CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska"

Transkript

1 Litteratur Silverthorn 4:e upplagan: s CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Allmänt Begreppet receptor Afferent del av PNS - vägen från receptor till CNS Olika typer av sinnesreceptorer (uppbyggnaden) klassificering av sinnesreceptorer efter modalitet, intero-/exteroreceptorer, transduktion adaptation receptiva fält lateral inhibering Somatic and Special senes Thalamus roll för sinnesreception Synen receptorer vertebratögat; uppbyggnad ögats olika delar och delarnas funktion näthinnans uppbyggnad tappar och stavar; egenskaper och placering i näthinnan synens kemi; hur ett ljusstimulus blir en nervimpuls rhodopsinets funktion och uppbyggnad ljus- och mörkeradaptation mörkerseende accomodation Hörsel och Balans receptorer: hårceller (mekanoreceptorer) uppbyggnad hos däggdjursörat; funktionen hos de olika delarna uppbyggnad av snäckans inre; hur går stimuleringen av hårcellerna till Cortiska organets roll och byggnad basilarmembranets roll tectorialmembranets roll balansorganens uppbyggnad statisk och dynamisk jämvikt vad mer än jämviktsorganen spelar roll för vår balansförmåga Smak och lukt Sinnesreceptorerna och deras funktion SINNESFYSIOLOGI

2 SINNESRECEPTION- via en afferent nervbana Hjälp till föreläsningsanteckningar Våra sinnen är nervsystemets första utpost. Det är de som tar emot information om förändringar i miljön inom och utanför organismen och som sedan för informationen vidare till ryggmärgen eller hjärnan. Stimuli - Receptor - Nervbana - Speciell region i Hjärnan - Medvetet sinnesintryck En transformator som gör olika energier till elektriska signaler; begripliga för CNS sk transduktion. HUR KORREKT ÄR VÅR VÄRLDSBILD? Vår uppfattning om världen omkring oss är begränsad till registrering av de stimuli som våra receptorer är känsliga för. Vi har inga receptorer för ultraviolett eller polariserat ljus (det finns hos honungsbiet) Vi saknar receptorer för ultraljud (finns hos t ex fladdermöss) Vi saknar speciella värmereceptorer som gör att man kan känna var ett varmblodigt bytesdjurfinns i mörker (vissa ormar har den typen av receptorer). Vi saknar receptorer för olika typer av strålning Det är svårt att föreställa sig att det runt omkring oss hela tiden finns företeelser som vi inte har en aning om eftersom vi saknar receptorer med rätt känslighet. mm mm HUR ÖVERSÄTTER RECEPTORN OLIKA STIMULI TILL ELEKTRISKA SIGNALER Ett stimulus ändrar sinnesreceptorns membranpermeabilitet varvid en graderad receptorpotential bildas. Om stimulit är intensivt nog kommer receptorpotentialen att bli tillräckligt stor så att en aktionspotential skall initieras i det afferenta neuronet. Transduktion Mekanisk, termisk eller ljusenergi är olika energier för vilka olika receptorer har olika känslighet. Denna energi måste omvandlas till en energi som kan sändas vidare via nervsystemet. Typ 1.Om "rätt" stimuli träffar en receptor så kommer jonkanaler att öppnas i receptorns membran. En graderad potential bildas (generatorpotential). Om denna är tillräckligt stark (retningströskeln nås) kan en aktionspotential genereras. Typ 2.Om sinnesreceptorn är en speciell cell som har kontakt med det sensoriska neuronet via en transmittor så kommer mängden transmittor att vara proportionell mot stimulistyrkan. DET FINNS MÅNGA SÄTT ATT KLASSIFICERA RECEPTORER Somatiska och specifika sinnen Man kan dela in våra sinnen i två huvudgrupper; generella och specifika i Somatiska: Är specialicerade sensoriska neuron som kan finnas på många olika ställen i kroppen (tryck, beröring, temperatur, smärta, muskelsinnet ). Typ 1

3 Specifika: Specialicerade celler (kan vara omformade nerv- eller epitelceller) som har kontakt med ett sensoriskt neuron via en synaps. Är oftast lokaliserade till ett särskilt organ (smak, (lukt), syn, balans, hörsel). Typ 2 Silverthorn: tabell 10:1 (sid328), figur 10-1 (s 329) Receptortyper De flesta receptorerna har ett stimulus de är extra känsliga för. Denna egenskap kan användas för klassificering Kemoreceptorer: Är känsliga för specifika substanser som är lösta i den omgivande vätskan. Exempel: smak, lukt Mekanoreceptorer: Är känsliga för olika former av mekanisk energi (tryck, läge). Exempel: tryck, beröring, hörsel, balans, sträckreceptorer i muskler., baroreceptorer för BT. Fotoreceptorer: Är känsliga för ljus av olika våglängd (fotoner). Exempel: syn Termoreceptorer: Är känsliga för värme och kyla. Exempel: värme och köldreceptorer i huden Nociceptorer: Är känsliga för skadad vävnad (smärtreceptorer). Exempel: fria nervändar i huden; smärta Elektroreceptorer Exteroreceptorer känsliga för elektriska fält Magnetoreceptorer Känsliga för magnetfält en annan klassificering är om sinnesreceptorerna riktar sig mot förändringar i miljön utanför organismen eller inuti. Interoreceptorer: Viktiga för upprätthållandet av homeostasis. Exempelvis övervakning av blodtryck, ph, syrereceptorer. Exteroreceptorer: Exempelvis; ljus, ljudvågor, kemikalier, beröring, temperatur. Proprioceptorer: Receptorer som informerar om läge hos och rörelse av organismen. Detekterar även rörelse av extremiteter. receptorer i muskler, leder, innerörat. En receptor kan alltså platsa i flera av dessa grupper samtidigt. Ex: en beröringsreceptor i huden är även en exteroreceptor samt en del av ett somatiskt sinnesorgan. HUR FÖRMEDLAS STIMULISTYRKAN TILL CNS OM AKTIONSPOTENTIALEN ALLTID ÄR LIKA STOR allt eller intet * Genom frekvensen av aktionspotentialer. Ett starkt stimulus åstadkommer en hög frekvens av aktionspotentialer, ett svagare stimulus åstad kommer en lägre frekvens av aktionspotentialer. * Genom antalet påverkade receptorer. Ett starkt stimulus påverkar fler receptorer än vad ett svagt stimulus gör. ADAPTATION - ANPASSNING kan ske på olika nivåer; hos receptorn eller i CNS Om ett stimulus fortsätter och fortsätter kan receptorn efter ett tag sluta att skicka signaler till CNS

4 Tonisk receptor Phasisk receptor adapteras långsamt och fortsätter att skicka signaler så länge ett stimulus finns kvar adapteras snabbt och slutar skicka signaler RECEPTIVA FÄLT Är det grundläggande sättet för att precisera var (på kroppen/organismen) ett stimulus har verkat. Hur precist eller diffust ett stimulus uppfattas, beror på hur stort Receptivt fält det stimulerade neuronet har, hur många receptiva fält det finns, hur många överlapp mellan fälten det finns samt ett fenomen som kallas lateral inhibering. Storlek på de receptiva fälten varierar. Överlapp mellan receptiva fält förbättrar möjligheten till precis lägesbestämning pga att två afferenta neuron aktiveras i stället för ett. LATERAL INHIBERING Det neuron som nås av ett starkare stimulus kan inhibera närliggande neuron som mottagit ett stimulus med lägre intensitet. Detta skapar en bättre kontrastverkan (vanligt när det gäller synen). Silverthorn: fig 10:2, 10:3, 10:6 SMÄRTA * En skyddsmekanism för att förhindra allvarligare skada. * Olikt de andra sinnena är smärtan kopplad till olika svar (undanryckning av kroppsdel) motoriska såväl som emotionella (rädsla, skräck, gråt). * Olikt de andra sinnena kan smärtan också vara subjektivt påverkad (det gör ondare hos tandläkaren om man också ÄR rädd för att vara där). Kategorier av smärtreceptorer mekaniska nociceptorer: stimuleras av mekanisk skada skärsår, krosskador, nyp, slag thermala nociceptorer: stimuleras av extrema temperaturer, särskilt värme polymodala nociceptorer: stimuleras lika mycket av alla skadande stimuli inkluderat de kemikalier som utsöndras av skadad vävnad. Alla nociceptorer är nakna nervändar. På grund av sitt överlevnadsvärde kan nociceptorerna inte adapteras till följd av konstant eller upprepad stimulering. Alla nociceptorer kan känsliggöras genom närvaro av Prostaglandiner (förstärker receptorsvaret på ett givet stimulus). Prostaglandiner är en speciell grupp av fettsyraderivat som bryts loss från lipidlagret i plasmamembran. Lokalt verkande. Aspirinliknande droger hämmar prostaglandinsyntesen, vilket åtminstone till en del utgör aspirinets analgetiska (smärtlindrande) effekt. Aukupunktur, där nålar sticks in i huden på vissa nyckelpunkter, har praktiserats i Kina i mer än 2000 år. En hypotes är att nålarna aktiverar speciella afferenta nervfibrer som skickar impulser till CNS. Där aktiveras i sin tur speciella områden vilket leder till analgetiska effekter. Förnimmelsen av ett stimulus

5 Hur vi skall uppfatta ett stimulus är beroende av vilken del av hjärnan som nås av meddelandet. Det är således hjärnan som ser, hör, känner beröring inte den aktuella receptorn/sinnesorganet. Vad händer? När ett stimulus påverkar cellmembranet på receptorn så kommer jonkanaler i membranet att påverkas. Joner kommer då exempelvis att, lokalt, strömma igenom denna kanal. Denna påverkan på membranet har åstadkommit en potential som är olika stor eller liten beroende på stimulistyrkan. Denna potential sprider sig inte utan stannar i närheten av stimuleringsstället. Om ett stimulus är tillräckligt kraftigt eller återkommer med tillräcklig hög frekvens kan receptorns retningströskel passeras och en receptorpotential bildas. Denna potential överförs till det afferenta neuronet och till CNS. Vad händer när signalen når CNS? * Koordination av inre aktiviteter för att bibehålla Homeostasis och få organismen att leva vidare (dessa stimuli når inte alltid vårt medvetande). * Behandling av sensorisk stimulering i RAS (Retikulära formationen) ger upphov till vakenhet och medvetande. * Central behandling av sensorisk information gör oss medvetna om världen runt omkring oss. Thalamus spelar stor roll när det gäller att rikta vår uppmärksamhet mot ett stimulus av stort intresse för oss. * Utvald information kommer att lagras i CNS för användning som referens. Silverthorn: fig 10:9 och 10:10 SYNEN Vertebrater Kameraögon Receptortyper tappar och stavar som omvandlar ljusenergi till nervimpulser Tappar: 1) är känsliga för färgat ljus 2) har en högre retningströskel än stavar, behöver mer ljus 3) finns olika typer som är känsliga för olika våglängdsintervall 4) finns i hög täthet i ögats bakre vägg och i fovean gula fläckens centrum hos människa: /mm 2. 5) återger bilder med stor skärpa Stavar: 1) återger i vitt och svart 2) har en lägre retningströskel än tappar, behöver bara lite ljus 3) finns i högst täthet i näthinnans periferi 4) saknas helt i gula fläcken Gula fläcken (fovea): Det område rakt bak på näthinnan där ljuset faller från det objekt man fokuserar med blicken. Det enda stället på näthinnan där neuronlagret inte ligger för utan viker undan och bildar en grop, fovea (gula fläckens centrum). Här har varje receptor ett eget sensoriskt neuron, mycket hög upplösning av bilden.

6 Näthinnans periferi: Hög täthet med stavar, vilka konvergerar (många receptorer stimulerar samma sensoriska neuron). Detta skapar en hög ljuskänslighet men sämre upplösning. Blinda fläcken: Det ställe där gangliecellernas axoner buntas ihop och bildar synnerven som går ut från ögat. I denna punkt finns inga tappar eller stavar. Ackomodation: Förändring av linsens ljusbrytande förmåga så att objekt både nära och långt från ögat kan ses skarpt. Däggdjur, fåglar, reptiler (ej orm): Ändrar form på linsen vid ackomodation. Denna jämförelse behöver ni inte läsa in till examinationen:jämförelse; Benfisk: Linsen relaxerad-syn på nära håll. Linsen flyttas bakåt för syn på långt håll. Amfibier, broskfisk, orm: Relax-syn på långt håll, linsen flyttas framåt för syn på nära håll.) Synens kemi; eller hur ett ljusstimulus bli en nervimpuls 1) En fotoreceptor i ett kameraöga består av 3 delar; ett yttre segment, närmast åderhinnan, där de ljuskänsliga synpigmenten Rodopsinerna (över 1 miljard/receptor) är placerade. 2) Ett inre segment som utgörs av receptorns mittendel som innehåller receptorns metaboliska del (kärna + övriga organeller) 3) Synapsen, närmast ögats mitt, ligger mot de bipolära neuronen och överför till dessa den signal som uppstått i receptorn som svar på ett ljusstimulus. Rodopsin Hos människan har man hittat 4 olika rodopsintyper. Stavarna har en sort och de tre olika typerna av tappar har var sin sort. Dessa fotopigmentmolekyler är uppbyggda av 2 enheter; ett Opsin (ett enzym) och en Retinal (vitamin A derivat). Rhodopsinet faller omedelbart sönder i opsin och retinal då det utsätts för ljus sk Blekning. Detta aktiverar enzymet Opsin som via en serie av reaktioner påverkar frisättningen av transmittorsubstans (glutamat) från den aktuella receptorns synaptiska terminal negativt. Transmittorsubstansen överförs via ett sk Bipolarneuron (det finns 2 typer av bipolarneuron; light-on och light-off) till en ganglie-cell (sensoriskt neuron). Light-on bipolarneuron inhiberas av transmittorfrisättningen i mörker och aktiveras i ljus (när transmittorsubstansen är frånvarande och inte inhiberar). Light-off bipolarceller stimuleras av glutamatfrisättning i mörker och inhiberas då det är ljust. Gangliecellernas axon samlar ihop sig och lämnar ögat i form av synnerven. Rhodipsinet är endast stimuleringsbart i sin sammansatta form. Det tar ca 30 min (hos människan) för ett sönderfallet rhodopsin att bli sensitiviserat igen. Hur mycket intakt rhodopsin det finns i en receptor beror på hur stort sönderfallet är just då. Mörkeradaptation: Det mörkeradapterade ögat (som har vistats i mörker mer än 1/2 tim) har mycket intakt rhodopsin och är mycket känsligt även för mycket svagt ljus. Ljusadaptation: I det ljusadapterade ögat har mycket rhodopsin brutits ner och det krävs mer ljus för att nå receptorernas retningströskel. Det krävs att man vistas i mörker ca 1/2 tim innan mängden rhodopsin långsamt

7 byggts upp tills det blir tillräckligt för att receptorns retningströskel kan nås och vi kan se någonting i mörker igen. Vi människor kan se både i ljus och i mörker (hjälpligt) det är vi ganska ensamma om de flesta djurarter är anpassade till någotdera. Att se i mörker anpassningar i djurvärlden Stora ögon med stora pupiller och en större näthinna kan samla upp mer av det befintliga ljuset Tätt med stavar som har en lägre retningströskel ökar ljuskänsligheten men leder till ett sämre färgseende eller inget alls samt en sämre upplösning. Tapetum lucidum Ett reflekterande lager bakom näthinnan som kastar tillbaka ljuset genom receptorlagret en gång till. Färgseende Stavar är känsliga för alla synliga våglängder av ljus därför återger stavarna bilder i en gråskala enbart beroende av olika intensitet, inte färger. Det finns olika typer av tappar, som står för färgseendet). Människan har 3 olika typer. Dessa brukar kallas röda, gröna och blå tappar. De röda absorberar mest ljus vid en våglängd på 575nm, de blå mest vid 430 nm och de gröna mest vid 540 nm. Vilken färg vi upplever avgörs då en jämförelse görs mellan hur stor del av de olika typerna av tappar som stimulerats av det aktuella ljuset. Denna jämförelse görs både av nervcellerna i näthinnan och i hjärnans syncentrum. Denna jämförelse behöver ni inte läsa in till examinationen: Vilka djur har färgseende? Färgseende finns hos några arter inom alla vertebratgrupper utom amfibierna. Benfiskar och fåglar har mycket bra färgseende, de flesta däggdjur är däremot färgblinda med undantag av primaterna och en del andra arter t.ex ekorrar. HÖRSEL och BALANS Båda dessa sinnen är hos vertebrater lokaliserade till samma organ; ÖRAT, båda baserade på funktionen hos speciella hårceller. Vissa strukturer i örat ger signaler om djurets position i förhållande till gravitationen och signaler om acceleration. Andra strukturer, hörselorganet, ger information om vibrerande stimuli i omgivningen, det som vi i dagligt tal kallar för ljud om de rör sig inom ett särskilt frekvensintervall. Evolutionärt utvecklades det vertebrata örat först till ett balansorgan sk labyrinten, bestående av 2 rum (saccule + utricle) samt 3 halvcirkelformade gångar. Det ena av rummen (saccule) blev hos fiskarna förlängt till en fickliknande bildning (lagena) som under evolutionens gång blev till ett hörselorgan hos tetrapoderna och fortsatte att utvecklas och förlängas hos fåglar och däggdjur. Vi har nu fått snäckan. Hörselorganets uppbyggnad hos däggdjur Ytteröra - Mellanöra Inneröra Ytteröra

8 Ljudvågor samlas upp av ytterörat och fortsätter in i hörselgången och fram till trumhinnan (här börjar mellanörat) i form av luftledda ljudvågor. Trumhinnan sötts i svängning av ljudvågorna Mellanörat Svängningarna fortplantar sig från trumhinnan till de tre hörselbenen: hammaren, städet och stigbygeln i nämnd ordning. Dessa ben är ordnade så att svängningarna förstärks (ca 90 ggr) innan stigbygeln som står i kontakt med ovala fönstret, ingången till innerörat. I mellanörat finns också den sk örontrumpeten som står i förbindelse med svalget och utjämnar tryckskillnader som uppstår mellanörats inre delar och omgivningen. Innerörat Består av benformationer som innehåller vätskefyllda kanaler. Den här vätskan rör sig av ljudvågor som fortplantats via mellanörat och ovala fönstret eller när huvudet rör sig i förhållande till gravitationen. Snäckan : Är den delen av innerörat som är engagerad i hörseln. Den består av en vätskefylld ihoprullad gång. Gången består av 3 rum: Scala vestibuli (övre kanalen), Scala media (snäckgången och Scala tympani (nedre kanalen). I scala media finns det Cortiska organet som innehåller de hårceller som fungerar som receptorer i hörselorganet. Det Cortiska organet vilar på Basilarmembranet, som är golvet i Scala media. När ljudvågorna når det membran som kallas för ovala fönstret så sätts det i svängning. Ljudvågorna fortplantas vidare i innerörat men nu i den vätskefyllda (perilymfa) scala vestibuli (övre kanalen). Här kommer ljudvågorna att ta en genväg genom "taket på scala media, genom cortiska organet och basilar membranet till scala tympani (nedre kanalen). Här kommer vibrationerna att jämnas ut tack vare ytterligare ett buktbart membran, det runda fönstret. Hur kan det då bli ljud av det här? Jo, då vibrationerna passerar scala media sätter de basilarmembranet i svängning. Basilarmembranet som har olika beskaffenhet i olika delar av kanalen kommer att vibrera maximalt på olika ställen vid olika våglängder. stelt och smalt närmast ingången böjligare och bredare längre in i scala media Då basilarmembranet når ett vibrationsmaximum så kommer hårcellerna i det cortiska organet att böjas mot ett tak som kallas Tectorialmembran. Det membranet är stelare och vibrerar inte med basilarmembranet. Detta vibrationsmaximum uppkommer på olika ställen på basilarmembranet vid olika våglängder pga av att membranet har varierande tjocklek och böjlighet. Detta ger oss möjlighet att uppfatta olika toner Hz Hz längst ut längst in När hårcellerna böjs mot taket kommer den mekaniska energin att påverka permeabiliteten i membranet hos receptorn och en receptorpotential kan genereras.

9 BALANSEN-jämviktsorganet eller vestibulära apparaten Båggångarna: Bengångar fyllda med endolymfa. Känner av rotation och acceleration. Varje öra innehåller 3 båggångar som är tredimensionellt arrangerade.vid basen av varje kanal finns Ampullan, en bildning där hårcellerna är samlade och inbäddade i en gelatinös bildning; Cupula. Cupulan svajar när endolymfan rör sig i båggångarna då huvudet roterar. Otolitiska organet: Känner av huvudets position i förhållande till gravitationen (lutning av huvudet) samt linjär förflyttning. UTRICLE och SACCULE är hinnsäckar som ligger i benkamrar mellan snäckan och båggångarna. Även här är hårcellerna inbäddade i ett gelatinöst lager vars rörelse framkallar potentialförändringar hos hårcellerna. Otoliter: små stenar av kalciumkarbonat som är inbäddade i det gelatinösa lagret gör detta avsevärt mycket tyngre än den omgivande endolymfan. Proprioceptorer: Ett sjätte sinne som låter dig veta var du har armar och ben även med stängda ögon (fritt översatt från Sherwood). Hit räknas de receptorer som finns i muskler, senor och leder som skickar signaler till CNS (cerebellum) om kontraktionsgrad hos en muskel, muskellängd mm. Samordning i cerebellum gör koordination av rörelser möjlig. SMAK & LUKT Kemoreceptorer delvis med syftet att kvalitetsbedöma födan innan den äts. Ämnena som skall reagera med receptorerna måste vara lösta i vätska eller saliv för att kunna komma åt receptorn. Receptormenbranets permeabilitet påverkas när en speciell ligand binder till receptorn som nyckeln i ett lås. Smak Receptorerna är packade i "smaklökar" som finns över tungans yta, i svalget och i munhålan (hos terrestra vertebrater). De allra flesta finns på tungans ovansida. Varje smaklök innehåller ca 50 receptorer. Människa ca 9000 smaklökar totalt Gris ca Ödlor ca 550 Höns ca 24 Hos vattenlevande organismer finner man ofta kemoreceptorer över hela kroppsytan men även i munhåla svalg och på gälbågar. Varje receptor är ytförstorad med hjälp av mikrovilli som sticker ut ur smaklöken och på så vis blir bättre exponerad för lösta ämnen. Smakreceptorer har en livslängd på ca 10 dygn och ersätts sedan av nya. Varje receptor är som regel mest känslig för en av följande smaker; SÖTT SURT SALT BESKT UMAMI Salt: Natriumjoner går in i cellen --- minskning av neg laddning i cellen --- receptorpotential Surt: Fria vätejoner blockerar det passiva kaliumjonutflödet fån cellen --- receptorpotential

10 Sött: Glukos blockering av kaliumjonkanalen --- receptorpotential Beskt: Varierande vägar till receptorpotential Umami: Känsligt för aminosyror, små peptider och nukleotider. De olika receptortypernas placering kan variera från individ till individ men verkar vara spridda över hela tungan Kan påverka smaksinet Lukt Mattemperatur Konsistens Psykologiska faktorer Nyfödd: smaklökar minskar drastiskt efter 50-års åldern LUKT: Sinnesreceptorerna är placerade i taket på näshålan. Tillsammans med den finns stödjeceller som producerar slem samt basalceller från vilka nya receptorceller bildas (ersätts varannan månad). Olikt de andra speciella sinnena så ÄR luktsinnets sinnesreceptorer sensoriska neuron med en specialiserad funktion hos ändarna. Receptorerna är försedda med cilier längst ut. Här finns doftmolekylernas bindningsställen. Vi har ca st luktreceptorer Vi har olika typer av doftreceptorer. Ersättningshastigheten av gamla receptorer minskar med åldern. En doftmolekyl kan stimulera olika receptorer på olika sätt och doftvariationen blir därför mycket stor. Luktsinnet är det av sinnena som är starkast kopplat till minnet. Adapteras snabbt (inte receptorerna, de adapteras långsamt), förmodligen huvudsakligen inom CNS. VNO: Vomeronasala organet. Ytterligare ett sinnesorgan i näshålan hos mammalier och reptiler. Feromoner (kemiska signaler mellan individer av samma art) stimulerar dessa sinnesreceptorer. Detta sinne har förmodligen betydelse för reproduktion och sociala beteenden (kanske även hos människan). Dessa funderingar behöver ni inte läsa in till examinationen Funderingar:Kan kanske ligga bakom mänskliga känslor såsom "Dåliga vibbar" -från någon man just mött eller detta sinne kanske ligger bakom "kärlek vid första ögonkastet".

