Vad är fonetik? Talet Kommunikation med ljud. Fonetikens tre huvudområden. Fonetik i ett språkligt perspektiv. Fonetik i ett språkligt perspektiv
|
|
- Jan Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad är fonetik? et Kommunikation med ljud Fonetikens tre huvudområden Produktion Akustik Perception Men dessa kan appliceras på en mängd området som t.ex.... Fonetik i ett språkligt perspektiv Ljudsystem i olika språk (Fonologi) Hur många vokaler har ett visst språk Hur påverkar olika ljud varandra när de kombineras till ord? ets rytm och melodi (Prosodi) Hur ser betoningssystemet ut? Har språket kontrastiv accent? Hur realiseras frågeintonation? Fonetik i ett språkligt perspektiv Inomspråklig variation (Dialektolgi, Sociolingvistik) Dialekter Yrkesspråk stilar Brytning Icke-lingvistisk variation (Paralingvistik) Egenskaper i talet som är förbundna med talarens: Kön Ålder Sinnestillstånd Hälsotillstånd styrka... och mycket, mycket mer Fonetik i ett medicinskt perspektiv Språket och hjärnan (Neurolingvistik) Lokalisering Test som vägledning för neurokirurgi Fysiologiska talhandikapp (fysiologi) Pre/postoperationell vägledning och träning Hörselhjälpmedel (Audiologi) Skadeanpassade filter Cochlearinplantat Taktila hörselhjälpmedel Rehabilitering (Logopedi) Diagnosticering Testning Fonetik i ett medicinskt perspektiv Två pionjärer inom den forskning som rör förhållande mellan talet och hjärnan. Carl Wernicke Paul Broca
2 Fonetik i ett medicinskt perspektiv Fonetik i ett medicinskt perspektiv Språket och hjärnan (Neurolingvistik) Lokalisering Test som vägledning för neurokirurgi Fysiologiska talhandikapp (fysiologi) Pre/postoperationell vägledning och träning Hörselhjälpmedel (Audiologi) Skadeanpassade filter Cochleainplantat Taktila hörselhjälpmedel Rehabilitering (Logopedi) Diagnosticering Testning Fonetik i ett medicinskt perspektiv Cochlea implantat Hur låter det då? Ja, det kan ju bara den säkert veta som har ett, men här är ett par simuleringar 4 kanaler original 8 kanaler original Fonetik i ett psykologiskt perspektiv perception Bottom up eller top down Kategorisk perception Är talperceptionen speciell? Psykoakustik Vilken är minsta uppfattbara skillnad för Tonhöjd (halvtonssteg) Ljudstyrka (3 db steg) Duration (100 ms steg) Psykofysik Viken är den relevanta skalan för att beskriva upplevd Tonhöjd, ljudstyrka, duration? Fonetik i ett juridiskt perspektiv Rättsfonetik (Forensic phonetics) Fonetik i ett juridiskt perspektiv Voice print - en gammal dröm Rättslingvistik (Forensic linguistics) I filmens underbara värld är ju detta en enkel sak Ordet voice print var förstås avsett att leda tankarna till fingerprint.
3 Fonetik i ett juridiskt perspektiv aridentifiering/verifiering Vem är talaren? Är det samma talare? - Voice line-ups - Akustisk analys - Lyssnarpaneler stilsigenkänning Vilken region kommer talaren ifrån? Vilken samhällsklass tillhör talaren? Ursprungsigenkänning Viket land kommer talaren ifrån? Fonetik i ett teknologiskt perspektiv Signalbehandling Spektralanalys Källa/filterteori syntes Vilken typ ger bäst uppfattbarhet Vilken roll spelar prosodin? igenkänning Var sitter den språkligt mest relevanta informationen? Hur kan vi inkorporera omvärldskunskap? arigenkänning Var sitter den mest talarspecifika informationen? Är talare tillräckligt olika för at säkert kunna identifieras Hur bra är vi som mänskliga lyssnare? Gunnar Fant med den första svenska talsyntesen... och här några år senare Vad händer egentligen när vi talar med varandra? en tanke får lingvistisk struktur som omvandlas till riktade nervimpulser som instruerar musklerna i talapparaten som producerar en ljudvåg som utbreder sig i rummet och möter lyssnaren vars trumhinnor sätts i rörelse en rörelse som fortplantas till basilarmembranet som påverkar hårcellerna och hörselnerven som omvandlar signalen till nervimpulser som transporteras till hjärnan där de ges en lingvistisk tolkning Et volia! Budskapet har nått sitt slutmål!
