Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?"

Transkript

1 Översikt Selektiv uppmärksamhet Vad är uppmärksamhet? Vardagsdefinition På vilket sätt märks den i psykologiska experiment? Dess roll i mänsklig informationsbearbetning Äldre synsätt Moderna teorier Samverkan mellan uppmärksamhet medvetande Vad är uppmärksamhet? Vardagstolkning A Fokuserad: När vi upplever att vi koncentrerar oss Anstränger oss för att utestänga ovidkommande information Ex. tentaläser framför TV:n B Allmän: När vi är pigga och vakna C Motorisk: När vi är beredda att reagera snabbt Ex. foten på bromsen vid bilkörning Klassiska teorier Människan har ansetts ha Begränsad överförings- och beräkningskapacitet Måste skyddas från överbelastning Måste filtrera inkommande signaler liknelse Tidiga teorier Grundades på telekommunikations- och senare datormetaforen Dvs. att människan bearbetar information på samma sätt som en dator gör Filtrering Broadbent (1950-talet) Begränsat antal neurala kanaler Jfr. begränsat antal radiostationer Måste välja in-kanal innan signalen bearbetas högre upp i bearbetningskedjan Uppmärksamhet = koppling av in-kanaler Jfr telefonväxel Sidan 1

2 Broadbents teori Uppmärksamhetsval görs på basis av signalens fysikaliska egenskaper Ex. tonläge (mans - kvinnoröst, arg - lugn) Senare resultat: Val kan även ske utifrån betydelse Problem med Broadbents teori Signaler längs kanaler som har kopplats bort kan inte bryta igenom Viktig information kan bryta igenom och dra uppmärksamheten till sig T.ex. ens eget namn på cocktail party Insignal kan alltså dra uppmärksamheten till sig (även om vi vill fokusera på annat) T.ex. tentaläsning framför TV:n Dämpningsmodell (Treisman) Uppmärksamhet i laboratoriet Inte bortkoppling av kanaler utan en dämpning av in-signaler Signaler som inte uppmärksammats uppfattas ändå svagt Vi kan passivt övervaka ouppmärksammad information också Fler och fler experiment inom visuella perception som stödjer detta Hur mäter man av uppmärksamhetseffekter i psykologiska experiment? Snabbare reaktionstid Säkrare igenkänning av stimuli Större andel korrekta svar Typiskt experiment Typiskt experiment Titta på krysset, läs bokstaven som kommer att dyka upp D O Sidan 2

3 Typiskt experiment Oftast: stimulus visas på markerade stället Ibland: stimulus visas på annat ställe (på samma avstånd från krysset) Resultat Snabbare svar när stimulus dyker upp på markerade stället Inga ögonrörelser tillåts Långsammare när bokstaven dyker upp på oväntat ställe Måste fokusera på bokstaven för att kunna läsa den Tar tid att flytta uppmärksamhetsfokus till nya stället Vad händer vid flera stimuli samtidigt? Hur flyttas fokus då? Visuell sökning Visuell sökning Generella resultat När mål skiljer sig markant från distraktorer så står målet ut, dvs. omedelbar upptäckt När flera dimensioner måste förenas för att urskilja mål från distraktorer Reaktionstiden (RT) ökar linjärt med antal distraktorer Tyder på seriell genomsökning Ett särdrag: ögonblicklig upptäckt ( pop-out ) Konjunktion av särdrag: seriell sökning Dämpning + klister (Treisman) När flera särdrag måste förenas till ett objekt måste alla särdrag fokuseras samtidigt Endast ett ställe kan fokuseras i taget Därför seriell sökning Mot en modernare syn Slutsats: Särdrag kan bara förenas inom fokus av uppmärksamhet Uppmärksamhet fungerar som klister ( glue ) Sidan 3

4 Konsekvenser av Treismans klister-teori Tidigt eller sent fokus? Sammansatta objekt som har flera egenskaper måste fokuseras ett i taget för att kunna vidarebearbetas Efter fokus bara en sak i taget Planering, logiskt tänkande Men, i vilket beräkningssteg sker fokusering? Beräkning före fokus sker parallellt för många objekt Beräkning efter fokus: ett objekt i taget Processer före fokus kan bearbeta hela input parallellt Objektegenskaper vad Position, orientering var Motorik Pop-out seriell sökning Stegvis mer vågade experiment RT RT Segmentering Kan ske parallellt Objektigenkänning Kan ske parallellt Semantisk bearbetning Flera betydelser av samma ord aktiveras kort innan en tolkning väljs Antal element Antal element Exempel: Uppfattning av objekt i 3D Vi föredrar visuell (information) och sökning Pop-out, dvs. konstant reaktionstid Om objekten är välbekanta Alltså: ligger 3D före fokus i bearbetningskedjan Sidan 4

5 Två vägar till kontroll Vad är uppmärksamhet egentligen? 1. Egen vilja att koncentrera sig Centralt styrt (dvs. styrt av inre delar av kognitiva systemet: planering, medvetande) Top-down val 2. Dras till sådant som är iögonfallande Kallas stimulus-baserad fångst av uppmärksamhet Bottom-up fångst Bristande uppmärksamhet Val i ett interaktivt system 1. Man kan vara ouppmärksam Har själv valt att inte fokusera på en sak 2. Man kan ha blivit distraherad Utanför ens kontroll, dvs. automatisk reaktion T.ex. rörelse i perifera synfältet T.ex. blinkande saker på datorskärm Centralt val = top-down för-aktivering eller förstärkning av aktivering Lyfter fram en vinnare Resulterar i undertryckande av konkurrerande information Propageras mot perceptuella bearbetningssteg val Tar fasta på en viktig iakttagelse Senaste teorin Sent val för handling, ( Selection for action ) Vi är snabbare på att upptäcka saker när vi är handlingsberedda Motorisk beredskap påverkar fokusering? Sidan 5

6 Återkopplat system Val för handling: Selection for action Planering, logiskt tänkande Måste välja p.g.a. fysiska begränsningar Vi har ett par ögon, en mun och två händer Vill ha entydigt mål för en motorisk rörelse Springa till mamma eller ner i vattnet? Objektegenskaper vad Position, orientering var Motorik Undvika sammanblandning När fel stimulus kopplas till en respons Vill klottra i anteckningsblocket, inte i uppslagsverket Bearbetar vi verkligen allt? Medvetande Intuitiv bakgrund Vi tycks inte klara av att samtidigt bli medvetna om hela vår visuella omgivning Uppmärksamhet förmedlar information till vårt medvetande Medvetandet fungerar som ett sökljus ( spotlight ) Endast en fläck av verkligheten släpps igenom Måste flytta runt för att täcka flera stimuli Medvetandets egenskaper Hur det känns: det inre ögat (the mind s eye) Medvetande av perceptuell information uppstår mycket sent i bearbetningen Bara om informationen uppmärksammas Styr uppmärksamhet Här sker samordning, högnivå-planering Vad vill jag göra? Vad behöver jag för information för det? Sidan 6

7 Exempel på teori om medvetande Global arbetsyta Begränsning i kapacitet Orsakas av behovet att koordinera och kontrollera perceptuella och motoriska systemen Samordning kräver momentan entydighet (determinism), implicerar seriellitet Sammanfattning Medvetande (styr) Ta fram avsikter, övergripande mål Övervakar genomförande Uppmärksamhet (genomför) Medel för att uppnå samordning kring sina mål och yttre information Säkerställa att rätt information kopplas till rätt respons i rätt tid Konsistent med val för handling Sidan 7

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper

Läs mer

Neurokognitiv arkitektur

Neurokognitiv arkitektur Tre beskrivningsnivåer (Marr, 1982) Neurokognitiv arkitektur Beräkningsnivå (beteende) Vad som beräknas (ex. fokusering av uppmärksamhet) Algoritmnivå (mekanismer) Hur det beräknas (ex. släpp nuvarande

Läs mer

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt.

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt. Översikt Visuell perception Visuella systemets övergripande arkitektur Informationsbearbetningsstegen Första steg: visuella sensoriska minnet Begränsad kapacitet, tidsspann Visuell bearbetning Särdag Mer

Läs mer

Modelleringsmetodologi

Modelleringsmetodologi Översikt Modelleringsmetodologi Problem: Modeller är ofta underbestämda För många frågor (= parametrar) För lite uppstyrning (= data) Två sätt att öka sannolikheten att en kognitiv modell är korrekt (valid)

Läs mer

Kognitiv neurovetenskap

Kognitiv neurovetenskap Översikt Kognitiv neurovetenskap Cognitive neuroscience (CNS) Svårt att relatera kognitiva funktioner till hjärnans olika områden Lashley, Luria Hjärnans sätt att beräkna Ex. bearbetning av visuella intryck

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken 729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras

Läs mer

Långtidsminnekunskapsrepresentation

Långtidsminnekunskapsrepresentation Frågor som kursen besvarar Långtidsminnekunskapsrepresentation Är kreativitet medfött? Går det att styra vilka beslut vi fattar? Varför är det svårt att minnas vissa saker? Vilken del av hjärnan är den

Läs mer

Upplägg. Visuella effekter Visuell Perception Uppmärksamhet. Perception

Upplägg. Visuella effekter Visuell Perception Uppmärksamhet. Perception Visuell Perception Uppmärksamhet Tobias.Johansson@hkr.se Perception Upplägg Bottom-up vs Top-down. Objektperception. Perceptuell organisation. Perception som problemlösning. Perception och utveckling.

Läs mer

uppmärksamhet Riktad och delad Riktad Relationships between attentional concepts and general states of arousals Selective attention

uppmärksamhet Riktad och delad Riktad Relationships between attentional concepts and general states of arousals Selective attention Relationships between attentional concepts and general states of arousals Uppmärksamhet: Psykologiska perspektiv http://viscog.beckman.uiuc.edu/flashmovie/15.php Riktad och delad uppmärksamhet Selective

Läs mer

Kognition crash course

Kognition crash course Kognition crash course Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Människans

Läs mer

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser

Spel som interaktiva berättelser Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2014-09-08 Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 5 Integrationsutmaningen Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Tentamens-/instuderingsfrågor

Tentamens-/instuderingsfrågor PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Delkurs: Kognitiv psykologi Höstterminen 2015 Ulf Dahlstrand Tentamens-/instuderingsfrågor 1) Beskriv den visuella informationens väg från näthinna till

Läs mer

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception) Kognitiv utveckling Perception och Språkutveckling Perception Tolkning av sinnesintryck Aktivt process Urvalsprocess Föreställningar och begrepp Bottom-up top-down process Förnimmelse till Varseblivning

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Om intellektuell funktionsnedsättning

Om intellektuell funktionsnedsättning Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast

Läs mer

Kognitionspsykologi (forts) Bottom-up och Top-down Signal-Detection Theory

Kognitionspsykologi (forts) Bottom-up och Top-down Signal-Detection Theory Kognitionspsykologi (forts) Bottom-up och Top-down Signal-Detection Theory Bottom up och Top down Bottom up Stimulusdriven Datadriven Det lilla till det stora Top down Begreppsdriven Det stora till det

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet HIIA20 Användbarhet med kognitiv psykologi Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar

Läs mer

Medveten närvaro MEDVETEN NÄRVARO INNEBÄR:

Medveten närvaro MEDVETEN NÄRVARO INNEBÄR: Medveten närvaro MEDVETEN NÄRVARO INNEBÄR: FULLSTÄNDIG NÄRVARO Att vara medveten och närvarande i stunden innebär uppmärksamhet på och medvetenhet om känslor (ex. glad, ledsen, arg), kroppssensationer

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet TNMK23 - Användargränssnitt Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar och lagrar

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskapochkognitivpsykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Kognition och e-hälsa Att ta hänsyn

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Att kunna om perception och kognition Konceptuella modeller Metaforer Paradigm, teorier,

Läs mer

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Linköpings universitet 1

Linköpings universitet 1 Vad är kognitionsvetenskap? Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 7 Tvärvetenskap Delvetenskaper, metoder Integrationsutmaningen Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och

Läs mer

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn INFORMATION Vad är det? Johan H Bendz FMV Victor Hugo? Dennes svar! Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn Kunskap utanför huvudet Kunskap utanför huvudet -300.000-40.000-3000

Läs mer

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion. Kognitiv psykologi Introduktion Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se Schema www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande Kognitiv psykologi Tänkande och resonerande som grund för problemlösning Anders Jansson Kognition / Tänkande Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,

Läs mer

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol Lisbeth Nilsson, dr med vet, leg. arbetsterapeut, specialist inom habilitering och handikappomsorg Associerad till Lunds

Läs mer

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER

Läs mer

Perception och kunskap

Perception och kunskap BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Perception och kunskap Empirisk Grundad på sinneserfarenhet Direkta iakttagelser av företeelser och händelser i verkligheten

Läs mer

Hjärnans beräkningsprinciper. Beräkningsprinciper Översikt. Återblick. Återblick. Två beräkningsvägar. Beräkningsprinciper

Hjärnans beräkningsprinciper. Beräkningsprinciper Översikt. Återblick. Återblick. Två beräkningsvägar. Beräkningsprinciper Översikt Beräkningsprinciper Hjärnans beräkningsprinciper Bindningsproblemet Rött äpple och grönt päron, eller grönt äpple och rött päron? Olika minnessystem Ryggraden i kognitiva systemet Analys av nätverkets

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/ht10 Arbetsuppgiften till idag: Identifiera ett tydligt exempel på dålig användbarhet

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet? Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign Kognition och perception

Läs mer

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition

Läs mer

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3 Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign 120420 Kognition

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

Att förstå sin egen diagnos eller utredning

Att förstå sin egen diagnos eller utredning Att förstå sin egen diagnos eller utredning Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. handledare, konsult Föreningen Kognitivt Stöd (FKS), Begripsamföreningen cecilia.olsson04@outlook.com Cecilia Olsson, Intradagarna

Läs mer

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare Regionala Mötesdagar 2012 Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare Uppdraget Uppdragets syfte är att utveckla ett nationellt kunskapsstöd

Läs mer

Nordic Human Factors Guideline NHFG

Nordic Human Factors Guideline NHFG Nordic Human Factors Guideline NHFG Förklaringsmodell för trafikantbeteende Ett nordiskt samarbete under Nordiska Väggeometrigruppen 1 Varför en ny förklaringsmodell? Trafikolyckor är ett stort problem

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Det finns även en massa andra fenomen i ett neuralt nätverk. Decay är en tendens hos noder att återgå till viloläget.

Det finns även en massa andra fenomen i ett neuralt nätverk. Decay är en tendens hos noder att återgå till viloläget. Kognitiv modellering Med hjälp av datorer försöker man simulera den mänskliga hjärnans arbetssätt. Detta kan användas för att simulera teorier och sedan ha möjlighet att undersöka teorin inifrån. Man kan

Läs mer

Schema meditationer och utvecklingsbok Här&Nu programmet

Schema meditationer och utvecklingsbok Här&Nu programmet Schema meditationer och utvecklingsbok Här&Nu programmet Här är en sammanställning över hur meditationerna genomförs varje dag. Schemat hjälper dig att planera in tiden för din träning. Skriv ut detta

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vad är kognition, perception? Vad har kognition och perception med interaktionsdesign

Läs mer

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET PETRA BOSTRÖM PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PETRA.BOSTROM@PSY.GU.SE Viktigast idag: Att se problem med nya glasögon. Förmågor och bristande förmågor vs.

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk. Kognition Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och

Läs mer

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen universell preskriptivism för sin lära. Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv

Läs mer

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av Mål Kommunikation & information 2D1521 Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA grundläggande insikter i olika former och genrer för mänsklig kommunikation introduktion till studiet av kommunikation

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Glasögonmodeller Fatal Vision

Glasögonmodeller Fatal Vision Glasögonmodeller Fatal Vision Här nedan följer det modellutbud som i dag finns att tillgå avseende Fatal Vision (promilleglasögonen). Här framgår även inom vilket promilleområde respektive glasögonmodell

Läs mer

Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2

Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2 Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2 Teori (supportteori) som integrerar bedömningsheuristiker Underliggande kognitiva processer Emotioner och beslut/bedömningar 2010-09-01 Tommy Gärling 1 Brott

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Appendix A. Dubbelkonsmodellen en datorexekverbar designprincip för hjärnan

Appendix A. Dubbelkonsmodellen en datorexekverbar designprincip för hjärnan Appendix A Dubbelkonsmodellen en datorexekverbar designprincip för hjärnan Min hypotes är att hierarkier av Cortical Feature Maps (CFM:er) utgör grunden för människans kognitiva förmågor. Denna hypotes

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 4 Informationsbearbetningsmodeller Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

SÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER

SÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER ÄKERHETAVTÅND I BILKÖER En studie i bilars stoppavstånd Foad aliba Bassam Ruwaida Hassan hafai Hajer Mohsen Ali Mekanik G118 den 7 februari 8 AMMANFATTNING Projektet utgångspunkt har varit att svara på

Läs mer

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR BELÖNINGSKUNSKAP En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder Belöningar FÖR HUNDAR Vad är en belöning? För att ännu bättre förstå hur hundar tänker, ska vi gå igenom vad som kan vara belöningar för

Läs mer

En halv tusendels sekund!

En halv tusendels sekund! En halv tusendels sekund! Hur använder vi det vi lärt oss? Blockerade signaler från hjärnan till musklerna Stress Motivation Självförtroende Självbild Ledarskap Målsättningar Fysiologisk anspänning Uppmärksamhet

Läs mer

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER För att bättre kunna stimulera elevernas motoriska och perceptuella utveckling i skola och i förskola följer här en beskrivning av de olika områdena och hur de påverkar

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

SSF Säkerhetschef avsnitt 7 Hans Fornwall

SSF Säkerhetschef avsnitt 7 Hans Fornwall SSF Säkerhetschef avsnitt 7 Hans Fornwall Communicare ( att göra gemensamt ) Kommunikationsnivåer från cocktail till kontakt Inledande nivå Väder och vind, socialt smörjmedel Sak- och intressenivå Utbyter

