Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna

Transkript

1 Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er med alfabetet och de persiska ljuden i lektion 1. Notera det vetenskapliga sättet att beskriva ljuden: Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna Konsonanter beskrivs som: tonlös/tonande, med artikulationsställe (t.ex. bilabial, labiodental, dental, alveolar, postalveolar, palatal, velar, uvular, glottal) och artikulationssätt (klusil, frikativ, affrikat, nasal, lateral, flap eller halvvokal) Inför lektion 2-3 vill vi introducera några grammatiska begrepp. Exemplen som anges är i hög grad tagna ur texterna som ingår i kursen. Species skulle kunna definieras som sort och syftar på bestämdhetsgraden. I svenska brukar vi tala om Obestämd form singular: ett barn, en hund, en häst, ett träd Bestämd form singular: barnet, hunden, hästen, trädet Obestämd form plural: barn, hundar, hästar, träd Bestämd form plural: barnen, hundarna, hästarna, träden I persiska fungerar det lite annorlunda. Läs igenom avsnitten om species, numerus och kasus i grammatikavsnittet.

2 Man kan sammanfatta substantivets böjning på persiska ungefär så här: Det finns inga genusskillnader på persiska, alltså ingen maskulin och feminin som på franska/spanska, ingen den och det skillnad som på svenska, utan snarast som på engelska, där alla substantiv med vissa undantag (som inte går att ge entydiga regler för utan som måste läras från fall till fall) böjs på samma sätt. Partikeln i är en obetonad ändelse som läggs till substantivet för att markera obestämd form singular (urval, singularitet). En talande definition som jag för ett tag sen såg på engelska av hur ändelsen används är att den markerar a certain something. Efter vokal uttalas den -yi. Ex. mard-i en man ḥeyvān-i ett djur ketāb-i en bok bačče-i ett barn Dock kan denna ändelse även läggas till substantiv i plural. Då markerar den en begränsad mängd några stycken, alltså fortfarande ett urval. Ex. mard-hā-yi några män, ketāb-hā-yi några böcker Läs även Thackston 4 och 8, samt kapitel XI om obestämd -i i dokumentet Persisk ortografi Grundformen av substantivet används 1. i generisk betydelse (hela mängden, alla, i allmänhet) Ex. āhu gasellen (som art), gaseller (i allmänhet) ketāb boken (som fenomen), böcker Vi har oftast obestämd form plural i dessa fall i svenska, men ibland bestämd form singular. Även i kombination med adjektiv (som i persiska placeras efter sitt substantiv) förekommer grundformen i denna allmänna betydelse Ex. šāx-e boland långa horn (i allmänhet) 2. för bestämda substantiv i singular

3 Ex. mard mannen ḥeyvān djuret ketāb boken I talspråk får substantivet ofta i bestämd form singular den betonade ändelsen e, (efter vokal he) men denna ändelse förekommer inte i skriftspråket. Ex. mard-e mannen, bačče-he barnet Pluralformen får normalt ändensen hā (Thackston 7). Det finns också andra pluraländelser. Läs avsnittet om numerus, där pluraländelsen ān (som används i högre litterär stil, framför allt på substantiv som står för personer, vissa djur, vissa kroppsdelar i par t.ex. ögon, händer, dock inte fötter eller öron (alltså inga strikta vattentäta regler), och på vissa substantiv som slutar på e). Det finns också arabiska pluraländelser. Om ni vill kan ni även läsa om dessa nu, annars kan ni spara det till senare. Se avsnitt om arabiska pluraländelser i er grammatikdel och Thackston 32. Men hā är den vanligaste pluraländelsen i talspråket och det enklare skriftspråket (framför allt skönlitteratur). Pluralformen används mest för bestämda substantiv (redan nämnda/kända i sammanhanget), men även ibland i generisk betydelse (där grundformen är vanligare) eller för obestämda substantiv när de följs av adjektiv. Ex. mard-hā männen, ketāb-hā böckerna bačče-hā barnen Ex. med adjektiv: Men även: šāx-hā-ye pičide skruvformade, vridna horn šāx-e boland långa horn Suffixet -rā Sen finns också det obetonade suffixet rā som man lägger på bestämda substantiv när de fungerar som direkta objekt. I meningen jag ser mannen är mannen direkt objekt och det är även ett bestämt substantiv. I detta fall tilläggs ändelsen -rā: Ex. Ex. ur texten: man mard-rā mibinam jag ser mannen bačče-ye āhu-rā migirand man fångar gasellens unge

4 Ex. i plural: (här är gasellens unge ett bestämt direkt objekt) man mard-hā-rā mibinam jag ser männen I obestämd form får ackusativobjektet inte ändelsen rā: Ex. man ketāb-i xaridam jag köpte en bok ketāb mixānam jag läser böcker (en eller flera böcker generisk betydelse) I Thackstons grammatikbok läser ni om rā i 25. Ezāfe Ezāfe (läs om ezāfe i grammatiköversikten) är en bindepartikel (-e/-ye) som har tre huvudfunktioner: 1. att bilda genitivkonstruktioner (ägande) I denna funktion är den parallell med engelskans of Se också Thackston 21. Ex. bačče-ye āhu gasellens barn 2. att binda attributiva adjektiv till substantivet Se också Thackston 14. (läs om adjektiv i den grammatiska sammanfattningen). Attributiva adjektiv står tillsammans med substantivet, t.ex. ett stort hus, ett vackert djur. Motsatsen är predikativa adjektiv som står separerade från substantivet: huset är stort, djuret är vackert) Ex. med ett adjektiv: asb-e savāri ridhäst mu-hā-ye boland långt hår Ex. med två adjektiv: ḥeyvān-e najib-e qašang ädelt vackert djur

5 3. att binda prepositioner till huvudord I persiska finns vissa enkla prepositioner, t.ex. az från, be till, dar i Det finns också ezāfe-prepositioner, t.ex. zir-e under, ru-ye på, miān-e mellan Ex. ur texten zir-e šekam under magen miān-e do dandān-e fil mellan elefantens två tänder (betar) Under första veckan introducerar vi också kopulaverbet att vara. Det finns både korta och långa former i presens av detta verb. De korta formerna är obetonade: SG. PL. 1 pers -am jag är -im vi är 2 pers -i du är -id ni är 3 pers -ast han etc. är -and de är Ex.. irāni-am jag är iranier āhu ḥeyvān-e qašang-i ast gasellen är ett vackert djur De långa formerna är betonade på första stavelsen och ser ut så här: SG. PL. 1 pers hastam hastim 2 pers hasti hastid 3 pers hast hastand Den enda skillnad i betydelse mellan de långa och korta formerna är mellan hast och ast. Hast betyder det finns, någon är på plats medan ast betyder han/hon/den/det är Ex. āb hast det finns vatten Negerade former av verbet är:

6 SG, PL. 1 pers nistam jag är inte nistim vi är inte 2 pers nisti du är inte nistid ni är inte 3 pers nist han etc. är inte, det finns inte nistand de är inte Alla dessa former finns beskrivna i Thackston: 17, 18, 22. Jag tror vi nöjer oss med grammatik nu. Vi har också funderat på att ge er små enkla konversationer i vissa veckobrev. Vi skriver dem enbart i ljudskrift eftersom de tillhör talspråket, inte skriftspråket. Grammatiken i konversationerna behöver ni inte heller analysera. Betrakta konversationerna som överkurs rent formellt. En liten service vi tillhandahåller. Konversation 1. A. Salām hej B. Salām hej A. Hāl-e shomā? Hur står det till (en fråga som alltid ställs som en del av hälsningen svaret jag mår bra är också självskrivet hur dåligt man än mår) B. Man xub-am, mersi Tack jag mår bra Shomā cetour-in? Hur är det med Dig? A. Man ham xub-am, mersi Jag mår också bra, tack. I nästa brev kommer det att bli betydligt mindre grammatik. Lycka till och hör av er om ni stöter på något som är oklart. Lycka till, Forogh