Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi"

Transkript

1 TNMK31 Användbarhet TNMK23 - Användargränssnitt Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar och lagrar informationen hur vi resonerar och löser problem hur vi förstår och använder språket Martin Karlsson K Martin Karlsson - Användbarhet 2 Lat. gnoscere = att veta cognoscere = att lära sig Definition: är den del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser, dvs vårt sätt att inhämta, bearbeta, lagra och använda information Kunskaper inom området kognitiv psykologi kan bidra till bättre gränssnitt: vad som kan förväntas av användare underlättar för användaren att utföra sin uppgift identifierar och förklarar eventuella problem användare har eller kommer att ha tillhandahåller metoder för att skapa gränssnitt som förbättrar användarens kapacitet Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 4 tittar inte på hjärnans uppbyggnad Mentala eller kognitiva händelser beror på neural aktivitet - dvs aktivering av hjärnceller (neuroner), men De är inte neurala händelser i sig som är det centrala inom kognitiv psykologi, utan de kognitiva händelser de ger upphov till Utgångspunkten är att kognition kan analyseras som en sekvens av mindre steg. Varje steg tar emot information från tidigare steg, behandlar den och för ny information vidare Data (stimuli) tas emot av våra sinnen tolkas (mha av innehållet i minnet) en respons väljs responsen utförs (t ex via språket) stimuli kodning tolkning/ jämförelse val av respons utför respons Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 6 1

2 Grundtankar: Medvetenhet består av en grupp interrelaterade kognitiva (informationsbehandlings-)processer Processerna kan studeras var för sig Interaktioner mellan processerna kan också studeras Människan utnyttjar deklarativ kunskap (fakta) och procedurell kunskap (hur man gör) Dessa två typer av kunskap används vid behandling av stimuli från omgivningen Fyra huvudområden: perceptionsprocesser (att bearbeta stimuli från omgivningen: syn, hörsel, känsel, smak, lukt) minnesprocesser (lära oss något nytt = lägga det på minnet, komma ihåg fakta = hämta från minnet) --- tankeprocesser (uppmärksamhet, resonera, analysera, lösa problem, automatisering) språkliga processer (vi tar emot verbal/skriftlig information, kommunikation med andra) Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 8 Perception Sinnesintryck uppstår som resultat av samspelet mellan stimuli från omgivningen och våra sinnesorgan Sinnesintryck transformeras till en representation i vårt nervsystem - en representation som kan sedan bearbetas Perception är vår upplevelse av informationsinnehållet i denna representation vi kan jämföra det med tidigare kunskaper Det visuella (ikoniska) systemet är svårt att överträffa: starkt solsken till mörka nätter stillbilder och snabba förlopp vi ser långt, vi kan se mycket små objekt vi känner igen objekt utan ansträngning vi ser objekt i 3D, dvs var de finns i rummet Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 10 Template matching - stimuli matchas mot färdiga mallar. stimulus A detectorcell template: sammanlänkade neuroner Feature recognition Fysiska objekt kan ha critical features (kritiska kännetecken) A / \ A B C A neuroner som matchar en bokstav är länkade så att det finns en detector cell för varje bokstav D E Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 12 2

3 Feature Recognition Vi behöver bara några få ledtrådar för igenkänning Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 14 Depth perception Depth perception Antydan Texturgradient Nära Storkornigt Långt borta Småkornigt Carlo Crivelli Annunciation with Saint Emidius Relativ storlek Stor Liten Interposition Skymmer delvis Blir delvis skymt Linjärperspektiv Parallella linjer divergerar Parallella linjer konvergerar Aerialperspektiv Detaljrikt Suddigt Placering i planet Högre upp och längre ner Nära horisonten Finns att beskåda på National Gallery i London Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 16 Gestaltlagarna Figure-Ground Namn Figure-Ground Proximity Similarity Continuity Closure Symmetry Princip Vissa objekt framstående, andra försvinner Objekt nära varandra bildar grupper Liknande objekt bildar grupper Flödande former uppfattas, ej splittrade Icke-fullständiga objekt uppfattas som fullständiga Objekt formar spegelbilder runt en central punkt F I G U R E G R O U N D Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 18 3

4 Figure-Ground Figure-Ground Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 21 Colour perception Colour perception Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 23 Colour perception Minnet Alla intelligenta system kräver ett minne att tala, lyssna, lära sig, gå omkring på staden, hitta hem, veta varför man är där man är, veta vad man heter Olika typer av minne: sensoriska minnen korttidsminne långtidsminne Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 25 4

5 stimuli från omgivningen stor kapacitet, kort livslängd sensoriska minnen Minnet liten kapacitet, livslängd några sekunder stor, i princip infinit, kapacitet; obegränsad livslängd kortidsminnet långtidsminnet Sensoriska Minnen Tar emot olika typer av stimuli Mest är känt om det visuella och det auditiva minnet visuellt (ikoniskt) auditivt (ekoiskt) taktilt smak lukt olika organ specialiserade på olika sinnen Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 27 kallas ibland arbetsminne eller närminne. KTM skiljer sig från långtidsminnet (LTM), LTM anses vara permanent Bevis för att vi har ett korttidsminne/långtidsminne komma ihåg sekvenser av tal/bokstäver kliniskt bevis Tar emot information från de sensoriska minnena Lagrar information i och hämtar information från långtidsminnet Kan ses som en arbetsyta som behandlar information från de andra minnena (resonera) Upprepning och organisering av information i korttidsminnet information lagras i LTM (= inlärning) Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet Miller publicerar The Magical Number Seven, Plus or Minus Two att komma ihåg en sekvens av tal eller bokstäver att komma ihåg en sekvens av bilder att komma ihåg en sekvens av ljud att komma ihåg en sekvens av smaker Chunking Experiment med schackspelare (de Groot 1965) Visa en uppsättning pjäser (25 st) i 5 sekunder Vanliga spelare kommer ihåg ungefär 6 pjäser på rätt position Schackmästare kommer ihåg alla så länge pjäserna avspeglar ett riktigt parti Slutsats: schackmästare grupperar pjäserna i meningsfulla chunks Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 31 5

6 Långtidsminnet Olika typer av långtidsminne Semantiskt minne - en mental uppslagsbok med faktakunskap språk, begrepp, algoritmer, regler, symbolmanipulering Episodiskt minne händelser (episoder), autobiografiska situationer episodiskt minne mindre formellt än semantiskt - kan lätt påverkas av andra minnen (intrusions and reconstructions) Långtidsminnet Ebbinghaus visade att han kunde minnas ord upp till 22 år efter han lärt sig dem. I princip är långtidsminnet permanent Långtidsminnets mekanismer lagra: dvs organisera och integrera känna igen komma ihåg Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 33 Definition: är fördelningen av mental aktivitet till de uppgifter som utförs samtidigt av en individ. Vår förmåga att uppmärksamma flera saker samtidigt är begränsad - istället fokuserar vi på några få. => Selektiv uppmärksamhet. Öppen uppmärksamhet du visar intresse för stimuli Dold uppmärksamhet du försöker inte visa ditt intresse Medveten uppmärksamhet du ser dig om innan du går över vägen Omedveten uppmärksamhet du följer en person med blicken Automatisk uppmärksamhet ett föredrag ges på engelska men du tänker inte på språket Delad uppmärksamhet du lyssnar och antecknar samtidigt Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 35 Två teorier om uppmärksamhet: Filter-teori: man tar emot olika stimuli och filtrerar (väljer vad som ska bearbetas vidare och väljer bort resten ) Resurs- och kapacitetsteori: vilka resurser ges till aktiviteten i fråga? om flera aktiviteter behöver samma resurser, får man en hög kognitiv belastning är det medel som vi använder när vi aktivt sorterar ut och bearbetar en begränsad mängd information ur den stora informations-mängd som våra sinnen uppfattar Medvetande handlar både om känslan av medvetande (motsats: medvetslöshet) och kännedomen av den (medvetenhet), en del av denna kännedom kan vara i uppmärksamhetsfokus Därför är uppmärksamhet och medvetande två delvis överlappande mängder Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 37 6

7 Information som finns tillgänglig för kognitiv bearbetning men som ligger utanför fokus kallas för förmedveten En variant av förmedveten information är lagrade minnen som vi inte just då använder, men som vi kan plocka fram när vi behöver. Exempelvis, hur ser ditt sovrum ut? Priming, då bearbetning av ett stimuli sker innan medveten bearbetning på grund av en tidigare presentation av samma eller liknande stimuli Tip-of-the-tongue, då vi försöker komma ihåg något som är lagrat i minnet men kan inte riktigt få fram det Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 39 Automatisering GUL BLÅ ORANGE SVART RÖD GRÖN LILA GUL RÖD ORANGE GRÖN SVART BLÅ RÖD LILA Automatisering Skapa mönster som passar med hjärnans tolkning Använd samma ord för samma sak överallt Använd samma färg för samma sak överallt Använd samma beteende för liknande funktioner överallt Placera knappar med samma funktion på samma ställe överallt Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 41 Mänskligt handlande enl. Norman 1. Måluppsättning 2. Intention att handla 3. Val av sekvens av handlingar 4. Utförande av handling 5. Uppfattning om tillstånd i världen 6. Tolka vad man ser 7. Utvärdera tolkningen Mänskligt handlande enl. Norman Därmed måste man Göra systemet observerbart (visibility) Ha en god begreppsmodell (mental modell, consistency) Tillhandahålla lättförståeliga avbildningar (affordance, familiarity) Ge återkoppling (feedback) Ett gränssnitt ska vara meningsfullt, lätt att memorera och bör stödja de inbyggda funktioner vår perception har Martin Karlsson - Användbarhet Martin Karlsson - Användbarhet 43 7

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet HIIA20 Användbarhet med kognitiv psykologi Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar

Läs mer

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet? Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign Kognition och perception

Läs mer

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3 Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign 120420 Kognition

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vad är kognition, perception? Vad har kognition och perception med interaktionsdesign

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Människans minnesfunktioner. Användbarhet. Minne, tänkande och handlande. Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet

Människans minnesfunktioner. Användbarhet. Minne, tänkande och handlande. Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet Människans minnesfunktioner Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet Användbarhet Datorsystemet måste vara förenligt med, och ge stöd för användarens sätt att fungera, t ex: Mängd information,

Läs mer

Kognition crash course

Kognition crash course Kognition crash course Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Människans

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje

Läs mer

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk. Kognition Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

2003-09-09. Patricija Jaksetic Erik Wistrand. Psykologi del 2 - kognition. Förra gången pratade vi om perception...

2003-09-09. Patricija Jaksetic Erik Wistrand. Psykologi del 2 - kognition. Förra gången pratade vi om perception... Psykologi del 2 - kognition Patricija Jaksetic Erik Wistrand Interaction Design Group Föreläsning 9/9 2003 Preece, kap.3 Newmad Technologies Förra gången pratade vi om... Generella designprinciper

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap

Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap Kognition relation till förväntningar Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tillämpad beteendevetenskap inom MDI Nya perspektiv, ta fram problem man ej sett. Mötet mellan användarvänlighet

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/ht10 Arbetsuppgiften till idag: Identifiera ett tydligt exempel på dålig användbarhet

Läs mer

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Anna-Lisa Osvalder Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Forskning och undervising inom Människa-maskinsystem/Ergonomi/Teknisk design Arbete och teknik på människans

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den

Läs mer

Om the Big Five och förmågor

Om the Big Five och förmågor Om the Big Five och förmågor I the Big Five kallas det vi ska uppnå och bedöma: Förmågor Eftersom Förmågor till mycket stor del utgörs av medfödda förmågor. Jag kommer därför att i stället att tala om:

Läs mer

Långtidsminnekunskapsrepresentation

Långtidsminnekunskapsrepresentation Frågor som kursen besvarar Långtidsminnekunskapsrepresentation Är kreativitet medfött? Går det att styra vilka beslut vi fattar? Varför är det svårt att minnas vissa saker? Vilken del av hjärnan är den

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck Kognitiv psykologi Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Minne Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori,

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Informationsteknologi. Informationsteknologi

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Informationsteknologi. Informationsteknologi Kognitiv psykologi Från sinnesintryck till tanke Anders Jansson I många datorstödda arbetssituationer blir man hårt utsatt blir belastade och reagerar med stress Vi är till viss del fortfarande samma gamla

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne

Läs mer

Tentamens-/instuderingsfrågor

Tentamens-/instuderingsfrågor PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Delkurs: Kognitiv psykologi Höstterminen 2015 Ulf Dahlstrand Tentamens-/instuderingsfrågor 1) Beskriv den visuella informationens väg från näthinna till

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion. Kognitiv psykologi Introduktion Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se Schema www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt

Läs mer

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt.

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt. Översikt Visuell perception Visuella systemets övergripande arkitektur Informationsbearbetningsstegen Första steg: visuella sensoriska minnet Begränsad kapacitet, tidsspann Visuell bearbetning Särdag Mer

Läs mer

2003-09-04. Psykologi del 1 Christina von Dorrien Vice President Interaction Design & Usability. Perception. Psykologi - delar

2003-09-04. Psykologi del 1 Christina von Dorrien Vice President Interaction Design & Usability. Perception. Psykologi - delar Psykologi del 1 Christina von Dorrien Vice President Interaction Design & Usability Föreläsning 4/9 2003 Preece: Kap.3 Carmen Systems AB Psykologi delar Perception Perceptionspsykologi hur vi varseblir

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19. Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.11 2013 Alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal Claes Andersson

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Det mesta som vi menar när vi talar om våra minnen finns i långtidsminnet. Karaktäristiskt för detta är att vi inte anstränger

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den lärande hjärnan Joanne

Läs mer

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet? Översikt Selektiv uppmärksamhet Vad är uppmärksamhet? Vardagsdefinition På vilket sätt märks den i psykologiska experiment? Dess roll i mänsklig informationsbearbetning Äldre synsätt Moderna teorier Samverkan

Läs mer

Kognition. 11 september 2002

Kognition. 11 september 2002 Kognition 11 september 2002 Uppvärmning Representationer 15-spelet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Varje spelare väljer i tur och ordning varsin siffra (som då blir upptagen). Den spelare som först har tre siffror som

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig? Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Problemrum Konceptuella modeller Metaforer Interaktionstyper Kognition Uppmärksamhet Perception

Läs mer

Minne, lärande och studieteknik

Minne, lärande och studieteknik Bilaga A Minne, lärande och studieteknik I den här bilagan diskuterar vi strukturen och funktionen hos det mänskliga minnet, sätter detta i relation till det vidare begreppet lärande och ser slutligen

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande Kognitiv psykologi Tänkande och resonerande som grund för problemlösning Anders Jansson Kognition / Tänkande Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler Arbetsminnes- testutbildning Neuropsykolog Björn Adler Innehåll Arbetsminnet (teori) Arbetsminnestestet Praktiskt arbete -testet Didaktik (teori) Praktiskt arbete - hjälparbetet Summering Arbetsminnet

Läs mer

Förstå hjärnan, skapa bättre webbplatser

Förstå hjärnan, skapa bättre webbplatser Förstå hjärnan, skapa bättre webbplatser Din hjärna är ett fantastiskt verktyg för att uppfatta och förstå världen omkring dig. När du skapar webbplatser och andra grafiska gränssnitt kan du dra nytta

Läs mer

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Anna Derwinger leg Psykolog, Med Dr Medveten minnesprocessen Uppmärksamhet Inkodning Lagring Framplockning Hierarkisk modell för uppmärksamhet Fokus -

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

Kognition & Konceptuell design

Kognition & Konceptuell design Kognition & Konceptuell design Kognition Kognition Ni kommer läsa en hel kurs om kognition i tvåan Därför kommer vi bara skrapa lite på ytan i denna föreläsning Kapitel 3 har en mindre viktig roll i kursboken

Läs mer

MINNE. Av Jenny Wikström

MINNE. Av Jenny Wikström MINNE Av Jenny Wikström Efter dagen föreläsning ska ni kunna Definiera begreppet minne Beskriva olika typer av minne/minnessystem Minnesprocessen: inkodning (vad och hur?) lagring (t ex hur länge) framplockning

Läs mer

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

KOGNITIVA SVÅRIGHETER KOGNITIVA SVÅRIGHETER Hur blir det i vardagen? Ingegerd Åhsgren, 29/10, 2010 Habiliteringsöverläkare, Sundsvall Kognition vår förmåga att lära, tänka och bearbeta informationen i hjärnan är inte samma

Läs mer

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen. Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning En whiteboard... 16 november 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd sep 27 10:13 nov 14 14:15 Läraren skulle kunna. Tydligare och mer lättläst. Skriva ut och

Läs mer

Det finns även en massa andra fenomen i ett neuralt nätverk. Decay är en tendens hos noder att återgå till viloläget.

Det finns även en massa andra fenomen i ett neuralt nätverk. Decay är en tendens hos noder att återgå till viloläget. Kognitiv modellering Med hjälp av datorer försöker man simulera den mänskliga hjärnans arbetssätt. Detta kan användas för att simulera teorier och sedan ha möjlighet att undersöka teorin inifrån. Man kan

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2016-08-24 Vad är kognition? tt ta in, lagra och bearbeta information: Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Perception Information tas in och flödar genom begränsade informationskanaler Föreläsning

Läs mer

När huvudet känns som en torktumlare

När huvudet känns som en torktumlare När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd

Läs mer

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception) Kognitiv utveckling Perception och Språkutveckling Perception Tolkning av sinnesintryck Aktivt process Urvalsprocess Föreställningar och begrepp Bottom-up top-down process Förnimmelse till Varseblivning

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening Kognitiv psykologi Perception: Hur vi varseblir och ger mening åt våra sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Perception Kognitiv psykologi Läran om människans kunskapsprocesser: hur människan inhämtar,

Läs mer

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn INFORMATION Vad är det? Johan H Bendz FMV Victor Hugo? Dennes svar! Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn Kunskap utanför huvudet Kunskap utanför huvudet -300.000-40.000-3000

Läs mer

Användarvänlighet i "15 steps Anatomy Review"

Användarvänlighet i 15 steps Anatomy Review Användarvänlighet i "15 steps Anatomy Review" Utvärdering av användarnas förståelse av gränssnittet till endoskopisimulatorn Procedicus Camilla Johansson Maria Torvant Kollegium SSKKII Göteborgs universitet

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Kognitiv modellering inom MDI

Kognitiv modellering inom MDI Kognitiv modellering inom MDI mekanismer för att kunna förutspå användarens uppträdande härstammar från experimentell psykologi, AI och lingvistik 1 mekanismer för att kunna förutspå användarens uppträdande

Läs mer

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients

Läs mer

Kognition i aktivitet

Kognition i aktivitet Kognition i aktivitet Ann Björkdahl Leg Arbetsterapeut, Docent 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Rehabiliteringsmedicin 2 Ersta Sköndal Högskola, Campus Bräcke 3 Sahlgrenska

Läs mer

The Information Company Visuell kommunikation av siffror Stockholm 2009-06-10

The Information Company Visuell kommunikation av siffror Stockholm 2009-06-10 The Information Company Visuell kommunikation av siffror Stockholm 2009-06-10 2009-06-10 Sida 1 Agenda Syfte: Att få med sig några konkreta principer som kan förbättra hur vi visualiserar information Exempel

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Kognitiv neurovetenskap

Kognitiv neurovetenskap Översikt Kognitiv neurovetenskap Cognitive neuroscience (CNS) Svårt att relatera kognitiva funktioner till hjärnans olika områden Lashley, Luria Hjärnans sätt att beräkna Ex. bearbetning av visuella intryck

Läs mer

Hierarchical Temporal Memory Maskininlärning

Hierarchical Temporal Memory Maskininlärning Hierarchical Temporal Memory Maskininlärning Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Vad är HTM?... 4 Hur fungerar HTM?... 4 Hierarchical... 4 Temporal... 5 Memory... 5 Hitta orsaker i världen... 5

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi Visuell perception och synsinnets neurofysiologi The spectrum of electromagnetic energy Mål redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika

Läs mer

InlednIng Användning

InlednIng Användning Fakta och övningar Sid 2 Inledning Ni har fått ta del av Muskler, magi & magkänsla - en föreställning om kroppen och våra föreställningar om den. Syftet har från vår sida varit att skapa en engagerande

Läs mer

Grafiska gränssnitt - vad har användbarheten för betydelse?

Grafiska gränssnitt - vad har användbarheten för betydelse? Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Institutionen för informatik Grafiska gränssnitt - vad har användbarheten för betydelse? Abstract: Ett grafiskt gränssnitt, det låter enkelt. Svårigheten är att

Läs mer

Åldrandets psykologi Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet

Åldrandets psykologi Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet Åldrandets psykologi Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet Anna-Karin Berger, leg psykolog, Med Dr Aging Research Center, KI och Stockholms universitet Åldrandets förändringsdimensioner

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

BARNS SPRÅKUTVECKLING

BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen

Läs mer

Berättandet genom olika gestaltande språk

Berättandet genom olika gestaltande språk Berättandet genom olika gestaltande språk Kan man tänka och minnas med kroppen? Vad händer när man slutar se tanke och kropp som två olika delar skilda från varandra, och istället ser kroppen som en del

Läs mer

Kognitionspsykologi (KP)

Kognitionspsykologi (KP) Kognitionspsykologi (KP) KP studerar mentala förmågor och mentala aktiviteter Informationsprocessande modeller Datormetaforen mycket använd Experiment är vanligaste metoden* En datavetare grundade KP!!

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening Kognitiv psykologi Perception: Hur vi varseblir och ger mening åt våra sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Perception Kognitiv psykologi Läran om människans kunskapsprocesser: hur människan inhämtar,

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

SMART Swedish Memory and Attention Re Training SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska

Läs mer

Neurokognitiv arkitektur

Neurokognitiv arkitektur Tre beskrivningsnivåer (Marr, 1982) Neurokognitiv arkitektur Beräkningsnivå (beteende) Vad som beräknas (ex. fokusering av uppmärksamhet) Algoritmnivå (mekanismer) Hur det beräknas (ex. släpp nuvarande

Läs mer

Vårt undereller. omedvetna spelar oss spratt! Experters egenskaper. Förnuft eller känsla vad styr din hjärna?

Vårt undereller. omedvetna spelar oss spratt! Experters egenskaper. Förnuft eller känsla vad styr din hjärna? Förnuft eller känsla vad styr din hjärna? Lars Björklund 2009 09 18 Experter Vårt undereller omedvetna spelar oss spratt! Experter Experters egenskaper De ser mer och urskiljer bättre vad som är relevant

Läs mer

Användargränssnitt för mobiltelefoner

Användargränssnitt för mobiltelefoner Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Institutionen för informatik Användargränssnitt för mobiltelefoner av Karolina Sjöberg och Elisabeth Söderberg Abstrakt Vi har i vår undersökning inriktat oss

Läs mer

Medan Aktiv inlärning

Medan Aktiv inlärning Studieteknik Mål Överblick Före Förbered för studier Planera Delta i undervisningen Medan Aktiv inlärning Lyssna och anteckna Tänk aktivt Kunskap och förståelse Efteråt Behållning av studierna Aktivera

Läs mer