Ljus- och Mörkerseende

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ljus- och Mörkerseende"

Transkript

1 Ljus- och Mörkerseende Camilla Johansson Nathalie Nordgren Gamze Eken Nova Ogmaia Frida Heijel Hanna Samuelsson Maria Bengtsson

2 Innehållsförteckning 5. Inledning s Anatomi s Fysiologi s Hur mäter man ert ämnesområde s Vad anses normalt eller avvikande s Symptom vid avvikelse s Var i hjärnan tolkas perceptet s Kan defekter uppstå på enbart ett öga s Källförteckning s 10 2

3 5. Inledning Alla människor är i behov av ett väl fungerande ljus- och mörkerseende för att kunna se bra under hela dygnet med dess olika ljusförhållanden. För att detta skall fungera är vi beroende av våra två fotoreceptorer stavar och tappar som omvandlar ljusenergi (fotoner) till elektrisk energi (aktionspotential). Signalerna vandrar sedan vidare och tolkas i syncortex. För att se bra på dagen använder vi oss av det fotopiska seendet medan vi kvällstid och vid låg belysning istället använder det skotopiska seendet. 3

4 5.1 Anatomi Hur kommer det sig att vi kan se både på dagen, kvällen och natten? Jo det beror på ett unikt samarbete mellan våra fotoreceptorer på näthinnan och dess olika funktioner. För att vi ska kunna upptäcka föremål i både ljus och mörker måste vi ha ett adaptionsområde på 10 log enheter. Ungefär 1 log enhet utgörs av förändringen av pupillstorlekens area. De resterande 9 log enheterna utgörs av våra två retinala fotoreceptorer nämligen stavar och tappar. (Visual Perception s 23) Fler viktiga strukturer vid ljus- och mörkerseende är de andra cellerna i retina som för vidare signalen som registrerats utav fotoreceptorerna. För att vi skall kunna tolka och förstå informationen förs den sedan via synnerven in i hjärnan: Retina Ganglieceller Synnerven Synnervskorsningen dlgn V1 Extra Striate Visual Cortex Högre kortikala områden Vad gäller informationen som skickas vidare från extra striate visual cortex så skickar den vidare informationen till olika platser i de högre kortikala områdena beroende på vilket typ av information som skall tolkas. 5.2 Hur fungerar fysiologin bakom ljus/mörkerseende? I näthinnan finns det pigment inbäddade i fotoreceptorernas membran som reagerar på ljus. Receptorn hyperpolariseras dvs. ljusenergi omvandlas till elektrisk impuls (aktionspotential). AP går mot det inre plexiforma lagret via bipoläraceller som därefter leds genom ganglieceller och vidare in till cortex där hjärnan uppfattar ljus och mörker. Stav och tapp fysiologi Stavarna är mycket ljuskänsliga och används vid mörkerseende, däremot färgseende (dagseende) involverar tapparna som sitter tätast i foveola som är det centrala området i macula lutea. I macula lutea finns inga stavar. Retina registerar en signal som sedan skickas vidare till bipolära celler, som för vidare informationen till horisontella-, amacrine- och ganglieceller. Amacrineceller svarar med en omfattande synaptisk feedback, och bipolära cellerna transmitterar dessa kompletterande signaler vidare till ganglieceller. Varje gangliecell har ett enda axon, som löper parallellt med näthinnans inre yta. Alla gangliecellers axoner samlas i papillen, där de lämnar ögat som synnerven. (Visual Perception, Schwartz s7) 4