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Eva Mattsson den 31 augusti 2007 SINNESFYSIOLOGI KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Tag en nål och sätt spetsen mot fingertoppen. Tag den andra nålen och sätt även den mot fingertoppen

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin Ett arbetssätt med sitt ursprung från Saperemetoden SAPERE (latin)= smaka, lukta, att ha smak, uppfatta smak(med

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p

Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p Fråga 1: Unge Erik (5 år) har haft 3 akuta öroninflammationer (akut mediaotit) varav 2 på bägge sidor. På kontrollen cirka 3 månader efter den senaste episoden berättar

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Augusti 2013 Här är vi 36 nyfikna och förväntansfulla elever som står framför Naturhistoriska riksmuseet. Vi tog en gruppbild som ett minne från denna dag. Vi

Läs mer

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den

Läs mer

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen Basalt introduktions-kompendie Fredrik Källmark och Marika Wahlberg 2007 Ögonlocken Ögonlockens uppgift är att skydda ögat från skador, men också

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Metoder för sensorisk analys av mat. Åsa Öström Docent i Måltidskunskap Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi Örebro universitet

Metoder för sensorisk analys av mat. Åsa Öström Docent i Måltidskunskap Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi Örebro universitet Metoder för sensorisk analys av mat Åsa Öström Docent i Måltidskunskap Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi Örebro universitet 30 29 25 20 20 18 19 20 15 16 16 Färgad Ofärgad 10 7 5 0 Sötast

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

MÄNNISKAN OCH LJUSET

MÄNNISKAN OCH LJUSET MÄNNISKAN OCH LJUSET Inom fysiken definierar man ljus som en elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Det är alltså elektromagnetisk strålning som ger bilder på ögats

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Lärarhandledning Avdelningen för NT-didaktik 1NT30U vt-13 Viktoria Henriksson Lisbeth Lennartsson Mediha Mesinovic Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Arbetsområde NO/teknik - ljud. Klass Åk 1 och åk

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med?

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med? Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med? Hur ser vår bedömningsmatris ut? Hur skall vi visa att vi når

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Hörselsinnet. funktion. Ljudkälla. Lufttryck. Mats Ulfendahl. Sinusvåg. Normalt lufttryck. Scala vestibuli. Scala media.

Hörselsinnet. funktion. Ljudkälla. Lufttryck. Mats Ulfendahl. Sinusvåg. Normalt lufttryck. Scala vestibuli. Scala media. Hörselsinnet Mats Ulfendahl Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset Hörselsnäckans funktion (courtesy of Jim Hudspeth) Ljudkälla Lufttryck

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

En sensorisk resa med övningar

En sensorisk resa med övningar En sensorisk resa med övningar I det här kapitlet kommer du att hitta övningar som är tänkt att användas vid de sex stationer som finns på vår sensoriska resa till smakens ursprung. Varje stycke är ägnad

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Vad är det vi mäter? Hur kommunicerar cellerna?

Vad är det vi mäter? Hur kommunicerar cellerna? Vad är det vi mäter? En del elöverkänsliga säger sig vara frekvenskänsliga och menar att de inte bara känner av elektomagnetiska fält, EMF, som finns i omgivningen. De känner även av frekvensen. Vid tester

Läs mer

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA ÖGONSKYDD 1 DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA Är du utsatt för följande risker i din arbetsmiljö? Stora flygande partiklar eller föremål Damm, rök, dis, små partiklar Heta vätskor, smält material Gaser,

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen Handledning Sinnenas Lektion 1 Våra sinnen Sinnenas Överraska dina elever med att ta fram väskan Sinnenas. Dramatisera gärna och låt eleverna gissa vad som finns i väskan och låt deras tankar om vad Sinnenas

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

En ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling.

En ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling. Bioptrons forskning Den fascinerande forskningen har lett till att två olika grupper medicinska lasrar utvecklats. Högenergilasrarna omvandlar energin till värme och används inom kirurgin for att förånga

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs. Tentamen i fysiologi B, 7,5p, mc 1411, 21/12 2013. Lärare: Sara Nordqvist, fråga 1-8, 15p. Per Odencrants, fråga 9-16, 48p. Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Medquiz Sinne VT 2013 MEDQUIZ. T3 Sinne

Medquiz Sinne VT 2013 MEDQUIZ. T3 Sinne MEDQUIZ T3 Sinne MEDQUIZ... 1 Hörsel & balans A&P... 2 Hörsel & balans Patologi... 3 Syn A&P... 4 Syn Patologi... 5 Lukt & smak... 7 1 Hörsel & balans A&P Vad kallas hinnlabyrintens tre komponenter? Båggångarna,

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Åtskillnadströskel (difference treshold), minsta upptäckbara skillnad mellan två retningar.

Åtskillnadströskel (difference treshold), minsta upptäckbara skillnad mellan två retningar. KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi Knut Sturidsson, leg psykolog, med lic. Nyckelbegrepp ur kapitel 5 i Myers Psychology (engelska ordet inom parentes)

Läs mer

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen...

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen... 2012: 1 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Ljud... 6 Centralt innehåll... 6 Ljud... 7 Ljud - En presentation... 7 Uppdragskort... 8 2 Radioparabolen... 8 3 DigiWall, ljudmemory... 8 4. Skrikmätaren...

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Nystagmus går det att träna bort?

Nystagmus går det att träna bort? Att ha en hög synskärpa kräver att man har en god bildstabilisering på näthinnan Bildrörelsen på näthinnan: Nystagmus går det att träna bort? storlek < 0.5 grader hastighet < 5 grader/sek Om nystagmus

Läs mer

HEDONISTISK provning 17 april 2005. Innan provningen gav provningsledaren Ingemar Giös (IG) några tips till medlemmarna.

HEDONISTISK provning 17 april 2005. Innan provningen gav provningsledaren Ingemar Giös (IG) några tips till medlemmarna. 1 HEDONISTISK provning 17 april 2005 Innan provningen gav provningsledaren Ingemar Giös (IG) några tips till medlemmarna. 1. Fr.o.m. 1 april finns Speysidewhiskyn Strathisla på Systembolaget för det facila

Läs mer

-11. Kommunikation i samband med förflyttningssituationer

-11. Kommunikation i samband med förflyttningssituationer Rehab våren v -11 Kommunikation i samband med förflyttningssituationer Vad är r förflyttning? f I Bonniers synonym-ordbok ordbok står r att förflytta sig det är; att färdas, f transporteras, flytta påp

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer Gränsvärden för buller och vibrationer EU:s direktiv för arbetarskydd förverkligade i nationella lagar Ökad säkerhet och förbättrat hälsoskydd på arbetsplatsen Direktiv för arbetarskydd mot buller och

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

E-Light (Intense Pulse Light / IPL) och RF. Svensk gränssnitt Svensk kvalitet Svensk specifikation

E-Light (Intense Pulse Light / IPL) och RF. Svensk gränssnitt Svensk kvalitet Svensk specifikation E-Light (Intense Pulse Light / IPL) och RF Svensk gränssnitt Svensk kvalitet Svensk specifikation E-Light teknologin (IPL+RF) använder två energier istället för en - som betyder mer effektiva resultat

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser. Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

7 Effekter som träning och behandling i elrullstol kan ge

7 Effekter som träning och behandling i elrullstol kan ge 7 Effekter som träning och behandling i elrullstol kan ge Grunden för metoden att använda elrullstol som ett verktyg för att träna och behandla är att ta vara på de utvecklingsmöjligheter som aktiviteten

Läs mer

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT EN PILOTSTUDIE AV ROXOR-FILTER MED FRÅGAN: KAN MAN FÖRSTÄRKA SYNINTRYCK OCH SAMTIDIGT MINSKA BLÄNDNING? av Krister Inde, synpedagog, Karlstad Det synliga ljuset och kantfilter Det

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta) 1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer