Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning."

Transkript

1 8 Tvärfall Med tvärfall avses vägbanans lutning i tvärled. Lutningen anges i förhållande till horisontalplanet. Tvärfallet kan göras dubbelsidigt, s.k. takform, eller enkelsidigt. Enkelsidigt tvärfall i kurva kallas skevning. Tvåsidigt tvärfall kallas bombering. Vägbanans tvärfall väljs med hänsyn till vattenavrinning, intervall för underhållsbeläggning, sättningsrisker, fordonsslitage och körkomfort. Vägrenen ska normalt ha samma tvärfall som körbanan. Man kan överväga att låta breda vägrenar luta utåt i ytterkurva för att minska vattenmängden, som rinner över körbanan. Därmed minskar risken för vattenplaning. Mot detta talar t ex ett eventuellt framtida utnyttjande av vägrenen för fler körfält. Kommentar: Tvärfallets uppgifter är: att avleda ytvatten från vägbanan så att dels stillastående vattenskikt på vägbana undviks, dels vattenskiktets tjocklek vid regn begränsas så att risken för vattenplaning begränsas att i kurva reducera sidokrafter på fordon. Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning. Risken för vattenplaning ökar med ökande hastigheter. Tvärfall/skevning anges i procent. Förändringar av storlek och/eller tecken benämns skevningsutjämning, se avsnitt Raksträcka Följande tvärfall bör väljas, se TABELL 8-1. TABELL 8-1 Tvärfall på raksträcka SLITLAGER TVÄRFALL (E) Belagd väg 2,5 % 1) Grus/oljegrus, YG 3,0 % 2) 1) På sättningskänsliga avsnitt kan 3,0 % övervägas om tvärfallet beräknas förändras till 2,5 % under den första tiden. 2) enligt ATB VÄG. Tvärfall ska normalt utföras: dubbelsidigt på två- och flerfältig väg med dubbelriktad trafik enkelsidigt på enfältig väg enkel- eller dubbelsidigt på två- och flerfältig vägbana med enkelriktad trafik, se FIGUR 8-1. VGU VV publikation 2004:

2 Tvåfältig dubbeleller enkelriktad Enfältig enkelriktad Två- eller flerfältig enkelriktad Tvärfall på raklinje Normal vridning för skevning Alternativa vridningar för skevning FIGUR 8-1 Utförande av tvärfall på raksträcka med alternativa vridaxlar för skevningsutjämning Kommentar: Val av tvärfall på vägar med enkelriktad trafik bestäms bl.a. av hur ytvattnet ska tas om hand. Dubbelsidigt tvärfall ger effektivast vattenavrinning men orsakar en beläggningsrygg mellan körfälten. Denna medför att fordonen utsätts för snabbt växlande sidokraft när de byter körfält. Vid hög hastighet påverkas körkomforten och vid mycket hög hastighet föreligger olycksrisk om föraren inte tar hänsyn till detta genom att utföra körfältsbytet på en längre sträcka. Enkelsidigt tvärfall kan normalt väljas på enkelriktade vägbanor med två körfält om t ex estetik och optisk ledning därigenom förbättras utan att avvattningen försämras för mycket. Vid fler än två körfält bör dubbelsidigt tvärfall väljas särskilt på sträckor med små lutningar i längsled. När ytvattnet tas om hand via brunnar i vägbanekanten, t ex inom tätorter och i tunnlar, kan tvärfallet utföras enkelsidigt för att spara in brunnar och ledning längs ena sidan under förutsättning att inte avvattningen försämras för mycket. Vattenavrinningen påverkas också av hur skevningsutjämningen utförs, se närmare avsnitt 8.3 Skevningsutjämning. 8.2 Kurva Allmänt Vid körning i kurva utsätts fordon, förare, passagerare och last för en sidokraft. Sidokraften ökar med kvadraten på hastigheten och kan begränsas genom att kurvan skevas. Krafterna på fordon och förarens upplevelser skiljer sig åt beroende på fordonets tröghet och andra egenskaper. 70 VGU VV publikation 2004:

3 De krafter som verkar på ett fordon i en skevad horisontalkurva visas nedan i FIGUR 8-2. N = Normalkraft F = Centrifugalkraft G = Tyngdkraft fs = Sidofriktionskoefficient FIGUR 8-2 Kraftspel på fordon i kurva Ur jämviktsekvationer fås följande approximativa samband för sidofriktionskoefficienten, se även del Grundvärden avsnitt 1.2. v f s = ± E g R där 2 E = skevningen (tan a) v = hastigheten (m/s) g = 9,82 (m/s2) R = horisontalradie (m) Minsta och största tillåtna skevningar är Emin = 2,5 % och Emax= 5,5 %. (Vid VR50 är Emax = 4,0 %). Skevning i kurva ska väljas enligt FIGUR 8-3 till 8-6. Enkelsidigt tvärfall i kurva bör eftersträvas. Dubbelsidigt tvärfall bör i landsbygdsmiljö av komfortskäl normalt inte väljas vid radier mindre än 1100 m vid VR50, 2000 m vid VR70, 3200 m vid VR90 och 4600 m vid VR110. Vid större radier än dessa bör skevning endast väljas om det erfordras av estetiska skäl och kan ske utan risk för vattenplaning. Exempel VR 50 och 4 % skevning ger god standard vid radier mellan ca 140 och 700 m. Dubbelsidigt tvärfall ger god standard över R1100 men kan väljas ned till ca 250 m. VGU VV publikation 2004:

4 1) Område där dubbelsidigt tvärfall kan väljas om skevning ger vattenavrinningsproblem 2) Område där skevning kan väljas om detta inte ger vattenavrinningsproblem FIGUR 8-3 Tvärfall/skevning i horisontalkurvor för VR50 1) Område där dubbelsidigt tvärfall kan väljas om skevning ger vattenavrinningsproblem 2) Område där skevning kan väljas om detta inte ger vattenavrinningsproblem FIGUR 8-4 Tvärfall/skevning i horisontalkurvor för VR70 72 VGU VV publikation 2004:

5 1) Skevning i stora radier kan väljas om det ej medför problem med vattenavrinning i skevningsövergångarna 2) Negativ skevning kan väljas i undantagsfall vid vattenavrinningsproblem FIGUR 8-5 Tvärfall/skevning i horisontalkurvor för VR90 1) Skevning i stora radier kan väljas om det ej medför problem med vattenavrinning i skevningsövergångarna 2) Negativ skevning kan väljas i undantagsfall vid vattenavrinningsproblem FIGUR 8-6 Tvärfall/skevning i horisontalkurvor för VR110 Kommentar: Intervallet för en viss skevningsstorlek och för minimiradie för dubbelsidig skevning vid en given VR har valts så att: minsta radien motsvarar körning med utnyttjande av hela sidofriktionen enligt del Grundvärden största radien motsvarar körning med frihandsstyrning, dvs. sidkraften av hastighet och skevning tar ut varandra, vid den hastighet som motsvarar beskriven standardnivå. Detta motsvarar vid dubbelsidigt tvärfall ett friktionsutnyttjande av 0,05, dvs. isväglag. VGU VV publikation 2004:

6 Vid val mellan enkelsidigt och dubbelsidigt tvärfall bör skillnader i vattenavrinning, estetik, optisk ledning och komfort beaktas. Dubbelsidigt tvärfall i kurva kan, särskilt på bank och bro, ge intrycket av att den yttre väghalvan satt sig GC-väg Med hänsyn till svårigheterna att manövrera rullstolar, rollatorer, barnvagnar o.d. i sidolutning bör tvärfallet vara så litet som möjligt, se TABELL 8-2. TABELL 8-2 Bestämning av kvalitetsnivå för rullstolar med avseende på tvärfall NÄT GOD MINDRE GOD LÅG Huvudnät <0,5 % 0,5-2 % >2 % Lokalnät <0,5 % 0,5-1,5 % >1,5 % Kommentar: Tvärfall för mindre god och låg kvalitetsnivå har bestämts av manöverförmågan med motordriven rullstol för huvudnätnätet samt för manuell rullstol för lokalnätet. 8.3 Skevningsutjämning Skillnader i tvärfall mellan linjeföringselement ska utjämnas längs en skevningsutjämningssträcka. Skevningsutjämningen görs genom att vägbanan vrids runt en längsgående axel, vridaxeln. Denna sammanfaller normalt med profillinjen, se FIGUR 8-1. Vridaxelns läge på vägbanan bestäms av kraven på vattenavrinning körkomfort estetik/optisk ledning. För att undvika att vatten blir stillastående på vägbanan eller rinner för långt på vägbanan, ska vägbanans längslutning vara minst 0,5 % och högst 3,0 % på delar, där tvärfallet är mindre än 2,5 %. Vägbanans resulterande lutning (S) ska vara minst 0,5 %. Kommentar: Resulterande lutning är den lutning som längslutning och tvärfall/skevning ger tillsammans. T.ex. krävs minst 0,3 % skevning när längslutningen är 0,4 %. Skevningsutjämningar i längslutningar understigande 0,5 % kan medföra att stillastående vatten samlas på vägbanan. Längslutningar över 3,0 % innebär att stora vattenmängder vid regn rinner längs vägbanan. Om övergångskurva används bör denna och skevningsutjämningen ha samma längd. Av estetiska skäl önskas ibland övergångskurvor med större längd, se kapitel 7, än vad körkomforten kräver se moment För att då uppnå rimlig vattenavrinning bör den del av skevningsövergången, som har mindre tvärfall 74 VGU VV publikation 2004:

7 än 2,5 %, U 0, göras så kort som möjligt, se FIGUR 8-7. Längden U 0 är skevningsutjämningssträckans längd för E=5 % enligt FIGUR 8-9 t.o.m Eventuell återstående skevningsskillnad utjämnas på resterande del av övergångskurvan. Den totala skevningsutjämnings-sträckan U kan då göras längre än värdena enligt FIGUR 8-9 t.o.m FIGUR 8-7 Exempel på skevningsutjämning med hänsyn till vattenavrinning och estetik vid övergång raklinje-klotoid-cirkelbåge Skevningsutförandet bör kontrolleras med hjälp av perspektiv, för att undvika att skevningsutförandet tillsammans med vägens horisontal- och vertikallinjeföring ger oönskade effekter på synintrycket. Denna kontroll kan leda till förändringar av läget för U 0 eller av linjeföringselementen. Skevningsutjämning mellan enkel- och dubbelsidigt tvärfall kan särskilt vid broar fordra speciell uppmärksamhet från estetisk synpunkt. En normal skevningsutjämning där man lyfter yttre vägbanekanten kan ge intryck av att bron sjunkit. Det kan då vara bättre att hålla ytterkanten konstant och istället sänka innerkanten. VGU VV publikation 2004:

8 8.3.1 Skevningsutjämningssträckans längd Skevningsutjämningssträckans längd (U) bestäms av: referenshastigheten (VR) rotationsbredd (Br) resulterande skevningskillnad. Skevningsutjämningssträckans längd (U) bestäms i tre steg: Steg 1 : Bestäm rotationsbredd (Br). Rotationsbredd är trafikerad bredd, som ska vridas runt vridaxeln, se FIGUR 8-8 för: tvåfältsväg (dubbelriktad) med vridaxel i mittlinje motorväg med vridaxel i vänster vägbanekant. FIGUR 8-8 Exempel på beräkning av rotationsbredd Vägren, som ej avses nyttjas av biltrafik (t ex avgränsad med heldragen kantlinje av typ kamflex på bred tvåfältsväg eller vägren på motorväg), behöver ej räknas in i trafikerad bredd. Steg 2: Bestäm skevningsskillnad ( E). Vid övergång mellan dubbelt och enkelsidigt tvärfall/skevning är skevningsskillnaden ( E) olika för de båda körriktningarna. Den största skevningsskillnaden dimensionerar då skevningsutjämningssträckans längd. Steg 3: Beräkna skevningsutjämningssträckans längd (U) enligt FIGUR 8-9 t.o.m för VR50 till 110. Sker skevningsutjämning längs en övergångskurva ska dess längd (L) väljas så att: L U. Om vald övergångskurvas längd L är längre än erforderlig skevningsutjämningssträcka U+20 m och resulterande skevning innefattar tvärfallet 0 % ska skevningsövergången för intervall ± 2,5 % ske på kortast möjliga längd U 0 enligt FIGUR 8-7, för att minska riskerna för stillastående vatten på vägbanan. Återstående skevningsskillnad kan utjämnas på resterande del av övergångskurvan. 76 VGU VV publikation 2004:

9 Alternativt kan skevningsutjämningen göras rätlinjigt längs hela övergångskurvan om vägsträckan beläggs med dränerande asfalt eller avrinningen får annan acceptabel lösning. u (m) VR 50 8 % 6,5 % 5 % 3 % 1,5 % Br (m) FIGUR 8-9 Skevningsutjämningssträcka vid VR50 u (m) VR % ,5 % % % ,5 % Br (m) FIGUR 8-10 Skevningsutjämningssträcka vid VR70 VGU VV publikation 2004:

10 VR 90 u (m) Br (m) 8% 6,5 % 5% 3% 1,5 % FIGUR 8-11 Skevningsutjämningssträcka vid VR90 VR 110 u (m) Br (m) 8 % 6,5 % 5 % 3 % 1,5 % FIGUR 8-12 Skevningsutjämning vid VR Utförande av skevningsutjämning Vid övergång från dubbelsidigt tvärfall till skevning längs raklinje-klotoidcirkelbåge, se FIGUR 8-13, ska skevningsutjämningen normalt ske utefter hela klotoiden. Är U+20 < L ska skevningsutjämningen delas upp i två delar. Skevningsövergången från -2,5 % till 2,5 % ska göras på minimilängd U 0 enligt FIGUR 8-13 och 5 %-kurvan. Återstående skevningsskillnad kan utjämnas på resterande del av klotoiden U 1 = L- U VGU VV publikation 2004:

11 Anmärkning: FIGUR 8-13 A 2 =R*L där L>U, L>U+20: sätt U=U 0 +U 1, L<U+20: sätt U=L Skevningsutjämning vid övergång raklinje-klotoid-cirkelkurva I S-kurva, cirkelbåge-klotoid-klotoid-cirkelbåge, finns två alternativa utföranden: propellerbladsform enligt FIGUR 8-14 förskjutna 0-punkter enligt FIGUR Anmärkning: A a 2 =R 1 *L a där L a >U a och A b 2 =R 2 *L b där L b >U b FIGUR 8-14 Skevningsutjämning med propeller vid övergång cirkelkurvaklotoid-klotoid-cirkelkurva, S-kurva, E=0 % i TP mellan A 1 och A 2 VGU VV publikation 2004:

12 Anm: A a 2 =R 1 *L a där L a >U a FIGUR 8-15 A b 2 =R 2 *L b där L b >U b Skevningsutjämning med förskjutna 0-punkter vid övergång cirkelkurva-klotoid-klotoid-cirkelkurva, S-kurva Valet mellan propellerblad och förskjutna 0-punkter bör göras med hänsyn till risken för vattenplaning, körkomfort och estetik/optisk ledning. Kommentar: Valet baseras på studier av vattenavrinningen i relation till trafikens hastighet och behov av att byta körfält samt kantprofiler och perspektivskisser av vägen. FIGUR 8-16 visar nivåkurvor och längsta teoretiska vattenrinningslängder vid skevningsövergångar med minimilängder vid 1 % och 5 % längslutning för: motorvägsväg med propellerblad 9 m-väg med propellerblad och med förskjuten 0-punkt. Ju längre sträcka vattnet rinner på vägbanan, desto större blir vattendjupet. Risken för vattenplaning påverkas förutom av däcksmönster och beläggningsstruktur också av vattendjupet och av fordonens hastighet. Av figuren framgår att: rinningslängden ökar med ökande längslutning rinningslängden ökar med ökande rotationsbredd mätt från vridaxeln förskjuten 0-punkt ger vid 1 % lutning både mindre totalyta med vatten och mindre vattendjup genom kortare avrinningsväg per vattenyta. Vid 5 % lutning ökar totalytan för vattnet men vattenavrinningsvägen förkortas. 80 VGU VV publikation 2004:

13 1 % Motorväg Propellerblad 9m-väg propellerblad 9m-väg förskjutna 0-punkter 5% Motorväg Propellerblad 9m-väg propellerblad 9m-väg Förskjutna 0-punkter FIGUR 8-16 Vattnets avrinningsväg vid skevningsutjämning från -2,5 % till +2,5 % skevning på 11,25 m bred motorväg och 9 m-väg vid längslutning 1 % respektive 5 % I båda alternativen görs förändringen från -2,5 % till +2,5 % med minimilängd enligt FIGUR 8-9 t.o.m 8-12 och resterande del av utjämningen längs återstoden av övergångskurvan. Vid propellerblad sammanfaller S-klotoidens vändpunkt med skevningens 0- punkt. Den andra utformningen innebär att S-klotoidens vändpunkt har takformad skevning med 2,5 %. Skevningens 0-punkt för de två körbanehalvorna är förskjutna till var sin sida om vändpunkten. I ägglinje, cirkelbåge-klotoid-cirkelbåge, se FIGUR 8-17, bör övergången göras rätlinjigt längs hela övergångskurvan. VGU VV publikation 2004:

14 Anmärkning: L>U, R 1 <R 2 och E 1 >E 2 FIGUR 8-17 Skevningsutjämning vid övergång cirkelkurva-klotoidcirkelkurva, ägglinje Kommentar: Vid ägglinje bör kurvan med den större radien skevas även om den är tillräckligt stor för att utföras med tvärfall i takform. Vid övergång raklinje-cirkelbåge, FIGUR 8-18, bör skevningsutjämningssträckan förläggas till raklinjen. Skevningsutjämningen utförs rätlinjigt. Vid övergång till kurva med > 4,0 % skevning kan < 1,5 % av utjämningen förläggas till kurvan. FIGUR 8-18 Skevningsutjämning vid övergång raklinje-cirkelkurva 82 VGU VV publikation 2004:

15 Vid övergång cirkelbåge-cirkelbåge, se FIGUR 8-19, bör högst en tredjedel av skevningsövergången förläggas till kurvan med den minsta radien. Anmärkning: R 1 <R 2 och E 1 >E 2 där E 3 =2E 1 /3+E 2 /3 FIGUR 8-19 Skevningsutjämning vid övergång cirkelkurva-cirkelkurva VGU VV publikation 2004:

16

17 VGU VV publikation 2004:

18

12 Lutningar. 12.1 Längslutning

12 Lutningar. 12.1 Längslutning 12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet

Läs mer

3 Längsgående markeringar

3 Längsgående markeringar 3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.

Läs mer

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 BREDDÖKNING Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden.

Läs mer

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek 9 Breddökning Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier,

Läs mer

7 Utformning av belysningsanläggning

7 Utformning av belysningsanläggning 7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer

Läs mer

Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter

Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter Reshastighet Bränsle och fordonskostnader Dödade, svårt skadade och olyckskostnader Buller och utläpp Drift och underhållskostnader Sammanställs i samhällsekonomiska

Läs mer

Trafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning

Trafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning Trafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning -En fallstudie på E4 Hälsingekusten Foto: Daniel Sjöholm, www.larm-soderhamn.se Johan Granlund, Teknikchef, Vectura Christoffer Hag och Andreas Lundgren,

Läs mer

Rekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl

Rekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl 7 Övergångskurvor Övergångskurvor används för att: uppnå en mjuk krökningsförändring mellan cirkelbågar med olika radier eller riktning samt mellan cirkelbåge och raklinje få en kördynamiskt riktig linjeföring

Läs mer

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: 4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning

6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning 6 Tunnelbelysning 6.1 Vägtunnelbelysning Med vägtunnlar avses här sådana tunnlar som från belysningsteknisk synpunkt kan betraktas som långa. Med långa tunnlar avses tunnlar längre än 100 m, eller tunnlar

Läs mer

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som

Läs mer

3 Val av trafikplatstyper

3 Val av trafikplatstyper 3 Val av trafikplatstyper 3.1 Allmänt Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser trafikens storlek och sammansättning, dvs. ÅDT-DIM och DIM-dh terrängförhållandena med byggnadstekniska

Läs mer

1 Grundvärden för trafikmiljön

1 Grundvärden för trafikmiljön 1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största

Läs mer

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar 6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats

Läs mer

3 Grundvärden för förare och passagerare

3 Grundvärden för förare och passagerare 3 Grundvärden för förare och passagerare Förares och passagerares attityder, förmåga och beteende beskrivs i VGU med: hastighet i kurva retardation och acceleration hastighetsprofil vertikalacceleration,

Läs mer

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts. Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att

Läs mer

Modellfamilj: Martinsons småvägsbro, tvärspänd platta Teknisk Specifikation Överbyggnad. Version: 1.0 Ändrat: 2015-04-28

Modellfamilj: Martinsons småvägsbro, tvärspänd platta Teknisk Specifikation Överbyggnad. Version: 1.0 Ändrat: 2015-04-28 Sida 1(8) Allmänt Denna tekniska specifikation (TS) gäller för alla broar ingående i denna modellfamilj. Broarna har fri bredd 4,5 m och längd från 6 till 24 m i steg om 1,8 m. Se produktritning MSV-TP-100

Läs mer

Tekniskt PM, VA-teknik. Teoretisk, översiktlig beräkning för dagvattenhantering gällande etablering av Tullstation, E18.

Tekniskt PM, VA-teknik. Teoretisk, översiktlig beräkning för dagvattenhantering gällande etablering av Tullstation, E18. Teoretisk, översiktlig beräkning för dagvattenhantering gällande etablering av Tullstation, E18. Datum: 21.12.2013 Uppdragsnummer: 113427 Tekniskt PM, VA-teknik Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund...

Läs mer

VGU slänter och räcken

VGU slänter och räcken Nr 7 februari 2007 VGU slänter och räcken Vägverkets utredning om den svåra bussolyckan på E18 i januari 2006 föranleder tillsammans med övriga erfarenheter av svåra olyckor på eller i anslutning till

Läs mer

Broprojektering - En handbok VV Publ 1996:63 Bilaga 3 123 Bilaga 3 Kostnader för bankpålning och påldäck Syftet med diagrammen är att på ett snabbt och enkelt sätt få fram en ungefärlig kostnad för bankpålning

Läs mer

Vägar och gators utformning

Vägar och gators utformning VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement del Korsning Högeravsvängskörfält 2007-06 Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält används där genomgående flöde på primärväg samt antalet

Läs mer

Åtgärder för att öka körförmågan med sidvagn

Åtgärder för att öka körförmågan med sidvagn MOTORHISTORISKA RIKSFÖRBUNDET IDEELL KULTURELL SAMMANSLUTNING AV KLUBBAR FÖR ÄLDRE VÄGFORDON KANSLI: TOMTEBOGATAN 33, 113 38 STOCKHOLM TEL 08-30 28 01 FAX 08-31 27 06 E-POST mhrf@mhrf.se HEMSIDA www.mhrf.se

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:

Läs mer

horisontalkurvans FIGUR 5-10 Kommentar: som ligger på säkra sidan. Beräkningsgång: siktsprängning. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 -20 -40 -60

horisontalkurvans FIGUR 5-10 Kommentar: som ligger på säkra sidan. Beräkningsgång: siktsprängning. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 -20 -40 -60 ska ske enligt följande princip. Siktlinjens läge i förhållande till väglinjen beräknas och kontrolleras stegvis för: horisontalkurva Arbetsplan, Beskrivning, E4 Förbifart Stockholm vertikalkurva. Objektnr

Läs mer

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01 KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell

Läs mer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder

Läs mer

LINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt

LINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt 5 Sikt Med siktlinje avses den räta linjen mellan en fordonsförares öga och ett av föraren observerat föremål, se FIGUR 5-1. Motsvarande vägsträcka kallas siktsträcka. FIGUR 5-1 Sikt vid vertikalkurva

Läs mer

Utdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A

Utdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A Utdrag ur grundkurs Vägmarkering Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A VÄLKOMMEN Kurs Vägmarkering Lärare: Torgny Augustsson Hans Holmèn Gunnar Larsson TSFS 2010:171 Transportstyrelsens

Läs mer

Statistisk acceptanskontroll

Statistisk acceptanskontroll Publikation 1994:41 Statistisk acceptanskontroll BILAGA 1 Exempel på kontrollförfaranden Metodbeskrivning 908:1994 B1 Exempel på kontrollförfaranden... 5 B1.1 Nivåkontroll av terrassyta, exempel... 5 B1.1.1

Läs mer

Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort

Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort Maj 2015 Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort PM Spår Titel: Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort, PM Spår Konsult: Sweco Uppdragsledare: Cornelis Harders och Gunilla Yström

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever

Läs mer

VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7 Detaljutformning

VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7 Detaljutformning VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7.7.3 Plangeometri Placering och linjeföring För att cirkulationen skall bli så tydlig som möjligt bör rondellen placeras så att de ytor som bildas i varje kvadrant mellan

Läs mer

UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR.

UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR. Uppdragsnr: 10157530 1 (9) UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR. Uppdrag Uppdraget omfattar utredning av modellerna i CIE 88:2004, slöjluminans metoden och L20-metoden.

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014 Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter

Läs mer

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar Råd och anvisningar för Avfallsutrymmen samt transportvägar www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Dessa råd och anvisningar gäller inom hela Västerås

Läs mer

Vägutformning 94 Del 3

Vägutformning 94 Del 3 Publikation 1994:049 Vägutformning 94 Del 3 3. Grundvärden 3.1 Grundvärden för trafikmiljön 3.1.1 Friktion 3.1.1.1 Total friktion 3.2 Motorfordon 3.2.1 Geometri 3.2.2 Acceleration 3.2.3 Fordonseffekter

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Alla exempel och förslag i lathunden är tagna från GCM-handbok: utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Boken

Läs mer

G H J H 1 9 B A N T E K N I S K H A N D B O K

G H J H 1 9 B A N T E K N I S K H A N D B O K G O T L A N D S H E S S E L B Y J E R N V Ä G F Ö R E N I N G E N G O T L A N D S T Å G E T G H J H 1 9 B A N T E K N I S K H A N D B O K Handbok Utgåva 2 Dokumentansvarig: GHJ Banchef Omfattar 46 sidor

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Dessa råd och rekommendationer ingår i den lokala renhållningsordningen. De är sammanställda för att vara till hjälp vid planering

Läs mer

7 Vägkantsutmärkningar

7 Vägkantsutmärkningar 7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du

Läs mer

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.13 Det som känns som barnets tyngd är den uppåtriktade kraft F som mannen påverkar barnet med. Denna fås ur Newton 2 för barnet. Svar i kilogram måste

Läs mer

Lennart Carleson. KTH och Uppsala universitet

Lennart Carleson. KTH och Uppsala universitet 46 Om +x Lennart Carleson KTH och Uppsala universitet Vi börjar med att försöka uppskatta ovanstående integral, som vi kallar I, numeriskt. Vi delar in intervallet (, ) i n lika delar med delningspunkterna

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6 Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 000 kurs A, kapitel Kapitel.1 101, 10, 10 Eempel som löses i boken. 104, 105, 10, 107, 108, 109 Se facit 110 a) Ledning: Alla punkter med positiva

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Trafikplats Jung, E20 1 (8) PM - Jämförelse Bro över eller under E20

Trafikplats Jung, E20 1 (8) PM - Jämförelse Bro över eller under E20 Trafikplats Jung, E20 1 (8) Vägverket Region Väst, Mariestad Objektnummer: 85 631 150 Vägverket Konsults Uppdragsnummer: 34070076 Trafikplats Jung PM - Jämförelse Bro över eller under E20 Upprättad av:

Läs mer

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder 2015-07-09 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykeltrafik i stor lutning... 3 3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel... 4 4 Förslag

Läs mer

4 Grundvärden för gående och cyklister

4 Grundvärden för gående och cyklister 4 Grundvärden för gående och cyklister Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och utrusta gång- och cykelvägnätets

Läs mer

Åtkomlighet för Räddningstjänsten

Åtkomlighet för Räddningstjänsten PM Åtkomlighet för Räddningstjänsten Upprättad: 2012-10-24/ EM Diarienr: 2012/107-MBR-191 Reviderad: Godkänd av: Stellan Jakobsson Avdelningschef, Mälardalens Brand- och Räddningsförbund Inledning Detta

Läs mer

Matematik och modeller Övningsuppgifter

Matematik och modeller Övningsuppgifter Matematik och modeller Övningsuppgifter Beräkna a) d) + 6 b) 7 (+) + ( 9 + ) + 9 e) 8 c) ( + (5 6)) f) + Förenkla följande uttryck så långt som möjligt a) ( ) 5 b) 5 y 6 5y c) y 5 y + y y d) +y y e) (

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

10 Utmärkning av korsningar.

10 Utmärkning av korsningar. 10 Utmärkning av korsningar. 10.1 Allmänt Omfattningen av utmärkning i väg- och gatukorsningar är relaterad till korsningstyp, dimensionerande hastighet, trafikmängder m.m. Generellt kan sägas att ju mera

Läs mer

3 Placering och linjeföring

3 Placering och linjeföring KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

Plannja Lättbalk Teknisk information

Plannja Lättbalk Teknisk information BSAB 96 HSB Maj 2000 Plannja Lättbalk Teknisk information INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. TVÄRSNITTSDATA.. 2 2. ALLMÄNT.. 3 2.1. Z-balkars verkningssätt.. 3 2.2. C-balkars verkningssätt.. 4 3. DIMENSIONERING AV

Läs mer

EXAMENSARBETE. Planering för bostadsområdet Bränslan. Linn Ek. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Planering för bostadsområdet Bränslan. Linn Ek. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2010:07 YTH Planering för bostadsområdet Bränslan Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Geoteknologi

Läs mer

Vägars och gators utformning

Vägars och gators utformning Vägars och gators utformning B EGREPP OCH GRU NDVÄRDEN Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 :19 9 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. och grundvärden. Publikationsnummer

Läs mer

SÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER

SÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER ÄKERHETAVTÅND I BILKÖER En studie i bilars stoppavstånd Foad aliba Bassam Ruwaida Hassan hafai Hajer Mohsen Ali Mekanik G118 den 7 februari 8 AMMANFATTNING Projektet utgångspunkt har varit att svara på

Läs mer

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM repo001.docx 2012-03-2914 AGATEN 32, TYRESÖ Rev A SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

3-1: Konstruktion: broar

3-1: Konstruktion: broar 3-1: Konstruktion: broar Inledning Målet med det här kapitlet är att du skall konstruera en bro. Du får gärna arbeta i en grupp tillsammans med dina kompisar. Bron skall uppfylla vissa krav, och du skall

Läs mer

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats 2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta

Läs mer

TORGNY AUGUSTSSON. Vägmarkering. 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal. Läggare från tidigt 50-tal. Utan Historia Ingen Framtid

TORGNY AUGUSTSSON. Vägmarkering. 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal. Läggare från tidigt 50-tal. Utan Historia Ingen Framtid Vägmarkering TORGNY AUGUSTSSON Vägmarkering HISTORIA Utan Historia Ingen Framtid 2 2011-11-28 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal Redan i slutet av 40-talet fanns denna svenska termoplastläggare att köpa

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

ICOPAL MIRATEC. Diffusionstätt underlagstak ENKELT OCH SNABBT!

ICOPAL MIRATEC. Diffusionstätt underlagstak ENKELT OCH SNABBT! ICOPAL MIRATEC Diffusionstätt underlagstak ENKELT OCH SNABBT! Yttertak byggs vanligtvis som en tvåskiktskonstruktion. Ytterst ligger den egentliga taktäckningen och under denna ett vattenavledande underlag.

Läs mer

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar

Läs mer

Anläggningsstandard för kommunalt övertagande av vägföreningars huvudmannaskap för allmänna platser i Norrköpings kommun

Anläggningsstandard för kommunalt övertagande av vägföreningars huvudmannaskap för allmänna platser i Norrköpings kommun Anläggningsstandard för kommunalt övertagande av vägföreningars huvudmannaskap för allmänna platser i Norrköpings kommun Antagen av tekniska nämnden 2010 12 09 1 Inledning 1 Normalstandard och krav på

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

18 Vägmärken och skyltar i tunnel

18 Vägmärken och skyltar i tunnel 18 Vägmärken och skyltar i tunnel Detta avsnitt innehåller bland annat vägmärken för nödfickor. Dessa märken finns inte i nuvarande vägmärkesförordning. Tillstånd att sätta upp vägmärken för nödfickor

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Tekniskt PM Avvattning och ledningar Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Lomma kommun, Skåne Län Vägplan 2016-06-03 Projektnummer: 145981 1 Innehåll 2 ALLMÄNT 3 3 AVVATTNING 3 3.1 Förutsättningar

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer

Direktgjuten slitbetong

Direktgjuten slitbetong Bro över Kulbäcken vid Degerön AC 447 Direktgjuten slitbetong - den enkla och kostnadseffektiva metoden Fullskaleförsök med att återskapa all kvalité från 80-talet Hösten 2007 Förord Som en del i ett framtida

Läs mer

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör

Läs mer

Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014

Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014 Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014 Varför Förnyelseplan? Planen beskriver status på samfällighetens väg vad som behöver göras och när det behöver göras för att vidmakthålla vägens funktion.

Läs mer

Södra Kedum kyrka Klimatmätningar vid snabb uppvärmning med varmluft

Södra Kedum kyrka Klimatmätningar vid snabb uppvärmning med varmluft Error! Reference source not found. Tor Broström, Magnus Wessberg, Anna Samuelsson Södra Kedum kyrka Klimatmätningar vid snabb uppvärmning med varmluft Centrum för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

3. UTREDNINGSALTERNATIV

3. UTREDNINGSALTERNATIV 3. UTREDNINGSALTERNATIV Figur 3.6.1 Översikt över studerade alternativ 65 3. UTREDNINGSALTERNATIV UA1o med triangel öst UA1o innebär att Ystadbanan bibehålls och kompletteras med ett stickspår till Sturups

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer

Vägars och gators utformning

Vägars och gators utformning Vägars och gators utformning E XEMPEL SAMLING VÄGMÄRK EN DEL 1 Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 : 20 0 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. Exempelsamling vägmärken,

Läs mer

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Kanonen liknar inte en vanlig berg- och dalbana. Uppdraget- den långa backen där berg- och dalbanetåg sakta dras upp - har ersatts med en hydraulisk utskjutning.

Läs mer

Underhållsinventering av asfaltsbelagda vägar inom Mälarbadens Samfällighetsförening med kostnadsprognos

Underhållsinventering av asfaltsbelagda vägar inom Mälarbadens Samfällighetsförening med kostnadsprognos 1 Underhållsinventering av asfaltsbelagda ar inom Mälarbadens Samfällighetsförening med kostnadsprognos Upprättad av Christer Westergren Marcus Falk Infrastructure Project Westergren AB Kvicksund 2012-10-07

Läs mer

Nya tillståndsmått nya mätkrav

Nya tillståndsmått nya mätkrav Nya tillståndsmått nya mätkrav Foto: Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen Johan Granlund Senior projektledare, specialist vägytemätning sid 1 Transportforum 2009-01-09 Förebygga upp till 50 dödsfall/år

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Presentation av Väg 225

Presentation av Väg 225 Sorunddanet mars 2006 Presentation av Väg 225 och förbättringsområden En resa från Ösmokorset via Sorunda Ridskola Berga Ristomta Porthus Spångbro Fullbro och Frölunda Mars 2006 1 Sorundanet mars 2006

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Biomekanik, 5 poäng Moment

Biomekanik, 5 poäng Moment (kraftmoment) En resulterande (obalanserad kraft) strävar efter att ändra en kropps rörelsetillstånd. Den kan också sträva efter att vrida en kropp. Måttet på kraftens förmåga att vrida kroppen runt en

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll. Tentamen i Mekanik förf, del B Måndagen 12 januari 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator och jour: Martin Cederwall, tel. 7723181, 0733-500886 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,

Läs mer

Arbetsplanens Beskrivning VÄG 1195, KARÖSUNDET. Östhammars Kommun, Uppsala Län. SAMRÅDSHANDLING 2011-09-29 Projektnummer: 863397

Arbetsplanens Beskrivning VÄG 1195, KARÖSUNDET. Östhammars Kommun, Uppsala Län. SAMRÅDSHANDLING 2011-09-29 Projektnummer: 863397 Arbetsplanens Beskrivning VÄG 1195, KARÖSUNDET Östhammars Kommun, Uppsala Län SAMRÅDSHANDLING 2011-09-29 Projektnummer: 863397 Dokumenttitel: Arbetsplanens Beskrivning Skapat av: Rickard Sundström Dokumentdatum:

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Utredning av infartsvägar till planområdet

UTSTÄLLNINGSHANDLING Utredning av infartsvägar till planområdet SOTENÄS KOMMUN Västra Götalands Län DETALJPLAN Del av Legene 1:2 m fl fastigheter Vägalternativ 1 UTSTÄLLNINGSHANDLING Utredning av infartsvägar till planområdet Antal sidor: : 54 50 Göteborg, augusti

Läs mer