2. Hitta i denna och i de tidigare texterna former av det enkla verbet dāštan och av det sammansatta verbet bar dāštan. Förklara olikheterna.

Transkript

1 Uppsala den 15 oktober 2010 Veckobrev 5 Till alla som läser introduktionskurs i persiska Svaren på övningarna till Gusfand: 2. Hitta i denna och i de tidigare texterna former av det enkla verbet dāštan och av det sammansatta verbet bar dāštan. Förklara olikheterna. Enkla verbet dāštan att ha Āhu: baʽzi az āhuhā šāx-e kutāh dārand vissa av gasellerna har korta horn Asb: gardan-e asb muhā-ye boland dārad hästens nacke har långt hår asb-e savāri bā asb-e bārkeš farq dārad ridhästen skiljer sig från lasthästen Fil: do dandān-e derāz dārad den har två långa tänder Gusfand: miš gusfand-i ast ke šāx nadārad tackan är ett får som inte har horn quč gusfand-i ast ke šāxhā-ye pičide dārad baggen är ett får som har skruvformade horn Sammansatta verbet bar dāštan att ta upp Fil: mā bā dast bar midārim vi plockar upp med handen fil bā xorṭum bar midārad elefanten plockar upp med snabeln Det finns också ett annat sammansatt verb med dāštan i texten āhu, nämligen negāh dāštan att hålla, att ta hand om, att sköta som i presens indikativ blir: negāh midārand de håller, de tar hand om = man håller, man tar hand om Skillnaden mellan det enkla verbet dāštan och sammansatta verb med dāštan är att det enkla verbet inte tar mi-prefixet i presens indikativ medan de sammansatta verben tar detta mi-prefix. Presens indikativ är alltså:

2 dāram, dāri, dārad, dārim, dārid, dārand jag har etc. men: bar midāram, bar midāri, bar midārad, bar midārim, bar midārid, bar midārand upp etc. jag tar 3. Hitta i denna och i de tidigare texterna negativa verbformer (i presens indikativ). Verbets negation är na- som i talspråk framför mi- uttalas ne-. I utläst skriftspråk brukar det uttalas na-. Āhu: Gusfand: farār namikonad (i talspråk nemikonad) šāx nadārad (här blir inte negationen ne- eftersom det inte finns något mi- efter). I texterna fanns inget exempel på att vara i negativ form. Det heter ju: nistam, nisti, nist, nistim, nistid, nistand jag är inte etc. t.ex. fil ḥeyvān-e kuček-i nist elefanten är inte ett litet djur (inget litet djur) 4. Hitta i denna och tidigare texter pronominalsuffix. Vilken funktion har de? Āhu: Gusfand: dom-aš (i talspråk dom-eš) dess svans šekam-aš (i talspråk šekam-eš) dess mage češmhā-y-aš (i talspråk förkortas det till češmhā-š) dess ögon mādar-ešān deras mamma Pronominalsuffixen står för ägande i alla dessa fall. De är alltid obetonade. I vissa fall står de också för direkt objekt: mibinam-eš jag ser honom Man kan också i enstaka fall se dem för indirekt objekt eller efter preposition, men det är marginellt. Nu är det dags för texten tābestān sommaren Ny grammatik:

3 1. Andra pluraländelser än hā (grammatiksammanfattningen, numerus och arabiska pluralformer) Thackston 7 och Perfekt particip (verbalmorfologi, verbformer) Thackston 28. Namnen på alla årstiderna är: bahār vår tābestān sommar pāyiz höst zemestān vinter I texten möter ni andra pluraländelser än hā, den pluraländelse som är vanligast och som ni hittills har mött. Persiska har en annan pluraländelse, -ān, som framför allt används i mera formell skriftspråksstil (sakprosa) och i poesin som bygger på klassiska (äldre) språknormer. I klassisk persiska användes ān som pluraländelse för personer och högre stående djur och hā i övriga fall, men i modernt talspråk och skönlitteratur har hā tagit över mer och mer. Läs igen om pluraländelser och läs också det som står om arabiska pluraler i persiska. De arabiska pluraländelserna i persiska är -in med varianten un om ordet slutar på i. Denna ändelse kan endast läggas till vissa arabiska lånord. Man får lära sig efterhand vilka ord som kan ta in/-un plural och vilka som absolut vill ha just denna pluraländelse och inte hā/-ān. Det finns inga strikta och heltäckande regler. -āt, som både kan läggas till vissa arabiska lånord och även vissa persiska ord. Igen, inga entydiga regler, man får lära sig från fall till fall. Sen finns också dualändelsen ein, som används på ett fåtal arabiska lånord som betecknar två stycken av något. Arabiska brutna pluralformer bildas genom att man ändrar vokalmönstret kring de arabiska rotkonsonanterna. Även här får man lära sig varje pluralform allt eftersom man möter den i språket.

4 Perfekt particip (som svenskans gått, sett, hört, talat etc och engelskans gone, seen, heard, spoken etc) bildas i persiska från verbets grundform (infinitiv) genom att an tas bort goftan an > goft och till den formen lägger man sen e Goft + e > gofte Detta e är betonat. Perfekt participet används på persiska bl.a. för att uttrycka den första eller de första i en serie handlingar. Den sista handlingen måste alltid vara tempus- och personmarkerad, dvs. en finit verbform. Ex. barzegarān gandom-rā avval derō karde xarman mikonand (bönderna skördar (först) vetet [och] (sen) lägger de det i högar. gandom-rā be āsiyā borde ārd misāzand (de tar (först) vetet till kvarnen, (sen mal de det till mjöl) Ordet ham betyder vanligen "också", men ibland används det för att flytta fokus. I denna text (tābestān) används det för att flytta fokus från «vetet» till «kornet». Notera att subjektet står i plural men verbet i singular i meningen ruzhā derāz va šabhā kutāh ast. Det är vanligt i persiska att saker (dvs. inanimata ting) i plural tar verb i singular. Se Thackston 10. Lycka till med nästa veckas lektion. Här får ni också några konversationsfraser: Sobh bexeyr God morgon Hāletun xub-e? Mår Ni bra? Mersi, šomā xub-in? Tack (=ja), hur mår Ni? (Man måste svara att man mår bra även om man mår urdåligt. Det kan man återkomma till senare i konversationen.)

5 šab bexeyr godkväll, god natt (används vanligtvis när man skiljs åt på kvällen) Esm-e šomā chi-e? Vad heter Ni (ordagrant: vad är Ert namn?) Esm-e man Ahmad-e (om namnet slutar på konsonant) Jag heter Ahmad Esm-e man Fāteme-ast [glider nästan ihop till Fātem-as(t)] (om namnet slutar på e) Jag heter Fateme Esm-e man Kārinā-s(t)/Minu-s(t) (om namnet slutar på ā eller u) Jag heter Carina/Minu Esm-e man Māri-e eller Māri-s(t) (om namnet slutar på i) Jag heter Marie Oftast uttalas vokalerna i icke-persiska namn långt när man sätter in namnen i persiska. Det kan ha att göra med att de annars blir oskrivna och man riskerar att t.ex. Carina läses ut med fel vokal. Många hälsningar, Anders och Carina