Små barns. Bergen 6, november 2009 Ingrid Pramling Samuelsson

Transkript

1 Små barns lekende læringl Bergen 6, november 2009 Ingrid Pramling Samuelsson

2 Tre karaktärsdrag för lek lärande Meningsskapande. Kommunikation och interaktion på två nivåer. Variation är källan till lek lärande. Kunskap är en intern relation mellan barnet och hans eller hennes värld.

3 Meningsskapande Att ta barnets perspektiv oavsett om initiativet kommer från barnet eller läraren.

4 Kommunikation och interaktion på två nivåer I leken använder barn spontant: kommunikation meta-kommunikation. I lärandet, med lärarens hjälp: tänker de om någonting tänker de på hur de tänker om någonting (metakognitiva dialoger).

5 Variation är källan till lek och lärande Lek som variation Lärande som variation urskiljning samtidighet

6 Lek är r inte samma sak som lärandel men det finns en lekdimension i lärandetl och en lärandedimension l i leken KREATIVITET SOM OM UPPMÄRKSAMHET, MÖJLIGHETSTÄNKANDE

7 Barn börjar b sin livslånga lärandeprocess tidigt i livet De lär l r sig: värden och normer skicklighet och förmf rmåga att förstf rstå olika aspekter av sin omvärld SAMMA LÄRANDEOBJEKT som senare i skolan

8 Lärandets akt är r annorlunda Barn är r alltid aktiva (pågående). Detta ställer krav påp att läraren: gör r barnen intresserade av specifika objekt fångar barns intresse tonar in i barnets världv DELAT HÅLLBART TÄNKANDE

9 Lärarens roll är r lika viktig i lek som i lärande! l för r att ge support för r att inspirera för r att utmana för r att uppmuntra barns vilja och önskan att fortsätta tta processen

10 Kan lek och lärande l integreras i en målstyrd m praktik? SYFTE: Att studera och pröva hur man kan arbeta professionellt mot strävande vande och uppnåendem endemål behålla leken som en betydande verksamhet Urskilja och utmana lärandeprocesser l i leken och lekprocesser i lärandetl

11

12 Genomförande 9 arbetslag ca 180 barn år kompetensutveckling för f lärarna 1 gång/mg ng/månadnad Video observationer i barngrupperna under 1 år Intervjuer med barn Intervjuer med lärarnal

13 Barns perspektiv påp lek och lärande Leken hör h r till förskolan f och lärandet l till skolan Lära: göra, g skolrelaterat, aktiviteter Leka: valmöjligheter, kontroll, socialt Relationen lek lärande l integrerat hos de äldsta barnen (överskridande)

14 Samspel för f r lek och lärandel Kriterier kreativitet fantasi kontroll positioner makt

15 Samspelsmönster Explorativt samspel Berättande samspel Formbundet samspel

16 Karakteristik av arbetslagen, ambitioner, dilemman och möjligheterm Stödja barns sociala lek. Skolinfluerad verksamhet. Kreativitet och lekmiljö.

17 Vad säger s vuxna om lek och lärande? l Barn lär l r sig i leken. Barn bearbetar i leken. Ser leken i lärandet l och lärandet l i leken.

18 Vad inbjuder barn vuxna till? 1. Vill ha stöd d och hjälp i lek och lärandel 2. Vill bli sedda av vuxna och delaktiga i deras världv 3. FåF läraren uppmärksam påp regler och konventioner i lek och lärandel 4. Fråga för f r att fåf veta något n eller om något n är r rätt r i lek och lärandel 5. Inbjuder till lek och kommunikation

19 Barn skiljer påp lek och lärande l när r de talar om det men inte när r de agerar.

20 Barns lärande l av estetik 9 förskolor/skolorf Fortbildning Datainsamling Feedback Kraftledningarna spända i köldens k rike norr om all musik.

21 Att läsal

22 Vi ser lärande l som urskiljning Helhet Ökad differentiering Helhet Höra något n som något Redskap för f r lyssning

23 Vad behöver man kunna urskilja för f r att skapa poesi? Poesins byggklossar Liknelser Metaforer Stjärnan är som ett akvarium Månen är ett halsband i himlen Synestesi (sinnesanalogi) Strof och versklyvning Onomatopoetiska ord Varmt brun Delar, puls, mönster av ljud Voff, brrrrm, plupp Upprepning (refräng)

24 Det poetiska språket ett nytt seende Läraren: Hur var vattnet? Ebba: Det var lent och silvrigt

25 En poetisk svårighet liknelsens som En elefant är som en stor elefant En sten är som knäckskal

26 Ur ett samtal om musik Läraren: Skulle man kunna säga att delfinerna är något av instrumenten? Matilda: Nej. Läraren: Det kan man inte säga? Matilda: Nej, tyvärr. Brittan: När jag blundade såg jag det du sa. Läraren: Den där hajen, den kom när? Matilda: Den kom när de började jaga dem. Läraren: Är det när trumpeten kommer?när det blev starkare? Matilda: Hm då är hajen trumpeten!

27 Jag har en rund ring Jag har en rund ring Jag har en Jag har en Jag vill bara ha en Ta min hand Ta min hand Räck mig den Sväng min vän Sväng min vän Sväng sväng sväng Hem till mig

28 Fåglar Fåglarna sjunger jag hänger h med i musiken. Jag sitter under ett träd och tänker t hur jorden skulle vara utan musik Där är liten grönt Där kossans gräs Ko! Mu! Mu! Mu!

29 Små barn och matematik

30 Först och sist A. Har en förstf rståelse för f r begreppen först f och sist. B. Har en förstf rståelse för f r begreppen först f och sist, men sist betyder här, h för f r barnen, det djur som kommer efter det första. I en rad av två så går r ju det andra djuret sist, sås vi betraktar det som en första f förstf rståelse av att sist kommer efter något. n C. Har endast en förstf rståelse för f r begreppet först. f

31 Räkna föremf remål A. Använder nder en korrekt räkneordssekvens r och pekar påp varje djur allteftersom de räknas. r B. Använder nder lika många m räkneord r som föremf remål, till exempel 1, 2, 3, 6, 7 eller 3, 5, 6, 7, 6 för f r de fyra djuren. Barnen har här h r en idé om att när n r man räknar säger s man lika många m räkneord r kneord som det finns föremf remål, fastän n de ännu inte har en stabil räkneordssekvens. r De parar inte heller tydligt ihop räkneord kneord och föremf remål. C. Säger S räkneord, r men har ingen stabil räkneordssekvens r eller förstf rståelse för r ett till till ett principen. För F r de 4 djuren räknar r barnen till exempel 1, 2, 2, 1 eller 2, 4, 8 eller 2, 3, 2, 4, 2. I denna kategori pekar barnen ibland påp föremålen när n r de räknar, r men inte alltid. D. Viftar antingen med handen i luften som om de räknar r föremf remål l utan att säga något, n eller sås benämner mner de denna rörelse r relse med den, den, den.

32 Att representera antal Två tigrar, en liten och en stor

33 Sammanfattning En förskoleansats f byggd påp ett målorienterat perspektiv relaterat till lek och lärande l utmanar: läraren att vara barncentrerad och riktad mot lärandets l objekt samtidigt. barnen att upprätth tthålla sin rätt r till självbest lvbestämmande och sin uppmärksamhet påp lärandets objekt samtidigt. läraren att bli målinriktad, m utan att bli skolfröken

34 Ju större förmf rmåga en lärare l har att kommunicera med varje barn desto större inverkan har hon påp barnets världv rld. Ju mer beroende en lärare l är r av sin egen planering desto sämre s blir hon på att kommunicera och guida barnens lärprocess. l

35 Vad är r lek? Alla aktiviteter kan vara lek beroende påp hur det ramas in. Vårt V mentala förhf rhållningssätt och attityder gentemot en aktivitet är r avgörande i världenv rlden James Johnson