Tentamens-/instuderingsfrågor
|
|
- Ulrika Martinsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Delkurs: Kognitiv psykologi Höstterminen 2015 Ulf Dahlstrand Tentamens-/instuderingsfrågor 1) Beskriv den visuella informationens väg från näthinna till hjärna, dvs den biologiska grunden till visuell perception. Beskriv och förklara begreppet receptiva fält (receptive fields) i samband med visuell perception. Beskriv några olika egenskaper som sensoriska register har, t.ex. det ikoniska minnet. Vad innebär perceptuell respektive semantisk klassificering? Beskriv Biedermans recognition-by-components teori om objektigenkänning. Vilka skillnader finns mellan ansiktsigenkänning och objektigenkänning och vad kan de bero på? Vad innebär datastyrda respektive begreppsstyrda perceptuella processer? Ange exempel både på övervägande begreppsstyrda (top-down) processer och övervägande datastyrda (bottom-up) processer. 2) Inattentional blindness och change blindness är 2 fenomen som fått stöd i forskning. Förklara vad dessa fenomen innebär. Beskriv Treismans Feature integration theory och vad för slags fenomen som denna teori kan förklara. Vilka skillnader finns mellan endogent och exogent styrd uppmärksamhetsorientering? Priming kan vara av olika slag. Redogör för och ge exempel på olika former av priming. Vad har fokuserad uppmärksamhet för betydelse för bearbetningen/tolkningen av sinnesinformation? Vidare, vad händer med "ignorerad" information som vi ändå mottar med våra sinnen? 1
2 3) Det kan ibland vara svårt att samtidigt utföra två mentala uppgifter (delad uppmärksamhet). Redogör för möjliga orsaker till detta. Vid träning eller övning kan informationsbearbetning bli allt mer automatiserad. Beskriv vilka skillnader som finns mellan automatiska och kontrollerade informationsprocesser. Vad talar för att arbetsminnet består av flera delar eller komponenter, vilket Baddeley och andra antar? Alltså, vad stöder denna uppfattning? (Dual-task-studier) Vilka egenskaper och funktioner har komponenterna Fonologiska loopen och Visuospatiala skissblocket och i Baddeleys arbetsminnesmodell? Vilka egenskaper och funktioner har central executive -enheten i Baddeleys arbetsminnesmodell samt det senaste tillskottet Episodisk buffert? Hur fungerar kontrollen av vårt tänkande och våra handlingar enligt Norman-Shallice modell (som sammanfaller med Baddeleys synsätt)? Ibland brister vår kontroll och vi begår s.k. felhandlingar, "action slips". Likadant kan patienter med skador på frontalloben mer systematiskt handla fel i vissa situationer. Hur uppstår felhandlingar enligt Normans och Shallice modell? Vad är ett arbetsminnestest (working memory span, reading span, active span)? Hur skiljer sig det från ett rent korttidsminnestest såsom sifferspanntestet (digit span)? 4) Beskriv tre viktiga faktorer vid inlärning (inkodning) som kan betyda mycket för minnesbehållningen. Förklara också varför de kan befrämja minnet. Glömska kan förklaras på olika sätt. Hur uppstår glömska enligt Interferensteorin respektive Cue-dependent forgetting-teorin? Vad innebär Encoding-specificity-principen? Det verkar finnas olika former av återgivning (recall) och igenkänning (recognition) i samband med minnesframtagning. Beskriv 2 former av återgivning och 2 former av igenkänning. Hur kan sinnesstämning (mood) påverka minnet? 5) Förklara och ge exempel på vad implicit minne är. Vad är retrograd respektive anterograd amnesi? Ange några utmärkande drag. 2
3 6) Redogör för några skillnader mellan explicit och implicit minne. Vad är episodiskt respektive semantiskt minne? Ange utmärkande drag för dessa former av minne, så att skillnader mellan dem framgår. Redogör för prototypteorin om begreppsliga kategorier. Redogör för exemplarteorin om begreppsliga kategorier. Redogör för synsättet att det finns förklarande teorier bakom våra begreppsliga kategorier. Hur kan lagrad kunskap i form av scheman/scripts påverka vårt minne av situationer och händelser? Redogör för några resultat som man fått fram i studier om självbiografiska minnen. Maria Larsson 7) 8) Andra arter än människan, t ex. vissa apor, har också en vokal kommunikation, dvs med talapparat. Vad skiljer denna kommunikation från den mänskliga? Vad är det som gör det mänskliga språket unikt? Whorf s hypotes om lingvistisk relativitet handlar om relationen mellan tanke och språk. Redogör för denna hypotes samt vad forskningen kunnat visa angående denna relation. Argumentera för att barn har en medfödd predisposition att lära sig tala ett språk och inte bara lär sig genom att imitera eller instrueras av vuxna. Talförståelse (speech perception) är en komplex förmåga vilket gör att det är svårt att få till stånd maskinellt. Hur kommer det sig att människor generellt är så duktiga på att tyda talat språk? Vad krävs av lyssnaren för att han/hon skall uppfatta talet på ett riktigt sätt och vad är det som gör det så komplicerat? Det verbala arbetsminnet är centralt för språk- och läsutveckling. Redogör för vad forskning visat om relationen mellan arbetsminne och specifik språkstörning (SLI). Det verbala arbetsminnet är centralt för språk- och läsutveckling. Redogör för vad forskning visat om relationen mellan arbetsminne och grav talskada (dvs. frånvaro av fungerande tal, t.ex. till följd av en cp-skada) 3
4 Amelie Gamble 9) Diskutera utförligt användandet av heuristiker. När kan det vara positivt och när kan det vara negativt att använda heuristiker? När människor gör bedömningar bortser de ofta från den så kallade "basfrekvensen" (base rates). Vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det få? Redogör för ditt svar med hjälp av ett beskrivande exempel. Beskriv "förankrings och justerings" fenomenet. Varför inträffar detta fenomen? Beskriv även med ett exempel hur det kan påverka korrektheten i våra bedömningar. Vad menas med illusoriska samband? Ge två exempel på illusoriska samband och diskutera vad denna heuristik kan leda till. Regression till medelvärdet kan leda till att felaktiga tolkningar görs om orsakssamband. Ge två olika exempel och förklara varför detta sker. Diskutera hur och i vilka sammanhang användandet av heuristiker kan vara bra för våra beslut. Utgår från begreppen adaptive toolbox och ekologisk rationalitet. 10) Beskriv vad som menas med inramning ( framing ) och hur det påverkar beslut. Beskriv Utility theory utförligt. Vilka för- respektive nackdelar kan finnas med att fatta beslut enligt denna teori. Vad är förlustaversion? Beskriv ett fenomen som kan förklaras som förlustaversion. Lillemor Adrianson 11) Beskriv hur analogier kan underlätta problemlösning samt vilka mekanismer som ligger bakom. Diskutera även vilka strategier som kan tillämpas för att underlätta användandet av analogier vid problemlösning. Beskriv hur problemlösning på avgörande punkter skiljer sig åt mellan experter och noviser (t.ex. med avseende på vilka problemlösningsstrategier som används). Vad innebär ett så kallat Problem solving set? Ge ett exempel från verkligheten där ett sådant tänkande kan påverka oss. 4
5 Hur vill du definiera kreativitet och vilka hinder kan du se för utvecklandet av kreativitet i olika åldrar. Beskriv vad som avses med Flynneffekten? Vad anser du om förklaringen som ges till denna effekt i boken. Människor med god inkodningskapacitet och ett bra långtidsminne tenderar att vara mer intelligenta än de med lägre inkodningskapacitet och sämre långtidsminne. Diskutera detta påstående. Hans Samuelsson 12) Vad menas med att neglekt kan vara objekt-centrerat? Beskriv kort resultat och slutsats från en studie som talar för att neglekt kan vara objekt-centrerat. Tänk dig en patient med objekt-centrerat neglekt som sitter och äter. Det visar sig att han missar all mat som finns på tallrikens vänstra sida. Talriken står till vänster om patienten men du flyttar den nu till hans högra sida. Påverkas neglektet av detta och i så fall hur? Motivera ditt svar. Beskriv vad som är karakteristiskt för det hjärnskade-fenomen som kallas neglekt. Ge några beskrivande exempel på hur detta fenomen kan visa sig i patientens dagliga liv. Med utgångspunkt från en modell av Van Zomeren och Brouwer kan man beskriva olika former av uppmärksamhet. Ange tre former av uppmärksamhet enligt denna modell. För varje sådan form resonera kring: 1) vad karakteriserar respektive typ av uppmärksamhet, 2) vid vilken typ av uppgift eller situation är den aktuella formen av uppmärksamhet extra viktig och 3) vilka system eller områden i hjärnan antas vara kopplade till respektive form av uppmärksamhet? Visuospatial uppmärksamhet kan inriktas på fokala delar av ett material eller på global helhet. Det har visat sig att det finns ett samband mellan neglektfenomenet och dessa två former av uppmärksamhet (fokal och global). Beskriv hur man har påvisat detta samband i en studie av ett patientfall. Vilka var resultaten? Hur kan dessa resultat tolkas? 5
OBS! Vi har nya rutiner.
Försättsblad KOD: Kurskod: PC1203, PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod, Kognitiv psykologi och utveckling Provmoment: Kognitiv psykologi Ansvarig lärare: Ulf Dahlstrand Tentamensdatum: 2011-12-03
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
Försättsblad KOD: Kurskod: PC1203, PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod, Kognitiv psykologi och utveckling Provmoment: Kognitiv psykologi Ansvarig lärare: Ulf Dahlstrand Tentamensdatum: 2012-02-25
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
Försättsblad KOD: Kurskod: PC1203, PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod, Kognitiv psykologi och utveckling Provmoment: Kognitiv psykologi Ansvarig lärare: Ulf Dahlstrand Tentamensdatum: 2011 11
Läs merMinnet - begrepp och principer
Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer
Läs merMini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten
Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: tentamen del II Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2009-01-08, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga
Läs merFöreläsning 7: Kognition & perception
Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Att kunna om perception och kognition Konceptuella modeller Metaforer Paradigm, teorier,
Läs merMinnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst
Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik
Läs merKognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande
Kognitiv psykologi Tänkande och resonerande som grund för problemlösning Anders Jansson Kognition / Tänkande Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,
Läs merBegåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder
Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Barn med typisk utveckling Försenad utveckling Typisk utveckling för
Läs merArbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler
Arbetsminnes- testutbildning Neuropsykolog Björn Adler Innehåll Arbetsminnet (teori) Arbetsminnestestet Praktiskt arbete -testet Didaktik (teori) Praktiskt arbete - hjälparbetet Summering Arbetsminnet
Läs merVad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?
Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning
Läs merInteraktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?
Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign Kognition och perception
Läs merFöreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3
Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign 120420 Kognition
Läs merKorttidsminne-arbetsminne
Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar
Läs merTentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p
Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merKognitionsvetenskapliga programmet, åk 1
Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp Provmoment: Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2012-01-17 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng:
Läs merMinne. Clive Wearing. Traditionell minnesmodell (Atkinson & Shiffrin) Lagring Process. Modeller. Inkodning Framplockning
Minne Lagring Process Modeller Inkodning Framplockning Clive Wearing Clive Wearing En virusinfektion skadade mediotemporala corex och resulterade i anterograd amnesi; oförm rmåga att lagra nya minnen.
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information
Läs merNeural bas för kognition
Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts
Läs merMINNE. Av Jenny Wikström
MINNE Av Jenny Wikström Efter dagen föreläsning ska ni kunna Definiera begreppet minne Beskriva olika typer av minne/minnessystem Minnesprocessen: inkodning (vad och hur?) lagring (t ex hur länge) framplockning
Läs merKognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi
TNMK31 Användbarhet HIIA20 Användbarhet med kognitiv psykologi Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar
Läs merKognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi
TNMK31 Användbarhet TNMK23 - Användargränssnitt Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar och lagrar
Läs merKognition. 11 september 2002
Kognition 11 september 2002 Uppvärmning Representationer 15-spelet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Varje spelare väljer i tur och ordning varsin siffra (som då blir upptagen). Den spelare som först har tre siffror som
Läs merFöreläsning 7: Kognition & perception
Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vad är kognition, perception? Vad har kognition och perception med interaktionsdesign
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25
Läs merNeuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 högskolepoäng
KOD: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 högskolepoäng Provmoment: Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans
Läs merKognitionspsykologi (forts) Bottom-up och Top-down Signal-Detection Theory
Kognitionspsykologi (forts) Bottom-up och Top-down Signal-Detection Theory Bottom up och Top down Bottom up Stimulusdriven Datadriven Det lilla till det stora Top down Begreppsdriven Det stora till det
Läs merBevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap
Läs merNär huvudet känns som en torktumlare
När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd
Läs mer1. Puberteten som ett psykiskt, biologiskt, socialt och kulturellt fenomen
Psykologi 24.9.2008 1. Puberteten som ett psykiskt, biologiskt, socialt och kulturellt fenomen Uppgiften är rätt enkel och kräver ingen tillämpning av kunskaper. Däremot förutsätts att skribenten ger ett
Läs merUpplägg. Visuella effekter Visuell Perception Uppmärksamhet. Perception
Visuell Perception Uppmärksamhet Tobias.Johansson@hkr.se Perception Upplägg Bottom-up vs Top-down. Objektperception. Perceptuell organisation. Perception som problemlösning. Perception och utveckling.
Läs merMålsättning. Grunder Teorier Minnesförändringar Mycket lite Neuropsykologi
Målsättning Grunder Teorier Minnesförändringar Mycket lite Neuropsykologi 1. Minne; grunder Minne: Modeller och 2. Att mäta minnet Forskningsmetoder 3. Klassisk minnesmodell 4. Alternativa modeller och
Läs merSelektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?
Översikt Selektiv uppmärksamhet Vad är uppmärksamhet? Vardagsdefinition På vilket sätt märks den i psykologiska experiment? Dess roll i mänsklig informationsbearbetning Äldre synsätt Moderna teorier Samverkan
Läs merVad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?
Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merKognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
Läs merMänniskans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en
Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskapochkognitivpsykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Kognition och e-hälsa Att ta hänsyn
Läs merKursens målsättning. Introducera grundläggande kognitionspsykologi Hur psykologi kan stödja design Fokus på skrivande Laborationer Tips för studenter
Kursens målsättning Introducera grundläggande kognitionspsykologi Hur psykologi kan stödja design Fokus på skrivande Laborationer Tips för studenter Struktur 1. Föreläsningar 2. Laboration Linus: Metodik
Läs mer2003-09-09. Patricija Jaksetic Erik Wistrand. Psykologi del 2 - kognition. Förra gången pratade vi om perception...
Psykologi del 2 - kognition Patricija Jaksetic Erik Wistrand Interaction Design Group Föreläsning 9/9 2003 Preece, kap.3 Newmad Technologies Förra gången pratade vi om... Generella designprinciper
Läs merDålig hörsel kan leda till demens
Dålig hörsel kan leda till demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping Örebro Lund. Huvudfokus
Läs merKOGNITIVA SVÅRIGHETER
KOGNITIVA SVÅRIGHETER Hur blir det i vardagen? Ingegerd Åhsgren, 29/10, 2010 Habiliteringsöverläkare, Sundsvall Kognition vår förmåga att lära, tänka och bearbeta informationen i hjärnan är inte samma
Läs merKognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.
KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp Provmoment: Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2014 08 21 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng:
Läs merKognition crash course
Kognition crash course Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Människans
Läs merKIT 104, Kognitiva processer. Lecture 4: Minnet , Thomas Porathe
KIT 104, Kognitiva processer Lecture 4: Minnet 100406, Thomas Porathe Världen är sitt eget minne (Kevin O Regan, 1992) O Regan, J.K. (1992), Solving the real mysteries of visual perception: The world as
Läs merMaximalt antal poäng för Allmänpsykologi (4,5hp) är 20 poäng. För Godkänt krävs minst 12 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 16 poäng.
KOD: Kurskod: PC1121 Kursnamn: Rättspsykologi 1 Provmoment: Allmänpsykologi (4,5 hp) + Vittnespsykologi (6hp) Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum: 2013-12-14 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maximalt
Läs merMINNE. Introduktion till psykologi HT12. Efter dagen föreläsning ska ni kunna
MINNE Introduktion till psykologi HT12 Efter dagen föreläsning ska ni kunna Definition minne Minnesprocessen (in-lagring-ut) Olika typer av minne Glömska Film om Clive Wearing 1 Definitioner: Minne=Inlärning
Läs merMinnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar
Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den
Läs merOrdinarie tenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), Psykologprogrammet, Tl, den 13 maj 2016 (PS3100:0372)
l Ordinarie tenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), Psykologprogrammet, Tl, den 13 maj 2016 (PS3100:0372) Örebro universitet, Akademin för JPS Lärare: Reza Kormi-Nouri
Läs merMinnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter
Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.
KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap Provmoment: Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2012-03-21 Tillåtna hjälpmedel: Inga OBS! Detta är en anonym tenta.
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merKognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck
Kognitiv psykologi Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Minne Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori,
Läs merVi tränar arbetsminnet
Vi tränar arbetsminnet 1 INNEHÅLL Om författarna... 3 Förord... 4 DEL 1: FAKTAAVSNITT... 5 Minne... 5 Olika minnestyper... 6 Arbetsminne... 8 Modell för arbetsminnet... 8 Arbetsminnets utveckling och koppling
Läs merKognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck
Kognitiv psykologi Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Minne Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori,
Läs merTänkande. Klassisk syn påp. beslutsfattande. Problemlösning. Beslutsfattande. Beslutsfattande. Betrakta alla möjliga m
Tänkande Problemlösning Beslutsfattande Beslutsfattande Klassisk syn påp beslutsfattande Betrakta alla möjliga m val Beakta alla tillgänglig information Väga alla för-f och nackdelar Beräkna sannolikheter
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs merDet åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI
Det åldrande minnet Lars Bäckman Aging Research Center, KI SNAC-K dagen, 14 oktober, 2015 Vad vet vi idag? Episodiskt minne och arbetsminne försämras i åldrandet, medan kunskapsminne och procedurminne
Läs merOm intellektuell funktionsnedsättning
Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast
Läs merLångtidsminnekunskapsrepresentation
Frågor som kursen besvarar Långtidsminnekunskapsrepresentation Är kreativitet medfött? Går det att styra vilka beslut vi fattar? Varför är det svårt att minnas vissa saker? Vilken del av hjärnan är den
Läs merVisuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt.
Översikt Visuell perception Visuella systemets övergripande arkitektur Informationsbearbetningsstegen Första steg: visuella sensoriska minnet Begränsad kapacitet, tidsspann Visuell bearbetning Särdag Mer
Läs merKognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap
Kognition relation till förväntningar Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tillämpad beteendevetenskap inom MDI Nya perspektiv, ta fram problem man ej sett. Mötet mellan användarvänlighet
Läs merLycka till! / Sara Landström **********************************************************************************
KOD: Kurskod: PC1121 Kursnamn: Rättspsykologi 1 Provmoment: Allmänpsykologi (4,5 hp), Vittnespsykologi (6hp) Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum: 2014-04-04 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maximalt
Läs merKognitionspsykologi (KP)
Kognitionspsykologi (KP) KP studerar mentala förmågor och mentala aktiviteter Informationsprocessande modeller Datormetaforen mycket använd Experiment är vanligaste metoden* En datavetare grundade KP!!
Läs merMinnets möjligheter och neurokognitiv habilitering
Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Anna Derwinger leg Psykolog, Med Dr Medveten minnesprocessen Uppmärksamhet Inkodning Lagring Framplockning Hierarkisk modell för uppmärksamhet Fokus -
Läs merKognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.
Kognition Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och
Läs merKognitiv psykologi. Kognition / Perception. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Informationsteknologi. Informationsteknologi
Kognitiv psykologi Från sinnesintryck till tanke Anders Jansson I många datorstödda arbetssituationer blir man hårt utsatt blir belastade och reagerar med stress Vi är till viss del fortfarande samma gamla
Läs merAtt ta reda på hur barn tänker
LINKÖPINGS UNIVERSITET Att ta reda på hur barn tänker Minnesspanntest för att undersöka utveckling av inre tal Linnea Wahlberg 2011-06-02 Handledare: Henrik Danielsson Examinator: Gunnar Björnsson Opponent:
Läs meruppmärksamhet Riktad och delad Riktad Relationships between attentional concepts and general states of arousals Selective attention
Relationships between attentional concepts and general states of arousals Uppmärksamhet: Psykologiska perspektiv http://viscog.beckman.uiuc.edu/flashmovie/15.php Riktad och delad uppmärksamhet Selective
Läs merPC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng Neuropsychology and Cognitive Neuroscience (15 higher education credits) Avancerad nivå (Second
Läs merKapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor
Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är
Läs merKognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.
Kognitiv psykologi Introduktion Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se Schema www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt
Läs merAuditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering
Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter
Läs merVad är kognition? Kognition relation till förväntningar. Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition
Kognition, interaktion och användare Henrik Artman KTH CSC Kognition relation till förväntningar Hur konsumenter tänker Bra gränssnitt genom att förstå hur användare tänker Nya perspektiv Användbara system
Läs merKognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1
Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1200 Psykologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Psychology: Intermediate course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25
Läs merMMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO 2010-11-01
MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER Barn- och ungdomshabiliteringen i Halmstad Specialist neuropsykologi Med dr 20-25 barn med MMC föds i Sverige per år Tidigare forskning om ryggmärgsbråck: 70-talet: motorisk
Läs merExempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura
Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition
Läs merKognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation
Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se
Läs merKOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Läs merKognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Läs merKognition, 7,5 hp KOD. Skriftlig tentamen. Torsdagen den 4 december Anvisningar och upplysningar. Sammanfattning av resultaten
KOD Psykologiska institutionen Psykologi 1, 30 hp Skriftlig tentamen Kognition, 7,5 hp Torsdagen den 4 december 2014 Anvisningar och upplysningar Skrivningen omfattar flervalsfrågorna 1 38 där varje rätt
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Göteborgs Universitet Psykologiska institutionen Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi (Psykologprogrammet) Provmoment: Kognitiv neurovetenskap Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tillåtna hjälpmedel:
Läs merOmtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372)
l Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372) Örebro universitet, Akademin för JPS Totalpoängen blir 54.
Läs merBedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2
Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2 Teori (supportteori) som integrerar bedömningsheuristiker Underliggande kognitiva processer Emotioner och beslut/bedömningar 2010-09-01 Tommy Gärling 1 Brott
Läs merKognitiv psykologi. Kognition / Tänaknde. Ett filosofiskt problem. Tänkande: Hur vi löser vi problem och representerar kunskap. Informationsteknologi
Kognitiv psykologi Tänkande: Hur vi löser vi problem och representerar kunskap Anders Jansson Kognition / Tänaknde Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,
Läs merMänniskan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception
Fö 3 Människan och tekniken Fö1 om Användbarhet och svårigheter med det. PACT som ett ramverk för att beskriva problemet. Fö 2 om metoder för att genomföra PACT-analys, dvs användarstudie och ev. analys
Läs merLinköpings universitet
2014-09-08 Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 5 Integrationsutmaningen Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga
Läs merVisualisering. Mental visualisering Föreställ dig en blå elefant för ditt inre. Föregående var ett exempel på mental visualisering.
Visualisering Tobias.Johansson@hkr.se Föreställ dig en blå elefant för ditt inre. Svara nu på följande frågor: Åt vilket håll tittar elefanten? Är elefanten mörk-, mellan-, eller ljusblå? Mental visualisering
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.
KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp Provmoment: Omtentamen, Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2013 08 29 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merKognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Felix Koch. felix.koch@liu.se. Ulrich Olofsson. uo@liu.se. Örjan Dahlström Kursansvarig
Kognitiv psykologi Kognitiv psykologi Kognitiv psykologi FK UO ÖD Felix Koch Ulrich Olofsson Örjan Dahlström Kursansvarig felix.koch@liu.se uo@liu.se orjan.dahlstrom@liu.se 1 Kognitiv psykologi Vecka 43
Läs merMOTORISKT LÄRANDE. Motoriskt lärande
MOTORISKT LÄRANDE Motoriskt lärande Teorier om motoriskt lärande bygger på antaganden om hur nervsystemet tar in och bearbetar information och hur denna information sedan integreras till ett förändrat
Läs merOm the Big Five och förmågor
Om the Big Five och förmågor I the Big Five kallas det vi ska uppnå och bedöma: Förmågor Eftersom Förmågor till mycket stor del utgörs av medfödda förmågor. Jag kommer därför att i stället att tala om:
Läs merVad är minne? Vikten av minne 2012-10-22. Minnet grundläggande principer Sensory memory Short-term memory Long-term memory (kap 5-6)
Minnet grundläggande principer Sensory memory Short-term memory Long-term memory (kap 5-6) Tobias.Johansson@hkr.se Vad är minne? Inkodning, lagring, återhämtning, och användning av information. Minnet
Läs merVarför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27
Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad
Läs mer