för spejarscoutprogrammet

Transkript

1 för spejarscoutprogrammet

2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Hur man tar ibruk spejarprogrammet på ett smidigt sätt 4 3. Samarbete med äventyrsscoutavdelningen 8 4. Spejarscoutavdelningens gemensamma träffar 9 5. Pauserna Fyrarna Patrullhajekr Bilagor 12 Sammanställt av Karin Ahlbäck

3 1. Inledning Detta paket innehåller tips och idéer för hur man kan ta i bruk samt förverkliga spejarscoutprogrammet i sin egen kår. Först presenteras en utförligare lista i "Kom ihåg att"- form angående saker som är bra att tänka på då man tar i bruk spejarscoutprogrammet i kåren. Därefter följer allmännare observationer och tips angående en del aspekter i programmet som kan vara värda att hålla i minnet, bland annat gällande fyrarna och spejarscoutavdelningarnas gemensamma träffar. Observera, att paketet koncentrerar sig på tips för förverkligandet och inte ger detaljerad information om själva scoutprogrammets utformning. Ifall texten innehåller okända begrepp är till exempel FiSScNät eller FS programhemsidor bra källor att utgå ifrån. Kom också ihåg, att varje kår är unik och att alla idéer därför kanske inte lämpar sig överallt. Slutligen är dessa råd inte heller huggna i sten; plocka åt dig de idéer du har nytta av och anpassa fritt! 3

4 2. Hur kan man ta i bruk spejarprogrammet på ett smidigt sätt? Kapitlet beskriver i korthet en kom-ihåg-lista för ibruktagandet av spejarscoutprogrammet. Punkterna på listan är numrerade i kronologisk ordning. 1. Inledande planering Det lönar sig att göra den inledande planeringen av en överflyttning från det gamla scoutprogrammet gemensamt med alla roverscouter och äldre ledare i kåren. Diskutera övergången, dess tidtabell samt möjliga framtida utmaningar och sträva efter att bygga upp en positiv anda. Påbörja skisserandet av åldersgruppsindelningarna, till exempel med hjälp av Kårspelet, samt rekryterandet av ledare (se punkt 2 och 3 nedan). Reservera även tid för att planera hur och när scouterna i kåren samt deras föräldrar ska informeras om överflyttningen. Det kan eventuellt vara skäl att inleda planeringen med en grundlig genomgång av det nya scoutprogrammet för att försäkra sig om att alla ledare känner till dess väsentliga drag. 2. Patrullindelning Dela in kårens spejarscouter i lämpliga patruller, till exempel med hjälp av Kårspelet. Beakta scoutprogrammets rekommendationer angående gruppstorlekar och könsindelning så långt som möjligt, och anpassa programmet ifall av oöverkomliga problem (t.ex. brist på scouter). 3. Rekrytering av ledare Kartlägg ansvarsuppgifter och ledarbehov. Rekrytera ledare till ansvarsuppgifterna (metoderna varierar kårvis: detta innebär till exempel dels omplacering av aktiva ledare, dels rekrytering av inaktiva ledare samt på vissa håll rekrytering av nya äldre ledare bland exempelvis scouternas föräldrar). Även explorerscouter och roverscouter kan rekryteras till ledaruppdrag inom ramarna för sina egna scoutprogram. OBS: eftersom scoutprogrammet är mycket färskt lönar det sig för kåren att försäkra sig om att den som rekryterar verkligen vet vad de nya ansvarsuppgifterna innebär, samt att den rekryterade vid rekryteringstillfället fått en korrekt uppfattning angående sina nya uppgifter. Handslagsdiskussioner rekommenderas varmt för att undvika missförstånd. 4

5 4. Detaljplanering Planera kårens överflyttning i närmare detalj; kom överens om uppgiftsfördelningar och slå fast ramar för hur kåren struktureras i och med de nya åldersgrupperna samt hur kårens verksamhetsplanering ska skötas i framtiden. Ägna också kommunikation en tanke: hur ska kommunikationen inom en åldersgrupp, inom kårens samt mellan kåren och hemmen skötas? Se till att alla ledare känner till den nya helheten samt vet vem som innehar vilket uppdrag. I dethär skedet lönar det sig även för de olika åldersgruppsavdelningarna att göra upp inbördes spelregler och ansvarsfördelningar samt påbörja planeringen av sin kommande verksamhet. Exempel på frågor att beakta inom spejarscoutavdelningen: Vem planerar patrullernas terminsprogram? Vem sköter kontakten till spejarscouternas föräldrar? Vilka är lotsens uppgifter? Hurudan är uppgiftsfördelningen mellan lots och åldersgruppsansvarig? Hurudant stöd behöver lotsarna från kårledningen? Hur sköts kommunikationen mellan de olika åldersgrupperna? Hur organiseras informationsgången mellan spejarscoutpatrullerna och kårledningen ("okonventionellare" medel så som Facebook kan här komma till stor nytta)? Hur fungerar spejarledarna som grupp? (Hur håller ledarna kontakt? Ska de hålla egna koordineringsmöten och hur ofta i så fall? Avses här endast lotsar och åldersgruppsansvariga eller räknas också patrulledarna som spejarledare?) 5. Etapp Välj spejarscoutpatrullernas etapper för den kommande terminen. Alternativt väljer patrullerna själva, som en del av Kurs-skedet, vilken etapp de vill utföra, eller så väljer spejarledarna ut en viss etapp, så att alla patruller utför samma. Det första alternativet ger spejarscouterna mera friheter att själva utforma sin verksamhet, det senare underlättar planerandet av etappens verksamhetsplan, spejarscoutavdelningens gemensamma träffar (se kapitel 4 nedan: Spejarscoutavdelningens gemensamma träffar) samt arrangerandet av fyrar inom kåren (kapitel 6). Tips för val av etapp: Etapperna Lägerliv och Överlevnad utförs med fördel under vårterminen Regionerna arrangerar Spejardagar, vars teman roterar etappvis. För att dra nytta av dessa kan man kontrollera Spejardagarnas teman i förväg och välja etapp enligt dem. Regionerna arrangerar med jämna mellanrum regionfyrar (t.ex. regionläger) som det lönar sig att utnyttja, ifall man vill minska på antalet kårevenemang. Spejarscouter som är över åldersgränserna kan med fördel delta i Ute- och I-hjälpskurser. Ifall kårens patruller fungerar enligt "rör"-modellen (d.v.s. patrullen får nya medlemmar varje år medan de äldsta flyttar vidare till nästa åldersgrupp), lönar det sig att planera etappvalen några år i förväg, detta för att undvika att spejarscouterna tvingas göra samma etapp två gånger. Ifall kåren går in för modellen "två år äventyrsscout+ tre år spejarscout" måste etappvalen även beakta fortsättningsetapperna, så att också de äldsta spejarscouterna får möta nya utmaningar. 5

6 6. Verksamhetsplan Arbeta fram verksamhetsplaner för kårens spejarscoutpatruller, i alla fall för den kommande terminen. Med hjälp av planerna kan spejarscouternas ledare försäkra sig om att alla aktiviteter och evenemang som hör till etapperna beaktats i patrullernas verksamhet och också kommer att utföras. a) Att beakta vid planeringen Alla aktiviteter behöver inte nödvändigtvis utföras under veckomöten; utfärdsfärdigheter övas till exempel effektivast under en patrullhajk. Det lönar sig också att reflektera över vilka aktiviteter som kunde ordnas på kårens övriga evenemang, exempelvis kårförläggningar eller läger. Den gemensamma aktiviteten Orientering 2 (orientera en bana) kan till exempel vara aningen opraktisk att utföra under ett veckomöte, men lämpar sig väl för ett övningspass under kårens sommarläger. Ägna en tanke åt hurudana fyrar kårens spejarscoutpatruller kunde komma att utföra i slutet av etappen. Ifall det till exempel visar sig vara fördelaktigt att ordna en etapps fyr som en del av ett större kårevenemang, lönar det sig att slå fast detta i god tid, så att fyren hinner beaktas vid planeringen av evenemanget. Ifall spejaravdelningens ledare ämnar träffas under terminen kan det vara bra att placera in samtliga möten redan i samband med planeringen av verksamhetsplanen. På så sätt kan mötena enkelt placeras in på strategiska tidpunkter, och ledarna vet om datumen i god tid. b) Val av aktiviteter En etapps aktiviteter består av gemensamma aktiviteter (uppgifter som utförs oberoende av etapp), obligatoriska aktiviteter (obligatoriska uppgifter i anknytning till etapptemat) samt valfria aktiviteter (valfria uppgifter i anknytning till etapptemat av vilka spejarscouterna bör utföra en viss mängd). Vid sammanställandet av verksamhetsplanen lönar det sig att först planera in de gemensamma samt de obligatoriska aktiviteterna. Ifall flera patruller utför samma etapp kan de nämligen då använda samma bottenversion som grund för sin verksamhetsplan. Enligt spejarscoutprogrammet bör en etapps valfria aktiviteter väljas så att spejarscouterna under etappen utför minst en aktivitet ur varje ämnesområde. Spejarscouternas program talar starkt för att låta scouterna själva påverka sin verksamhet, och det är meningen att scouterna under Kurs-skedet (det obligatoriska, inledande skedet som inleder varje etapp) får delta i utformandet av patrullens terminsplan (exempelvis val av fyr och valfria aktiviteter). Detta är mycket rekommenderbart, eftersom syftet med fyren är att ge spejarscouterna konkret användning för sina nya, inlärda kunskaper, och de nödvändiga valfria aktiviteterna därför kan variera beroende på hurudan fyr en patrull kommer att utföra. Observera dock att dessa planer med fördel görs upp i samråd med patrullens lots och att kåren bör kontrollera patrullernas planer för att försäkra sig om att de verkligen uppfyller spejarscoutprogrammet. Kåren kan vid behov även påverka valet av fyr, till exempel genom att begränsa den till ett visst datum, en viss plats eller ett visst evenemang, där fyren kan ingå som en del. 6

7 7. Sätt igång och lycka till! Kör igång kårens veckoverksamhet enligt det nya modellen. Och var inte oförberedd på de utmaningar som förr eller senare dyker upp; programmet är nytt och kräver därför mera resurser och förberedelser i början och det kommer med stor sannolikhet att uppstå oväntade problem (detta i och med att förändringar med nödvändighet tar lite tid). Observera, att man inte heller genast behöver ta i bruk spejarscoutprogrammet i sin helhet; det går bra att först börja med de grundläggande elementen (till exempel de nya åldersgrupperna) och sedan lägga till allteftersom det nya börjar bli rutin. Se dock upp så att kåren inte senare glömmer ta i bruk de delar som utelämnats i början. Spejarscoutprogrammet är nämligen uppbyggt så att varje del bidrar med någonting väsentligt till den fostrande helheten. Utelämna alltså inte några delar utan att samtidigt reflektera över hur de kunde ersättas i scouternas program i kåren. 7

8 3. Samarbete med äventyrsscoutavdelningen Spejarscouternas program innehåller obligatoriska ledarskapsövningar, under vilka scouterna övar upp sina färdigheter genom att fungera som ledare för äventyrsscouter. För spejarscouterna är detta betydelsefull övning inför explorerscoutskedet, då flera av dem antagligen själva kommer att fungera som patrulledare; äventyrsscouterna i sin tur får som motvikt till kaptenerna uppleva jämnårigare ledare. Som ledare lönar sig därför att beakta övningarna i terminsprogrammet och tilldela dem den tid de behöver. Väl förberedda övningar ger äventyrsscouterna möjlighet att lära sig någonting nytt, och spejarscouterna får uppleva känslan av att lyckas. Nedan finns några förslag och idéer som man kan ta i beaktande vid planerandet: Planera samarbetet mellan äventyrsscout- och spejarscoutavdelningarna redan i början av terminen i samband med utvecklandet av verksamhetsplanen. På så sätt är det lättare att betrakta terminens program som helhet samt slå fast datum i god tid, och risken att utelämna ledarskapsövningarna på grund av brådska minskar. Det är lättare och snabbare att planera samarbetet, ifall avdelningar i förväg redan skilt för sig skissat upp de huvudsakliga linjerna för sin inbördes verksamhet. Ifall det inte finns äventyrsscouter i kåren, lönar det sig att utreda samarbetsmöjligheterna med någon grannkår. Utnyttja kårevenemang, till exempel förläggningar eller läger, för spejarscouternas ledarskapsövningar-alla scouter kanske inte har möjlighet att gästa äventyrsscouternas veckomöte. Spejarscouterna kan alternativt även leda ett pass under äventyrsscouternas förläggning. Ska alla spejarscouter gästa samma äventyrsscoutmöte samtidigt eller delas de upp på flera möten? Hur många av äventyrsscouternas möten kan man ta i anspråk? Uppmärksamma, att de olika nivåerna i spejarscoutprogrammet ställer olika krav på ledarskapsövningen och spejarscouternas förberedelser inför den. Låt spejarscouterna planera sina äventyrsscoutmöten tillsammans med äventyrsscoutledarna (i alla fall om spejarscouterna är oerfarna), och påminn dem om mötena så att dessa inte glöms bort. Rent praktiskt är en grupp på 1-2 spejarscouter och 2-6 äventyrsscouter en rekommenderbar mängd för utförandet av övningen. Detta kräver dock anpassning beroende på antalet scouter i kåren. Det kan vara bra att låta spejarscouterna själva påverka hurudana äventyrsscoutmöten de vill leda; på så sätt kan de välja temaområden som de behärskar bra. Detta ökar scouterna motivation 8

9 4. Spejarscoutavdelningens gemensamma träffar I spejarscoutåldern börjar scouternas värld på allvar utvidgas utanför den egna patrullen och kåren. I och med att scouterna inte längre går patrulledargrundkurs, växer därför betydelsen av Spejardagar och andra större evenemang som sociala mötesplatser. Spejarscoutavdelningens gemensamma träffar ger scouterna möjlighet att lära känna alla jämnåriga inom den egna kåren. Exempel och tips: Träffarna kan bland annat arrangeras som veckomöten, som gemensamma avdelningshajker eller under större kårevenemang. Skilda träffar skapar samhörighetskänsla bland scouterna, men ifall av resursbrist kan man kombinera dem med större kårevenemang. Lotsarna ordnar orientering för hela åldersgruppen på ett veckomöte eller en lördag förmiddag. Under en kårförläggning ordnas övningspass under vilka spejarscouterna har möjlighet att umgås med varandra i form av olika aktiviteter. Etappaktiviteter är en utomordentlig källa till träffprogram, speciellt om alla patruller gör samma etapp. "Friare" program (exempelvis klättring, matlagning, filmkväll eller Singstar) kan dock bidra till att bygga upp gruppandan. Träffarna planeras av patrullernas lotsar; patrullerna kan delta på träffarna men ska inte förväntas behöva ta ansvar för planeringen. 9

10 5. Pauserna Pauserna i spejarscoutprogrammet är korta diskussioner och övningar som lär scouterna reflektion och abstrakt tänkande. De flesta tar ca 15 min tid i anspråk och är planerade för att utföras på patrullmöten, en paus per möte. Pauserna har tidigare ingått i gamla patrullmöten i form av avslutningsceremonier o.s.v. men går nu under ett nytt namn. Se bilaga A för några Pausexempel, fler hittas på FS programhemsidor eller i Ledarmappen. Förslag och idéer: Alla pauser kanske inte går att genomföra i varje patrull, men som tur finns det ett stort urval av dem. Välj fritt sådana Pauser som passar i kåren och låt resten vara; försök dock få jämn representation från de olika ämnesområdena. Det är viktigt att motivera patrulledarna, eftersom de i sista hand oftast leder Paus- övningarna på patrullmötena; ifall de inte inser betydelsen av Pauserna, kan de lätt bli ogjorda. Motivera lotsarna; ifall de inser värdet av Pauserna är det enklare för dem att stöda patrulledarna i utförandet. I samband med gemensamma avdelningsträffar eller förläggningar kan lotsen alternativt leda en Paus. För att få igång användningen av Pauser i kåren lönar det sig att i början sänka tröskeln för utförandet så mycket som möjligt: välj ut enkla och konkreta Pauser (se FS programhemsidor) som minimerar behovet av förberedelser för patrulledaren och inte tvingar honom/ henne att alltför starkt motivera övningen för patrullen. Skriv ut tydliga instruktioner och en materiallista, så att patrulledaren endast behöver ta fram anteckningarna och utföra. Med tiden vänjer sig scouterna och Pauserna blir en naturlig del av patrullmötet. 6. Fyrarna Fyren är en etapps höjdpunkt, och motiverar spejarscouterna att utföra en etapp. Evenemanget i sig behöver inte vara så "speciellt", vanliga hajker och förläggningar fungerar till exempel bra som fyrar. Utmaningen är främst att göra evenemanget tillräckligt krävande (fyrarnas utmaningar), så att de deltagande scouterna verkligen tvingas överträffa sina tidigare prestationer. På så sätt utvecklar fyren deras kunskaper och färdigheter. Se bilaga B för utförligare information om fyrarna samt deras målsättningar. Bilagan innehåller även en del exempel på möjliga etappfyrar; fler förslag hittas till exempel på FS programhemsidor. Tips och idéer: För att spara på kårens resurser kan fyrarna bra kombineras med andra kårevenemang. Se dock till att fyrens utmaningar ändå uppfylls. Fyrar kan också ordnas i samarbete med andra kårer. Det lönar sig att planera en etapps fyr tillsammans med spejarpatrullen; detta höjer scouternas motivation att uppnå fyrens målsättningar. Planerandet av fyren kräver i de flesta fall en stark närvaro av patrullens lots, eftersom patrullen ensam kan ha svårt att identifiera en passande svårighetsgrad för evenemanget. 10

11 7. Patrullhajker Som lots hör det till ens uppgifter att hjälpa patrulledaren och patrullen med verksamheten, inklusive patrullens hajker och utfärder. Angående dessa är det en utmaning att hitta en balans för vad patrullen planerar själv och var lotsen hjälper till. Lotsen har nämligen ofta bättre resurser att ordna ett kvalitativt hajkprogram och ge scouterna speciella erfarenheter, men för mycket inblandning hämmar patrullandan och scouternas förmåga att ta eget ansvar. Hajktankar: Lotsen kan hjälpa till genom att arrangera en snitsig övernattningsplats, som patrullen inte själv skulle kunna ordna. Man kan underlätta resursbrist genom att kombinera hajker; flera patruller planerar och vandrar sina hajker skilt för sig medan patrullernas lotsar arrangerar en gemensam övernattning. Även samarbete med andra kårer kan minska hajkens resurskrav. En hajk fungerar utmärkt som en träff för hela spejarscoutavdelningen. I så fall hjälps lotsarna åt att planera och förverkliga hajken. Bra alternativ exempelvis ifall patrulledarna är oerfarna och inte vågar sig ut i skogen. Exempelmodell: på hösten planerar lotsarna till stor del hajken, som antingen i sin helhet kan vara gemensam för hela avdelningen, eller endast ha gemensam övernattning. På våren planerar och utför patrullen en egen patrullhajk. 8. Bilagor A) Exempel: Pauser B) Fyrinformation: Fyren i ett nötskal 11

12 12