4 En mycket komplicerad kedja med andra ord där mycket kan gå fel, men för det mesta ändå inte gör det. produktion och talperception försiggår på tre nivåer, såväl hos talaren som lyssnaren: Lingvistisk Fysiologisk Akustisk På den lingvistiska nivån genereras resp. tolkas den språkliga koden i lingvistiska enheter Sats Fras Ord Fonem (enskilt ljud) Den lingvistiska koden omvandlas till en fysiologisk kod som sätter musklerna i talapparaten i rörelse Som genererar en fysisk kod (ljudvågor) Muskulära rörelse och akustiska resultat varierar mycket: mellan olika talare för olika yttranden av samma talare i olika kommunikativa situationer med talstilen med talstyrkan Låt oss ta en närmare titt på några av komponenterna i den här komplicerade kedjan och låt oss då börja med talare som sin egen lyssnare, dvs... Återkoppling Vi vet att återkoppling är viktigt, men mycket är okänt när det gäller denna hur denna mekanism reglerar talet i detalj. Vi vet dock att Hörande som blir döva eller gravt hörselskadade får sitt tal gradvis försämrat först påverkas prosodin (melodin i talet) Åtminstone vissa typer av stamning har att göra med återkopplingen
5 Man kan framkalla stamning hos personer som normalt inte stammar genom att låta dem lyssna på sitt eget tal i hörlurar med någon tiondels sekunds fördröjning. Här ett exempel: Utan fördröjning Med 0.4 s fördröjning Innan vi går vidare med talet kan det vara intressant att jämföra talet med en annan viktig form av lingvistisk kommunikation, nämligen skriften. Standardiserat Tecknen oberoende av kontext Stor variation Ljuden beroende av kontext Jämförelse med skrift sätter sökarljuset på många centrala aspekter av tal, så låt oss titta lite närmare på de olika punkterna i tur och ordning och då börja med den första. Standardiserat Tecknen oberoende av kontext Stor variation Ljuden beroende av kontext Hur många gånger har vi inte både sagt och hört: Och då sa han precis såhär. Jag kommer ihåg precis vartenda ord! Men det gör vi inte kommer ihåg vartenda ord alltså. Vårt minne för den exakta ordalydelsen räcker på sin höjd några sekunder. Detta är t.ex. ett problem med vittnesmål. Vittnen tror ofta att de kommer ihåg exakt, men många studier har visat att så inte är fallet. Vi tar till oss budskapet, men glömmer nästan omedelbart den exakta ordalydelsen. En annan betydelsefull skillnad är snabbheten i kommunikationen Standardiserat Tecknen oberoende av kontext Stor variation Ljuden beroende av kontext
6 Man kan skilja på talhastighet (speech rate) och artikulationshastighet (articulation rate). Under normalt tal artikulerar man ungefär % av taltiden. Tabellen nedan visar exempel på uppmätta artikulationshastigheter för några olika talstilar. Diktläsning Prosaläsning Spontantal... Här några exempel Medelduration (s) hastighet fonem stavelser fonem/s stav./s fon/min stav/min En relevant jämförelse här är att en mycket driven maskinskrivare kan komma upp i hastigheter på c:a 400 nedslag i minuten, dvs knappt diktläsningshastighet. Läshastigheten kan förstås vara större för en van läsare. en är standardiserad men i tal är variationen stor. Standardiserat Stor variation Tecknen oberoende av kontext Ljuden beroende av kontext språksvarianter inom ett givet språk Genuin dialekt (folkmål, bygdemål) Regional riksspråksvariant Sociolekt Situationell variation yrkesspråk, jargong slang ritual, ceremoni Om skriften är standardiserad, så gäller detta verkligen inte för talet. Inte ens det vi brukar tala om som rikssvenska (eller standardsvenska) är befriat från en ganska avsevärd variation. Jämför vi sedan de varianter av talspråk som de flesta använder i sin vardag någon form av regional standard eller dialekt kan variationen vara enorm. Just den dialektala variationen inom det svenska språkområdet håller på att kartläggas i ett stort svenskt forskningsprojekt, Swedia Tolv talare, män och kvinnor, äldre och yngre, har spelats in på 107 orter någorlunda jämt fördelade inom Sverige och de svensktalande delarna av Finland. SweDia 2000: Svenska dialekter 12 talare per dialekt: 6 äldre: 3 kvinnor och 3 män 6 yngre: 3 kvinnor och 3 män I vissa fall har inspelningar gjort av dialekt och regional svenska. Vissa dialektområden är tvåspråkiga.
7 SweDia 2000: Svenska dialekter Orter där inspelningar gjorts i Sverige och Finland är markerade med färgade cirklar där färgen anger vilket universitet som var ansvarigt för inspelningen: blå Lund gröna Stockholm röda Umeå SweDia 2000: Svenska dialekter I Finland talas svenska i de områden som kartan utvisar. Färgerna visar var inspelningar har gjorts av SWEDIA Låt oss göra en liten utvikning här och bekanta oss lite närmare med den dialektala variationen i det svenska språkområdet. Exemplen kommer från projektet SweDia 2000 hemsida swedia.nu Exempel från ordlistematerialet Ordet blöt uttalat av några manliga talare i Norrland och Österbotten Ytterligare en skillnad består i att skriften består av diskreta tecken, medan talet är kontinuerligt Tillbaka till annan variation i talet, variation med avseende på kön och ålder. Kvinna Man Flicka (7 år) Pojke (7 år) Den något märkliga frasen är hämtad från en inspelning där variation i talstyrka studerades. I just de här exemplen är dock talstyrkan den för talarna normala. Standardiserat Tecknen oberoende av kontext Stor variation Ljuden beroende av kontext
8 Att skriften är diskret innebär bl.a. att man kan konstruera palindromer, dvs. ord eller meningar som blir desamma när man läser dem baklänges. Ordet anna blir t.ex. anna även baklänges. Men hur är det då med talet. Låt oss lyssna! En lite mer avancerad palindrom, men vad är det egentligen han säger?? baklänges framlänges framlänges baklänges Medan tecknen är helt kontextberoende varierar språkljuden alltid mer eller mindre beroende på kontexten. Standardiserat Tecknen oberoende av kontext Stor variation Ljuden beroende av kontext Lyssna på följande: 1) Det var manen jag sa. 2) Det var baden jag sa. och 3) a ur manen 4) a ur baden 5) Det var baden jag sa, med a ur manen inklippt i baden. Ett problem som hänger intimt samman med kontextproblemet är segmenteringsproblemet. ljuden följer på varandra utan några mellanrum (bortsett från pauser mellan fraser och liknade). Lyssna t.ex. på följande: Jag det är inte så lätt att avgöra, men hör vi ett lite längre stycke är det tvärtom så att vi har lite svårt att förstå hur det kunde låta så konstigt för nu är det ju kristallklart, eller hur? Vad säger han egentligen?
9 Hur är det då möjligt för oss att uppfatta de enskilda ljuden? Att vi kan uppfatta de enskilda ljuden (åtminstone under vissa omständigheter) är klart, annars skulle vi inte kunna skilja på t.ex. bil och pil. Ja, ett svar är att talförståelse åtminstone delvis är vad man kallar top-down. Med detta menas att vi tolkar det vi hör genom att jämföra det med förväntningar som genereras av det vi redan hört plus sådant som vi vet av andra skäl. Låter det komplicerat? Låt oss göra ett litet experiment så klarnar det nog. Ja, ett svar är att talförståelse åtminstone delvis är vad man kallar top-down. Med detta menas att vi tolkar det vi hör genom att jämföra det med förväntningar som genereras av det vi redan hört plus sådant som vi vet av andra skäl. Var i frasen kommer bruset? Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 Låter det komplicerat? Låt oss göra ett litet experiment så klarnar det nog. Rätt svar Fonemet inom parentes var utbytt mot ett brusljud Exempel 1 Under na(tt)en släpade soldaterna försiktigt fram kanonen till skogsdungen Exempel 2 Under natten släpade sol(da)terna försiktigt fram kanonen till skogsdungen Exempel 3 Under natten släpade soldaterna försiktigt fram (ka)nonen till skogsdungen Betydelsen av ordinitial information. Det finns en hel del forskning som visar att vi känner igen ord långt innan de uttalats färdigt. Hur långt innan beror på en rad faktorer som kontext, hur vanliga orden är, om vi får några ledtrådar att gå på (semantic priming) etc.
10 Betydelsen av ordinitial information. Exempel Exempel Variation invarians Vi tänker oftast inte på den variation som finns i talljuden; ett a är ett a. Men analyserar man talljudens akustiska egenskaper upptäcker man snart att variationen är mycket stor. Man behöver bara tänka på hur olika talet låter beroende på om det produceras av kvinnor eller män, barn och vuxna. Några exempel på just a. Exempel Variation invarians Variation invarians Att vi kan hantera denna variation skulle man kunna tro beror på att vi som vuxna talare hunnit skaffa oss sådan erfarenhet att vi har en mycket stor databas att hitta jämförelser ur. Men så enkelt är det inte. Spädbarn, så små som veckor gamla klarar åtminstone av att höra att ett a är ett a även om det uttalas av olika talare. För att visa den saken gjorde Kuhl m.fl. följande experiment. Spädbarn (18 20 veckor gamla) lärde sig att skilja mellan vokalen [a] och vokalen [i] uttalade av en kvinnlig talare. Inlärningen gick till på följande vis. Variation invarians Variation invarians Vad händer då om man byter talare och det istället är en manlig talare som uttalar vokalerna? När den kvinnliga rösten säger vokalen [a] händer inget speciellt, men när hon säger [i] börjar en leksaksbjörn till vänster om barnet spela på en trumma. Barnet lär sig snart att när [i] hörs kommer något skojigt att inträffa och tittar då spontant mot björnen. Jo, barnet reagerar rätt omedelbart på första försök. Barnet har alltså förmåga att generalisera vokalkvaliteterna utan att de knyts till någon speciell talare och detta utan någon speciell förgående träning.
11 Paralingvistisk variation Paralingvistisk variation Till sist lite om variation som funktion av talstyrkan. I ett forskningsprojekt jag medverkat i var just de akustiska konsekvenserna av variation i talstyrka det som studerades. Här följer några exempel. Version Avstånd (m) Fonerat tal Viskat tal Kvinnlig talare Paralingvistisk variation Paralingvistisk variation Version Avstånd (m) Fonerat tal Viskat tal Version Avstånd (m) Fonerat tal Viskat tal Manlig talare Barn Det finns med andra ord mycket som kan gå snett så varför går det då så bra? Omvärldskunskap Konsensus med kommunikationspartnern Välgrundade förväntningar Vi behöver inte all information i signalen Vi matchar det relevanta mot vad vi redan vet eller förväntar oss Detta leder till att vi förstår även om informationen är ofullständig Men det kan gå fel och då blir det förstås missförstånd
Vad är fonetik? Vad är fonetik? Fonetikens tre huvudområden Produktion Akustik Perception. Men dessa kan appliceras på en mängd området som t.ex...
et Kommunikation med ljud Vad är fonetik? Vad är fonetik? Fonetikens tre huvudområden Produktion Akustik Perception Men dessa kan appliceras på en mängd området som t.ex.... Fonetik i ett språkligt perspektiv
Läs merVem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här?
Vem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här? Talets produktion, perception och akustik 1 (T-PPA 1) Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Mattias Heldner (kort CV) Docent Talkommunikation,
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merPassiva stimulusstyrda processer. Talperceptionsteorier. Sekundära perceptoriska. Primära perceptoriska. Aktiva hypotesstyrda processer
Talperceptionsteorier Passiva stimulusstyrda processer Passiva stimulusstyrda processer Aktiva hypotesstyrda processer Perceptionsteorier Testmetoder Specifik, akustisk information för att identifiera
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merTalperception. Talperception. Örat. Örat
Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla
Läs merSpråk, etik och bemötande inom rättsväsendet. Niklas Torstensson, PhD Inst. för Kommunikation och Information, Högskolan i Skövde
Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet Niklas Torstensson, PhD Inst. för Kommunikation och Information, Högskolan i Skövde Introduktion Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet Vägen dit innefattar:
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merSpråkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys
Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs mer/r/ i några svenska dialekter
/r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen
Läs merFörvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Läs merLyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ
1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande
Läs merLär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab
Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd
Läs merÖrat. Johnson, Kap 3. Basic audition
Det här kapitlet handlar om det man brukar kalla det perifera hörselsystemet och lite om hur processningen på den nivån ser ut och vilka skalor som bäst kan beskriva detta. Så låt oss då först bara påminna
Läs merSundberg: Kap 4 Artikulation
Sundberg: Kap 4 Den viktigaste lärdomen av det här diagrammet är att man inte kan ändra på en enskild formant utan att det får konsekvenser för hela spektrum. Sundberg och Lindbloms artikulatoriska modell
Läs merHur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.
Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Kommentar [LB1]: Ingen punkt i rubriken. Av Kommentar [LB2]: Det saknas information på titelsidan. Se kursboken. 1 Innehåll Kommentar [LB3]: Bra med
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merMål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9
Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser
Läs merFonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin
Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs merHur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är
Karin Landtblom Hur sannolikt är det? Uttrycket Hur sannolikt är det på en skala? använder många till vardags, ofta med viss ironi. I denna artikel om grunder för begreppet sannolikhet åskådliggör författaren
Läs merLjud i joller förekommer inte alltid i meningsfullt tal, t ex /x/, /k/, /g/, /l/ Ofta diskontiunitet mellan joller och meningsfullt tal.
SIS del 1 Viktiga frågeställningar: Hur barn lär sig (sitt första) språk. Kiritsk ålder för språkinlärning? Kan djur lära sig språk? Relationen mellan tal och skrift. Hur lär sig vuxna ett nytt språk?
Läs merFonetiklabb för FFG VT05
Namn: Fonetiklabb för FFG VT05 1. Dubbelklicka på ikonen för Praat. 2. Spela in ordet äng genom att trycka menyn New Record mono Sound (obs kolla om utslaget är bra innan ni spelar in till gult gärna)
Läs merHörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merNIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK
De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.
Läs merMinnet - begrepp och principer
Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer
Läs merNIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,
, Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta
Läs merenspr k h tec Barn oc
Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera
Läs merSpråket och hjärnan. SIS vt 2008 Ellen Breitholtz
Språket och hjärnan SIS vt 2008 Ellen Breitholtz Hjärnhalvorna - hemisfärerna Hjärnan är uppdelad i två spegelvända halvor, en högeroch en vänsterhalva. Den högra halvan kontrollerar vänster sida av kroppen,
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs merFår jag använda Wikipedia?
Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller
Läs merGuider för specialprogrammen
Guider för specialprogrammen Talsyntes: Voxit Budgie 2.3 OCR-behandling: ScanSoft OmniPage Rättstavningsprogram: Stava Rex Spell Right Läslinjal: Screen Ruler Om du vill vara säker på att kunna använda
Läs merHur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.
Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,
Läs merRIKSSEMIFINAL 2018 DOMARE
RIKSSEMIFINAL 2018 DOMARE 1. Optik Frågetext Olika optiska föremål kan användas i olika sammanhang. Här ska ni para ihop några optiska föremål med rätt användningsområde. OBS! Samma föremål kan kanske
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merAutomatisk taligenkänning som hjälpmedel för att bedöma muntliga språkfärdigheter
Automatisk taligenkänning som hjälpmedel för att bedöma muntliga språkfärdigheter Mikko Kurimo Institutionen för signalbehandling och akustik Aalto-universitetet Innehåll 1. Hur automatisk taligenkänning
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merI Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?
Ljud Vad är ljud? Luften består av små atomer som sitter ihop och bildar molekyler. När vi hör ljud är det luftens molekyler som har satts i rörelse. Sådana rörelser kallar vi ljudvågor. De sprids och
Läs merFonetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet
onetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet Kursbeskrivning Vårterminen 2012 Undervisande lärare nna ricsson () Rum: 252 -post: annaer@ling.su.se Lena Renner (LR) Rum: 262 -post: lena.renner@ling.su.se
Läs merVår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:
Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande
Läs merHörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra
Läs merFlickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Läs merAtt fånga den akustiska energin
Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte
Läs merVilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs merSpråklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz 2008-08-27
Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil Ellen Breitholtz 2008-08-27 Fyra delar av vår identitet Ursprung - dialekt Klass - sociolekt Kön - sexolekt Ålder - kronolekt
Läs merIntroduktionsmöte Lingvistik, Grundkurs 1 30hp
Introduktionsmöte Lingvistik, Grundkurs 1 30hp 21 januari, 2008 Lunds Universitet Språk- och Litteraturcentrum: Lingvistik PROGRAM 10:00 Välkomsthälsning: Merle Horne (Ämneskoordinator) Presentationsrunda-Registreringsblanketter,
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs merCentralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor
Läs merSammanfattning på svenska
Sammanfattning på svenska Vokaluttal har länge ansetts uppvisa stor variation inom det svenska språkområdet och vara karakteriserande för så väl dialekter som regionala varieteter av standardsvenska. Trots
Läs mer3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll
3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs merFrån boken "Som en parkbänk för själen" -
En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merDEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE
DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det
Läs merEffekterna av bakgrundsbuller b och
Laboratoriet för tillämpad psykologi Institutionen för tekning och byggd miljö Effekterna av bakgrundsbuller b och andra akustiska k förhållanden i skolan Anders Kjellberg 2 Nordiske Konference om kommunikation
Läs merBetygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp
Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat
Läs merÅr 1-3 År 4-6 År 7-9
MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder
Läs merVälkommen till Workshop i Studieteknik!
Välkommen till Workshop i Studieteknik! 2-delat uppdrag: Rent konkret det du gör när du studerar, alltså lär dig något! Men, också allt runt omkring som påverkar! Innan vi börjar ska du få göra två korta
Läs merUppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.
Skapa en fiktiv person Du har nu jobbat i flera veckor med att bekanta dig med olika termer i språksociologin, samt diskuterat hur de kan användas. Nu är det dags att skapa en person utifrån din egen fantasi
Läs merAnnamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011
Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk
Läs merStamning, en nyckfull störning av talet om myter och kunskap. Ineke Samson, logoped specialist talstörningar/stamning doktorand KI
Stamning, en nyckfull störning av talet om myter och kunskap Ineke Samson, logoped specialist talstörningar/stamning doktorand KI Myter Det finns många olika föreställningar om stamning. Vilken är din?
Läs merRekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi
Rekommendation Den mänskliga hörseln Mattias Heldner heldner@kth.se Repetera Engstrand kapitel 10 om hörselsystemet. Betydligt mer lättillgänglig än Moore... Johnson också på en bra nivå Den mänskliga
Läs merHur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal
Läs merKälla: Kunskapsträdet - Fysik
Källa: Kunskapsträdet - Fysik Det är nästan omöjligt att hitta en plats där det inte finns några ljud. Vi störs inte av alla ljud. Utomhus kan man säga att fågelsång och vindens susande hör till tysta
Läs merTeoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper
Teoretisk lingvistik och datalingvistik Robin Cooper Syftet med dagens föreläsning Sammanfattning av lingvistisk teori och datalingvistik/språkteknologi Diskussion av teorins roll i olika språkteknologiska
Läs merRamkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Läs merAcapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik
Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs merUpptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar
Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merLyssningsstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig
1 Lyssningsstrategier En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig Är motiverad Är medveten om varför hon/han vill lära sig Är inte rädd för att göra misstag Tar risker Är bra på att
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs merPLEXTALK POCKET: Översikt
PLEXTALK POCKET: Översikt 1.Knappar Inspelningsknapp Gå till knapp Av/på knapp Meny knapp Pilknappar Bokmärkesknapp Hastighet eller Tonlägesinställning Start/Stopp knapp Titel knapp Information Säkerhetskopia
Läs merTolkhandledning 2015-06-15
Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merSpråkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica
Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari
Läs mer! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!
Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!
Läs merVi tror på att kommunikation ska vara roligt - därför är Prata utformad för att
Instruktioner Lösenordet för Säkert Läge är edit. Välkommen till Prata! Vi tror på att kommunikation ska vara roligt - därför är Prata utformad för att locka till kommunikation genom färg, form och lekfullhet.
Läs merErfarenheter från labben
Erfarenheter från labben Uppgifterna tidigare Bättre instruktioner än förra veckan Väntetid Smidigare hjälp Olika krav från olika examinatorer Kan alltid kolla med Joachim God programmeringssed De allra
Läs merKursplan för Moderna språk
Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda
Läs merFernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se
Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten
Läs merDet sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer
Läs merfonetik intro + vokaler
Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden
Läs mer1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar.
Balanshäftet, arbetsblad Nedanstående påståenden hjälper dig att hitta balans eller obalans i dig själv och din tillvaro just nu. Läs varje påstående lugnt och noggrant och försök att svara med det du
Läs merSpråket som verktyg för inlärning
Språket som verktyg för inlärning Checklista vid språkliga svårigheter förskoleklass till årskurs 6 Elevens namn: Klass och skola: Ifylld av: Datum: Checklistan är utformad för att hjälpa lärare och annan
Läs merMål med temat vad är ljud?
Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar
Läs merKÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten
KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf
Läs merTalets akustik repetition
Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.
Läs merHör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merLyssna, Skriv och Läs!
Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L
Läs mer