Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.

Transkript

1 Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium

2 Alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal Claes Andersson

3 Attityder: Att äldre inte kan lära sig nytt är en villfarelse. Om man alltid har velat utveckla sig själv, varit intresserad och tränat nya färdigheter, gör man det troligtvis livet igenom. Men om man redan tidigt skapat en bild av sig själv som en som har svårt för att lära sig, kan det vara svårt att ändra på den uppfattningen senare i livet.

4 Attityder Ålder är en tänkbar etikett att gömma sig bakom, med ålderns rätt Myter om åldrande och dåligt minne kan göra dig glömsk

5 Åldrande Kronologiskt åldrande Fysiologiska och medicinska parametrar Psykologiskt åldrande Utveckling av självbilden och sociala relationer Socialt åldrande Ålder placerat i ett socialt sammanhang

6 Pedagogik Andragogik Ålderspedagogik? Edutainment

7 Psykologiska aspekter Kognitiva funktioner Motivation Kommunikation

8 Utgångspunkter: Hur lär man sig som äldre? Svar: Man lär sig som man hittills lärt sig! Lärandet är inte beroende av ålder För äldre gäller samma lagbundenheter oberoende ålder Specialdrag som man bör beakta: Åldrandeförändringar: sinnesfunktioner, informationsprocessandet, exekutiva funktioner, tempot och minnesfunktioner

9 Utgångspunkter Åldrande förändrar vårt informationsprocessande Det finns stora individuella olikheter i kvaliteten och när de börjar Normalt åldrande hindrar oss inte från att lära nytt Minnet och inlärningsförmåga kan övas genom hela livet

10 Utgångspunkter Hjärnans funktionella åldrandeprocess blir hos friska människor märkbar i tester efter år

11 Förmågan att lära sig: Förmågan att lära sig utantill försvagas Förmågan att komma ihåg detaljer försämras, förmåga att behärska helheter utvecklas Individuella skillnader i när förändringarna börjar och i hur snabb takt Att lära sig tar mera tid Motivationens betydelse ökar Innebär att betydelsen av ramarna för lärandet ökar

12 Kognitiva funktioner Forskning om minne och problemlösningsförmåga Intervjuer, frågeformulär, självvärderingar, test, intervju av anhöriga, iakttagelser Utvecklingen av neuropsykologi, metoder för att fotografera hjärnan. fmri (funktionell magnetavbildning) PET (position emission tomografi)

13 Förändringar i sinnesfunktioner Hörsel, innerörat, hörselnerv (inverkar på varseblivningen), svårare att uppfatta högfrekventa ljud Syn, förändringar i näthinnan och lins (behov av ljus, återhämtning, anpassningsförmåga till mörkerseende, djupseende, bländning)

14 Psykomotoriken Allmän försämring efter år Förklaringar: förändringar i centrala nervssystemet och uppmärksamhet (allmän försämring, sjukdomar) Försämringen syns i komplexa situationer God kondition fördröjer förändringarna

15 Kognitiva funktioner Allmänt långsammare Perception, varseblivningen blir långsammare Uppmärksamhet, minnet, processeringshastigheten blir långsammare För att underlätta: koncentration på det väsentliga!

16 Minnet Man måste börja förlora sitt minne, om så bara styckevis, för att inse att minnet är det som skapar våra liv. Ett liv utan minne är inget liv alls Vårt minne är vårt sammanhang, vårt förnuft, vår känsla, rent av handlande. Utan det är vi ingenting Luis Bunuel

17 Minnet -Tidigare betraktades det som nästan oundvikligt att man blir alltmer glömsk när man blir äldre -Den uppfattningen är förenklad, olika typer av minne, flera av dem är välbevarade långt upp i åldrarna -Svårare för äldre att klara av komplicerade minnesuppgifter, göra fler saker samtidigt och göra saker snabbt

18 Minnet Hjärnans bildande av minne och olika associationsmöster är en komplex och dynamisk process. koordineras till stor del av hippocampus (i mediala temporalloben)

19 Minnet Minne = den process som gör det möjligt för oss att ta emot, lagra och sedan plocka fram det som erfarenhet och information -inkodning -lagring -framplockning

20 Minnet Grundmodell Sensoriska minnet En efterbild Mycket kort Modalitetsbunden Arbetsminnet Begränsad kapacitet ( 7 enheter +-2) Kräver repetition Känslig för störning Lagringsminnet Stor kapacitet Lång utsträckning i tid Beständigt

