i Uppsala län 29 barnpsykiatriker tillfrågades 13 av 14 läkare förskriver melatonin eller circadin till barn som lider av sömnproblem Vanligast vid ASD, ADHD, depression Vanligast från 7 år och uppåt, i dosen 2 mg (2-6 mg) G Haag 2013, examensarbete

69 Tyngdtäcke Pilotprojekt i Västmanland personer mellan åldrar 2-17 år med neuropsykiatriska funktionshinder. 80% pojkar 80% upplever ökad sammanhängande nattsömn 72% upplever bättre insomning 69% upplever ökad kroppslig avslappning 36 personer av 51 som fått tyngdtäcke förskrivet, har det kvar och använder det

70 Tyngdtäcke 21 barn med ADHD (ålder 8-13 år) 21 kontrollbarn Metod: sömndagbok, aktigraf under 28 nätter Använde kedjetäcke under 14 nätter Resultat: kortare insomningstid med kedjetäcke samt bättre beteende dagtid enl lärarrapport Hvolby A, Bilenberg N 2011

71 Jesper 10 år, ovanlig sömnproblematik Redan som spädbarn omvänd dygnsrytm mammas fel? Vid 10 års ålder remitterad till sömnutredningsenheten, narkolepsi? Polysomnografi visade ej narkolepsi - men sömn kl Neuropsykiatrisk utredning visade lindrig utvecklingsstörning, autistiska och andra psykiska symtom, utseende som vid Smith-Magen i syndrom Dygnskurva för melatonin i serum var starkt avvikande

72 Jesper/Melatoninkurva 0,5 0,4 0,3 0,2 0,

73 Jesper åtgärder, effekter information, vila under dagen, anpassad skola (värdefullt) ljusbehandling (hjälpte inte) melatonin till natten (sov mera på natten) - centralstimulantia under dagen (sov mindre på dagen) betablockerare på morgonen (slutade sova om dagen) Sover nu mellan kl 20 till 06 och är vaken om dagarna

74 Sammanfattning ASD och ADHD ofta förenade med sömnproblem såsom insomningssvårighet, dygnrytmsstörning och orolig sömn Försök alltid identifiera bakomliggande faktorer och samtidiga problem: Sömnrubbning Social problematik Psykisk problematik Somatisk problematik De flesta sömnproblem kan behandlas!

75 God sömn- bättre livskvalitet

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05 Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd

Läs mer

Vid alla typer av sömnrelaterade andningsstörningar är sederande sömnläkemedel(hypnotika) kontraindicerade

Vid alla typer av sömnrelaterade andningsstörningar är sederande sömnläkemedel(hypnotika) kontraindicerade Sömnstörningar hos barn Sömnstörningar hos barn och ungdomar Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i barn och ungdomspsykiatri Med.dr Läkemedelsverket expertgrupp sömn Våren 2014 2 dagar internat med experter

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Hans Smedje 2014-01-30. 2014-01-30 hsmed2014 1

Hans Smedje 2014-01-30. 2014-01-30 hsmed2014 1 Hans Smedje 2014-01-30 2014-01-30 hsmed2014 1 Övergripande disposition Om sömn och barns hälsa, särskilt den psykiska Grundläggande om sömn Indelning av sömnstörningar Handläggning och behandling 2014-01-30

Läs mer

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola SÖMNSKOLA Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola Agenda Lite sömnkunskap Sömnproblem och vad som vidmakthåller Hur kommer man till rätta med sömnproblem?

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

/ Viviann Nordin. Sömnstadier (EEG-mönster) Sömn, sömnsvårigheter och autism SÖMN. Sömnstadier. Frågor att försöka svara på

/ Viviann Nordin. Sömnstadier (EEG-mönster) Sömn, sömnsvårigheter och autism SÖMN. Sömnstadier. Frågor att försöka svara på Sömn, sömnsvårigheter och autism 23 november 2016, Forum Funktionshinder Frågor att försöka svara på vad är sömn? vad gör att vi somnar och sover? om sömnproblem vilka former och vilka orsaker? hur vanligt?

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn Stressforskningsinstitutet En introduktion till sömn Sömnen är viktig för hur vi mår och för att orka med att vara aktiv under dagen på

Läs mer

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar

Läs mer

Sömndagbok. Sömndagbok, exempel. Sömndagbok Lästips: Interventioner

Sömndagbok. Sömndagbok, exempel. Sömndagbok Lästips: Interventioner Sömninsatser för barn med diagnos inom autismspektrumet 23 november 2016, Forum Funktionshinder Lästips: www.autismforum.se www.eckerberg.se Dag Strömberg leg logoped, cert beteendeanalytiker (BCBA) Autismcenter

Läs mer

Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument

Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument Som ett led i regeringsuppdraget att Utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning anordnade Läkemedelsverket 2012 ett möte med representanter för barn-

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen. Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.

Läs mer

Förskrivning av tyngdtäcke

Förskrivning av tyngdtäcke Malmö stad Ansvariga för arbetstekniska och individuellt förskrivna kommunala tekniska hjälpmedel Förskrivning av tyngdtäcke Indikationer: Tyngdtäcke förskrivs till personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling

Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling Anders Svensson, MD PhD Sr Medical AdvisorJanssen-Cilag AB 1 Insomnia är vanligt 20-45% av den vuxna befolkningen har sömnsvårigheter någon

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005 Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt

Läs mer

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden Sömnguiden Den lätta vägen till bättre sömn 1 Hej! Sömnproblem är 2000- talets folksjukdom. Dålig sömn går hand i hand med depression, ångest, oro, smärta, stress och även kroppsliga sjukdomar. Det har

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 2 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

SÖMNEN VÅR VIKTIGASTE KÄLLA TILL ÅTERHÄMTNING Giorgio Grossi, Stiftelsen Stressmottagningen

SÖMNEN VÅR VIKTIGASTE KÄLLA TILL ÅTERHÄMTNING Giorgio Grossi, Stiftelsen Stressmottagningen SÖMNEN VÅR VIKTIGASTE KÄLLA TILL ÅTERHÄMTNING Giorgio Grossi, Stiftelsen Stressmottagningen Olika former av återhämtning dagliga pauser, helgvila, semester m fl - ger kroppen möjlighet att återställa balansen

Läs mer

känslan av att vakna utvilad

känslan av att vakna utvilad känslan av att vakna utvilad Sömnen fysiskt, mentalt och socialt viktig Sömnen ger viktig återhämtning för hjärna och kropp. Läkarvetenskapen har funnit en möjlig koppling mellan sömnbrist och flera stora

Läs mer

Pilotstudie Kedjetäcket

Pilotstudie Kedjetäcket Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Biologiska Rytmer och Sömn

Biologiska Rytmer och Sömn Biologiska Rytmer och Sömn John Axelsson Karolinska Institutet, Dept of Clinical Neuroscience Section for Psychology & Osher Center for Integrative Medicine john.axelsson@ki.se Dagens mål Fokus på homeostasbegreppet

Läs mer

SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum, 2007-05-03

SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum, 2007-05-03 SÖMN Ulrika Lång Autismforum, 2007-05-03 SÖMN Vanligt med sömnproblem hos småbarnsfamiljer I vår kultur kan man inte vara vaken på natten 6-åringar sover 10-11 timmar Sömndjupet varierar under natten mer

Läs mer

Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie

Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie Dr Mahira Tuzlak -Karic Företagshälsan Arlöv-Lomma AB Badhusvägen 3 23237 Arlöv Mobiltelefon 073-659 15 63 E-post: mahira.karic@bredband.net

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Metoder för att studera sömn. Martin Ulander

Metoder för att studera sömn. Martin Ulander Metoder för att studera sömn Martin Ulander Hur mäts sömn? Observation Av andra (t ex små barn och insekter) Av individen själv Objektiv mätning Direkta metoder, dvs man mäter de neurofysiologiska skeenden

Läs mer

Vissa måste vaka när andra måste sova

Vissa måste vaka när andra måste sova Vissa måste vaka när andra måste sova Arne Lowden Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet Sömnbesvär i Sverige Män Kvinnor 50 Män 50 Kvinnor 40 40 75-84 30 30 65-74 20 75-84 65-74 20 45-65 10

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN

INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Göteborg INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN UNDERLAG TILL FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC LEG. PSYKOLOG ANNA BIRBRAJER LEG. PSYKOLOG CHARLOTTA LUNDGREN NOVEMBER

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Om vägledningsdokumentet

Om vägledningsdokumentet Sömnst örni nghosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Sömnst örni nghosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren Sömnbesvär i Sverige Sömnbesvär - och behandlingsmetoder 5 4 Män 5 4 Kvinnor 75-84 3 3 65-74 Vänersborg 29 nov 212 2 75-84 65-74 2 45-65 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet www.kbtcentralen.se

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Övergripande disposition

Övergripande disposition Övergripande disposition Hans Smedje 2014-01-10 Om sömn och (barn)psykiatri Grundläggande om sömn Indelning av sömnstörningar Handläggning och behandling 2014-01-15 hsmed2014 1 2014-01-15 hsmed2014 2 Barns

Läs mer

1 (7) Minnesanteckningar. Landstingets pensionärsråd 2012-10-11. Nedtecknat av. Gunilla Fredriksson Sekreterare. Justerat den

1 (7) Minnesanteckningar. Landstingets pensionärsråd 2012-10-11. Nedtecknat av. Gunilla Fredriksson Sekreterare. Justerat den 1 (7) Nedtecknat av Gunilla Fredriksson Sekreterare Justerat den Ordförande 2 (7) Närvarande Ordinarie Sven-Olof Reinholdsson (S) Christina Dicksen (M) Maud Hadders (M) Britten Brohede (FP) Gunnel Forsberg

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Lindesberg 12 april 2016 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom Adam Helles, Leg psykolog/medicine doktor Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin Psykiatriska kliniken Linköping, Region Östergötland Asperger syndrom(as)/högfungerande

Läs mer

Sömnguiden. Egenbehandling för sömnproblem

Sömnguiden. Egenbehandling för sömnproblem Sömnguiden Egenbehandling för sömnproblem Sömnguiden, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till Sömnguiden!... 3 Sov bra utan sömnmedel... 3 Sömnmedel ger ingen varaktig lösning... 4

Läs mer

Ungdomar ADHD Narkolepsi

Ungdomar ADHD Narkolepsi Ungdomar ADHD Narkolepsi Göteborg november 2014 Lars Palm, Sektionen för neuropediatrik Barnmedicinska kliniken, SUS, Malmö Karaktäristisk bild Morgontrötta Sent sänggående Långa sovmorgnar i helgen Sömnunderskott

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som

Läs mer

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa? Arbetstider + återhämtning = hälsa? Sammanfattning Genom medvetandegörande av faktorer som påverkar hälsa, kan vi via beteendeförändringar påverka densamma Riktad utbildning som har stora hälsoeffekter

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Även barn behöver varva ner

Även barn behöver varva ner Även barn behöver varva ner Vartannat barn känner sig stressat och sover för lite. Men de tycker inte själva att det beror på fritiden, utan mer på familj och skola. Hur vet man när tempot blir för högt?

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

sö mn Ursula Johansson Karin Birkedahl Måna Jönson

sö mn Ursula Johansson Karin Birkedahl Måna Jönson om sö mn Ursula Johansson Karin Birkedahl Måna Jönson Litteratur: Torbjörn Åkerstedt: Sömnens betydelse för hälsa och arbete Karolinska Institutets sömnskola OM SÖMN SÖMN ÄR EN BIOLOGISK GRUNDFUNKTION

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Sömnkartläggning. Bilaga 1

Sömnkartläggning. Bilaga 1 Bilaga 1 Sömnkartläggning Anita Persson, Nybro kommun 2017-05-01 Einar Ljungström, Kalmar kommun Jenny Blomqvist, Oskarshamns kommun Pernilla Forssander, Västerviks kommun Namn: Datum: Funktionsnedsättning:

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Utvärdering av tyngdtäcke

Utvärdering av tyngdtäcke Utvärdering av tyngdtäcke Dag- och nattbok MED tyngdtäcke När du har fått ditt tyngdtäcke ska dag- och nattbok fyllas i under ca 4 veckor. Förskrivaren utvärderar efter ca 4 veckor Efter ca 4 veckor med

Läs mer

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP 1. Manus: Det första bildspelet i serien från QLeva handlar om hur du bäst tar hand om din kropp för att vara på topp. Sömnen är en viktig faktor

Läs mer

Utvärdering av tyngdtäcke

Utvärdering av tyngdtäcke 1 Utvärdering av tyngdtäcke Dag- och nattbok MED tyngdtäcke När du har fått ditt tyngdtäcke ska dag- och nattbok fyllas i under ca 4 veckor. Förskrivaren utvärderar efter 4 veckor Efter ca 4 veckor med

Läs mer

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Maria Lennernäs Hushållslärare, Dr Med Sci Docent i nutrition Professor mat & måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Högskolan

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet

Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet 1 Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet Vi sover 25-30 år av livet. Är det nödvändigt? Är det ett lyxproblem att inte sova så bra? Vi köper sömnmedel för cirka 300

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer