Kontrastseende. Bild 1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontrastseende. Bild 1"

Transkript

1 Kontrastseende Anatomi hur fungerar det? Människans näthinna innehåller 2 typer av fotoreceptorer, stavar och tappar. Dessa reagerar på ljusfotoner som omvandlas till strålningsenergi och elektrisk aktivitet. Under dunklare ljusförhållanden är stavarna känsligast, de reagerar på ljus men uppfattar inte färger och detaljer. Dagtid och i andra situationer då vi utsätts för starkare ljus är det framför allt tapparna som absorberar fotonerna. De ger oss också förmågan att uppfatta färg, form och detaljer. I de yttre segmenten på fotoreceptorerna finns diskar som innehåller ca molekyler av dess fotopigmentet. Stavarnas pigment heter rhodopsin. Ett fotopigment absorberar en ljusfoton, när detta sker bleks pigmentet och kan därmed inte absorbera fler fotoner. Stavarna har en halveringstid på ungefär 5 minuter innan den återgår till oblekt tillstånd igen. Tapparna har till skillnad från stavarna, tre olika typer av fotopigment med ökad känslighet för olika våglängder. Korta, 426nm, mellan, 530nm, och långa, 557nm. Då tapparna är känsliga för detaljer ger det oss en indikation på att de även bidrar till kontrastseendet. Informationen leds vidare från fotoreceptorerna, genom näthinnans lager till gangliecellerna. Bilden komprimeras och endast information om kanterna skickas vidare. Via gangliecellernas axon leds informationen ut genom papillen. Varje gangliecell motsvaras av ett receptivtfält som korresponderar med specifika fotoreceptorer på näthinnan. Fälten är runda och uppdelade i en central och en perifer del. Det finns två typer av ganglieceller, de förekommer i ungefär lika stort antal och alla typer av fotoreceptorer sänder signaler till dem. (Eric R. Kandel, James H. Schwartz, Thomas M. Jessell 1995) Bild 1 On-center celler (se bild 1) exiteras när de belyses i mitten och inhiberas när de belyses i de perifera delarna. Aktionspotentialen som skickas kan reduceras om ljus träffar en andel av on-center cellens yttre delar, eller helt upphöra om ljus träffar en stor del av periferin. Den centrala delen fungerar på samma sätt men istället för en reducering av aktionspotentialen kommer den att öka i takt med belyst del. Off-center cellerna reagerar på motsatt sätt (Eric R.Kandel) ) Gangliecellerna reagerar bara svagt när belysningen är jämnt fördelad över centrala och perifera delar av fältet. Reaktionen blir starkare när skillnaden är stor. Därför sker reaktionen på grund av en kontrast och inte en ljusstyrka. Det här kallas lateral inhibition och ger bland annat upphov till fenomenet Mach bands (se bild 2)( ). På grund av att kantinformationen är överdriven upplever vi tydliga linjer som egentligen inte finns. Var i hjärnan tolkas kontrasten? Primära synkortex kan delas upp i sex olika lager. Lager fyra kan i sin tur delas upp i två delar där den ena tar emot informationen från det magnocellulära lagret, och det andra

2 från det parvocellulära lagret. Man tror att det magnocellulära området förmedlar information om rörelsedetektion och kontrastkänslighet för låga spatialfrekvenser. För det parvocellulära området handlar det i motsats om färg och kontrastkänslighet för höga spatialfrekvenser (Lee Ann Remington, 2005) Mätning av kontrastkänslighet Kontrastkänslighet mäts framför allt för att bilda en uppfattning om patientens bildkvalitet och för att upptäcka retinala defekter i ett tidigt skede. Det finns två huvudtyper av tester som används idag, randmönstertest och lågkontrastsynskärpetavlor. Högst kontrast fås av en svart och en vit yta bredvid varandra. I takt med att kontrasten minskar blir de två ytorna allt mer lika. Ytorna är antingen helfärgade, vilket ger tydliga avgränsningar, eller modulerade, vilket ger mjuka övergångar. Randmöstertest mäter den svagaste kontrasten som går att urskilja vid olika randmönsterfrekvenser. Tätheten i mönstret kallas spatial frekvens. Bild 3 Ett exempel på en syntavla med låg kontrast och samma storlek på optotyperna är Pelli-Robson-tavlan (se bild 4), vilken vi i bilden ser vertikalt inringad. Kontrasten i bilden minskar i samband med att kontrastkänslighetskurvan ökar och når sin topp. De två inringade horisontella raderna motsvarar Baily- Lovie-tavlan, där alla optotyper har samma kontrast men olika storlek, vilket gör att vi även får fram ett visusvärde (Steven H. Schwartz, 2004). Den vanligaste syntavlan kallas för Vistech (bild 3) och går ut på att patienten får se flera olika randmönster (sinusvågmönster) med olika objektstorlekar, kontrast och frekvenser. Varje rad från vänster till höger har en egen frekvens och varje lodrät rad har en viss kontrastnivå. Kontrasten minskar från vänster till höger. Banden är även, som figuren visar, orienterade på olika sätt så att undersökaren kan vara säker på att patienten ser banden vid lägre kontraster. Utifrån det patienten kan se gör man ett diagram för kontrastkänslighet och jämför det med normalvärden. Kontrastseende Bild 4 Kontrastseendet spelar stor roll när man vill se små detaljer men kontrastseende och synskärpa är två olika saker. En person med nedsatt kontrastseende kan fortfarande ha 1.2 i visus. Synskärpan mäter högsta upplösning. Kontrastseendet beror bara på skillnaden i ljust och mörkt. Färger har inte direkt med kontrast att göra. Till vardags kan ordet kontrast definieras som skillnad. Om man pratar om kontrast och visuell perception är det skillnaden i ljus eller luminans man menar. En repetition i fysikalisk optik ger:

3 Man får då en kvot mellan ett och noll (bild 5). Ett är maximal kontrast och noll är ingen kontrast alls. Om man vill ha kontrasten uttryckt i procent så multiplicerar man bara med 100. När man mäter en persons kontrast, till skillnad från en bilds kontrast, så tar man reda på kontrastkänsligheten (mer avancerat) eller tröskelvärdet (vanligare). Kontrastkänsligheten är reciproken (inversen) till kontrasten vid tröskelvärdet (threshold), dvs ett genom den lägsta kontrast på vilken former eller linjer ännu kan urskiljas. Bild 5 Ett enkelt exempel: Man testar en patients kontrastkänslighet genom att placera personen framför en bildskärm som visar ett randmönster. Initialt verkar skärmen helt blank för att kontrasten är jättelåg/under tröskelvärdet. Sedan ökar man långsamt kontrasten i randmönstret tills personen precis ser randmönstret. Då har man fått ett tröskelvärde på kontrasten. Om man inverterar tröskelvärdet så får man kontrastkänsligheten. Om man gör flera tester med olika täta ränder (olika spatialfrekvens) så kan man rita ett diagram (bild 6) som visar kontrastkänsligheten som en funktion av spatialfrekvensen. Bild 6 Kontrastkänsligheten kan vara olika beroende vilken typ av test och förutsättningar som finns. Den kan variera beronde på vilken/vilka våglängd/våglängder ljuset har, hur hög sammanlagd luminans näthinnan träffas av, vilken spatialfrekvens som används och mycket annat. Det vanligaste är att bara göra effektiva mätningar av kontrastkänsligheten vid medelhög spatialfrekvens. Det kan göras på två olika sätt. Antingen med Bailey- Lovie s synskärpetavlor med lågkontrast eller Pelli- Robson testet (bild 7) där man mäter patientens tröskelvärde. Istället för att bokstäverna blir mindre så är de lika stora men kontrasten sjunker (David B Elliot, 2007). Man har alltså olika kontrastkänslighet beroende på spatialfrekvensen. Den högsta kontrastkänsligheten ligger runt Bild 7 4 cykler (ett svart och ett vitt streck) per grad av synfältet. Om man har ett brytningsfel så får man lägre kontrastkänslighet vid de högre spatialfrekvenserna (Ronald B. Rabbets, 2006).

4 (bild 8) Den streckade linjen beskriver kontrastkänsligheten vid ametropi. Bild 8 Kontrastseende och normalvärden Det är svårt att ge data på normalvärden. Dels testas inte kontrastseendet lika flitigt som till exempel synskärpan. Undersökning av kontrastkänslighet blev vanligare på åttiotalet men ingår än idag inte i rutinundersökning på alla oftalmologiska mottagningar. Dessutom är det inte annat än statistiskt intressant att ange precisa grafer med normalvärden hos stora demografiska grupper, det är viktigare att se individuella förändringar hos patienten. Ytterligare försvårande omständigheter för att ange specifika normalvärden för kontrastkänslighet: normalvärdena för randmösntersynskärpevärden varierar inom flera rader för både hög- och lågkontrastområden. Precis som normalvärdena för synskärpa. För normal synskärpa med kontrast 100% på optotyperna finns en variation på ungefär sex rader, dvs visus mellan (bild 9). Detsamma gäller för låg kontrast. Då normalområdet för synskärpa och randmönstersynskärpa är så stort kan kontrastkänsligheten sjunka till en tiondel och fortfarande vara inom normalområdet. Man kan säga att med kontrastvärde på 2,5% har en normalt seende person synskärpevärden på ungefär hälften av högkontrastsynskäpevärden ( Bild 9 Det skotopiska seendet har en kontrastkänslighet på låga (Weber s kvot). Man får inte glömma att Weber s kvot baseras på en logaritmisk skala. Det betyder att om en bakgrund har en ljusstyrka om 100 lumen så måste en punkt (increment) på bakgrunden ha en luminans om 138 lumen (10 upphöjt i 0,14 * 100 lumen) för att kunna upptäckas. Det fotopiska synsystemet har en högre kontrastkänslighet, 0,015. Här räcker det alltså med att öka punktens (incrementets) luminans till 103 candela (10 upphöjt med 0,015 * 100 lumen) om bakgrunden har en luminans på 100 lumen. Man har alltså mycket större kontrastkänslighet i dagsljus. Det som annars verkar ha störst påverkan på kontrastkänsligheten hos människan är ålder och olika sjukdomstillstånd (Steven H. Schwartz, 2004). Kontrastseende och ålder Människans synfunktioner utvecklas olika snabbt. Till exempel det skotopiska och fotopiska synsystemet är moget och utvecklat redan när barnet är 3-5 månader gammalt. Kontrastseendet däremot, tar längre tid att färdigutveckla, ca 6-8 år. Sedan är kontraskänsligheten relativt oförändrad tills man når en mogen ålder runt 65. Sen går det utför (bild 10) (Andrew Arch, 14 maj 2008).

5 bild 10 Både senil mios (små pupiller) och nukleär skleros (kärnkatarakt) sägs vara vanliga bidrag till sämre kontrastseende hos äldre. Degeneration av näthinnan och mer centrala delar av hjärnan tror vissa också ska verka negativt på den åldrige patientens kontrastseende. En studie har visat att de som har opererats för gråstarr och fått en intraokulär lins halverar sin risk att krocka i trafiken med hela 50 %, gentemot andra jämnåriga (Theodore Grosvenor, 2007). Kan det bero på skillnader i kontrastseendet? Figuren till höger (bild 11) visar kontrastkänsligheten vid katarakt. Kontrasten är sämre vid alla spatialfrekvenser. bild 11 Sjukdomar kan påverka kontrastseendet och normalvärdena Sjukdomar och tillstånd som påverkar kontrastkänsligheten hos människan är: refraktiv kirurgi och linskapselgrumlingar, rökning och oxidering av linsen, andra typer av katarakt, optikusneurit, multipel skleros, diabetes med eller utan retinopati och makuladegeneration. Även ärftliga sjukdomar som retinitis pigmentosa kan ge nedsatt kontrastseende. Givetvis kan man ha fullgod kontrast även om man har diabetes, men om man har normal visus men inte tillfredställande syn kan man misstänka sänkt kontrast och eventuella sjukdomar. Det allra mest vanliga symptomet vid nedsatt kontrast är oftast en generell suddighet, särskilt i dis och dimma, skarp solsken, på vintervita snöfält och i svag belysning ( Vardaliga problem som kan förekomma vid nedsatt kontrastseende kan exempelvis vara att patienten har svårt att hacka lök på ett ljust underlag eller se om skjortan de precis har strukit är skrynklig eller inte ( Bilden på näthinnan blir plattare. Kontrasten påverkar också risken att falla, balanskontrollen, läsningen och synskärpan, men oftast inte särskilt mycket mer än ett fåtal rader. Då man gör ett kontrasttest på patienten undersöker man hur känslig patienten är för luminanser i olika grad och i låga och höga spatialfrekvenser. Oftast brukar det inte skilja mer än 25% mellan ögonen. Om patienten har dålig kontrast vid lägre frekvenser tyder det på kortikala problem och vid höga frekvenser kan refraktiva problem föreligga. Dålig kontrast vid mellanliggande frekvenser kan föranledas av retinala problem. Personer med katarakt kan få problem låga, mellanliggande och höga frekvenser då katarakten ger en oskarp reducerad kontrast.

6 Skador på fotoreceptorerna resulterar i ett försämrat kontrastseende och det kan antas att vid ensidiga skador kan defekten vara monokulär. Även sjukdomar som till en början är ensidiga kan anses ge monokulära kontrastdefekter. Av: Ashkan Ahari, Linnéa Carlsson, Nerma Husic, Cecilia Haderberg, Hanna Lindqvist, Josefine Lindholm Bergström, Andrej Weissbach Källor: David B Elliot Primary Eye Care, 3 rd ed. Steven H. Schwartz Visual Perception, 3 rd ed. Ronald B. Rabbets Clinical Visual Optics, 3 rd ed. Theodore Grosvenor Primary Care Optometry, 5 th ed. Lee Ann Remington Clinical anatomy of the visual system, 2 nd ed. Eric R. Kandel, James H. Schwartz, Thomas M. Jessell - Essentials of neural behavior science and Andrew Arch

Ljus- och Mörkerseende

Ljus- och Mörkerseende Ljus- och Mörkerseende Camilla Johansson Nathalie Nordgren Gamze Eken Nova Ogmaia Frida Heijel Hanna Samuelsson Maria Bengtsson Innehållsförteckning 5. Inledning s 3 5.1 Anatomi s 4 5.2 Fysiologi s 4-5

Läs mer

Tentamen 1 Perception (T3)

Tentamen 1 Perception (T3) Namn: KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Vetenskap Enheten för Optometri Tentamen Perception (T) Tisdag 9/-0 Max poäng: xxp Tentamen utan litteratur. Ämnesområde G-nivå fråga:

Läs mer

Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet

Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet ISSN 1650-3171 Rapport 2012:16 Susanne Glimne Universitetsadjunkt/Leg. Optiker/Doktorand Optikerprogrammet Karolinska Institutet 2012-10-15 susanne.glimne@ki.se

Läs mer

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT EN PILOTSTUDIE AV ROXOR-FILTER MED FRÅGAN: KAN MAN FÖRSTÄRKA SYNINTRYCK OCH SAMTIDIGT MINSKA BLÄNDNING? av Krister Inde, synpedagog, Karlstad Det synliga ljuset och kantfilter Det

Läs mer

Exempelsamling i Ögats optik

Exempelsamling i Ögats optik Exempelsamling i Ögats optik 1. Ett reducerat öga har n =1.336, F=62 och längden 26,2 mm. Vilken av följande linser fungerar bäst för a) avståndsseende och b) närarbete (0,5 m)? (i) +2 D (ii) -9 D (iii)

Läs mer

MÄNNISKAN OCH LJUSET

MÄNNISKAN OCH LJUSET MÄNNISKAN OCH LJUSET Inom fysiken definierar man ljus som en elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Det är alltså elektromagnetisk strålning som ger bilder på ögats