21 Minnet Det sensoriska minnet indelas i -ikonminnet (tar emot retningar från synsinnet) -ekominnet (tar emot retningar från hörselsinnet) Det sensoriska minnet fungerar som ett filter, väljer de retningar som bearbetas i arbetsminnet och därmed också når vårt medvetande Eftersom vår uppmärksamhet är begränsad så försvinner den mesta informationen i det sensoriska minnet. Genom selektiv uppmärksamhet går en liten del vidare till arbetsminnet

22 Minnet Luktsinnet Autobiografiska luktminnen Proustminnen

23 Minnet Utan repetition stannar informationen ca 20 sekunder i arbetsminnet, hindras man repetera minskar chansen att komma ihåg

24 Minnet -Arbetsminnets begränsade kapacitet kan kompenseras genom att istället för detaljer skapa helheter och sammanhang i det man skall komma ihåg ex Arbetsminnet gör det möjligt att ta in ny information och bearbeta det på ett effektivt sätt (huvudräkning, memorera telefonnummer, adresser). Med åldern förändras denna färdighet, men inte så mycket i kvalitet utan i hur lång tid man behöver för att lösa en uppgift

25 Minnet Hur kan vi skilja arbetsminnet från lagringsminnet? Två effekter: Primary effekt Recency effekt

26 Minnet Lagringsminnet : -Deklarativa minnet, olika former av kunskap och minnen av olika händelser, VET ATT, det delas därför in i kunskapsminnet och episodminnet -Procedurala minnet, minnet för handlingar och hur de utförs, VET HUR -Perceptuellt minne

27 Minnet Olika ledtrådar och tips kan underlätta återkallandet i minnet Kontexten eller sammanhanget underlättar återkallandet Människans fysiologiska tillstånd och sinnesstämning är också viktiga för återkallandet

28 Minnet Minnet fungerar inte som en videokamera, allt finns inte lagrat någonstans Vi tappar bort en hel del på vägen och det vi lagrat förändras och förvanskas även pga våra förväntningar, erfarenheter, fördomar, pga vad andra berättar och vi blandar ihop material från olika händelser och upplevelser

29 Minnet Vi har c:a (100 miljarder) hjärnceller när vi föds och vid 75 års ålder är det fortfarande 90% kvar, dvs 90 miljarder. Det är inte antalet hjärnceller som är avgörande för minnet. Kvaliteten på förbindelserna mellan cellerna och kvaliteten på vissa områden i hjärnan, t.ex. hippocampus, verkar vara mer avgörande.

30 Minnet -Hjärnans plasticitet -Sist och slutligen förklarar åldern bara 10 procent av skillnaderna i kognitiva prestationer

31 Minnet Förändringar i uppmärksamhet och perception påverka det sensoriska minnet, känsligheten för störningar ökar Arbetsminnet; att lagra och plocka fram blir mer ansträngande (minnestekniker), ny kunskap integreras med gammal

32 Förändringar i lagringsminnet Semantiska minnet: Minne av fakta av allmänkaraktär, såsom att minnas ord som börjar på C, minnas vad Frankrikes huvudstad heter och att det är tisdag idag. Det semantiska minnet påverkas inte anmärkningsvärt av åldern. Generellt sett kan sägas att det semantiska minnet är välbevarat i åldrandet. I vissa uppgifter som t ex mäter ordförråd och faktakunskap kan man se en viss förbättring med ökad ålder (Det är framför allt denna sorts minne som minnes- och studieteknik inriktar sig på).

33 Förändringar i lagringsminnet Episodminnet: det episodiska minnet är sjävbiografiskt: vad vi åt till frukost, vad vi tänker göra i morgon. Informationen är daterad i tid och rum vilket den semantiska informationen inte är. Episodminnet: utvecklas sist, mest utvecklat, mest komplicerat, beroende av större områden i hjärnan, därför mest känsligt, sist in-först ut Det är framför allt det episodiska minnet som försämras när vi blir äldre vilket gör att vi får svårare att komma ihåg händelser. När man säger att man fått sämre minne syftar man vanligtvis på det episodiska minnet.

34 Minnet Procedurminnet: bevaras om man övar, använder, det växer inte mossa på en rullande sten! Välinlärda färdigheter påverkas inte

35 Vad är normal glömska Det människor oftast rapporterar sig glömma: Namn på saker, platser och personer Var man lagt saker Ord och begrepp

36 Faktorer som befrämjar minnet Psyket påverkar minnet Nya erfarenheter Övning God motivation En positiv inställning Hälsa, god kondition Motion, sömn, föda (sömnlöshet påverkar minnet) Använd minnet till det du gillar!

37 The seven sins of memory (Schacter, 1999) Förgänglighet- en tendens att tappa information över tid Ouppmärksamhet oförmåga att komma ihåg saker pga att man varit ouppmärksam vid inkodningstillfället Blockering tillfällig blockering (tip of the- tounge) Felattribution innehållet är korrekt men ursprunget är fel Påverkbarhet en tendens att inkorporera ny information som genuina minnen Bias Minnen påverkas av den sedan tidigare förvärvade kunskapen Resistens en tendens att komma ihåg saker som man helst skulle vilja glömma

38 Sammanfattning Förändringar som berör åldrandeprocessen, varseblivningsförändringar, förändringar i kognitiva funktioner, minnesfunktioner Kohort och generationstypiska faktorer: utbildnings-lärande-historiken, kanske viktigare än den förra, hurudan är jag som inlärare Handledarens egen kompetens, lyhördhet, kunskap, skicklighet, motivation

39 Lärande är en social process, den som lär är ansvarig för lärandet, med handledning möjliggör vi lärande och skapar förutsättningar för det

40 Miljön Fysiska miljön: syn, hörsel, motorik, mycket viktigt. Praktiska lösningar När man lär nytt är informationsprocessen och uppmärksamheten mycket centrala Tillåtande, nyfikenhet, förtroende

41 Tidsanvändning Lugnt tempo, pauser, fördela, en sak i gången, inte parallellt, bit för bit, upprepning, framskrida i egen takt Hur det styrs, frågor, diskussioner, repetition, tydlighet, åskådligt, relatera till det som är bekant från tidigare Väl planerat, tydligt och indelad i avsnitt Ju strängare tidsramar desto svårare att lära

42 Materialet Materialet bekant, tydligt, lättanvänt Visuellt och intressant, som stöder minnet och förståelsen, bilder, metaforer, helheter, minnestips Språket (inte editera, trigga) Självproducerat material, när man själv producerar stöder det minner, man kan återvända, det hålls i minnet, Om vi behöver kunskap har vi lättare att lära Minns inte nya saker? -Vi minns det som är intressant och viktigt OBS, det här viktigt för vem som helst!

43 Atmosfären Atmosfären är öppen, uppmuntrande och tillåtande, kan inte betonas för mycket! Positiv feedback, stimulering Öppenhet, jämlikhet, interaktion Målet att förstora bilden av mig som elev

44 Läraren/Handledaren Faktorer som predicerar studerandens feedback på undervisningen: 65 % av variationen beror på lärarens egenskaper (Sari Lindblom-Ylänne, professor i universitetspedagogik, HU) Egenskaper hos läraren som predicerar positiv bedömning: kompetens och kunskap, entusiasm, förmåga att strukturera, klarhet, presentationsförmåga, social förmåga: att kommunicera och beakta studerande

45 Läraren/Handledaren Var dig själv, vad är din uppgift? Lugn, långsam, tydlig, behärska och planera, uppgiftens struktur och det logiska, gör innehållet i uppgiften intressant, kan sin sak och fungerar planenligt och tydligt Egen motivation, förväntan och känslor inför uppgiften Uppmuntrar till interaktion Beaktar olikhet i sättet att lära, deltagarnas lärandehistoria och lärandeerfarenheter (fina pedagogiska metoder fungerar inte om jag inte förstår deltagarens lärendehistoria annars är vi hinder!) Simultan kapacitet Läsa av situationen, pelisilmä, känslighet, öppenhet, utvecklande Motiverar, uppmuntrar och ger snabb feedback, stöder glädjen i att lära Lär och utvecklar sig själv

46 Situationen/Kommunikationen Shared social reality (situationell aspekt); den mest grundläggande förutsättning för god kommunikation är en gemensam bild av den situation man befinner sig samt ett gemensamt språk

47 Kommunikation Om man skall lära en människa måste huvudintresset vara människan? Äkthet Svara på det som efterfrågas, inte mata innan någon gapar Hur ta hänsyn till alla, individualiserad handledning, den som skriker högst får mest? Selektiv uppmärksamhet Lyhörd för språket