SÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER"

Transkript

1 ÄKERHETAVTÅND I BILKÖER En studie i bilars stoppavstånd Foad aliba Bassam Ruwaida Hassan hafai Hajer Mohsen Ali Mekanik G118 den 7 februari 8

2 AMMANFATTNING Projektet utgångspunkt har varit att svara på främst tre frågor. Vilka faktorer påverkar en bromssträcka, hur kan man räkna ut bromssträckan för ett fordon och vilket avstånd behövs för en säker inbromsning? Då projektet främst varit ett teoretiskt projekt har inga större experiment utförts utan alla delsvar byggs på fakta och logiskt tänkande. Vad gruppen slutligen kom fram till var att en bils bromssträcka kan delas in i tre delar; reaktionstid, responstid och bromstid. Dessa tre tillsammans ger upphov till bilens totala bromssträcka. En intressant punkt var att gruppen kom fram till att bästa avståndet mellan två bilar är, inget avstånd alls, vid inbromsning skulle då all den kinetiska energin dämpas mellan de två bilarna och de skulle fungera som en enda stor kropp. INLEDNING Många förare underskattar ganska grovt tiden det tar att få stopp på en bil. Detta ger oftast upphov till att föraren inte håller ett säkert avstånd till bilen framför som i sin tur kan leda till svåra trafikolyckor. Årligen dör och skadas hundratals personer i samband med kollisionsolyckor. Många av dessa skulle med alla säkerhet kunna undvikas med ett större säkerhetsavstånd. Enligt vägverkets statistik skadades år personer i trafiken. Utav dessa var 658 fall skador i samband med andra fordon. En bils inbromsning är mycket mer komplicerad än vad de flesta tror, vilket med största sannolikhet också är anledningen till varför bromssträckan underskattas väldigt ofta. I denna rapport kommer inte alltför komplicerade beräkningar göras, detta på grund av att vissa av de påverkande faktorerna är väldigt svåra att ta i beräkning på ett korrekt och precist sätt. PÅVERKNINGFAKTORER Bromssträckor är som sagt mycket mer komplicerade än vad de flesta tror. Det finns väldigt många faktorer som påverkar den slutliga sträckan, förutom detta så bidrar varje enskild faktor oftast med väldigt stor påverkan och vissa är väldigt svåra att ta med korrekt i en generell modell. Bland de viktigaste faktorerna är den mänskliga faktorn, det är även oftast denna som varierar mest. Vid en inbromsning testas både förarens reaktionstid och responstid. Reaktionstiden är den tiden det tar för föraren att inse att bromsning behövs och responstiden är den tid det tar för föraren att faktiskt flytta foten från gaspedalen till bromspedalen. Först då kommer de andra faktorerna in i bilden. När bromsarna aktiveras så påverkas bromssträckan till exempel av bilens massa, bilens bromssystem, bilens hastighet, underlag och väderförhållande. Moderna bilar har oftast väldigt effektiva bromsar, som kraftigt förkortar bromssträckan. Effektiviteten kommer främst från elektroniska hjälpmedel som kompenserar för föraren. AB är ett exempel på ett sådant hjälpmedel. Vad AB gör är att bromsarna elektroniskt kontrolleras till stor del oberoende av förarens bromsmetod och förhindrar hjulen att låsa sig. På så sätt rullar bilens hjul konstant under inbromsning och glidfriktion undviks. Faktorer som till exempel underlag och väderförhållanden är extremt svåra att införa i en generell modell, istället brukar man föra in dem som underlagets friktionskonstant. Detta är förmodligen den viktigaste faktorn under en inbromsning. Ju lägre friktion desto längre bromssträcka. Detta gäller även självklart vid inbromsning med hjälp av AB system. Friktionen påverkar systemets maximala bromskapabilitet. För att hjulen inte ska låsa sig och börja glida måste även systemet bromsa försiktigare. Med dessa faktorer är det möjligt att sätta upp en relativt enkel men funktionell modell för en bils totala inbromsningssträcka.

3 INBROMNINGEN TRE DELAR Enligt ovanstående faktorer kan den totala bromssträckan delas upp i tre efterföljande men enskilda delar. Den första delen kommer kallas reaktionstid, denna del består av tiden det tar från att något sker till dess att föraren inser att en inbromsning krävs. Denna reaktionstid i sig beror på väldigt många delfaktorer, till exempel förarens tillstånd och omgivningens synbarhet. Den genomsnittliga reaktionstiden för människor vid inbromsningar brukar sägas ligga runt.75 sekunder. Enkla reaktionstest ger oftast mycket bättre tider (runt.3 sek) men detta beror främst på att man förväntar sig att något ska hända under testen. I praktiken kommer oförberedelse samt olika grader av trötthet att spela stor roll på den slutgiltiga tiden. Därför kan man säga att till och med.75 sekunder i vissa fall är en ganska optimistisk reaktionstid. Varför reaktionstiden är viktig under inbromsning är givetvis för att bilen fortfarande är i rörelse medan kroppen hinner uppfatta faran. Detta ger oss att sträckan reaktion är en funktion av reaktionstiden och hastigheten bilen har. Vilket formar den första delen av vår tredelade inbromsningssträcka. reaktion = vt reaktion Figur 1. reaktion. T reaktiion =.75sek. För att visa viktigheten av denna del av bromssträckan har sträckan vid 1km/h markerats ut i figuren. Bilen hinner färdas nästan 5meter innan föraren ens reagerat på faran. Efter att faran har uppmärksammats sker naturligtvis nästa steg, respons. Denna sträcka är till stor del väldigt lik reaktionssträckan. Eftersom ingen retardation sker även under detta steg är även denna funktion linjär. Responstiden räknas från den tid faran uppmärksammats till dess att bromsarna aktiveras och inbromsningen startar. Enligt American Association of tate Highway and Transportation Officials reagerar genomsnittsföraren inom 1.65 sekunder. Detta skulle innebära att själva responstiden blir =.9 sekunder. Det tar med andra ord ca.9 sekunder för kroppen att flytta foten från gaspedalen och trycka på bromsen. Men även här är det viktigt att uppmärksamma att denna tid skiljer sig väldigt mycket från person till person och även personens tillstånd vid just det ögonblicket, varför våran modell endast blir en enkel approximation baserad på genomsnittsvärden. Vår andra funktion blir då respons sträckan endast en funktion av reaktionstiden och bilens initialhastighet.

4 respons = vt respons Figur. respons. jämförelse. T respons =.9sek. Även här har sträckan vid 1km/h markerats ut i figuren för Först efter dessa två steg börjar retardationen och bilens verkliga inbromsning, moderna bromsar är extremt snabba och tar i genomsnitt inte mer än.5 sekunder att aktiveras efter det att pedalen tryckts ner. Dock så är det extremt viktigt att komma ihåg att bilen redan färdats en väldigt lång sträcka innan detta sker. Vid 1 km/h så har vi redan fått en bromssträcka på cirka 55 meter. Denna modells tredje och slutgiltiga bromssträcka är själva inbromsningen, broms. Denna måste dock förenklas väldigt mycket på grund av de olika faktorerna som påverkar den. Utöver bilens hastighet och bilens vikt spelar en mängd faktorer en stor roll i den slutgiltiga totala bromskapabiliteten. Till dessa hör till exempel, bromsarnas typ och skick, däckens tillstånd och skick, underlagets egenskaper, och då har vi inte ens kommit in på omgivande faktorer som väder. I denna modell kommer vi enbart behandla bilens massa och underlagets friktionskonstant, men detta betyder inte att de andra faktorerna inte är viktiga. Vissa däck är framtagna för att vara mer bränsleekonomiska, vilket dock försämrar greppet. pårade däck som tränger undan vatten under våta förhållanden och förhindrar till exempel vattenplaning kan kraftigt förkorta bromssträckan under de förhållandena. jälvklart spelar även däckens skick väldigt stor roll, slitna däck ger mycket sämre grepp. En faktor som ofta glöms bort är aerodynamik. Dagens bilar är utformade så aerodynamiskt som möjligt för att förbättra bränslekonsumptionen samt göra bilarna snabbare och bekvämare. Men detta bidrar faktiskt till att bromssträckan blir längre då luftmotståndet inte hjälper till lika mycket vid inbromsning. Alla dessa faktorer är viktiga att nämna för att verkligen förstå hur förenklad och oanvändbar denna modell är i verkligheten.

5 Om vi tänker oss en bil som en kub agerar vid inbromsning tre krafter på denna, normalkraften, tyngdkraften och retardationskraften. För att ytterligare förenkla ses hela bilen som en stor kub där krafterna angriper på en punkt. F F F = μn = μmg U U U x y μmg = = : F = ma : N mg = N = mg = = μmg = T F dr = T mv x mv v = μmg μg μmgdx = mv = [ μmgx] mv = Resultatet visar att slutsträckan endast beror på initialhastigheten, friktionskonstanten och gravitationen. Massan spelar med andra ord ingen roll i denna modell. Rent logiskt verkar detta inte stämma, hur kan en bils massa inte ha någon inverkan på bromssträckan? En stor bil tar givetvis längre tid att stanna under samma förhållanden. Varför modellen ser ut på detta sätt beror enbart på att det är en förenkling. Modellen tar inte itu med alla variabler som AB och aerodynamik. Detta betyder givetvis att bilen eller klossen i denna modell inte kan stanna snabbare än vad friktionen tillåter. Det blir med andra ord glidfriktion tills bilen stannar. Nedanstående tabell visar ett antal friktionskonstant värden vid olika vägförhållanden som kommer att användas för att visa hur bromssträckan förändras. Vägförhållanden Friktionskonstant(μ) nö.3 Is.1 Asfalt.7-1.1

6 v broms = μ g Grafen till höger visar tydligt vilken effekt underlaget har på bromssträckan. Vid samma punkt som tidigare valts ut, 1km/h är bromssträckan på snö 189m. Detta är tre gånger mer än sträckan vid samma hastighet på normal asfalt(63m). Först nu när vår modell är färdigställd kan vi börja titta på vilka säkerhetsavstånd som rekommenderas vid olika hastigheter. Modellen består av tre sträckor, reaktion, respons och broms. Vilket ger den slutliga bromssträckan; = reaktion + respons + broms Figur 3. broms. Denna kurva till skillnad från de två övriga delarna i modellen är exponentiell. Vid samma punkt(1km/h) är bromssträckan i snö redan 3 gånger längre än vanlig asfalt. = v ( treaktion + trespons) + v μg Vid denna punkt kan vi redan summera den totala bromssträckan vid 1km/h då vi använt denna hastighet som exempel igenom hela projektet. Totala bromssträckan blir 5m+3m+63m = 118m. Nu är det givetvis helt ologiskt att förvänta sig att varje bil ska hålla ett säkerhetsavstånd på 118m. Detta är ytterligare ett bevis på att modellen i praktiken aldrig skulle fungera. Ett ganska bra avstånd vore att hålla reaktionssträckans avstånd vid just den hastigheten, även om 5m också kan ses som väldigt mycket i trafiken, vilket det även är. Rent logiskt så är det dock korrekt, att man lämnar tillräckligt långt avstånd så att man hinner reagera innan man kört in i personen framför. En intressant detalj uppstår om vi tänker oss att den önskade kinetiska energin under inbromsningen mellan två fordon ska vara. Då inser man att förutom säkerhetsavstånd då bilarna inte träffar varandra, inträffar samma fall om bilarna från början har kontakt med varandra. Vid kontakt skulle bilarna fungera som en enda stor enhet och inbromsning av bilen framför skulle automatiskt med samma retardation stanna bilen bakom. Detta säger oss att den riktiga formeln för bästa säkerhetsavstånd måste vara kvadratisk, ett avstånd som ger kinetisk energi för att man har tillräckligt långt avstånd och ett avstånd som ger energi för att man har tillräckligt litet avstånd. jälvklart är den senare punkten endast ett intressant resultat och inget man borde pröva i verkligheten.

7 Figur 4. Totala bromssträckan enligt formeln 1km/h markerats ut. v ( t + t reaktion respons ) + v μg =. Än en gång har exempel hastigheten REULTAT En bils totala bromssträcka kan under extremt förenklade omständigheter delas upp i tre delar, reaktionssträcka, responssträcka och bromssträcka. Denna bromssträcka kan ges av formeln v = v ( treaktion + trespons ) +. Däremot så är modellen väldigt förenklad. Modellen tar till exempel μg inte upp de viktigaste faktorerna inom bromssträckor, till exempel omgivning eller ens moderna bilars hjälpmedel och bromssystem. Dessutom är modellen uppbyggd så att hela bilen fungerar som en enda stor kloss, vilket är en extrem förenkling. Däremot så fungerar modellen ganska bra som en approximation på hur stort avstånd som faktiskt krävs. Modellen kan jämföras med biltester där inbromsning oftast testas från 6mph eller cirka 1km/h. Kravet på dagens bilar ligger på 4meter och de flesta klarar denna sträcka med en marginal på åtminstone 1 meter. Vår modell ger vid den (1 / 3.6) hastigheten = 43.65m. Vilket betyder att även med alla förenklingar och faktorer som *.9*9.8 inte räknats med kommer vår modell ganska nära riktiga bromssträckor. LUTAT Trots förenklingar och utlämning av tidigare viktiga faktorer visade det sig i slutändan att modellen i sig är ganska nära verkliga värden. Däremot så gör oförutsägbara faktorer som en förares tillstånd och reaktions och responstider att modellen blir väldigt svår att följa. Eftersom dessa faktorer varierar ganska kraftigt från person till person och till och med för samma person under olika tidspunkter blir modellen väldigt personlig och kan endast ge en uppskattning. Det blir i slutändan varje förares personliga och förhoppningsvis visa omdöme som bestämmer hur långt bakom bilen framför man bör ligga. Igen bör dock nämnas det faktum att ironiskt nog kan ett av de bästa avstånden vara inget avstånd alls.

