Korttidsminne-arbetsminne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Korttidsminne-arbetsminne"

Transkript

1 Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar Interferens avklingning Vilka koder (typ av information) kan lagras i arbetsminnet Dator: skillnad på data och beräkning Generell beräkning som kan tillämpas på olika sorters data T.ex. kunna sortera p.nr, filer efter deras storlek, etc. i samma kod Det blir då svårt att anpassa beräkningen till datas egenskaper Om input är röd och stor så anpassa beräkningen på detta sätt Om input är gul och fyrkantig så anpassa beräkningen på det här sättet Måste uttryckligen täcka upp alla möjligheter Arbetsamt, ej flexibelt Hjärnan: innehållsspecifik beräkning Beräkning sker på plats, där data lagras Beräkning = aktivering av data Ex. olika särdrag bearbetas av olika hjärnceller Delresultat skickas vidare till andra områden längs dedicerade kanaler Vad som beräknas beror indirekt på var resultatet landar, dvs. slutdestination Kan resultera i redundant beräkning Samma eller snarlik beräkning på flera ställen Minnet Hjärnbarken Betydelse och faktakunskap Vad är en hund? Hur ser ut, låter en hund? Lillhjärnan Motoriska minnen Hur bromsar man? Hippocampus Bollplank för hjärnbarken Episodiskt minne(?) Jag-perspektiv: Min förra jul Minnet hjärnbarken hippocampus lillhjärnan Sidan 1

2 Vetenskaplig utveckling Olika teorier genom tiderna Minnet är baserat på två mekanismer Två typer av minnen Primärt minne Sekundärt minne Tre typer av minnen Sensoriskt minne Korttidsminne-arbetsminne Långtidsminne Semantisk (faktakunskap) Procedurell (motoriskt) Episodisk (egenupplevd) Arbetsminnet: aktivering som hålls kvar med olika knep Man antar att aktivering bevaras genom självåterkoppling Långtidsminnet: förändring av kopplingar Synaptiska förändringar som kodar inlärda associationer Två celler som är aktiva samtidigt kommer att stärka sin koppling Vice versa om den ena aktiv, ment inte den andra Korttidsminnet (KTM, STM ) En låda där ett antal enheter får plats En process genom vilken information upprätthålls Ex. ytlig/djup bearbetning Aktivering som dröjer kvar Dels i specifika strukturer Dels i de delar av hjärnan där den specifika typen av information normalt lagras Hur bra är vårt korttidsminne? Korttidsminnestest Varierande kvalitet på innehållet Primacy-effekten Lättare att komma ihåg element i början på en sekvens Högre nyhetsvärde av element i början på listan Recency-effekten Lättare att återge element i slutet av en lista Senast aktiverade Sidan 2

3 Sannolikhet för åtegivning Primacy och recency Kapacitet överlag hos KTM Recency Primacy Seriell position i presenterad lista Klassiskt: 7 2 enheter Senare: Antalet varierar Fler när information grupperas ( chunking ) Färre när ingen repetition tillåts (4-5 enheter) Repetition avgörande Fler element kan lagras när det går snabbt att uttala (repetera) dem Baddeley: rollen av repetition Baddeley om arbetsminnet Tiden det tar att repetera innehållet bestämmer arbetsminnets kapacitet Om långa uttal på siffror, får färre siffror plats i arbetsminnet Skillnad mellan olika språk! korttidsminne Baddeley: arbetsminne Verbal repetition ger återkoppling Via hörseln (uttalar enheterna högt) Via lägre beräkningsnivåer som aktiveras top-down (vid tyst repetition) Tid att uttala bestämmer hur många enheter som hinner repeteras innan aktiveringen tynar bort Fokusförskjutning från lådor till aktivering STM (korttidsminne) WM (arbetsminne) Baddeleys modell av arbetsminnet Innehåller både visuella och verbala koder Kan aktiveras och användas till tänkande, problemlösning, etc. Tre komponenter: Central enhet (sammanställer information) Den visuo-rumsliga klotterplanken Det fonologiska minnet Sidan 3

4 Baddeleys modell av arbetsminnet Neurala mekanismer Central executive Dels centrala delar av korttidsminnet Dels olika beräkningscentra i spridda delar av hjärnan Visuo-rumsliga loopen Fonologiska loopen Olika koder lagras på olika ställen Visuella koder = aktivering av visuella områden Visuo-spatial sketchpad Episodic buffer Phonological store Verbala koder = aktivering i språkliga områden Aktiveringen samlas i knippe i pre-frontalloben Long-term memory Svarsinterferens Vad är det som gör att vi glömmer? Svarsinterferens När vi plockar fram ett element ur minnet kommer detta att förstärkas Indirekt följd är att andra element försvagas Förutsatt att det finns en konkurrens mellan elementen Ett skäl till konkurrens kan vara att vi måste kunna agera entydigt i vår omvärld En sak i taget Interferens eller avklingning? Vad orsakar att vi inte kan hålla information i korttidsminnet? Avklingning Information tynar bort av sig själv med tiden Tidsberoende Interferens (plus inbördes tävlan) Återgivning av en sak suddar andra minnen Kan ge snabbare avklingning Sidan 4

5 Interferens eller avklingning? Fråga: Vilken har starkare påverkan? Waugh & Norman (1965), s 191 Solso OV1: presentationshastighet av siffror OV2: antal mellanliggande (störande) element 1/s eller 4/s olika avklingning ton Interferens eller avklingning? Andel korrekta svar relativt oberoende av presentationshastighet Resultaten tyder på att interferens har starkare negativ påverkan än avklingning Interferens = information stör ut varandra svarsinterferens Förmodligen både och Förmodligen en samverkan mellan interferens och avklingning Vad som är avgörande är nivån på aktivering Aktivering i sin tur påverkas av Återkopplingar i minnet (återaktivering) Avklingning (automatisk process) (Svars)interferens Hur länge kan information hållas i arbetsminnet? Tidsspann för arbetsminnet Beror på hur information används Om ett element väljs som underlag för reaktion/svar, sämre minne för andra element (svarsinterferens) Om tyst/passiv kunskap, ca 12 s (avklingning) Om repetition, 30 s och uppåt Hur kommer vi åt informationen? Sidan 5

6 Åtkomst Sternberg: Visar Fd en serie siffror 1.2 s exponering för varje siffra Sedan en testsiffra: var denna med i serien? Mäter reaktionstid (RT) Vad som antas hända Fd skapar en minnesmängd (memory set) av sifferserien Letar sedan igenom denna efter den sökta siffran RT tecken på typ av sökning i minnesmängden Resultat: Ju längre serie, desto längre söktider 38 ms för varje nytt element i minnesmängden Potentiellt problem med tolkningen Samma RT när sökta siffran finns med, som när sökta siffran inte finns med i minnesmängden Fd verkar inte avbryta sin sökning när de väl har hittat siffran Två möjliga tolkningar Sternberg: Fd fortsätter söka efter att de hittar matchande siffra Dvs. uttömmande seriell sökning Alternativt: Flera alternativ ger större statistisk osäkerhet neuralt Långsammare konvergens när flera alternativ RT ökar med varje nytt alternativ Intern tävling, dvs. parallellt val bland alternativa responser Finns resultat som tyder på att ju mer brus, desto långsammare konvergens mot en entydig respons Hittills två koder i arbetsminnet Vilken typ av information kan lagras i arbetsminnet? Auditiv information Avgörande hur lång tid att repetera Visuella mentala bilder Genom top-down aktivering av visuella processer Vi har flera modaliteter, många nivåer av bearbetning Kanske kan vi lagra semantiska koder i arbetsminnet? Sidan 6

7 Semantiska koder i STM/WM Solso & Short (1979) Vilka koder förekommer i STM/WM? Experimentupplägg: Mäter RT för olika typer av koder Optimal RT när motsv. kod har aktiverats i STM/WM (eg. i det kognitiva systemet) Ger ett finurligt sätt att följa stegen i hur inkommande information bearbetas Test av olika koder i STM/WM Solso & Short (1979): Börjar med att visa en färgfläck för Fd T.ex. röd fläck Visar sedan en annan färgfläck (ibland samma) Mäter RT för samma/olika-svar RT färg Test av olika koder i STM/WM (forts) Visar sedan ett färgord T.ex. blod Mäter RT ord för stämmer/stämmer inte svar Visar sedan ett färgrelaterat ord T.ex. arbetarrörelsen Mäter RT assoc för stämmer/stämmer inte svar Test av olika koder i STM/WM (forts) Alltså tre tester Färg (samma/olika)? Ord (stämmer/stämmer inte)? Semantisk association (stämmer/stämmer inte)? Huvudtricket är att variera fördröjning av testerna tills optimal RT hittas Under fördröjningen bearbetas ursprungliga färgfläcken och aktiveringen sprids till relaterat färgord och sedan associationer När rätt sorts representationer har aktiverats, snabbare matchning Representationer som är aktiverade och arbetas med för tillfället antas ligga i arbetsminnet Test av olika koder i STM/WM (forts) Test av olika koder i STM/WM (forts) Ger ett finurligt sätt att följa stegen i hur inkommande information bearbetas färg rött rött rött rött rött rött rött blod blod blod blod blod blod blod färg ord assoc ms 1500 ms Sidan 7

8 Andel korrekt återgivna Reaktionstid (ms) Resultat Association Färgord Färg Mystiska effekter Visningsintervall (ms) Proaktiv inhibering (PI) Proaktiv inhibering (PI) Proaktiv inhibering/proaktiv interferens (PI) Sämre återgivning mot slutet av en serie om alla element ligger i samma kategori Beror på inhibering/interferens Relativ förbättring när ny semantisk kategori påbörjas Även dessa experiment tyder alltså på semantisk kod i STM Kontroll Charkuteri Blommor Grönsaker Försök Slutsats STM/WM kan hålla alla koder (typer av information) som är aktiverade/arbetas med Arbetsminnet blandad samling av information Visuella koder Auditiva koder Semantiska koder Etc. Sammanfattning Klassiska teorier om arbetsminnet 7 ± 2 element Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Tidsspann normalt 12 s Kan utökas vid repetition Orsak till minnesförlust Interferens och avklingning Alla koder (typ av information) kan lagras i arbetsminnet Sidan 8

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet HIIA20 Användbarhet med kognitiv psykologi Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar

Läs mer

Människans minnesfunktioner. Användbarhet. Minne, tänkande och handlande. Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet

Människans minnesfunktioner. Användbarhet. Minne, tänkande och handlande. Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet Människans minnesfunktioner Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet Användbarhet Datorsystemet måste vara förenligt med, och ge stöd för användarens sätt att fungera, t ex: Mängd information,

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Det finns även en massa andra fenomen i ett neuralt nätverk. Decay är en tendens hos noder att återgå till viloläget.

Det finns även en massa andra fenomen i ett neuralt nätverk. Decay är en tendens hos noder att återgå till viloläget. Kognitiv modellering Med hjälp av datorer försöker man simulera den mänskliga hjärnans arbetssätt. Detta kan användas för att simulera teorier och sedan ha möjlighet att undersöka teorin inifrån. Man kan

Läs mer

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den

Läs mer

Långtidsminnekunskapsrepresentation

Långtidsminnekunskapsrepresentation Frågor som kursen besvarar Långtidsminnekunskapsrepresentation Är kreativitet medfött? Går det att styra vilka beslut vi fattar? Varför är det svårt att minnas vissa saker? Vilken del av hjärnan är den

Läs mer

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet? Översikt Selektiv uppmärksamhet Vad är uppmärksamhet? Vardagsdefinition På vilket sätt märks den i psykologiska experiment? Dess roll i mänsklig informationsbearbetning Äldre synsätt Moderna teorier Samverkan

Läs mer

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning

Läs mer

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt.

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt. Översikt Visuell perception Visuella systemets övergripande arkitektur Informationsbearbetningsstegen Första steg: visuella sensoriska minnet Begränsad kapacitet, tidsspann Visuell bearbetning Särdag Mer

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

Dålig hörsel kan leda till demens

Dålig hörsel kan leda till demens Dålig hörsel kan leda till demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping Örebro Lund. Huvudfokus

Läs mer

Kognitiv neurovetenskap

Kognitiv neurovetenskap Översikt Kognitiv neurovetenskap Cognitive neuroscience (CNS) Svårt att relatera kognitiva funktioner till hjärnans olika områden Lashley, Luria Hjärnans sätt att beräkna Ex. bearbetning av visuella intryck

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Det mesta som vi menar när vi talar om våra minnen finns i långtidsminnet. Karaktäristiskt för detta är att vi inte anstränger

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder

Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Barn med typisk utveckling Försenad utveckling Typisk utveckling för

Läs mer

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Minneslek Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Programmet innehåller nio olika övningar, både visuella och auditiva. Svårighetsgraden

Läs mer

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen. Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning En whiteboard... 16 november 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd sep 27 10:13 nov 14 14:15 Läraren skulle kunna. Tydligare och mer lättläst. Skriva ut och

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap

Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap Kognition relation till förväntningar Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tillämpad beteendevetenskap inom MDI Nya perspektiv, ta fram problem man ej sett. Mötet mellan användarvänlighet

Läs mer

Minne. Clive Wearing. Traditionell minnesmodell (Atkinson & Shiffrin) Lagring Process. Modeller. Inkodning Framplockning

Minne. Clive Wearing. Traditionell minnesmodell (Atkinson & Shiffrin) Lagring Process. Modeller. Inkodning Framplockning Minne Lagring Process Modeller Inkodning Framplockning Clive Wearing Clive Wearing En virusinfektion skadade mediotemporala corex och resulterade i anterograd amnesi; oförm rmåga att lagra nya minnen.

Läs mer

Minnesförmåga hos personer med hörselnedsättning

Minnesförmåga hos personer med hörselnedsättning Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Minnesförmåga hos personer med hörselnedsättning Zeinab Shareef Hörselnedsättningar: Kognition, Kommunikation, Intervention 7.5 hp, VT 2016 SAMMANFATTNING

Läs mer

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne

Läs mer

MINNE. Av Jenny Wikström

MINNE. Av Jenny Wikström MINNE Av Jenny Wikström Efter dagen föreläsning ska ni kunna Definiera begreppet minne Beskriva olika typer av minne/minnessystem Minnesprocessen: inkodning (vad och hur?) lagring (t ex hur länge) framplockning

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken 729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras

Läs mer

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli Daniel Johansson danjo133@student.liu.se Rickard Jonsson ricjo400@student.liu.se 1. Sammanfattning Vad vi ville komma fram till i denna studie var huruvida

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck Kognitiv psykologi Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Minne Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori,

Läs mer

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet? Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign Kognition och perception

Läs mer

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3 Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign 120420 Kognition

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Försämrat verbalt korttidsminne hos barn med Downs syndrom

Försämrat verbalt korttidsminne hos barn med Downs syndrom Försämrat verbalt korttidsminne hos barn med Downs syndrom Ett problem med minne, nedsatt hörsel eller låg talhastighet? C uppsats i kognitionsvetenskap ht 2005 Björn Johansson Kollegium SSKKII, Göteborgs

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Kognition crash course

Kognition crash course Kognition crash course Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Människans

Läs mer

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19. Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.11 2013 Alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal Claes Andersson

Läs mer

Hjärnans beräkningsprinciper. Beräkningsprinciper Översikt. Återblick. Återblick. Två beräkningsvägar. Beräkningsprinciper

Hjärnans beräkningsprinciper. Beräkningsprinciper Översikt. Återblick. Återblick. Två beräkningsvägar. Beräkningsprinciper Översikt Beräkningsprinciper Hjärnans beräkningsprinciper Bindningsproblemet Rött äpple och grönt päron, eller grönt äpple och rött päron? Olika minnessystem Ryggraden i kognitiva systemet Analys av nätverkets

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vad är kognition, perception? Vad har kognition och perception med interaktionsdesign

Läs mer

Chunkingens påverkan på korttidsminnet

Chunkingens påverkan på korttidsminnet Linköpings Universitet Kognitionspsykologiska laborationer Vt 2010 Chunkingens påverkan på korttidsminnet - siffror eller bilder, kan man chunka båda? Josef Benjaminsson Karolina Franc Maria Hedblom Anna

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje

Läs mer

Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372)

Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372) l Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372) Örebro universitet, Akademin för JPS Totalpoängen blir 54.

Läs mer

Vi tränar arbetsminnet

Vi tränar arbetsminnet Vi tränar arbetsminnet 1 INNEHÅLL Om författarna... 3 Förord... 4 DEL 1: FAKTAAVSNITT... 5 Minne... 5 Olika minnestyper... 6 Arbetsminne... 8 Modell för arbetsminnet... 8 Arbetsminnets utveckling och koppling

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Om the Big Five och förmågor

Om the Big Five och förmågor Om the Big Five och förmågor I the Big Five kallas det vi ska uppnå och bedöma: Förmågor Eftersom Förmågor till mycket stor del utgörs av medfödda förmågor. Jag kommer därför att i stället att tala om:

Läs mer

Kursens målsättning. Introducera grundläggande kognitionspsykologi Hur psykologi kan stödja design Fokus på skrivande Laborationer Tips för studenter

Kursens målsättning. Introducera grundläggande kognitionspsykologi Hur psykologi kan stödja design Fokus på skrivande Laborationer Tips för studenter Kursens målsättning Introducera grundläggande kognitionspsykologi Hur psykologi kan stödja design Fokus på skrivande Laborationer Tips för studenter Struktur 1. Föreläsningar 2. Laboration Linus: Metodik

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Kunskapsrepresentation

Kunskapsrepresentation Kunskapsrepresentation Hur representeras information? Representationer som bevarar strukturen perceptionsbaserad kunskapsrepresentation Representationer som bevarar innebörden meningsbaserad kunskapsrepresentation

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den lärande hjärnan Joanne

Läs mer

MINNE. Introduktion till psykologi HT12. Efter dagen föreläsning ska ni kunna

MINNE. Introduktion till psykologi HT12. Efter dagen föreläsning ska ni kunna MINNE Introduktion till psykologi HT12 Efter dagen föreläsning ska ni kunna Definition minne Minnesprocessen (in-lagring-ut) Olika typer av minne Glömska Film om Clive Wearing 1 Definitioner: Minne=Inlärning

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Att ta reda på hur barn tänker

Att ta reda på hur barn tänker LINKÖPINGS UNIVERSITET Att ta reda på hur barn tänker Minnesspanntest för att undersöka utveckling av inre tal Linnea Wahlberg 2011-06-02 Handledare: Henrik Danielsson Examinator: Gunnar Björnsson Opponent:

Läs mer

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans

Läs mer

Svåra Samtal DISPOSITION. Bakgrund & Intervjuteknik. Workshop Svåra Samtal Pennskaftets Årliga Konferens Världskulturmuséet 5 mars 2008

Svåra Samtal DISPOSITION. Bakgrund & Intervjuteknik. Workshop Svåra Samtal Pennskaftets Årliga Konferens Världskulturmuséet 5 mars 2008 Pennskaftskonferens 2008 Världskulturmuseet 5 mars Svåra Samtal Anneli Larsson Lecturer, The Swedish National Police Academy Affiliated Researcher, University of Cambridge E-mail: 1 DISPOSITION 13.00 13.45

Läs mer

Modelleringsmetodologi

Modelleringsmetodologi Översikt Modelleringsmetodologi Problem: Modeller är ofta underbestämda För många frågor (= parametrar) För lite uppstyrning (= data) Två sätt att öka sannolikheten att en kognitiv modell är korrekt (valid)

Läs mer

Dyslexi. = specifika läs- och skrivsvårigheter. Vad är det? Hur blir det? Vad gör man?

Dyslexi. = specifika läs- och skrivsvårigheter. Vad är det? Hur blir det? Vad gör man? Dyslexi = specifika läs- och skrivsvårigheter Vad är det? Hur blir det? Vad gör man? Piteå 1 november 2016 Kontakt logoped@hanne.se www.hanne.se Logoped Hanne bokhyllor bibliotekarie lånedisk Ljud Ord

Läs mer

The Information Company Visuell kommunikation av siffror Stockholm 2009-06-10

The Information Company Visuell kommunikation av siffror Stockholm 2009-06-10 The Information Company Visuell kommunikation av siffror Stockholm 2009-06-10 2009-06-10 Sida 1 Agenda Syfte: Att få med sig några konkreta principer som kan förbättra hur vi visualiserar information Exempel

Läs mer

Serial Positioning med påverkan av höjd Amplitud

Serial Positioning med påverkan av höjd Amplitud 01.04.10 Linköpings Universitet Kognitionspsykologiska Laborationer 729G05 Serial Positioning med påverkan av höjd Amplitud Josef Johansson Christopher Palm Ellen Lürén Linus Engvall Sammanfattning Studien

Läs mer

Om expertisberoende minnesprocesser hos språkexperter

Om expertisberoende minnesprocesser hos språkexperter Om expertisberoende minnesprocesser hos språkexperter Forskarseminariet, Vasa universitet, 18.3.2016 www.muistikuisti.net Sinikka Hiltunen Översättningsvetenskap (Diplomöversättare, 1975; FK, 1992) Kognitionsvetenskap