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Armita Golkar Doktorand Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring specifika

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

2003-09-04. Psykologi del 1 Christina von Dorrien Vice President Interaction Design & Usability. Perception. Psykologi - delar

2003-09-04. Psykologi del 1 Christina von Dorrien Vice President Interaction Design & Usability. Perception. Psykologi - delar Psykologi del 1 Christina von Dorrien Vice President Interaction Design & Usability Föreläsning 4/9 2003 Preece: Kap.3 Carmen Systems AB Psykologi delar Perception Perceptionspsykologi hur vi varseblir

Läs mer

Perception och kunskap

Perception och kunskap BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Perception och kunskap Empirisk Grundad på sinneserfarenhet Direkta iakttagelser av företeelser och händelser i verkligheten

Läs mer

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått

Läs mer

Kognitiv Belastning och Visuell sökning

Kognitiv Belastning och Visuell sökning Kognitiv Belastning och Visuell sökning David Karlsson davka442@student.liu.se Linköpings universitet LIU-IDA/KOGVET-G--11/024--SE Handledare: Gunnar Björnsson Examinator: Henrik Danielsson I detta arbete

Läs mer

VARFÖR FINNS DET INGA RIKTIGA

VARFÖR FINNS DET INGA RIKTIGA VARFÖR FINNS DET INGA RIKTIGA ROBOTAR? Peter Gärdenfors och Christian Balkenius Kognitionsforskning, Lunds Universitet, S 223 50 Lund e-mail: peter.gardenfors@fil.lu.se christian.balkenius@fil.lu.se Här

Läs mer

BARNS SPRÅKUTVECKLING

BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen

Läs mer

Innehåll. Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan ) Natural user interfaces. Kap 6.2.9, , Kap

Innehåll. Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan ) Natural user interfaces. Kap 6.2.9, , Kap Interaktion 2 Innehåll Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan 527-528) Natural user interfaces Kap 6.2.9, 6.2.11, 6.2.12 Kap 6.3-6.4 Styrdon Styrdon Tangentbord Pekdon Tangentbord QWERTY-layout QWERTY-layout

Läs mer

Visualisering. Mental visualisering Föreställ dig en blå elefant för ditt inre. Föregående var ett exempel på mental visualisering.

Visualisering. Mental visualisering Föreställ dig en blå elefant för ditt inre. Föregående var ett exempel på mental visualisering. Visualisering Tobias.Johansson@hkr.se Föreställ dig en blå elefant för ditt inre. Svara nu på följande frågor: Åt vilket håll tittar elefanten? Är elefanten mörk-, mellan-, eller ljusblå? Mental visualisering

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Språkmöte främjar hjärnan. Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet

Språkmöte främjar hjärnan. Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet Språkmöte främjar hjärnan Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet I vilken utsträckning formas hjärnans förmåga av erfarenheter? Taxiförare i London är hela tiden sysselsatta

Läs mer

Medveten närvaro. "Medveten närvaro betyder att vara uppmärksam på ett särskilt sätt, avsiktligt, i nuet, och utan att värdera.

Medveten närvaro. Medveten närvaro betyder att vara uppmärksam på ett särskilt sätt, avsiktligt, i nuet, och utan att värdera. Medveten närvaro En stor del av våra liv agerar vi till synes omedvetna om våra tankar, känslor och upplevelser då våra tankar och vår uppmärksamhet är någon annanstans än vi befinner oss rent fysiskt.

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Det mesta som vi menar när vi talar om våra minnen finns i långtidsminnet. Karaktäristiskt för detta är att vi inte anstränger

Läs mer

Hur gör vi då för att segmentera och kategorisera ljud i talspråk?

Hur gör vi då för att segmentera och kategorisera ljud i talspråk? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 7 SPRÅKPSYKOLOGI LYSSNA OCH TALA/ PERCEPTION OCH PRODUKTION LYSSNA (kap 5) Segmentering på fonemnivå - Koartikulation:

Läs mer

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli Daniel Johansson danjo133@student.liu.se Rickard Jonsson ricjo400@student.liu.se 1. Sammanfattning Vad vi ville komma fram till i denna studie var huruvida

Läs mer

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Frågor sedan föregående tillfälle?

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Frågor sedan föregående tillfälle? Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar Välkommen till andra tillfället! Mognad och metoder för toaträning TILLFÄLLE 1 Kroppens funktioner Barnets förmågor TILLFÄLLE 2 Barnets beteende

Läs mer

5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter

5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter 5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter Individens utvecklingsnivå har stor betydelse för hur han beter sig med, undersöker eller använder ett verktyg.

Läs mer