8 KÄLLOR aspx attning%olsson.pdf

Trafikskadestöd 020-49 48 00 Måndag-tisdag och torsdag-fredag kl. 9.00-11.30

Trafikskadestöd 020-49 48 00 Måndag-tisdag och torsdag-fredag kl. 9.00-11.30 En trafikolycka medför många gånger problem för de inblandade och deras anhöriga. Vissa problem kanske kan lösas med ett enkelt telefonsamtal. Detta gäller även för Dig som är anhörig eller vittne. Trafikskadestöd

Läs mer

Säkerhetsavstånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar liv!

Säkerhetsavstånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar liv! Projektarbete åren 008 Sid:1 Säkerhetsastånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar li! Linus Karlsson linuskar@kth.se Geir Ynge Paulson gypa@kth.se Jacob Langer jlanger@kth.se Tobias Gunnarsson

Läs mer

BROMSGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL

BROMSGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL BROMSGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL BROMSSYSTEMET ÄR VÄSENTLIGT FÖR DIN SÄKERHET Bromsarna måste svara direkt och exakt varje gång du trycker ner pedalen.

Läs mer

Åtgärder för att öka körförmågan med sidvagn

Åtgärder för att öka körförmågan med sidvagn MOTORHISTORISKA RIKSFÖRBUNDET IDEELL KULTURELL SAMMANSLUTNING AV KLUBBAR FÖR ÄLDRE VÄGFORDON KANSLI: TOMTEBOGATAN 33, 113 38 STOCKHOLM TEL 08-30 28 01 FAX 08-31 27 06 E-POST mhrf@mhrf.se HEMSIDA www.mhrf.se

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov 2

Moped klass II Kunskapsprov 2 Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

Vårens Viktigaste test:

Vårens Viktigaste test: test 15 sommardäck Vårens Viktigaste test: sommarsulor Vi testar femton av de vanligaste däcken inför sommarsäsongen 2011. Är verkligen miljödäck farliga? Vågar man köpa kinesiskt? Vi hjälper dig i jakten

Läs mer

DÄCKBYTE? Har du järnkoll på dina sommardäck så

DÄCKBYTE? Har du järnkoll på dina sommardäck så T E S T D Ä C K T E S T DÄCKBYTE? Sommardäcktest. Det är dags att kolla sommardäcken och vi bidrar till dina funderingar med ett alldeles färskt sommardäcktest. Text: Thomas Berggren. Foto: Lasse Allard.

Läs mer

UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR.

UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR. Uppdragsnr: 10157530 1 (9) UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR. Uppdrag Uppdraget omfattar utredning av modellerna i CIE 88:2004, slöjluminans metoden och L20-metoden.

Läs mer

Vilka av följande skyltar betyder att du måste lämna företräde mot mötande eller korsande trafik?

Vilka av följande skyltar betyder att du måste lämna företräde mot mötande eller korsande trafik? www.shuferi.se Vilka av följande skyltar betyder att du måste lämna företräde mot mötande eller korsande trafik? A och B. A och C. B och D. C och D. Vem får parkera på en parkeringsplats avsedd för rörelsehindrade?

Läs mer

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014 Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014 Publiceringsdatum: 150831 1 Olagliga däck (

Läs mer

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper.

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper. KTH Mekanik Fredrik Lundell Mekanik mindre kurs för E1 och Open1 Läsåret 05/06 Tentamen i 5C110 Mekanik mk, kurs E1 och Open 1 006-03-15 Var noga med att skilja på skalärer och vektorer. Rita tydliga figurer

Läs mer

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 Brandsäker rökkanal Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 1 Introduktion Det är bra att anpassa skorstenen efter eldstadens behov. Risken för överhettning till följd av för stora

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK ISSN 1402-0041 Utdrag ur 2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Filip, Gustav, Tove och några klasskamrater från årskurs 5 på Byskolan i Södra Sandby arbetar med friktion

Läs mer

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den

Läs mer

Laboration 2 Mekanik baskurs

Laboration 2 Mekanik baskurs Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2014 12 11 1 Introduktion När man placerar ett föremål på ett lutande plan så kommer föremålet att börja glida längs med

Läs mer

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd

Läs mer

BASFYSIK BFN 120. Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration. Epost. Namn. Lärares kommentar

BASFYSIK BFN 120. Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration. Epost. Namn. Lärares kommentar BASFYSIK BFN 120 Galileo Galilei, italiensk naturforskare (1564 1642) Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration Namn Epost Lärares kommentar Institutionen för teknik och naturvetenskap

Läs mer

OSPA Obehöriga stoppsignalpassager

OSPA Obehöriga stoppsignalpassager OSPA - händelser Infoblad nr 7, april 2014 OSPA Obehöriga stoppsignalpassager Tema Sekundära händelsekategorier Här fortsätter serien med beskrivning av OSPA händelsekategorier. Nu har turen kommit till

Läs mer

Tänk dig ett biljardklot på ett biljardbord. Om du knuffar till klotet, så att det sätts i rörelse, vad kallas knuffen då?...

Tänk dig ett biljardklot på ett biljardbord. Om du knuffar till klotet, så att det sätts i rörelse, vad kallas knuffen då?... MÅL med arbetsområdet När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall. ge exempel på krafter som påverkar

Läs mer

Tennisens teknikmyter

Tennisens teknikmyter Tennisens teknikmyter I det förra numret av Tennismagasinet presenterades ett antal myter inom tennisen. Påståenden som av många betraktats som sanningar visade sig antingen vara direkt felaktiga eller

Läs mer

Laboration i Maskinelement

Laboration i Maskinelement Laboration i Maskinelement Bilväxellådan Namn: Personnummer: Assistents signatur: Datum: Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen

Läs mer

Vrid och vänd en rörande historia

Vrid och vänd en rörande historia Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer

Läs mer

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet Lärarhandledning LOKORS GÅTA en film om järnväg och säkerhet Innehållsförteckning Tack! Du bidrar till att minska antalet tågolyckor 3 Planering av lektionen 4 Faror vid järnvägen 6 Tåg är miljövänligt

Läs mer

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja 1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör MÅLVAKTSTIPS Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör Målvaktsspel När motståndarna spelar upp bollen tänk på att: 1. Stå upp, så långt som möjligt för bättre översikt, men var beredd på att

Läs mer

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? För att få ut maximalt av sin snabbstyrketräning bör man veta hur många serier och repetitioner man klarar av på olika % av

Läs mer

21 meter långa med en fordonslängd av 24 meter. Modernare 25,25-meters ekipage

21 meter långa med en fordonslängd av 24 meter. Modernare 25,25-meters ekipage 21 meter långa med en fordonslängd av 24 meter Modernare 25,25-meters ekipage Sex (sju) bilar med olika motorstyrka och utväxling, i en jakt för att hitta den för uppdraget optimala dragbilen. Hemsnickrad

Läs mer

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

Vågräta och lodräta cirkelbanor

Vågräta och lodräta cirkelbanor Vågäta och lodäta cikelbano Josefin Eiksson Sammanfattning fån boken Ego fysik 13 septembe 2012 Intoduktion Vi ska studea koklinjig öelse i två dimensione - i ett plan. Våätt plan och lodätt plan Exempel

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet A1, A2 och A;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet A1, A2 och A; Körkort 02-02 Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet 1, 2 och ; beslutade den 24 maj 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980)

Läs mer

Lärarhandledning. Kraftshow. Annie Gjers & Felix Falk 2013-10-22

Lärarhandledning. Kraftshow. Annie Gjers & Felix Falk 2013-10-22 Lärarhandledning Kraftshow Annie Gjers & Felix Falk 2013-10-22 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Experiment med förklaringar... 4 2.1 Månen och gravitationen... 4 2.2 Blyplankan... 4 2.3 Dubbelkon

Läs mer

Prov med Regina 250. Christer Högström, Provledare Regina 250 Bombardier Transportation

Prov med Regina 250. Christer Högström, Provledare Regina 250 Bombardier Transportation Prov med Regina 250 Christer Högström, Provledare Regina 250 Bombardier Transportation Vad händer med ett fordon när man kör 275 km/h? Fordonsdynamiskt Alla krafter pga spårlägesfel ökas med hastigheten,

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2011

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2011 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2017-06-30 Vid sekretessbedömning

Läs mer

300+ Nya 911Turbo Cabriolet EN CABRIOLET MED 480 HK, SOM

300+ Nya 911Turbo Cabriolet EN CABRIOLET MED 480 HK, SOM 300+ Nya 911Turbo Cabriolet EN CABRIOLET MED 480 HK, SOM GÖR NOLL TILL HUNDRA PÅ FYRA SEKUNDER OCH TOPPAR 310 KM/H, ÄR DET VERKLIGEN NÖDVÄNDIGT? VILL MAN INTE GLIDA LUGNT OCH FINT OM MAN NU KÖPER EN ÖPPEN

Läs mer

Sinnena den mänskliga hårdvaran

Sinnena den mänskliga hårdvaran Sinnena den mänskliga hårdvaran Synsinnet Organet som används för att utnyttja synen är ögat. Näthinnan har ca 130 Bilden är tagen från wwww.ne.se miljoner sinnesceller, dessa kallas för stavar och tappar.

Läs mer

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.13 Det som känns som barnets tyngd är den uppåtriktade kraft F som mannen påverkar barnet med. Denna fås ur Newton 2 för barnet. Svar i kilogram måste

Läs mer

DUBBFRIA VINTERDÄCK SOMMARTID

DUBBFRIA VINTERDÄCK SOMMARTID R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Dan Lindbeck Tfn: 08-7864923 PM 2011-07-07 Dnr 2011:903 DUBBFRIA VINTERDÄCK SOMMARTID En del bilförare använder dubbfria vinterdäck även på sommaren

Läs mer

I vått och torrt tills greppet skiljer er åt

I vått och torrt tills greppet skiljer er åt T E S T S O M M A R D Ä C K I vått och torrt tills greppet skiljer er åt Sommardäcktest 205/55 R 16V. Rätt grepp är inte bara en fråga om tycke och smak det kan även vara skillnaden mellan olycka och körglädje.

Läs mer

Vintercyklisten 2011/2012. Välkomna!

Vintercyklisten 2011/2012. Välkomna! Vintercyklisten 2011/2012 Välkomna! 1 Vintercyklisten 3 Karin Gustavsson Processledare Hållbar Trafik 0243-740 93 Margareta Bolmgren Folkhälsostrateg 0243-748 69 2 Kvällens program 18.00 Välkomna och intro

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Kanonen liknar inte en vanlig berg- och dalbana. Uppdraget- den långa backen där berg- och dalbanetåg sakta dras upp - har ersatts med en hydraulisk utskjutning.

Läs mer

1 Grundvärden för trafikmiljön

1 Grundvärden för trafikmiljön 1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största

Läs mer

Inför provet mekanik 9A

Inför provet mekanik 9A Inför provet mekanik 9A Pär Leijonhufvud BY: $ \ 10 december 2014 C Provdatum 2014-12-12 Omfattning och provets upplägg Provet kommer att handla om mekaniken, det vi gått igenom sedan vi började med fysik.

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna.

Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Säkrare björnjakt Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Många jägare kan för litet om björnen

Läs mer

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris 0 mars 05 Läsa tegelstensböcker i all ära, men inlärning sker som mest effektivt genom att själv öva på att lösa problem. Du kanske har upplevt under gymnasiet

Läs mer

Rapport LUTFD2/TFHF-3089/1-16/(2013) Föreläsningsexempel i Teknisk mekanik

Rapport LUTFD2/TFHF-3089/1-16/(2013) Föreläsningsexempel i Teknisk mekanik Rapport LUTFD2/TFHF-3089/1-16/(2013) Föreläsningsexempel i Teknisk mekanik Håkan Hallberg vd. för Hållfasthetslära Lunds Universitet December 2013 Exempel 1 Två krafter,f 1 och F 2, verkar enligt figuren.

Läs mer

Mekanik FK2002m. Kraft och rörelse II

Mekanik FK2002m. Kraft och rörelse II Mekanik FK2002m Föreläsning 5 Kraft och rörelse II 2013-09-06 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 5 Introduktion Vi har hittills behandlat ganska idealiserade problem, t.ex. system i avsaknad

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer

Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot

Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot Kraft Newtons andra lag: kraften F = massan m * accellerationen a "Begreppet kraft är en abstraktion inom fysiken för att förklara och beskriva orsaken till

Läs mer

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen Repetion Jonas Björnsson Sammanfattning Detta är en kort sammanfattning av kursen Mekanik. Friläggning Friläggning består kortfattat av följande moment 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från

Läs mer

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Varför är jag domare. Roller och förväntningar Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför

Läs mer

1 Cirkulation och vorticitet

1 Cirkulation och vorticitet Föreläsning 7. 1 Cirkulation och vorticitet Ett mycket viktigt teorem i klassisk strömningsmekanik är Kelvins cirkulationsteorem, som man kan härleda från Eulers ekvationer. Teoremet gäller för en inviskös

Läs mer

130 km på motorveje - en klog beslutning?

130 km på motorveje - en klog beslutning? 13 km på motorveje - en klog beslutning? Gunnar Carlsson Trafiksäkerhetschef NTF, Sverige 1 Vad kommer att hända på de motorvägar som höjs från 11 till 13 km/h? 2 1 Ökad körglädje för vissa och ökad stress

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri. Kronobergs län

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri. Kronobergs län Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri Kronobergs län Ta chansen nu Nu kan du som åkt fast för rattfylleri få professionell hjälp snabbt. Du får träffa personal från

Läs mer

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? KALIX KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Information till Dig som är intresserad att sätta ut blomlådor Låt gatan blomma! Du har anmält intresse av att ställa ut blomlådor på Din gata för att minska

Läs mer

Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)

Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild) Håll kameran rätt! För att minimera risken för skakningsoskärpa bör man alltid hålla kameran så stadigt som möjligt. Oftast håller man kameran som i mitten och till höger, med höger hand i kamerans grepp

Läs mer

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297 Mekanik III, 1FA103 1juni2015 Lisa Freyhult 471 3297 Instruktioner: Börja varje uppgift på nytt blad. Skriv kod på varje blad du lämnar in. Definiera införda beteckningar i text eller figur. Motivera uppställda

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Inlämningsuppgift 1 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Oftast använder vi apparater och motorer till att omvandla

Läs mer

Karlsborgsbanan Förslag till återupptagen tågtrafik

Karlsborgsbanan Förslag till återupptagen tågtrafik Det är känt att goda tågförbindelser brukar ge orterna längs en bana ett uppsving och till och med kunna vända en avfolkningstrend. Men, tyvärr inser inte många styrande i Skövde med omgivning vilken fantastisk

Läs mer

7 ÅRS. Både säker och spännande NYBILS- GARANTI

7 ÅRS. Både säker och spännande NYBILS- GARANTI www.kia.se 2 3 pro_ cee d Vi vet av erfarenhet att våra bilar är så välbyggda att vi kan erbjuda hela 7 års nybilsgaranti. Garantin följer bilen och upphör 7 år efter första registreringsdatum eller efter

Läs mer

BILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

BILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Del 1. Beräkningsförutsättningar Tågtrafik Buller- och vibrationsutredning har genomförts med prognosår 2030. Dingersjö är då en förlängd mötesstation. 1.1 Antal tåg

Läs mer

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning. 8 Tvärfall Med tvärfall avses vägbanans lutning i tvärled. Lutningen anges i förhållande till horisontalplanet. Tvärfallet kan göras dubbelsidigt, s.k. takform, eller enkelsidigt. Enkelsidigt tvärfall

Läs mer

Tentamen i SG1102 Mekanik, mindre kurs

Tentamen i SG1102 Mekanik, mindre kurs Tentamen i SG1102 Mekanik, mindre kurs 2014-03-20 Var noga med att skilja på skalärer och vektorer. Rita tydliga figurer och motivera lösningarna väl. Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal

Läs mer

Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar

Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förutsättningar för en bra bedömning sid. 4 Bedömare sid. 5 Deltagare sid. 5 Vår djuretik sid. 5 Rekommenderade vallhundar

Läs mer

Laboration 2 Mekanik baskurs

Laboration 2 Mekanik baskurs Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Friktionskraft är en förutsättning för att våra liv ska fungera på ett mindre omständigt sätt. Om friktionskraften

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter

Läs mer

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt Övningstenta 015 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt tillsammans med begynnelsevillkoret v(0) = 0. Vi får: v(t) = 0,5t dt = 1 6 t3 + C och vi bestämmer

Läs mer

Trafiksäkerhet som Valfråga 2006

Trafiksäkerhet som Valfråga 2006 Trafiksäkerhet som alfråga 6 onika artinson Rapport aj 6 Innehåll BAKGRUND 5 YFTE 5 ETOD 5 KOUNÖERGRIPANDE REULTAT 5. Bälten, alkolås och sittplatser för alla viktigast 6. ånga positiva till km i tätort

Läs mer

Krafter i Lisebergbanan och Kaffekoppen

Krafter i Lisebergbanan och Kaffekoppen Krafter i Lisebergbanan och Kaffekoppen Kristoffer Carlsson Martin Gren Viktor Hallman Joni Karlsson Jonatan Olsson David Saletti Grupp: Alfvén 3 Datum: 2008 09 25 Figur 1: Lisebergbanan :http://www.scharzkopf.coaster.net/eslisebergbanangf.htm

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten

Läs mer

Vägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd

Vägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd Vägledning - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet NTF Skånes Trafikäldreråd Januari 2007 Manual och informationsunderlag för trafikantombud att användas vid möten och sammankomster med medlemmarna

Läs mer

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning). STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när

Läs mer

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Lördagen den 1 september 2012 klockan 08.30-12.30 i M. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4 med valfritt

Läs mer

Lokalbussen i Lycksele

Lokalbussen i Lycksele Lokalbussen i Lycksele 1. Kön A. Man 15 31,9 B. Kvinna 32 68,1 2. Ålder A. >12 0 0 B. 13-19 19 40,4 C. 20-29 3 6,4 D. 30-39 4 8,5 E. 40-49 3 6,4 F. 50-59 13 27,7 G. 60-69 2 4,3 H. 70< 3 6,4 3. Vilken är

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6 Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 000 kurs A, kapitel Kapitel.1 101, 10, 10 Eempel som löses i boken. 104, 105, 10, 107, 108, 109 Se facit 110 a) Ledning: Alla punkter med positiva

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Älska vintern! Parkeringsvärmare från Webasto

Älska vintern! Parkeringsvärmare från Webasto Älska vintern! Parkeringsvärmare från Webasto Isfria rutor och behagligt uppvärmd kupé för alla! Sätt dig i bilen, njut av hur bra det känns och kör iväg så härlig kan vintern vara för alla bilförare om

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2015-06-04 Tid: 9.00-13.

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2015-06-04 Tid: 9.00-13. Mekanik romoment: tentamen Ladokkod: TT81A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-6-4 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel id tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),

Läs mer

Aerodynamik - översikt

Aerodynamik - översikt Aerodynamik - översikt Vingprofil Luftens egenskaper Krafter Lyftkraft Motståndskrafter Glidtal Polardiagram Sväng Prestanda 2009-11-22 www.offground.se 1 Aerodynamik vingprofil 2009-11-22 www.offground.se

Läs mer

Två gränsfall en fallstudie

Två gränsfall en fallstudie 19 november 2014 FYTA11 Datoruppgift 6 Två gränsfall en fallstudie Handledare: Christian Bierlich Email: christian.bierlich@thep.lu.se Redovisning av övningsuppgifter före angiven deadline. 1 Introduktion

Läs mer

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för

Läs mer

Knutstorps Trafikövningsplats

Knutstorps Trafikövningsplats RISKUTBILDNING PÅ Välkommen till Knutstorps Trafikövningsplats med halka sommar som vinter Namn Datum Tid Pris Övrigt Innan du får delta i övningarna måste du visa en godkänd svensk/eu-legitimation! Version

Läs mer

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd)

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) PM 2004 RIII (Dnr 314-1468/2002) Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Anders Broberg (kd) anses

Läs mer

FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG

FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG VAD ÄR FÖRSTUDIE: MEDBORGAR Jagvillhabostad.nu erhöll under våren 2010 ekonomiska medel från Allmänna Arvsfondens satsning Vi deltar för att under ett års tid genomföra en förstudie

Läs mer

Inlämningsuppgift 4 NUM131

Inlämningsuppgift 4 NUM131 Inlämningsuppgift 4 NUM131 Modell Denna inlämningsuppgift går ut på att simulera ett modellflygplans rörelse i luften. Vi bortser ifrån rörelser i sidled och studerar enbart rörelsen i ett plan. De krafter

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll. Tentamen i Mekanik förf, del B Måndagen 12 januari 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator och jour: Martin Cederwall, tel. 7723181, 0733-500886 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,

Läs mer

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering UPPLYSANDE» för säkrare hantering Första-hjälpen modiga till hästar Hur vi hanterar hästars rädslor kan variera väldigt och resultaten blir inte alltid som vi önskat. Svante Andersson, erkänd hästtränare,

Läs mer

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6 Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

Shakedown inför rallycross EM och SM.

Shakedown inför rallycross EM och SM. Shakedown inför rallycross EM och SM. Jag fick en inbjudan till Strängnäs där dom svenska EM- förarna i rallycross skulle hålla en presskonferens och shakedown inför 2007 säsong. Tanken att åka ner lockade

Läs mer

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13 Malmö 2015-01-13 Datum 2015-01-13 Uppdragsnummer 61661253716 Utgåva/Status Rev 3 Jenny Ekman Johan Jönsson Jens Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö

Läs mer