Läs mer

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Anna Derwinger leg Psykolog, Med Dr Medveten minnesprocessen Uppmärksamhet Inkodning Lagring Framplockning Hierarkisk modell för uppmärksamhet Fokus -

Läs mer

STUDIETEKNIK. Carl Engvall Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida:

STUDIETEKNIK. Carl Engvall Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida: STUDIETEKNIK Carl Engvall carl.engvall@svenska.gu.se Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida: http://uf.gu.se/ask/student/oppna-forelasningar Öppna föreläsningar i vår Onsdagar 16.15 17.45 2/3 Akademiskt

Läs mer

Dagens föreläsning kommer att finnas på. http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/

Dagens föreläsning kommer att finnas på. http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/ Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning kommer att finnas på http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/ Redan nu ligger förra terminens föreläsning

Läs mer

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion. Kognitiv psykologi Introduktion Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se Schema www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt

Läs mer

Inlämningsuppgift : Finn. 2D1418 Språkteknologi. Christoffer Sabel E-post: csabel@kth.se 1

Inlämningsuppgift : Finn. 2D1418 Språkteknologi. Christoffer Sabel E-post: csabel@kth.se 1 Inlämningsuppgift : Finn 2D1418 Språkteknologi Christoffer Sabel E-post: csabel@kth.se 1 1. Inledning...3 2. Teori...3 2.1 Termdokumentmatrisen...3 2.2 Finn...4 3. Implementation...4 3.1 Databasen...4

Läs mer

KIT 104, Kognitiva processer. Lecture 4: Minnet , Thomas Porathe

KIT 104, Kognitiva processer. Lecture 4: Minnet , Thomas Porathe KIT 104, Kognitiva processer Lecture 4: Minnet 100406, Thomas Porathe Världen är sitt eget minne (Kevin O Regan, 1992) O Regan, J.K. (1992), Solving the real mysteries of visual perception: The world as

Läs mer

Att leva utan minne: Fallet Clive Wearing. Traditionell minnsmodell (Atkinson & Shiffrin) Forskningsfrågor utifrån modellen

Att leva utan minne: Fallet Clive Wearing. Traditionell minnsmodell (Atkinson & Shiffrin) Forskningsfrågor utifrån modellen Att leva utan minne: Fallet Clive Wearing En virusinfektion skadade mediotemporala cortex och resulterade i anterograd amnesi oförmåga att lagra nya minnen Traditionell minnsmodell (Atkinson & Shiffrin)

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär

Läs mer

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

KOGNITIVA SVÅRIGHETER KOGNITIVA SVÅRIGHETER Hur blir det i vardagen? Ingegerd Åhsgren, 29/10, 2010 Habiliteringsöverläkare, Sundsvall Kognition vår förmåga att lära, tänka och bearbeta informationen i hjärnan är inte samma

Läs mer

Inlärning utan övervakning

Inlärning utan övervakning Översikt Biologiska mekanismer bakom inlärning Inlärning utan övervakning Inlärning utan övervakning Hebbiansk modellinlärning Självorganisering Arbetsfördelning mellan noder i ett lager som utvecklas

Läs mer

2003-09-09. Patricija Jaksetic Erik Wistrand. Psykologi del 2 - kognition. Förra gången pratade vi om perception...

2003-09-09. Patricija Jaksetic Erik Wistrand. Psykologi del 2 - kognition. Förra gången pratade vi om perception... Psykologi del 2 - kognition Patricija Jaksetic Erik Wistrand Interaction Design Group Föreläsning 9/9 2003 Preece, kap.3 Newmad Technologies Förra gången pratade vi om... Generella designprinciper

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Studieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning hittar du på Språkhandledningens hemsida

Studieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning hittar du på Språkhandledningens hemsida Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning hittar du på Språkhandledningens hemsida http://www.utbildning.gu.se/student/ sprakhandledning/handelshogskolan/ 1 Öppna föreläsningar

Läs mer

Studieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg

Studieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg Studieteknik Språkhandledningen Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se 1 Öppna föreläsningar Torsdagar 16.15 17.45 i C362 3/10 Akademiskt skrivande 1 10/10 Oral Presentation 17/10 Akademiskt skrivande

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Studieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning läggs upp i GUL på vår hemsida.

Studieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning läggs upp i GUL på vår hemsida. Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning läggs upp i GUL på vår hemsida http://www.ufn.gu.se/ask eller googla språkhandledning GU Välj Humanistiska fakulteten 1 Öppna föreläsningar

Läs mer

Kognition. 11 september 2002

Kognition. 11 september 2002 Kognition 11 september 2002 Uppvärmning Representationer 15-spelet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Varje spelare väljer i tur och ordning varsin siffra (som då blir upptagen). Den spelare som först har tre siffror som

Läs mer

Vad är minne? Vikten av minne 2012-10-22. Minnet grundläggande principer Sensory memory Short-term memory Long-term memory (kap 5-6)

Vad är minne? Vikten av minne 2012-10-22. Minnet grundläggande principer Sensory memory Short-term memory Long-term memory (kap 5-6) Minnet grundläggande principer Sensory memory Short-term memory Long-term memory (kap 5-6) Tobias.Johansson@hkr.se Vad är minne? Inkodning, lagring, återhämtning, och användning av information. Minnet

Läs mer

barn med CI och/eller hörapparat

barn med CI och/eller hörapparat Kognitiv och språklig utveckling hos hörselskadade och döva barn med CI och/eller hörapparat Björn Lyxell, Birgitta Sahlén, Inger Uhlén, Tina Ibertsson, Claes Möller, Malin Wass, Lena Asker- Arnàson, Cecilia

Läs mer

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/ht10 Arbetsuppgiften till idag: Identifiera ett tydligt exempel på dålig användbarhet

Läs mer

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Anna-Lisa Osvalder Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Forskning och undervising inom Människa-maskinsystem/Ergonomi/Teknisk design Arbete och teknik på människans

Läs mer

Kognitiv modellering inom MDI

Kognitiv modellering inom MDI Kognitiv modellering inom MDI mekanismer för att kunna förutspå användarens uppträdande härstammar från experimentell psykologi, AI och lingvistik 1 mekanismer för att kunna förutspå användarens uppträdande

Läs mer

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Medan Aktiv inlärning

Medan Aktiv inlärning Studieteknik Mål Överblick Före Förbered för studier Planera Delta i undervisningen Medan Aktiv inlärning Lyssna och anteckna Tänk aktivt Kunskap och förståelse Efteråt Behållning av studierna Aktivera

Läs mer

Studieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning läggs upp i GUL på vår hemsida

Studieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning läggs upp i GUL på vår hemsida Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning läggs upp i GUL på vår hemsida http://uf.gu.se/ask/student/oppna-forelasningar 1 Öppna föreläsningar Torsdagar 16.15 17.45 i sal

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser

Spel som interaktiva berättelser Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel

Läs mer

Språkhandledning på Humanisten

Språkhandledning på Humanisten Språkhandledning på Humanisten Britt Klintenberg Joakim Jahlmar 2011-01-26, Göteborgs universitet Vad? Texter Muntliga presentationer Studieteknik 1 För vem? Alla studenter på fakulteten är välkomna Grund-

Läs mer

Minne, lärande och studieteknik

Minne, lärande och studieteknik Bilaga A Minne, lärande och studieteknik I den här bilagan diskuterar vi strukturen och funktionen hos det mänskliga minnet, sätter detta i relation till det vidare begreppet lärande och ser slutligen

Läs mer

När huvudet känns som en torktumlare

När huvudet känns som en torktumlare När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd

Läs mer

Grafisk design Varför grafisk design? öka synligheten ge klar affordance stödja en god mappning ge god feedback Varför grafisk design? skapa en smidig interaktion kan göra gränssnittet visuellt mer

Läs mer

Svagt arbetsminne orsaken till matematiksvårigheter?

Svagt arbetsminne orsaken till matematiksvårigheter? Linköpings universitet Lärarprogrammet Svagt arbetsminne orsaken till matematiksvårigheter? Aina Andersson & Ing-Marie Persson Examensarbete 15 hp LIU-LÄR-L-EX--13/12--SE Handledare: Ulf Träff Institutionen

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer. KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap Provmoment: Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2012-03-21 Tillåtna hjälpmedel: Inga OBS! Detta är en anonym tenta.

Läs mer

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar

Läs mer