5 (http://www.stanley.bme.gatech.edu/research/visualpath.jpg) Skotopiskt och fotopiskt seende Eftersom retina består av två typer av fotoreceptorer som är känsliga för olika stimuli kan vi se i både ljus och i mörker. I mörker används i princip bara stavarna, det skotopiska seendet. Dessa är mer känsliga för stimuli än vad tapparna är. Eftersom vi har fler stavar än tappar finns det väldigt många rhodopsinmolekyler som kan fånga upp ljus vilket gör det möjligt att kunna se i mörker. Det är dessutom många stavar kopplade till samma gangliecell vilket gör att de receptiva fälten är stora. Stavarna kan inte urskilja färger så här finns inget färgseende och synskärpan är ganska dålig. (Visual Perception, Schwartz s 24-27) I ljus belysning används i princip bara tapparna, det fotopiska seendet. Tapparna i fovea är tätt packade och har mindre receptiva fält än stavarna, det är färre tappar kopplade till varje gangliecell. Tapparna kan urskilja färger så här finns färgseende och synskärpan är god. Tapparna fungerar dåligt i mörker. Det skotopiska och fotopiska seendet kan användas samtidigt därför ser vi både på dagen, kvällen och natten. Mörkeradaptation När man har varit ute i solen och sedan går in i ett mörkt rum så tar det ett tag innan man kan se i mörkret, detta fenomen kallas mörkeradaptation. (Visual Perception, Schwarts s 27-28, 35) Under skotopiska förhållanden är det stavarna som reagerar. När ljus träffar fotoreceptorerna leder det till att stavarna bleks och de kan då inte ta upp mer ljus. Det tar ett tag innan man 5

6 kan se igen då stavarnas halveringstid är 5 minuter. Regenerationen av fotopigment under mörkeradaptation ökar möjligheten av absorption och därmed ökas också känsligheten. Ljusadaptation Det är en snabb process som endast tar någon minut, och innebär anpassning till seende vid starkt ljus. Den rikliga mängden ljusenergi som kommer in i ögat gör att de ljuskänsliga stavarna snabbt förbrukar sitt synpigment. Vid stark belysning fungerar därför endast tapparna vilket ger ett bra färg- och detaljseende. (Visual Perception, Schwartz s 30-32, 42) 5.3 Mätning och undersökning av mörkerseende Genom att undersöka mörkerseendet kan ögonläkaren se om man lider av vissa ärftliga näthinnesjukdomar, vilket kan ge försämrat mörkerseende innan det har blivit några synliga förändringar på näthinnan. För att undersöka en patients mörkerseende lämnas denne i ett mörkt rum i två minuter, därefter bländas patienten av ett starkt ljus i 5 minuter. Sedan får patienten titta på ett randigt mönster som visas om och om igen med allt svagare ljusstyrka. Under tiden får ögonläkaren en kurva som läses av vid undersökningens slut. Kurvan visar fotoreceptorernas funktion och förmåga att se i mörker. Testet tar minuter. (http://vard.vgregion.se/sv/undersokningar ) Ett annat, mer grundligt test av mörkerseendet är då patienten får sitta i ett mörkt rum i 45 minuter för att sedan stå framför en svart skärm där ett mycket svagt ljus projiceras. Man ökar stimulit tills patienten ser det. Testet görs för olika våglängder tills man fått en graf att läsa av. (Visual perception, p 29) Mörkeradaptationstest: För att få en kurva att läsa av utsätts patienten för starkt ljus för att bleka fotopigmenten. Sedan släcker man ljuset. Det är viktigt att rummet är helt mörkt under hela testet. Ljusstimuli med en konstant våglängd på 420 nm visas mot en svart bakgrund. Tid och styrka på stimulit antecknas för att sedan föras in i en graf. Stimulit har en diameter på 10 grader för att få med både tappar och stavar. Testet pågår i ca 35 minuter. Efter 35 minuter i mörkret är patienten ggr mer ljuskänslig. Alltså förbättras resultatet under testets gång, allt eftersom fotopigmentet återbildats (Visual Perceptin, Schwartz s 36-37) Om man vill göra ett snabbt och enkelt mörkeradaptionstest, kan man göra på följande sätt: 1.Ta bästa avståndssynskärpa. 2.Täck över vänster öga med en mörk cover-spade och låt höger öga vänja sig vid rumsbelysningen i ca 1 min. 3.Placera en penlight 2,5 cm framför patientens högra öga och be patienten titta rakt in i ljuset i 10 sekunder. 4.Ta bort ljuskälla och be patienten läsa optotypraden ovanför hans/hennes bästa. 5.Ta tiden från det att ljuskällan tas bort till dess att patienten kan läsa minst halva raden. 6.Gör sedan samma sak för vänster öga och jämför resultatet. (Low vision, Dickinson. S 44-45) Ljusadaptationstest: Detta görs med hjälp av olika tröskelvärden som man får under testets gång. Patienten får titta på en bakgrund som är upplyst med en viss ljusstyrka. På bakgrunden visas ett ljusstimuli, när patienten ser detta läser man av tröskelvärdet. Ljusintensiteten på bakgrunden ökas och nya, högre tröskelvärden fås. Mätningen görs flera gånger med allt från en mörk bakgrund till en mycket ljus bakgrund. När man sätter in tröskelvärdena i en graf har man fått en ljusadaptionskurva där tröskelvärdet är en funktion av ljusintensiteten på bakgrunden. (Visual perception p.42) 6

7 5.4 Vad anses som normalt eller avvikande från normalt vad gäller ljus/mörkerseende? I normala fall anpassar sig ögonen till mörker inom ca 5 minuter. Efter ca 35min har man uppnått totalt mörkerseende. Ögonen anpassar sig betydligt snabbare vid ljusadaption, normalt så hinner man inte ens märka av det. När man anpassat sig till ljusadaptionen så har man bra färgseende och detaljseende. Vid anamnesen kan man få reda på vad patienten upplever för problem, t.ex. om de har svårt att se vid mörker även efter lång vistelse i mörker. Detta kan man undersöka mha ett mörkeradaptionstest. Patienten kan också ha sjukdomar eller defekter så att ljus- och mörkeradaptionen påverkas, exempelvis Retinitis Pigmentosa (RP), medfödd stationär nattblindhet eller andra stav/tapp-dystrofier. (Visual perception av Steven H. Schwartz s 23-58) Detta diagram visar skillnaden mellan en person med normal mörkeradaption och en med medfödd stationär nattblindhet. (Visual perception, Schwartz s 57) Hos patienter med RP drabbas oftast stavarna före tapparna, vilket tidigt i sjukdomen leder till typiska symptom som nattblindhet och långsam återhämtning efter att man utsatts för starkt ljus. RP kan vara svårt att se genom att oftalmoskopera, men vad som då däremot är typiskt är att patienten efter undersökningen har svårt att återhämta sig från bländningen av ljuset. (http://www.blindness.org/index.php?option=com_content&view=article&id=50&itemid=67#rp) Det finns även teorier om att vitamin A brist skulle kunna leda till nattblindhet. Vitamin A är viktig för synen men det är också vitamin B. Ett överintag av dessa vitaminer är giftigt för kroppen, oftast är det inte vitaminbrist som leder till dålig syn utan andra faktorer. (http://library.thinkquest.org/28030/physio/perceive.htm) 5.5 Symtom då ljus- och mörkerseendet inte fungerar normalt. Vissa personer har problem att se i mörker (hemeralopi). Deras ögon anpassar sig inte till den förändrade ljusnivån. Detta kan bero på en del olika saker. Problemet kan vara medfött, men kan även orsakas av att personen i fråga har drabbats av stav- eller tappdystrofier. Om en person har defekter på tapparna så kan det leda till nedsatt ljusadaption, nedsatt synskärpa, svårt att se klara färger och att kontrastseendet blir sämre. Detta beror på att det fotoptiska seendet har blivit försämrat. Om det istället är så att det är stavarna som har en defekt, så kan det leda till att en person är väldigt ljuskänslig, med en tendens att lätt bli bländad. Personen i fråga har ofta problem med att anpassa sig när ljusnivån skiftar från ljust till mörkt (Visual Perception, Schwartz s 35-44) 7

8 5.6 Var i hjärnan tolkas perceptet från ljus och mörkerseende Efter att ljuset har träffat våra två fotoreceptorer, fortplantar sig en elektrisk signal till de andra retinala lagren och vidare till nervus opticus. Därefter passerar signalen genom chiasma för att sedan gå vidare via synstrålningen till den laterala knäkroppen. Den hamnar slutligen i det kortikala området som har fyra olika namn, nämligen V1 (visual area 1), area 17, striata cortex samt primära synbarken. Det är här informationen tolkas och bearbetas. (file:///c:/documents%20and%20settings/medion/mina%20dokument/perception/synen%20neurofysiologi.ppt#431,25,syn sinnets kortikala organisation) A LGN till kortex (V1 = Visual area 1) B C D A C B D Kan defekter uppstå på endast ett öga Hur väl en persons ljus- och mörkerseende fungerar beror alltså till stor del utav hur mycket ljus fotoreceptorerna upptar. Deras förmåga att absorbera fotoner kan försämras pga olika sjukdomar (tex Retinitis Pigmentosa). Vanligast är att fotoreceptorerna försämras på båda ögonen samtidigt men defekter kan uppstå på ett öga om de förvärvats av tex skada eller sjukdom. Källförteckning Böcker Visual Perception, A clinical orientation 3rd edition, Steven H Schwartz Low Vision, Christine Dickinson Internetsidor (http://vard.vgregion.se/sv/undersokningar ) (http://www.blindness.org/index.php?option=com_content&view=article&id=50&itemid=67#rp) (file:///c:/documents%20and%20settings/medion/mina%20dokument/perception/synen%20neurofysiologi.ppt#431,25,syn sinnets kortikala organisation) (http://library.thinkquest.org/28030/physio/perceive.htm)

Tentamen 1 Perception (T3)

Tentamen 1 Perception (T3) Namn: KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Vetenskap Enheten för Optometri Tentamen Perception (T) Tisdag 9/-0 Max poäng: xxp Tentamen utan litteratur. Ämnesområde G-nivå fråga:

Läs mer

Kontrastseende. Bild 1

Kontrastseende. Bild 1 Kontrastseende Anatomi hur fungerar det? Människans näthinna innehåller 2 typer av fotoreceptorer, stavar och tappar. Dessa reagerar på ljusfotoner som omvandlas till strålningsenergi och elektrisk aktivitet.

Läs mer

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på

Läs mer

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ola Sandgren Universitetslektor, överläkare Enheten för oftalmiatrik Redan när man föds kan man ha symtom som beror på en ärftlig ögonsjukdom. Man kan också få symtom

Läs mer

Formseende & Visus. [Grupparbete i perception]

Formseende & Visus. [Grupparbete i perception] Formseende & Visus [Grupparbete i perception] Jaycee Björklund, Mette Eriksson, Dhurata Haxhiislami Tiina Koolmeister, Lovisa Pettersson, Farah Saleh Umran & Elin Strandberg Optikerprogrammet HT 2009 2010-01-12

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Erik Ullmark Marie Kotomaa Nyholm Eleni Gioudas Maria Brodin Ala Abdul Rasol Johanna Lindblom Jessica Henriksson

Erik Ullmark Marie Kotomaa Nyholm Eleni Gioudas Maria Brodin Ala Abdul Rasol Johanna Lindblom Jessica Henriksson Erik Ullmark Marie Kotomaa Nyholm Eleni Gioudas Maria Brodin Ala Abdul Rasol Johanna Lindblom Jessica Henriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Anatomi... 3 Vad händer

Läs mer

Hål i gula fläcken makulahål

Hål i gula fläcken makulahål Hål i gula fläcken makulahål 1 Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synnerv Hornhinna Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals synceller och fungerar som

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm

Läs mer

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste

Läs mer

Rörelseperception och temporala aspekter

Rörelseperception och temporala aspekter Rörelseperception och temporala aspekter Är det tågvagnen jämte oss på perrongen som rör sig eller är det vagnen vi sitter i som rör sig? Denna typ utav rörelse kallas inducerad rörelse. Vi kan ha svårt

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

Hål i gula fläcken. makulahål

Hål i gula fläcken. makulahål Hål i gula fläcken makulahål Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna

Läs mer

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes.

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes. Diabetes och ögat Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Diabetes kan i vissa fall medföra förändringar i kroppens blodkärl, bland annat i ögats näthinna. Om dessa inte upptäcks i tid kan de på sikt

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Ljuset påverkar människan på tre sätt:

Ljuset påverkar människan på tre sätt: Vad är ljus? Ljus är elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Ljuset uppfattas först då det träffar en yta som återkastar vissa våglängder av strålningen. Men, vi kan

Läs mer

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen?

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen? Belysning sida 1 I flera av de tidigare delkurserna har det varit tal om ljus. Du har fått klart för dig att växter behöver ljus, men du sitter säkert med en mängd frågor kring det här med ljus. Det blir

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj Periferseendet Näthinnans uppbyggnad Stavar 100-110 milj Tappar 5-6 milj By OpenStax College http://commons.wikimedia.org/wiki/file:1414_rods_and_cones.jpg via Wikimedia Commons Näthinnans uppbyggnad Stavar

Läs mer

Retinitis Pigmentosa. Hur är det att leva med en obotlig ögonsjukdom idag och hur ser framtiden ut? Finns det hopp om bot eller behandling?

Retinitis Pigmentosa. Hur är det att leva med en obotlig ögonsjukdom idag och hur ser framtiden ut? Finns det hopp om bot eller behandling? Retinitis Pigmentosa Hur är det att leva med en obotlig ögonsjukdom idag och hur ser framtiden ut? Finns det hopp om bot eller behandling? Sofia Mirshahi PROJEKTARBETE 100 p Naturvetenskapliga programmet

Läs mer

Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet

Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet ISSN 1650-3171 Rapport 2012:16 Susanne Glimne Universitetsadjunkt/Leg. Optiker/Doktorand Optikerprogrammet Karolinska Institutet 2012-10-15 susanne.glimne@ki.se

Läs mer

MÄNNISKAN OCH LJUSET

MÄNNISKAN OCH LJUSET MÄNNISKAN OCH LJUSET Inom fysiken definierar man ljus som en elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Det är alltså elektromagnetisk strålning som ger bilder på ögats

Läs mer

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT EN PILOTSTUDIE AV ROXOR-FILTER MED FRÅGAN: KAN MAN FÖRSTÄRKA SYNINTRYCK OCH SAMTIDIGT MINSKA BLÄNDNING? av Krister Inde, synpedagog, Karlstad Det synliga ljuset och kantfilter Det

Läs mer

Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta.

Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta. Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta. Peter Bennich / Kalle Hashmi Seminarium om energieffektiv utomhusbelysning Karlskrona 2010-03-30 Innehåll Krav på vägbelysning Vad innebär

Läs mer

FÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg

FÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg FÄRG Färg Sasan Gooran (HT 2003) Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral Power Distribution (SPD). Se nästa bild.

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen Basalt introduktions-kompendie Fredrik Källmark och Marika Wahlberg 2007 Ögonlocken Ögonlockens uppgift är att skydda ögat från skador, men också

Läs mer

Structuring Two Dimensional Space

Structuring Two Dimensional Space Structuring Two Dimensional Space Structuring Two Dimensional Space Vi tar in mönster mestadels som tvådimensionella plan utan djup. Dessa tvådimensionella mönster är viktiga av två anledningar; 1. De

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening Kognitiv psykologi Perception: Hur vi varseblir och ger mening åt våra sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Perception Kognitiv psykologi Läran om människans kunskapsprocesser: hur människan inhämtar,

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening Kognitiv psykologi Perception: Hur vi varseblir och ger mening åt våra sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Perception Kognitiv psykologi Läran om människans kunskapsprocesser: hur människan inhämtar,

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken]

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM Makuladegeneration [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 2 Åldrande och ärftlighet är de vanligaste orsakerna

Läs mer

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi Visuell perception och synsinnets neurofysiologi The spectrum of electromagnetic energy Mål redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika

Läs mer

Diagnosens betydelse i habiliteringen av synskadade barn

Diagnosens betydelse i habiliteringen av synskadade barn Diagnosens betydelse i habiliteringen av synskadade barn Lena Jacobson MD PhD Docent Dept Clinical Neuroscience Section Eye & Vision Karolinska Institutet Stockholm, Sweden September 28, 2016 Det praktiska

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5

Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5 Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5 Syftet med övningen är att eleverna ska förstå vad som orsakar månens faser. Förslag på tillvägagångssätt och material: -- en jordglob

Läs mer

Makuladegeneration. - åldersförändringar i gula fläcken

Makuladegeneration. - åldersförändringar i gula fläcken Makuladegeneration - åldersförändringar i gula fläcken Det mänskliga ögat Det mänskliga ögat har en fantastisk förmåga att urskilja rörelser och färg, detaljer och helhet under de mest skiftande ljusförhållanden.

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

FÄRG DIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. Ögats receptorer. SPD Exempel. Stavar och Tappar. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg

FÄRG DIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. Ögats receptorer. SPD Exempel. Stavar och Tappar. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg FÄRG DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) Newton: Indeed rays, properly expressed, are not colored. Han hade rätt. SPD existerar i den fysiska världen, men färg existerar bara i ögat och hjärnan.

Läs mer

Diabetisk näthinnesjukdom. Upptäck och behandla i tid

Diabetisk näthinnesjukdom. Upptäck och behandla i tid Diabetisk näthinnesjukdom Upptäck och behandla i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15) medinfo@bayer.fi Bayer Oy Kägelstranden 12,

Läs mer

Bruksanvisning. LumiTest. Ljusdetektiven

Bruksanvisning. LumiTest. Ljusdetektiven Bruksanvisning LumiTest Ljusdetektiven Innehållsförteckning 1: Produktbeskrivning 3 2: Aktivering 3 3: Ljusstyrka och kontrastmätning 3 4: Ljusmätning 4 5: Finmätning 4 6: Mätning med nålspetsen 4 7: Rengöring

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra * Bygg en solcellsdriven färgsnurra Kort version Prova Olika färger Svarta cirkelstreck Påklistrade småbitar av cd-skivor 1 * Bygg en solcellsdriven färgsnurra Utförlig version Så här kan du göra Det är

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild..

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. 1. Inledning Som du kanske har märkt handlar mycket av fotografin om ljus. Det finns ganska mycket matematik och fysik involverat, inte minst kring hur

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer

Hål i gula fläcken. Patientinformation

Hål i gula fläcken. Patientinformation Hål i gula fläcken Patientinformation VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan läsa och se

Läs mer

Hur ser Du egentligen?

Hur ser Du egentligen? Hur ser Du egentligen? RP Retinitis Pigmentosa - Nattblindhet Jag ser bra om jag tittar sakta! B. Persson Kristina Eriksson, ögonläkare, Capio Lundby sjukhus, Göteborg Denna studie har erhållit medel från

Läs mer

Vad skall fungera för att vi skall se? Ögat Synnerven Bakre synbanan Syncentrum Associativa bansystem. Bakre synbanan

Vad skall fungera för att vi skall se? Ögat Synnerven Bakre synbanan Syncentrum Associativa bansystem. Bakre synbanan Synfunktion hos prematura barn Vad skall fungera för att vi skall se? Optiskt organ med hornhinna och lins som bryter ljuset Ögat Synnerven Bakre synbanan Syncentrum Associativa bansystem Eva Larsson Institutionen

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför?

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? Lars Englund Chefsläkare, Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Om synförmåga i trafiken

Läs mer

Filtersolglasögon från Multilens

Filtersolglasögon från Multilens Filtersolglasögon från Multilens Varför Filtersolglasögon och inte vanliga solglasögon? De flesta solglasögon har tagits fram med prioritet på en sak: Att de ska vara trendiga. Att de dessutom har skydd

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Arbetsplatsoptometri för optiker

Arbetsplatsoptometri för optiker Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav

Läs mer

Allmänfarlig laseranvändning , Mikael Gelius, Polismyndigheten i Stockholms Län

Allmänfarlig laseranvändning , Mikael Gelius, Polismyndigheten i Stockholms Län Allmänfarlig laseranvändning 2014-11-12, Mikael Gelius, Polismyndigheten i Stockholms Län 1 Innehåll Laser i teorin Laser i praktiken Avstånd och förväntad effekt Vem är fienden vid planerade och oplanerade

Läs mer

CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska

CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Litteratur Silverthorn 4:e upplagan: s327 375 CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Allmänt Begreppet receptor Afferent del av PNS - vägen från receptor till CNS Olika typer av sinnesreceptorer (uppbyggnaden)

Läs mer

2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen?

2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen? Sinnesorganen 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA DOCENT ULRICA ENGLUND JOHANSSON Innehåll Sinnesorganen 1 - Vilka är våra sinnen? - Vad är ett sinne? - Sinnesreceptorer - Sinnenas principer - Gemensamma

Läs mer

Grafiska system. Färgblandning. Samspel mellan ytor. Ögats. fysionomi. Ljusenergi. Signalbehandling och aliasing

Grafiska system. Färgblandning. Samspel mellan ytor. Ögats. fysionomi. Ljusenergi. Signalbehandling och aliasing Grafiska system Signalbehandling och aliasing Gustav Taxén gustavt@nada.kth.se Processor Minne Frame buffer 2D1640 Grafik och Interaktionsprogrammering VT 2006 Färgblandning Pigmentblandning för f att

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen

Läs mer

Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut

Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut 2015-11-09 Nedsatt primär visuell förmåga Nedsatt ackommodation Nedsatt vergens Synfältsbortfall Nedsatt visuell skärpa Nedsatt spatial kontrastsensitivitet

Läs mer

Multi-wave Diodlaser 3 In 1. Smärtfri Hårborttagning

Multi-wave Diodlaser 3 In 1. Smärtfri Hårborttagning Multi-wave Diodlaser 3 In 1 Smärtfri Hårborttagning Portable Vertical Teori Diodlaser är det optimala verktyget för permanent hårborttagning med tre laser våglängder på 755nm, 808nm och 1064nm. Diodlaser

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 HINDERBELSYNING Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 WSP Ljusdesign Vinnare av Svenska Ljuspriset 2008 med Hotell Nääs Fabriker Belysning av interiör och exteriör Anpassning av modern funktion i historisk

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

Nu har jag förlorat förmågan att se rakt fram, låt oss se hur jag kan göra istället.

Nu har jag förlorat förmågan att se rakt fram, låt oss se hur jag kan göra istället. EXCENTRISK FIXATION VID CENTRALA BORTFALL Om konsten att förstå och lära sig att se vid sidan av det centrala seendet med hjälp av Bästa NäthinnePlatsen, BNP av Krister Inde, synpedagog, Karlstad Symtom

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Reserapport. Åsa Emsfors Ophthalmic Photographers Society American Academy of Ophthalmology San Francisco Oktober 2009

Reserapport. Åsa Emsfors Ophthalmic Photographers Society American Academy of Ophthalmology San Francisco Oktober 2009 Reserapport Åsa Emsfors Ophthalmic Photographers Society American Academy of Ophthalmology San Francisco Oktober 2009 Med 2009 års Resestipendium från Alcon fick jag möjlighet att delta i Ophthalmic Photographers

Läs mer

Göteborg 2009-03-04. Kalle Hashmi Energimyndigheten

Göteborg 2009-03-04. Kalle Hashmi Energimyndigheten Göteborg 2009-03-04 Kalle Hashmi Energimyndigheten USA cyklister dödsfall 1997-2007 Cyklister dödsfall förekom oftare i städer (72%), vid icke-korsnings platser (64%), mellan klockan 5 och 9 em (26%),

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Sinnena den mänskliga hårdvaran

Sinnena den mänskliga hårdvaran Sinnena den mänskliga hårdvaran Synsinnet Organet som används för att utnyttja synen är ögat. Näthinnan har ca 130 Bilden är tagen från wwww.ne.se miljoner sinnesceller, dessa kallas för stavar och tappar.

Läs mer

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016 Inför Laborationen Laborationen sker i två lokaler: K204 (datorsal) och H226. I början av laborationen samlas ni i H212. Laborationen börjar 15 minuter efter heltimmen som är utsatt på schemat. Ta med

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken]

VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken] VI LÄR DIG MER OM Makuladegeneration [förändringar i gula fläcken] Åldrande och ärftlighet är de vanligaste orsakerna Vad betyder makula och degeneration? Makula kallas på svenska för gula fläcken och

Läs mer

RoomDesigner Manual... 1

RoomDesigner Manual... 1 RoomDesigner Manual Innehållsförteckning RoomDesigner Manual RoomDesigner Manual... 1 Översikt... 3 2D- lägets verktyg... 4 3D- lägets verktyg... 5 2D- LÄGET... 6 Införande av fönster, dörrar samt inredning

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

en broschyr om en sjukdom med många ansikten 2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper. Övning 3 Fotometri Rymdvinkel: Ω [sr] Ω = π(1 cos(u)) πu Ω = r Ljusflöde: [lm] Ljusstyrka: I v = Ω [cd=lm/sr] u r Belysning: E v = A belyst [lx=lm/m ] Ljusemissionsförmåga: M v = A källa [lm/m ] Luminans:

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik

Läs mer

Belysning. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Belysning. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen Belysning Belysningens betydelse för syn- och hörselskadade personer Bra belysning är speciellt viktig för personer med svag syn. Det beror på belysningens styrka och kvalitet och hur färger används hur

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer