Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp. 2a. Markera species och numerus för substantiven i texten.

Transkript

1 Uppsala den 24 september 2010 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp Denna vecka skall Ni ha läst texten āhu. Här kommer nu förslag till svar på grammatikövningarna. Översättningen finns redan att ladda ner. Övning 1 āhu 2a. Markera species och numerus för substantiven i texten. Det som är intressant här är att se hur persiskans substantiv motsvarar svenskans. Āhu (rad 1) är bestämd form singular, ḥeyvān är obestämd singular eftersom i ändelsen på adjektivet ṣaḥrāyi tillhör āhu ett vackert ökendjur. Man brukar placera obestämt i sist i kombinationen av substantiv + adjektiv. Āhu-hā (rad 1) är plural bestämd form vissa av gasellerna men på svenska är det bättre att använda obestämd form vissa gaseller. Šāx-e kutāh/boland korta/långa horn är på persiska singularformen men den måste översättas med obestämd form plural på svenska. Ett persiskt substantiv i singular kan alltså ofta översättas med plural, framför allt när det står generiskt (allmänt) för obestämd mängd. När det, som här, följs av ett adjektiv är det dock inte ovanligt att det får pluralform. Det kunde också stått šāxhā-ye kutāh/boland. Dom svans, šekam mage är bestämd form singular och češm-hā är bestämd form plural. Dessa ord har pronominalsuffixet aš som betyder hans, hennes, dess. Dast, pā och bačče är bestämd form singular Xāne-hā bestämd form plural Det finns alltså endast ett obestämt i i texten (rad 1)

2 2b. Jämför svenskans och persiskans användning av substantivets singularoch pluralform. Se svaret till 2a och jämför text med översättning. Ni kommer i denna och kommande texter att märka att persiskans singularform ofta översätts till obestämd form plural i svenskan. 3. Markera alla eẓāfe i texten och förklara deras användning. Eẓāfe: e/-ye (-e uttal efter konsonant och ye uttal efter vokal). a) De står i ägandekonstruktioner (genitiv) i dast o pā-ye āhu gasellens fram- och bakben gasellens ben bačče-ye āhu-rā gasellens unge b) De binder adjektiv till substantiv (som står före adjektivet tvärtemot i svenska) i ḥeyvān-e qašang-e ṣaḥrāyi-i šāx-e kutāh šāx-e boland c) De står efter preposition i zir-e 4. Förklara rā i bačče-ye āhu-rā. -rā markerar ett bestämt eller specifikt direkt objekt (ackusativobjekt). Ett ackusativobjekt är ju den satsdel som svarar på frågan: Vad/vem fångar man? Man fångar gasellens barn.

3 Inför nästa vecka bör ni läsa i grammatikdelen på nätet: 1. Kopulaverbet att vara (fram till att vara med bāš-stammen ) Thackston 17, 18, 22 (fanns redan med i förra veckobrevet, men vi skall titta mer på skrivregler nu) Först och främst bör ni vara uppmärksamma på att vissa stavningar i persiska tycks ha svårt att stabilisera sig. Med det menar vi att det ofta finns flera olika stavningsvarianter av ett och samma ord eller ordmöte, och att det många gånger är svårt att avgöra vilken stavning som är den bättre eller den sämre. Särskilt vanligt är detta hos kortformerna av kopulaverbet i presens, pronominalsuffixen samt i vissa vokalmöten med obestämt i. Detta är verbet att vara som har både långa och korta former på persiska. De korta formerna har ingen egen betoning (de är enklitiska). De långa formerna betonas. Dessa former ser ut så här: Korta former Långa former Nekande former (jakande) (jakande) -am 1. - ام hastam هستم nistam نيستم -i 2. - ای hasti هستی nisti نيستی -ast 3. - است hast هست nist نيست Plural -im 1. - ايم hastim هستيم nistim نيستيم -id 2. - ايد hastid هستيد nistid نيستيد -and 3. - اند hastand هستند nistand نيستند Det är bara i 3 e person singular han/hon/den/det som betydelsen på de två formerna skiljer sig åt: ast betyder han/hon/den/det är, hast betyder han/hon/den /det existerar, finns. I övrigt betyder alltså formerna jag är, du är, vi är, ni är, de är. De nekande formerna betyder naturligtvis jag etc. är inte. Tredje person singular kan också betyda det finns inte.

4 Det är vanligast att -ast skrivs med alef efter alla ordslut och att det inte binds på när föregående ord slutar på vokal. bra 1. xub-am jag är (mår) خوبم 2. xub-i du är (mår) bra خوبی bra 3. xub-ast han/hon/den/det är (mår) خوباست Plural bra 1. xub-im vi är (mår) خوبيم bra 2. xub-id ni är (mår) خوبيد bra 3. xub-and de är (mår) خوبند * *Även خوب اند förekommer. De nya ortografiska reglerna har också tagit bort skrivningen med hamze (ء) + ye i andra person singular och första och andra person plural efter efter ā och u och ersatt denna skrivning med ye + ye. دانشجوام* student 1. dānešju-am jag är دانشجويی student 2. dānešju-i du är دانشجواست** 3. dānešju-ast han/hon/är student Plural دانشجوييم studenter 1. dānešju-im vi är دانشجوييد studenter 2. dānešju-id ni är 3. dānešju-and de är دانشجواند studenter *Även دانشجويم förekommer **Även دانشجوست förekommer

5 2. Verbet dāštan att ha (endast presens indikativ alltså fram till presens konjunktiv). Saknas i Thackston. Detta verb har följande presens indikativ-former har 1. dāram jag دارم har 2. dāri du داری har 3. dārad han/hon/den/det دارد Plural har 1. dārim vi داريم har 2. dārid ni داريد har 3. dārand de دارند nekande former blir inte 1. nadāram jag har ندارم inte 2. nadāri du har نداری inte 3. nadārad han/hon/den/det har ندارد Plural inte 1. nadārim vi har نداريم inte 2. nadārid ni har نداريد inte 3. nadārand de har ندارند Frågor bildas på persiska genom stigande intonation, inte som på svenska med omvänd ordföljd. 3. Personliga pronomen (fram till enklitiska pronomen) 16 i Thackston

6 Lär Dig de personliga pronomina. Som ackusativobjekt får de ändelsen rā och när de står i genitiv används eẓāfe-konstruktionen: u marā mibinad han ser mig ketāb-e man min bok