Läs mer

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj Periferseendet Näthinnans uppbyggnad Stavar 100-110 milj Tappar 5-6 milj By OpenStax College http://commons.wikimedia.org/wiki/file:1414_rods_and_cones.jpg via Wikimedia Commons Näthinnans uppbyggnad Stavar

Läs mer

Hål i gula fläcken makulahål

Hål i gula fläcken makulahål Hål i gula fläcken makulahål 1 Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synnerv Hornhinna Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals synceller och fungerar som

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Arbetsplatsoptometri för optiker

Arbetsplatsoptometri för optiker Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav

Läs mer

Ljuset påverkar människan på tre sätt:

Ljuset påverkar människan på tre sätt: Vad är ljus? Ljus är elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Ljuset uppfattas först då det träffar en yta som återkastar vissa våglängder av strålningen. Men, vi kan

Läs mer

Hål i gula fläcken. makulahål

Hål i gula fläcken. makulahål Hål i gula fläcken makulahål Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

Rumsbelysningens betydelse för refraktionen

Rumsbelysningens betydelse för refraktionen Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Rumsbelysningens betydelse för refraktionen Författare: Frida Thelandersson Ämne: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2015:O5 i Rumsbelysningens betydelse

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

Vad skall fungera för att vi skall se? Ögat Synnerven Bakre synbanan Syncentrum Associativa bansystem. Bakre synbanan

Vad skall fungera för att vi skall se? Ögat Synnerven Bakre synbanan Syncentrum Associativa bansystem. Bakre synbanan Synfunktion hos prematura barn Vad skall fungera för att vi skall se? Optiskt organ med hornhinna och lins som bryter ljuset Ögat Synnerven Bakre synbanan Syncentrum Associativa bansystem Eva Larsson Institutionen

Läs mer

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF) 1 Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF) Att mäta bildkvalitet Bildkvaliteten påverkas av både aberrationer och diffraktion, men hur ska vi mäta den? Enklast är att avbilda ett objekt beskriva hur

Läs mer

Katarakt Visus och subjektiv synupplevelse

Katarakt Visus och subjektiv synupplevelse Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Katarakt Visus och subjektiv synupplevelse Karolina Eisenschmidt Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2013:O23 Katarakt Visus och subjektiv

Läs mer

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på

Läs mer

VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken]

VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken] VI LÄR DIG MER OM Makuladegeneration [förändringar i gula fläcken] Åldrande och ärftlighet är de vanligaste orsakerna Vad betyder makula och degeneration? Makula kallas på svenska för gula fläcken och

Läs mer

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ola Sandgren Universitetslektor, överläkare Enheten för oftalmiatrik Redan när man föds kan man ha symtom som beror på en ärftlig ögonsjukdom. Man kan också få symtom

Läs mer

Skillnader i kontrastseende mellan hög och lågfrekvent belysning

Skillnader i kontrastseende mellan hög och lågfrekvent belysning Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Skillnader i kontrastseende mellan hög och lågfrekvent belysning Mark van Ewijk Filosofie kandidatexamen Grundnivå Nr: 2010:026 Skillnader i kontrastkänslighet

Läs mer

Hål i gula fläcken. Patientinformation

Hål i gula fläcken. Patientinformation Hål i gula fläcken Patientinformation VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan läsa och se

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Erik Ullmark Marie Kotomaa Nyholm Eleni Gioudas Maria Brodin Ala Abdul Rasol Johanna Lindblom Jessica Henriksson

Erik Ullmark Marie Kotomaa Nyholm Eleni Gioudas Maria Brodin Ala Abdul Rasol Johanna Lindblom Jessica Henriksson Erik Ullmark Marie Kotomaa Nyholm Eleni Gioudas Maria Brodin Ala Abdul Rasol Johanna Lindblom Jessica Henriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Anatomi... 3 Vad händer

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Demens och dess påverkan av kontrastseendet

Demens och dess påverkan av kontrastseendet Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Demens och dess påverkan av kontrastseendet Linda Karlsson Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2013:O1 Demens och dess påverkan av kontrastseendet

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk

Läs mer

Rörelseperception och temporala aspekter

Rörelseperception och temporala aspekter Rörelseperception och temporala aspekter Är det tågvagnen jämte oss på perrongen som rör sig eller är det vagnen vi sitter i som rör sig? Denna typ utav rörelse kallas inducerad rörelse. Vi kan ha svårt

Läs mer

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför?

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? Lars Englund Chefsläkare, Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Om synförmåga i trafiken

Läs mer

Formseende & Visus. [Grupparbete i perception]

Formseende & Visus. [Grupparbete i perception] Formseende & Visus [Grupparbete i perception] Jaycee Björklund, Mette Eriksson, Dhurata Haxhiislami Tiina Koolmeister, Lovisa Pettersson, Farah Saleh Umran & Elin Strandberg Optikerprogrammet HT 2009 2010-01-12

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

design & layout Distansskolan 1

design & layout Distansskolan 1 design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner

Läs mer

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild..

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. 1. Inledning Som du kanske har märkt handlar mycket av fotografin om ljus. Det finns ganska mycket matematik och fysik involverat, inte minst kring hur

Läs mer

Gråstarrsoperation och sedan?

Gråstarrsoperation och sedan? Gråstarrsoperation och sedan? Eva Mönestam Docent, överläkare Ögonkliniken, Norrlands universitetssjukhus Operation av gråstarr är det vanligaste kirurgiska ingreppet i den industrialiserade världen. Under

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1 Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition

Läs mer

Våglängder. Synliga spektrat mellan 390 och 770 nm

Våglängder. Synliga spektrat mellan 390 och 770 nm Våglängder Synliga spektrat mellan 390 och 770 nm Vad ÄR färg? Aspekter som påverkar färguppfattning Fysikaliska Kemiska Fysiologiska Psykologiska färgen beroende av applikation enhet färgdefekter intensitetsskillnader

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Filtersolglasögon från Multilens

Filtersolglasögon från Multilens Filtersolglasögon från Multilens Varför Filtersolglasögon och inte vanliga solglasögon? De flesta solglasögon har tagits fram med prioritet på en sak: Att de ska vara trendiga. Att de dessutom har skydd

Läs mer

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken]

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM Makuladegeneration [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 2 Åldrande och ärftlighet är de vanligaste orsakerna

Läs mer

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi 1 Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus kan ses so elektroagnetiska vågor so rör sig fraåt. När vi ritar strålar

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

Hinderbelysning. Stephanie Sales WSP Ljusdesign

Hinderbelysning. Stephanie Sales WSP Ljusdesign Hinderbelysning Stephanie Sales WSP LJUSDESIGN utför tjänster inom: Belysningsplanering Ljusgestaltning Belysningsteknik Visuell komfort Dagsljusplanering Energieffektivisering Ekonomi, livscykelkostnader

Läs mer

Synsystemet. Synergonomi. Per Nylén 08-730 97 74 per.nylen@av.se. Visible stars. - ett uråldrigt organ i modern miljö

Synsystemet. Synergonomi. Per Nylén 08-730 97 74 per.nylen@av.se. Visible stars. - ett uråldrigt organ i modern miljö Gas station with hanging globe fixtures Synergonomi FTF Syd:s temadag belysning 2010-10-11 Per Nylén 08-730 97 74 per.nylen@av.se Gas station with hanging globe fixtures Visible stars In the future, seeing

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

QosmioEngine För avancerad video

QosmioEngine För avancerad video QosmioEngine För avancerad video Qosmio förenar QosmioEngines och QosmioPlayers högkvalitativa videofunktioner, Harman Kardon högtalare och SRS TruSurround XT: s funktioner för surroundljud och digital

Läs mer

Makuladegeneration. - åldersförändringar i gula fläcken

Makuladegeneration. - åldersförändringar i gula fläcken Makuladegeneration - åldersförändringar i gula fläcken Det mänskliga ögat Det mänskliga ögat har en fantastisk förmåga att urskilja rörelser och färg, detaljer och helhet under de mest skiftande ljusförhållanden.

Läs mer

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Syn och synprövning Marie Fällmar Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Skelprocessen Bild 1 Bild 2 1-2 Mask för strabism hos barn, konvergent (1)

Läs mer

Stenopeiskt hål - hur bra är denna metod som kontrollmetod?

Stenopeiskt hål - hur bra är denna metod som kontrollmetod? Stenopeiskt hål - hur bra är denna metod som kontrollmetod? Anna Sjöbeck Examensarbete i optometri Nivå: C Nr: 2009:O20 Högskolan i Kalmar Naturvetenskapliga institutionen Examensarbeten gjorda vid Högskolan

Läs mer

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes.

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes. Diabetes och ögat Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Diabetes kan i vissa fall medföra förändringar i kroppens blodkärl, bland annat i ögats näthinna. Om dessa inte upptäcks i tid kan de på sikt

Läs mer

QosmioEngine: För avancerad video

QosmioEngine: För avancerad video tech-rapport qosmioengine QosmioEngine: För avancerad video 02 03 06 09 10 Qosmio förenar de avancerade videofunktionerna i QosmioEngine och QosmioPlayer, Harman Kardon- högtalare och äkta Dolby Home Theatre

Läs mer

About the optics of the eye

About the optics of the eye About the optics of the eye Peter Unsbo Kungliga Tekniska Högskolan Biomedical and x-ray physics Visual Optics Innehåll Optiska begränsningar i ögat Hur mäter man ögats aberrationer? Hur skriver man vågfrontsrecept?

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning

6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning 6 Tunnelbelysning 6.1 Vägtunnelbelysning Med vägtunnlar avses här sådana tunnlar som från belysningsteknisk synpunkt kan betraktas som långa. Med långa tunnlar avses tunnlar längre än 100 m, eller tunnlar

Läs mer

OUTDOOR & SPORT. Avspänt seende Höjd prestation

OUTDOOR & SPORT. Avspänt seende Höjd prestation OUTDOOR & SPORT Avspänt seende Höjd prestation Filtersolglasögon inte bara för syns skull För dig som vistas mycket i ljusstarka miljöer är filtersolglasögon din bästa vän. De skyddar dina ögon från det

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

TENTAMEN T9 Malmö VT2 2003 MEQ samt Multiple choice del Ögon 5/6 2003

TENTAMEN T9 Malmö VT2 2003 MEQ samt Multiple choice del Ögon 5/6 2003 1/20 TENTAMEN T9 Malmö VT2 2003 MEQ samt Multiple choice del Ögon 5/6 2003 I varje MEQ-fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras successivt med nya delfrågor. Varje blad i multiple-choice delen

Läs mer

Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta.

Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta. Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta. Peter Bennich / Kalle Hashmi Seminarium om energieffektiv utomhusbelysning Karlskrona 2010-03-30 Innehåll Krav på vägbelysning Vad innebär

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 HINDERBELSYNING Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 WSP Ljusdesign Vinnare av Svenska Ljuspriset 2008 med Hotell Nääs Fabriker Belysning av interiör och exteriör Anpassning av modern funktion i historisk

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop Fenomenet aberration. Varför mikroskop? En ensam lins kan förstora maximalt c:a 5-0 gånger. Ofta slipas dessa linser så enkelt som möjligt vilket gör

Läs mer

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken 729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras

Läs mer

Patientinformation rörande: Grå starr

Patientinformation rörande: Grå starr Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening Kognitiv psykologi Perception: Hur vi varseblir och ger mening åt våra sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Perception Kognitiv psykologi Läran om människans kunskapsprocesser: hur människan inhämtar,

Läs mer

Diabetisk näthinnesjukdom. Upptäck och behandla i tid

Diabetisk näthinnesjukdom. Upptäck och behandla i tid Diabetisk näthinnesjukdom Upptäck och behandla i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15) medinfo@bayer.fi Bayer Oy Kägelstranden 12,

Läs mer

Datorseende. Niels Chr Overgaard Januari 2010

Datorseende. Niels Chr Overgaard Januari 2010 Datorseende Niels Chr Overgaard Januari 2010 Allmänt Föreläsningar: 14x2h, ti 15-17 + to 13-15 Övningar: 7x2h, fr 8-10 Labbar: 4x2h (obligatoriska) Inlämningsuppgifter: 5 stycken (obligatoriska) Projekt:

Läs mer

Oftalmologisk primer. Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes

Oftalmologisk primer. Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes Oftalmologisk primer Jan Ygge Sektionen för Ögon och Syn Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes Definitioner

Läs mer

Diagnosens betydelse i habiliteringen av synskadade barn

Diagnosens betydelse i habiliteringen av synskadade barn Diagnosens betydelse i habiliteringen av synskadade barn Lena Jacobson MD PhD Docent Dept Clinical Neuroscience Section Eye & Vision Karolinska Institutet Stockholm, Sweden September 28, 2016 Det praktiska

Läs mer

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen?

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen? Belysning sida 1 I flera av de tidigare delkurserna har det varit tal om ljus. Du har fått klart för dig att växter behöver ljus, men du sitter säkert med en mängd frågor kring det här med ljus. Det blir

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

LJUS FRÅN NOBLE LIGHT

LJUS FRÅN NOBLE LIGHT Noble Light..... the best for your sight! Elektromagnetisk strålning nm 10 13 MIL FUNK KM 10 11 MW KW 10 9 METER UKW 10 7 TV RADAR 10 5 IR-STRÅLNING 10 3 SYNLIGT LJUS 10 UV-STRÅLNING SOLEN 10-1 RÖNTGENSTRÅLNING

Läs mer

David Johansson Ljusdesigner, WSP Ljusdesign

David Johansson Ljusdesigner, WSP Ljusdesign David Johansson Ljusdesigner, WSP Ljusdesign Synsinnet är anpassat till dagsljus som är varierade: - ljusstyrka - ljusfärg - ljuskaraktär Människan mår inte bra i statisk och monoton ljussättning. Människans

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Bildoptimering för webben

Bildoptimering för webben Bildoptimering för webben Av Stefan Isaksson och Jonas Andersson För att få en så hög och så jämn teknisk kvalitet på webben som möjligt krävs att man behandlar bildfilen på rätt sätt. Denna artikel ger

Läs mer

Hur bra ser ditt barn?

Hur bra ser ditt barn? Hur bra ser ditt barn? Bra syn ger en bättre start i livet Synen kontrollerar största delen av våra intryck Liksom de flesta av sinnena börjar synen hos ett embryo att utvecklas efter bara ett par veckor

Läs mer

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

3/19/13. Refraktionslära. Refraktionering. Kontrollera visus. Uppskatta felsynthet. Mätning av sfärisk felsynthet

3/19/13. Refraktionslära. Refraktionering. Kontrollera visus. Uppskatta felsynthet. Mätning av sfärisk felsynthet Refraktionslära Refraktionering Maja Östlund 2013-03-20 Donders metod - Sfär Stråltavla - Korscylinder - Franciscus Cornelis Donders 1818-1889 Kontrollera visus Monokulärt och binokulärt Uppskatta felsynthet

Läs mer

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt. DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)

Läs mer

Visuella System och Ögonrörelser - Visuella systemets fysiologi - Ögonrörelser och kognition -Experimentell metod

Visuella System och Ögonrörelser - Visuella systemets fysiologi - Ögonrörelser och kognition -Experimentell metod Visuella System och Ögonrörelser - Visuella systemets fysiologi - Ögonrörelser och kognition -Experimentell metod Hjärnan Bakom Visuell Perception Ljuset passerar genom lins, glaskropp och den optiska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

ÖGONPÅVERKAN VID NÄRAKTIVITET Yvonne Löf, ortoptist Ögonmott. Växjö

ÖGONPÅVERKAN VID NÄRAKTIVITET Yvonne Löf, ortoptist Ögonmott. Växjö ÖGONPÅVERKAN VID NÄRAKTIVITET 170202 Yvonne Löf, ortoptist Ögonmott. Växjö 170202 Yvonne Löf, ortoptist ANATOMI ANATOMI ÖGONMUSKLER För att kunna se tydligt måste bilden hamna i gula fläcken. Riktningen

Läs mer