GRAMMATIKKOMPENDIUM. Orientalistikprogrammet (persisk inriktning) termin 1 och 2 Persiska A och B

Transkript

1 GRAMMATIKKOMPENDIUM Orientalistikprogrammet (persisk inriktning) termin 1 och 2 Persiska A och B Carina Jahani Institutionen för lingvistik och filologi 1

2 Innehållsförteckning Grammatiska termer 3 Om kasus och morfologisk markering 9 Species (bestämdhet) i skrift- och talspråk 13 Bestämda och obestämda substantiv (species) 15 Betoning, stavelsemönster och intonation 17 Olika nominala i suffix 21 Substantiv i plural 29 Bindepartikeln ezāfe 33 Adjektiv och adverb 35 Adjektivens komparation 39 Pronomen 43 Pronominalsuffix 47 Prepositioner 53 Verbformer i nutid 55 Hur man uttrycker framtid på persiska 59 Verbformer i förfluten tid 63 Budan 69 Dāštan 71 Infinitivens användning 73 Perfekt participets form och användning 75 Presens participets form och användning 77 Kausativa verb 79 Transformativa verb 81 Progressiva/ingressiva verbformer 83 Opersonliga konstruktioner 85 Direkt och indirekt anföring i persiska och svenska 89 Bisatser 91 Relativa bisatser och korrelatmarkering 93 Konditionala bisatser 99 Handlingar och tillstånd inledda i förfluten tid och ännu ej avslutade 105 Passiv grammatisk konstruktion 107 Konjunktivens användning 113 Konjunktionen ke 119 Prepositionen/konjunktionen tā 125 Viktiga skillnader mellan modern persisk sakprosa och skönlitteratur 129 Några viktiga skillnader mellan klassisk och modern persiska 137 2

3 Grammatiska termer Ackusativobjekt, se direkt objekt Adjektiv står som bestämning till substantiv/pronomen, beskriver ett substantiv/pronomen (se också attributiva adjektiv, predikativa adjektiv, adverb) Adverb beskriver verb (han sjunger högt), adjektiv (han är mycket lång) eller andra adverb (han sjunger mycket högt) Adverbial en satsdel som beskriver plats, sätt eller tid för verbets handling Affrikata ett ljud som är en kombination av en klusil + en frikativa (t.ex. ch i engelska church) Agent den som utför handlingen i passiva verbsatser, t.ex. råttan jagas av katten. Aktiv i aktiva satser är det subjektet som utför verbets handling (se också passiv), t.ex. katten jagar råttan Alveolara ljud ljud som bildas strax bakom tänderna Alveo(lo)palatala ljud ljud som bildas något längre bakom tänderna än alveolara, men inte allra högst uppe i hårda gomen Arabiska rotsystemet vanligtvis tre, i sällsynta fall fyra konsonanter som utgör de arabiska ordens kärna Artikulationsställe plats i munnen eller halsen där en konsonant (huvudsakligen) produceras Artikulationssätt sättet på vilket en konsonant produceras Aspekt synvinkel, verbets aspekt bestäms av hur talaren ser på verbets handling, som punktuell, habituell (vanemässig), progressiv (pågående) etc. (se också imperfektiv och perfektiv aspekt) Aspiration extra luftstöt efter uttalet av en klusil Attributiva adjektiv adjektiv som står sammankopplade med sitt substantiv i en nominalfras, t.ex. en fin bil, den långa flickan, bra skor, de dyra böckerna Betoning ordets betoning ligger på den stavelse som får starkast tryck i uttalet, t.ex. mán-nen, ún-der-vis-ning Bilabiala ljud ljud som bildas med hjälp av båda läpparna Bisats en sats som står som en satsdel i huvudsatsen (t.ex. anger tid, villkor, avsikt), t.ex. när du kommer, om han hinner (bisatser är inga fullständiga meningar) Bruten plural ett sätt att bilda plural i arabiska utan ändelse, genom att ändra kombinationen av vokaler runt de tre rotkonsonanterna (se arabiska rotsystemet) Dativobjekt, se indirekt objekt Demonstrativa pronomen utpekande pronomen (den här, den där) dessa ord kan också 3

4 Dentala ljud Deskriptiv relativ bisats Direkt objekt Diminutiv Dual Emfatisk Enklitisk Explosiv, se klusil Final bisats fungera som demonstrativa artiklar före substantiv (den här pojken) ljud som bildas med tungan mot tändernas baksida en icke-obligatorisk relativ bisats som bara beskriver huvudordet (korrelatet) mera utförligt, t.ex. min mor, som är från Iran, trivs inte bra i Sverige, jfr. restriktiv relativ bisats utför inte verbets handling utan svarar på frågan vad? eller vem? + verb + subjekt, t.ex. Jag ser Lisa. Här är Lisa direkt objekt och svarar på frågan Vem ser jag? förminskningsform anger två stycken av något starkt betonad ett suffix (ändelse) som inte har egen betoning uttrycker syftet med verbets handling, t.ex. jag åkte till Spanien för att lära mig spanska. Finita verbformer TAM- och personböjda verbformer Flap (engelsk term) r-ljud med bara en tungstöt mot gommen (som i persiska) Fonem minsta betydelseskiljande enhet i ett språk, t.ex. sol, sil (o och i är alltså fonem i svenska eftersom byte av o mot i ger betydelseförändring, men skånskt r och uppländskt r är inte två olika fonem eftersom det inte blir någon betydelseskillnad om ett ord uttalas med det ena eller andra r-ljudet Fonologi Frikativa Futurum Förfluten tid Generisk Genitiv Habituell Halvvokal Hiatusfyllnad Huvudsats läran om språkens ljud och uttal (även betoning, intonation etc. ingår i fonologi) konsonant som bildas genom en kraftig förträngning av luftströmmen, dock inte totalt stopp för luften, t.ex. f, v tempusform för framtid tempusform som anger handling före nuet allmän, syftar på alla objekt i en klass, t.ex. begreppet bok i meningen att läsa böcker stimulerar språkutvecklingen, där man inte syftar på någon specifik bok utan på vilket som helst objekt som tillhör klassen bok. kasus som betecknar ägande, i svenskan markeras substantivet med s i genitiv (flickans, bokens) vanemässig, habituella handlingar är sådana som sker vanemässigt, enligt ett upprepat mönster ljud som uttalas som en vokal (med fri luftström) men som inte bildar stavelse en konsonant eller halvvokal som uttalas mellan två vokaler, t.ex. -g- i persiska parande-g-ān, -y- i persiska mi-gu-y-am sats som i sig är en fullständig mening 4

5 Imperativ Imperfekt Imperfektiv aspekt Indefinita pronomen Indirekt objekt Indikativ Infinita verbformer Infinitiv Ingressiv Interrogativa pronomen Intonation Intransitiva verb Irrealis Kasus Kausativa verb Klusil Komparation Komparativ Konditional bisats Kongruensböjning Konjunktioner Konjunktiv Konsonant Korrelat uppmaningsform av verb uttrycker förfluten tid, ofta, som i persiska, med tillägg av imperfektiv aspekt (se detta ord) en verbaspekt som ser en handling som ett förlopp med en egen intern tidsstruktur, t.ex. beskrivning av bakgrundsinformation, vanemässiga (habituella), pågående (progressiva) eller ingressiva (som skall till att påbörjas) verbhandlingar obestämda pronomen av typen någon, ingen svarar på frågan: åt, för, till vem/vad görs verbets handling?, t.ex jag läser en bok för min son verbmodus som anger säkra handlingar oböjliga verbformer (som inte anger TAM och person) verbets grundform som man sätter att framför på svenska verbhandlingar som just skall inledas frågepronomen t.ex. vem satsmelodi verb som inte kan ta direkt objekt, t.ex. gå, sitta verbhandlingar som aldrig ägt eller äger rum, omöjliga handlingar böjningsformer av substantiv/pronomen som markerar substantivets/pronomenets roll i satsen, t.ex. nominativ, ackusativ, genitiv. Kasusformer bildas genom att substantivets/pronomenets form ändras t.ex. med ändelser eller på annat sätt flickan - flickans jag - mig orsaksverb (alltid transitiva), orsakar grundverbets handling (bränna är kausativt verb till brinna eftersom bränna betyder att man orsakar att något brinner, likaså är mata kausativt verb till äta, eftersom mata betyder att man ser till så att någon annan äter) konsonant som bildas genom totalt stopp för luften och sen en explosion, t.ex p, b jämförelse, jämförelseformer av adjektivet (stor, större, störst) adjektivets andra form, t.ex. större, längre, bättre villkorsbisats, t.ex. Om du vill åker vi till Stockholm när ord i nominalfrasen rättar sig efter huvudordet (oftast ett substantiv), t.ex. den lilla flickan, en liten flicka (liten lilla ändrar form efter substantivet) ord som binder samman ord, fraser eller satser verbmodus som uttrycker osäker handling ljud som uttalas med förträngning i luftströmmen ord eller fras som en relativ bisats syftar tillbaka till, t.ex. Min gamla mormor, som fyller hundra i år, är fortfarande ganska pigg. eller De studenter som har klarat provet behöver inte komma till repetitionsgenomgången. 5

6 Labiodentala ljud Lateral Modus Morfem Morfologi Morfologisk markering Nasal Nominalfras Nominativ Numerus Optativ Palatala ljud Palatalisering Particip Passiv(um) Perfekt (form av verb) Perfektiv aspekt Person (för verb och pronomen) Personliga pronomen Plural Pluskvamperfekt ljud som bildas med övertänder mot underläppen l-ljud, där luften strömmar ut längs tungans båda sidor verbform som anger sätt, d.v.s. verbhandlingens säkerhet och/eller nödvändighet, vanliga modus är indikativ, konjunktiv, imperativ, irrealis minsta betydelsebärande enhet i ett språk formlära, läran om ordens böjning och om bildningen av olika former av ordet med hjälp av ändelser (suffix) och förstavelser (prefix) ordböjning för att bilda olika grammatiska konstruktioner, engelskans -s-genitiv är en morfologisk markering (ordets form har ändrats från t.ex. girl till girl s) medan ofgenitiven är en syntaktisk konstruktion (ordens form har inte ändrats) ljud där luftströmmen går ut genom näshålan substantiv/eller pronomen + attribut, t.ex. den stora mörka flickan med de vackra ögonen kom till skolan. den kasusform som normalt fungerar som subjekt i aktiva verbsatser, substantivets grundform antal (singular eller plural) verbmodus som uttrycker önskan (önskeform) ljud som bildas med tungryggen mot hårda gommen palataliserade konsonanter har i första hand ett annat artikulationsställe, men uttalas med tungryggen höjd mot gommen, k palataliseras före främre vokaler och i ordslut i persiska infinita (oböjda) verbformer av adjektivisk art i passiva verbsatser är subjektet passivt och det är agenten som utför verbhandlingen (om det finns en agent), t.ex. tio personer dödades i Bagdad igår (utan agent), råttan jagas av katten (med agent) en verbform som markerar att något har hänt i förfluten tid men att verbhandlingen är relaterad till nuet på något sätt har gått, har sett en verbaspekt som ser verbhandlingen som en enhet utan intern tidsstruktur, en punktuell handling i dåtid eller framtid (det är näst intill omöjligt att ha punktuella handlingar i nutid) första person är den som talar, andra person den tilltalade, tredje person den man talar om, alla tre personerna förekommer i singular och plural syftar på de olika personer som brukar ingå i ett samtal flertal en verbform som markerar att något hände i förfluten tid, före en annan handling också den i förfluten tid hade gått, hade sett 6

7 Positiv Possessiva pronomen Postalveolara ljud Predikativa adjektiv Prefix Prepositioner Presens Preteritum Progressiva verbformer Pronomen Pronominalsuffix Reciproka pronomen Reflexiva pronomen Reflexiva verbhandlingar Relativ bisats Relativa pronomen Restriktiv relativ bisats Sakprosa Singular Species Subjekt Suffigering Suffix Superlativ Syntaktisk konstruktion adjektivets grundform former av pronomen som uttrycker ägande ljud som bildas något längre bakom tänderna än alveolara, men inte allra högst uppe i hårda gomen adjektiv som står inte står tillsammans med sitt substantiv i nominalfrasen, utan åtskilda (i svenska och persiska genom t.ex. verben att vara, att bliva), t.ex. bilen är fin, flickan har blivit lång, skorna är inte bra, böckerna var dyra förstavelser, t.ex. in-konsekvent, o-hållbar ord som visar rums- och tidsförhållanden, t.ex. på, i, till, från, före, efter nutid verbform i förfluten tid, oftast används det för verbformer som markerar perfektiv (punktuell) aspekt i förfluten tid (enstaka avslutade handlingar utan intern tidsstruktur) står för pågående handling, som engelskans ing-form pronomen är ersättningsord för substantiv t.ex. jag, du, han, min, hennes, sin former av pronomen som läggs till huvudordet i form av ändelser visar ömsesidighet, syftar på två parter ( varandra ) syftar tillbaka på subjektet han ser sin pappa när subjekt och objekt är samma person, t.ex. jag kammar mig beskriver eller definierar en nominalfras pojkarna, vars mor kom från Iran, hade redan lärt sig lite persiska, inleds med som, vars, viken etc. på svenska (se också korrelat) inleder relativa bisatser i vissa språk, tex. som och vars på svenska; who, whom och whose på engelska begränsande relativ bisats som är nödvändig för sammanhanget (kan inte tas bort), gör ett urval ur en mängd de studenter som ännu inte har köpt läroboken måste göra det omedelbart (vissa har köpt läroboken, vissa inte den relativa bisatsen avgränsar delmängden som inte köpt boken från helmängden alla studenter ) jfr. deskriptiv relativ bisats facktexter, tidningstexter etc. (ej skönlitteratur) ental bestämdhet (för ett substantiv) den som utför verbhandlingen i en aktiv sats tillägg av suffix (ändelser) ändelser, t.ex. flick-or-na adjektivets högsta jämförelseform störst, bäst grammatisk konstruktion där inte de ingående ordens form ändras (se också morfologisk markering) 7

8 Syntax TAM-form Temporal bisats Tempus Tonande Tonlös Transitiva verb Tremulanter Uvulara ljud Velara ljud Velarisering Vokal Vokativ läran om hur orden fogas samman till fraser, fraser till satser och satser till meningar tempus, aspekt och modusmarkerad verbform (se dessa ord) visar tidsomständigheter för huvudsatsen, Vi äter när han kommer tidsform på verbet, anger om verbhandlingen sker i nutid, förfluten tid eller framtid ljud som uttalas med stämbandston ljud som uttalas utan stämbandston verb som kan ta direkt objekt, t.ex. jag äter (pannkakor) r-ljud som uttalas med dallring (av tungan) ljud som uttalas med tungryggen mot bakre delen av mjuka gommen ljud som uttalas med tungryggen mot mjuka gommen när ljud som produceras i munnens främre del uttalas med tungans bakre del upphöjd (mot mjuka gommen = velum) ljud som produceras utan förträngd luftström och som bildar kärnan i en stavelse direkt tilltalsform 8

9 Om kasus och morfologisk markering (Thackston 25) Nypersiska har ett kraftigt reducerat kasussystem. Äldre språkstadier har betydligt flera kasus. Det endast finns en kasusändelse -rā kvar i det persiska språket. Kasusändelser innebär morfologisk markering av ordets funktion i satsen (subjekt, direkt objekt, genitivattribut etc.). De språk som har ett reducerat kasussystem, t.ex. svenska, engelska och persiska använder också andra metoder för att markera de olika ordens funktion i satsen, t.ex. prepositionskonstruktioner och bestämd ordföljd. Vad är då kasus och vad är morfologisk markering? Morfologisk markering innebär att formen på ett ord ändras för att ge ordet en ny grammatisk funktion. Kasusformer används för att markera olika satsdelar (subjekt, objekt, genitiv, adverbial etc.). Morfologisk kasusmarkering innebär alltså att substantiv eller pronomen ändrar form när det används för olika satsdelar. I svenska och engelska finns endast två kasus: Nominativ (subjektets kasus): Genitiv (i s.k. genitivkonstruktioner, som uttrycker ägande etc.): at home. Flickan är hemma. The girl is at home. Flickans hund är hemma. The girl s dog is För att markera vad som är subjekt och direkt objekt (ackusativobjekt) använder svenskan ordföljden (ingen ändrad form och alltså ingen morfologisk markering): Flickan ser pojken. (Flickan är subjekt och pojken är direkt objekt (ackusativobjekt)). Pojken ser flickan. (Pojken är subjekt och flickan är direkt objekt (ackusativobjekt)). Formen på substantivet skiljer sig inte åt i subjektsform och objektsform på svenska. Men för personliga pronomen har vi delvis olika subjekts- och objektsformer (alltså morfologisk markering). Observera dock att tredje person singular för icke-personer inte har denna skillnad: Subjektsformer: jag, du, han, hon, den, det, vi, ni, de Objektsformer: mig, dig, honom, henne, den, det, oss, er, dem Jag ser honom. Han lade den på bordet. De träffade inte dig. För det indirekta objektet används en konstruktion med preposition (till). Detta skulle kunna kallas en syntaktisk konstruktion där inte formen på de enskilda orden ändras men där man genom prepositionen markerar vad som är indirekt objekt: Flickan ger mat till hunden. 9

10 Prepositionen kan tas bort i svenska. I så fall är ordföljden det som anger vad som är indirekt och direkt objekt på svenska: Subjekt verb indirekt objekt direkt objekt Flickan ger hunden mat Mamman gav pappan barnet I vissa språk, t.ex. finska, nästan alla slaviska språk och många av de språk som talas i Kaukasus (bl.a. armeniska och ossetiska) finns många kasus. Där lägger man ändelser till substantivet för att markera olika satsdelar. I persiska är det alltså bara det direkta objektet (ackusativobjektet) när det står i bestämd form (både singular och plural) som får en kasusändelse: bačče-ye āhu-rā migirand man fångar gasellens barn بچ هی آهو را میگیرند آفتاب میوهها را زود میرساند و شیرین می- āftāb mivehā-rā zud miresānad va širin mikonad کند solen får frukterna att mogna fort och gör dem söta Direkta objekt i generisk form får ingen kasusändelse: gāri o doroške ham mikešad den drar vagn(ar) och droska/droskor bār ham mibarad den bär även last pošt-e fil taxt migozārand man lägger en tron på elefantens rygg گاری و درشکه هم میکشد بار هم میبرد پشت فیل تخت میگذارند Direkta objekt i obestämd form plural får inte heller någon kasusändelse: az ān pašm pārčehā-ye pašmi dorost mikonand man gör ylletyger av denna ull از آن پشم... پارچههای پشمی درست می- کنند zanbur lānehā-ye šešguše-ye qašang va moḥkam misāzad زنبور... النههای ششگوشهی قشنگ و محکم میسازد biet tillverkar vackra sexkantiga och hållfasta bon 10

11 Direkta objekt i obestämd form singular får, som alla andra substantiv i obestämd form singular, ändelsen i. Denna ändelse är inte en kasusmarkör. Den finns alltid där i obestämd form singular vare sig substantivet är direkt objekt eller t.ex. subjekt eller tidsadverbial: -i på direkt objekt finns t.ex. i : xers be morde kār-i nadārad خرس به مرده کاری ندارد björnar bryr sig inte om döda (lit. björnar har inget jobb med döda) sud-i nabaxšid det tjänade ingen nytta سودی نبخشید zanbur-e asal az ru-ye gol o giāh čarbi-ye zardrang-i migirad زنبور عسل از روی گل و گیاه چربی زردرنگی میگیرد biet tar ett gulfärgat fett från blommor och växter -i på subjekt finns t.ex. i : lākpošt-i va xarguš-i dar ṣaḥrā be ham residand الکپشتی و خرگوشی در صحرا به هم رسیدند en hare och en sköldpadda träffade på varandra i ödemarken (på stäppen, i öknen, på fältet) -i på tidsdaverbial finns t.ex. i : ruz-i be ṭaraf-e jangal rahsepār šodand en dag gav de sig iväg mot skogen روزی به طرف جنگل رهسپار شدند För indirekta objekt använder persiska en prepositionskonstruktion (syntaktisk konstruktion) med be till. Prepositionen kan inte utelämnas. gusfand be mā pašm midahad گوسفند به ما پشم میدهد fåret ger oss ull Genom att det direkta objektet i vissa fall har markeringen -rā är ordföljden något friare i persiska än i svenska. Man kan se att direkta objekt placeras framför subjektet i satsen då de står i fokus i meningen. Det kasus, genitiv, som finns i svenska, finns, å andra sidan inte i persiska, där ju ezāfekonstruktionen används för att uttrycka ägande/genitiv. bačče-ye āhu-rā migirand man fångar gasellens barn بچ هی آهو را میگیرند 11

12 12

13 Species (bestämdhet) i skrift- och talspråk (Thackston 4) Skriftspråket Bestämd form i persiskan är densamma som grundformen av substantiv. Vid obestämd form singular lägger man till suffixet -i. Obestämt -i är obetonat. bestämd form: obestämd form: ḥeyvān حیوان djuret ḥeyvān-i حیوانی ett djur Talspråket och informellt skriftspråk I talspråk och informellt skriftspråk är det också vanligt med räkneordet ett yek eller med både yek och -i för att markera obestämd form singular. obest. form med yek: yek ḥeyvān یک حیوان ett djur obest. form m. yek och -i: yek ḥeyvān-i یک حیوانی ett djur En annan variant av bestämd form förekommer främst i talspråk. Ett -e läggs till substantivet och bildar bestämd form. Detta -e är betonat. Bestämd talspråksform: doxtare دختره flickan پیرزن Exempel på olika varianter i texten: pir-e zan did xar-i ast hon såg att det var en åsna xare goft åsnan sade xar-rā x v ābānd hon fick sömn på åsnan did yek gonješk-i ast دید یک گنجشکی است hon såg att det var en sparv del-aš be ḥāl-e gonješke suxt دلش به حال گنجشکه سوخت hon tyckte synd om sparven gonješke-rā x v ābānd گنجشکه را خواباند hon fick sömn på sparven Skrivregler Se nästa avsnitt 13

14 14

15 Bestämda och obestämda substantiv (species) I persiska har substantivens grundform en bestämd generisk karaktär. Med generisk menas att grundformen anger substantivet som en generell, allmän klass av den sak som det är namnet på. I svenska språket motsvaras detta antingen av bestämd form singular eller obestämd form plural. Persiska substantiv i grundform kan därför översättas till svenska både med bestämd form singular eller obestämd form plural. Exempel: asb اسب hästen eller hästar Obestämd form singular skapas på persiska genom att ett obetonat i läggs till som ändelse. Exempel: asb-i اسبی en häst I ledigare stil kan obestämd form också skapas genom att sätta räkneordet för en/ett framför substantivet. Detta kan göras både med eller utan obetonat i på slutet av substantivet. Exempel: yek asb یک اسب en häst yek asb-i یک اسبی en häst Om ett obestämt i läggs till ett substantiv i pluralform får det betydelsen några. Observera att substantivet i grundform redan står i plural obestämd form. Tillägg av en pluraländelse gör att ordet antar plural bestämd form eller begränsas från sin generiska betydelse genom t.ex ett adjektiv. Exempel: asb اسب hästar asb-hā asb-hā-ye asb-hā-yi hästarna اسبها hästar vita اسبهای سفید hästar några اسبهایی (När substantivet slutar på vokalerna ā, u eller ō infogas ett utfyllnads-ye (y) framför i.) För placering av obestämt i för substantiv som står tillsammans med adjektiv se avsnittet för adjektiv och adverb. (Thackston 15.2, 15.3) 15

16 Skrivregler Generellt anges obestämt i med bokstaven ye direkt i slutet på ord. Exempel: asb-i اسبی en häst Ord som slutar på vokalerna e och i behöver alef framför det ye som markerar obestämt -i. Exempel: xāne-i خانهای ett hus Ord som slutar på vokalerna ā, u eller ō behöver ett utfyllnads-ye framför det ye som markerar obestämt i, alltså ye+ye. Exempel: āhu-y-i آهویی en gasell 16

17 Betoning, stavelsemönster och intonation (Thackston 2) Betoningsregler Substantiv och adjektiv Alla substantiv och adjektiv i grundform betonas på sista stavelsen: ke tāb کتاب bok, bač če بچه barn, xar guš خرگوش hare, kanin, doroš ke öken- صحرایی stor, ṣaḥrā yi بزرگ vit, bo zorg سفید droska, se fid درشکهها Pluraländelserna (-hā, -ān, -āt, -in, -un) är betonade: ketāb hā کتابها böckerna, ḥeyvā nāt حیوانات djuren, barzega rān برزگران bönderna, parande gān پرندگان fåglarna Komparativsuffixet (-tar) och superlativsuffixet (-tarin) är betonade: bozorg tar بزرگتر större, zud tar زودتر snabbare, biš tar بیشتر mera, bozorgta rin vackraste den قشنگترین den bästa, qašangta rin بهترین den största, behta rin بزرگترین Obestämd singular suffixet i (som ibland förekommer även i plural) är obetonat: ke tāb-i کتابی en bok, bač če-i بچهای ett barn, xar guš-i خرگوشی en hare, en kanin, کتاب- en vit gasell, ketāb hā-yi آهوی سفیدی en vagn, ā hu-ye se fid-i درشکهای doroš ke-i böcker några هایی Markören för bestämt direkt objekt rā är obetonad: ke tāb-rā کتاب را boken, bač če-rā بچه را barnet, xar guš-rā خرگوش را haren, kaninen, doroš ke-rā درشکه را vagnen, ā hu-ye se fid-rā آهوی سفید را den vita gasellen,ketāb hārā کتابها را böckerna Ezafe är obetonat: ke tāb-e xub کتاب خوب den bra boken, bač če-ye man بچهی من mitt barn, pošt-e xar guš den vita gasellen, ketāb hā-ye آهوی سفید bakom kaninen, ā hu-ye se fid پشت خرگوش mo al lem کتابهای معلم lärarens böcker Pronominalsuffix (enklitiska pronomen) är obetonade: češm hā-yaš چشمهایش hans/hennes/dess ögon, še kam-aš شکمش hans/hennes/dess mage, کتاب- mitt stora (äldsta) barn, ketāb hā-yemān بچهی بزرگ من bač če-ye bo zorg-am böcker våra هایمان Pronomen Pronomen betonas på sista stavelsen (de flesta är enstaviga): man من jag, to تو du, u / i šān او ایشان han/hon, ān آن den, det, mā ما vi, šo mā själv خود dessa, x v od اینها denna, detta, in hā این de, in آنها, ni شما ān hā Prepositioner Prepositioner som inte tar ezafe är normalt proklitiska (saknar egen betoning): 17

18 az man از من av mig, från mig, än jag, be in bač če به این بچه till detta barn, dar xā ne knäna till تا زانوها i در huset, tā zānu hā خانه Ezafe-prepositioner betonas på sista stavelsen före ezafe (ezafe är alltid obetonat): ba rā-ye man برای من för mig, åt mig, mi ān-e do dan dān-e fil میان دو دندان فیل mellan elefantens två tänder, zir-e še kam-aš زیر شکمش under dess mage Adverb Adverb betonas på sista stavelsen: ḥā lā حاال nu, di ruz دیروز igår, far dā فردا imorgon, kāme lan کاملا fullständigt, taqri ban تقریباا ungefär, ya vāš یواش långsamt, zi ād زیاد mycket Konjunktioner De flesta enkla konjunktioner betonas på första stavelsen: vali ولی men, ammā ام ا men, likan لیکن men, dock, agar اگر om Sammansatta konjunktioner med ke och in ke betonas på den stavelse som föregår ke/ i ke: barāye in ke برای این که för att, vaqt-i ke وقتی که när, dar ṣu rat-i ke در صورتی که om, ifall De två vanligaste underordnande konjunktionerna tā och ke (se separata kapitel) har mycket svag betoning, ofta ingen alls. Konjunktionen va/o och är obetonad. Verbformer Infinita verbformer (infinitiv och particip) betonas på sista stavelsen: کردن kar dan, Lång infinitiv: کرد Kort infinitiv: kard کنان Presens particip: ko nān کرده Perfekt particip: kar de Finita verbformer betonas enligt följande regler: Kopulaformerna (-am, -i ast, -im, -id, -and) (kortformerna, Thackston 17) av verbet budan att vara är enklitiska, alltså obetonade. I övrigt gäller följande regler: Enkla verb: Om det finns en negationspartikel (na-/ne-) är den alltid betonad. Om det inte finns en negationspartikel men ett mi- är detta prefix betonat. Om det inte finns negationspartikel eller mi- men ett perfekt particip är perfekt participets sista stavelse betonad (se ovan). Om det inte finns negationspartikel eller mi- och inget perfekt particip är stammens sista stavelse betonad. 18

19 Specialregel för grammatisk futurum-form: Grammatisk futurum-form betonas i jakad form på hjälpverbets personändelser (men i nekad form på negationspartikeln): x v ā ham kard خواهم کرد etc. Notera dock: Om det inte finns en negationspartikel läggs även för enkla verb betoningen i meningen så mycket som möjligt på föregående ord (ett substantiv, adjektiv etc.). Sammansatta verb: Om det finns en negationspartikel (na-/ne-) är den alltid betonad. Om det inte finns en negationspartikel ligger betoningen på verbets nominaldel (substantivet, adjektivet eller prepositionen som föregår verbet). Stavelsemönster Persiska har sex möjliga stavelsemönster. Alla mönstren kan förekomma med (historiskt) lång eller kort vokal: V o och, u han/hon VC az från, än, āb vatten VCC asb häst, ārd mjöl CV be till, bā med CVC kam lite, fil elefant CVCC barf snö, kārd kniv Kontrastiv intonation Persiska har kontrastiv intonation. Påståenden och frågor med frågeord har sjunkande intonation, medan fr ågor utan frågeord har stigande intonation. Det är ingen annan skillnad mellan ett påstående och en fråga utan frågeord än intonationsmönstret. kojā miravi? be šahr miravam ḥāl-am xub ast کجا میروی به شهر میروم حالم خوب است vart går du? jag går till stan jag mår bra hāl-e šomā xub ast? حال شما خوب است mår du bra? ḥāl-e bačče xub nist حال بچه خوب نیست barnet mår inte bra ḥāl-e bačče xub nist? حال بچه خوب نیست mår barnet inte bra? 19

20 20

21 Olika nominala (som tillhör substantiv och adjektiv) i suffix (Här behandlas inte verbets ändelse i 2a pers sing i) Det finns grammatiska i och ordbildande i. De grammatiska ändelserna ändrar inte ordets grundbetydelse, det gör däremot de ordbildande. De ordbildande ändelserna är betonade, men det är inte de grammatiska. Grammatiskt (obetonat) i används: 1. För att markera obestämt urval, oftast i singular. Ett ord med denna ändelse motsvarar normalt svenskans obestämd form singular. Ändelsen kan läggas också till ett adjektiv (substantiverat) eller ett räkneord. (Thackston 4) مرده- en یکی morde-i en dag, yek-i روزی ruz-i en sköldpadda, الکپشتی lākpošt-i t.ex. död enای I talspråk och enklare skönlitterär stil placerar man suffixet -i på sista adjektivet i en ezafe-konstruktion. t.ex. ḥeyvān-e tanbal-i حیوان تنبلی ett slött djur ḥeyvān-e qašang-e ṣaḥrāyi-i حیوان قشنگ صحراییای ett vackert ökendjur 2. För att markera korrelat till restriktiva relativa bisatser (se Relativa bisatser och korrelatmarkering) (Thackston 40.1) t.ex. dar zamin-i ke šoxm karde-and jō o gandom mikārand در زمینی که شخم کردهاند جو و گندم میکارند i jorden som de plöjt (den jord som de plöjt) sår de korn och vete biā šarṭ bebandim tā kodām yek az mā be ān deraxt-i ke bālā-ye tappe ast zudtar miresim بیا شرط ببندیم تا کدامیک از ما به آن درختی که باالی تپ ه است زودتر میرسیم kom låt oss slå vad om vem av oss som först når fram till det träd som står uppe på kullen Ordbildande (betonat) i används: 1. För att bilda adjektiv som visar geografisk tillhörighet, material etc. från substantiv: t.ex. pašmi پشمی ylle från pašm ull šahri شهری stads- från šahr stad 21

22 Om substantivet slutar på e lägger man till gi t.ex. xānegi خانگی hus-, från xāne خانه hus 2. För att bilda abstrakta (ibland även) konkreta substantiv från adjektiv eller andra substantiv: (Thackston 66, 67.2) t.ex. garmi گرمی värme från garm varm tizpāyi تیزپایی snabbhet (i benen) från tizpā snabb (i benen) širini شیرینی sötma, söt substans från širin söt (i smaken) mardi مردی manlighet från mard man Om adjektivet slutar på e lägger man till gi t.ex. zendegi زندگی liv från zende زنده levande xastegi خستگی trötthet från xaste خسته trött 3. För att göra om räkneord och indefinita pronomen till substantiv och även ge mer emfas åt ordet. t.ex. digar دیگر mera, något annat avval او ل först āxar آخر till sist digari دیگری den andre avvali اول ی den förste āxari آخری den siste 4. För att bilda adjektiv som uttrycker att verbhandlingen är möjlig eller önskvärd (ibland också kallade futurum particip) av verbets infinitiv. (Thackston 74) t.ex. āšāmidani آشامیدنی drickbar (av verbet āšāmidan, āšām- dricka ) goftani گفتنی sägbar (av verbet goftan, gu- säga ) x v ordani خوردنی ätbar, gullig (om barn) (av verbet x v ordan, x v or- äta ) observera betydelsen på följande adjektiv: raftani رفتنی på väg att åka; dödlig, döende (på väg att gå bort) (av verbet raftan, rav- gå, åka ) mordani مردنی tanig, ynklig (inte döende) (av verbet mordan, mir- dö ) 22

23 Viktiga ordbildande prefix och suffix (För det ordbildande suffixet -i, se Olika nominala -i suffix) A. Prefix bā- med با bildar adjektiv från substantiv bāadab باادب artig, väluppfostrad från adab ادب artighet, hög kultur bāsavād باسواد läskunnig från savād سواد läskunnighet, bildning bāarzeš باارزش värdefull från arzeš ارزش värde be- till ب bildar adjektiv från substantiv bejā, passande بجا lämplig från jā plats جا benām, känd بنام berömd, från nām namn نام bi- بی utan bildar adjektiv med negerande betydelse från substantiv bibāk بیباک orädd, modig från bāk باک rädsla, fruktan bi eyb بیعیب felfri från eyb fel عیب bipāyān بیپایان oändlig från pāyān پایان slut bimeyl بیمیل olustig, håglös från meyl میل intresse ham-, samma هم tillsammans läggs till substantiv eller presensstammar av verb och bildar ett nytt substantiv eller ett adjektiv som uttrycker en reciprok relation (tillsammans) hamrāh, vägkamrat همراه tillsammans med från rāh راه väg hamsāye همسایه granne från sāye سایه skugga hamx v ān همخوان konsonant från verbet x v āndan خواندن, x v ān- läsa خوان hamvaṭan landsman هموطن från وطن fosterland ham aqide همعقیده av samma åsikt, likasinnad från aqide عقیده åsikt 23

24 nā- icke نا läggs till adjektiv, substantiv eller verbets presensstam och bildar adjektiv med negerande betydelse nādān نادان okunnig från verbet dānestan دانستن, dān- veta دان nāmaḥdud نامحدود obegränsad från maḥdud محدود begränsad nāmard نامرد feg från mard مرد man B. Suffix 1. Suffix som bildar substantiv -ār läggs till preteritumstammen av verb och bildar verbalsubstantiv (substantiv som uttrycker verbets handling) (Thackston 65.1) didār دیدار besök, visit från verbet didan دیدن, bin- بین se goftār گفتار tal från verbet goftan گفتن, gu- گو säga -ande läggs till presensstammen av verb och bildar agentsubstantiv (personen som gör verbets handling) forušande فروشنده försäljare från verbet foruxtan فروختن, foruš- فروش sälja konande کننده görare från verbet kardan کردن, kon- کن göra nevisande نویسنده författare från verbet neveštan نوشتن, nevis- نویس skriva -ak bildar diminutivformer ibland också med viss pejorativ (nedlåtande) betydelse arusak عروسک docka från arus عروس brud pesarak پسرک liten pojke från pesar پسر pojke Mardak مردک karl, gubbe från mard مرد man -bān bildar substantiv med betydelsen person som bevakar, sköter om, skyddar något darbān دربان dörrvakt från درdar dörr negahbān نگهبان vakt från negah نگه, negāh نگاه blick bāġbān باغبان trädgårdsmästare från bāġ باغ trädgård -če bildar diminutivformer daftarče دفترچه anteckningsblock från daftar دفتر större anteckningsbok, kontor daryāče دریاچه sjö från daryā دریا hav bāġče باغچه liten trädgård från bāġ باغ trädgård 24

25 -či bildar agentsubstantiv (suffixet har turkiskt ursprung) (Thackston 65.4) postči پستچی brevbärare från post پست post qāčāqči قاچاقچی smugglare från qāčāq قاچاق smuggling šekārči شکارچی jägare från šekār شکار jakt -dān bildar substantiv med betydelsen föremål som innehåller något namakdān نمکدان saltkar från namak نمک salt qanddān قندان sockerskål från qand قند bitsocker -e läggs till substantiv, adjektiv och räkneord och bildar substantiv hafte هفته vecka från haft هفت sju puste پوسته täckande lager från pust پوست skinn toxme تخمه frön, kärnor från toxm تخم ägg češme چشمه källa från češm چشم öga panje پنجه hand, näve från panj پنج fem -eš läggs till presensstammen av verb och bildar verbalsubstantiv (substantiv som uttrycker verbets handling) (Thackston 73) kušeš کوشش strävan, försök från verbet kušidan کوشیدن, kuš- کوش sträva, försöka arzeš ارزش värde från verbet arzidan ارزیدن, arz- ارز vara värd larzeš لرزش darrande,skakning från verbet larzidan لرزیدن, larz- لرز darra, skaka, آزمودن undersökning, laboration från verbet āzmudan آزمایش āzmāyeš āzmā- آزما undersöka -gāh bildar substantiv med betydelsen plats dastgāh دستگاه apparat från dast دست hand (ordagrant: handplats) darmāngāh درمانگاه klinik, vårdcentral från darmān درمان behandling dānešgāh دانشگاه universitet från dāneš دانش kunskap -gar bildar agentsubstantiv (person som gör verbets handling) eller adjektiv som beskriver en person som gör verbets handling. (Thackston 65.4) kārgar کارگر arbetare från kār کار arbete knep list, حیله lurendrejare, skurkaktig, listig från حیلهگر barzegar برزگر bonde från bazr برز utsäde 25

26 -(e)stān bildar substantiv med betydelsen plats och ingår ofta i landsnamn bimārestān بیمارستان sjukhus från bimār بیمار sjuk farhangestān فرهنگستان akademi från farhang فرهنگ kultur bustān بوستان trädgård från bu بو doft 2. Suffix som bildar adjektiv -ā läggs till presensstammen av verb (Thackston 65.2) dānā دانا vis, förståndig från verbet dānestan دانستن, dān- دان veta tavānā توانا kunnig från verbet tavānestan توانستن, tavān- توانا kunna -āmiz bildar adjektiv med betydelsen full av, innehållande movaffaqiatāmiz موفقیتآمیز framgångsrik från movaffaqiat موفقیت framgång tōhināmiz توهینآمیز förolämpande från tōhin توهین förolämpning -āne bildar adjektiv från andra adjektiv eller från substantiv. Adjektiv med detta suffix används oftast som attribut till ting, inte personer, eller som adverb. (Thackston 68) dustāne دوستانه vänlig, vänligt från dust دوست vän ruzāne روزانه daglig, dagligen från ruz روز dag żālemāne ظالمانه tyrannisk (handling), tyranniskt från żālem ظالم tyrannisk (person) -in bildar materialadjektiv (liksom även i gör) pašmin پشمین (eller pašmi) ylle- från pasm پشم ull zarrin زر ین gyllene från zar زر guld sangin سنگین tung (ordagrant: av sten) från sang سنگ sten -mand bildar egenskapsadjektiv från substantiv och används ofta om personer dānešmand دانشمند lärd från dāneš دانش kunskap, lärdom arzešmand آرزشمند värdefull från arzeš ارزش värde qodratmand قدرتمند mäktig från qodrat قدرت makt, styrka -kār bildar egenskapsadjektiv som ofta används om personer (Thackston 67.1) farāmuškār فراموشکار glömsk från farāmuš- فراموش (presensstammen av verbet glömma som i modern persiska används som ett sammansatt verb: farāmuš kardan att glömma ) 26

27 fadākār فداکار uppoffrande från fadā فدا offer -nāk bildar egenskapsadjektiv, ofta med negativ innebörd, från substantiv dardnāk دردناک smärtsam från dard درد smärta xaṭarnāk خطرناک farlig från xaṭar خطر fara tarsnāk ترسناک skräckinjagande, skrämmande från tars ترس fruktan, rädsla -vār bildar egenskapsadjektiv från substantiv eller andra adjektiv omidvār امیدوار hoppfull från omid امید hopp bozorgvār بزرگوار storsint från bozorg بزرگ stor -var bildar egenskapsadjektiv från substantiv jānevar جانور djur (ordagrant: besjälad) från jān جان själ nāmvar نامور berömd från nām نام namn Skrivregler: De flesta suffix och prefix skrivs ihop med huvudordet med undantag för ett par betonade suffix och prefix som hā, bi-, mi-, nemi-. Suffix som börjar på vokal skrivs nästan alltid ihop med huvudordet. Det är oftast som börjar på konsonant som kan skrivas isär. Suffixet i skrivs alltid ihop med huvudordet, t.ex. یبا / ābi blå och خوبى/ xubi godhet. Suffixet i skrivs som: t.ex. efter vokalerna /u/, /o/ och /ā/ یی student) (student en دانشجو دانشجویی korridor) (korridor en راهرو راهرویی (vis visdom) دانا دانایی t.ex. efter vokalen /i/, ای båt) (båt en کشتی کشتیای 27

28 م» För prefixet ham- هم rekommenderar persiska akademin särskrivning med undantag för ord 1) där ham- är en integrerad del av ordet, t.ex. i ord som hamšire همشیره syster, hamdigar همدیگر varandra och hamsāye همسایه granne, hamčenin همچنین dessutom, hamčenan همچنان på samma sätt. 2) där huvudordet är enstavigt. Undantag bör göras för ord som börjar med bokstaven» /mim eller» ا» /alef, t.ex. i ord som ham-marz هممرز med gemensam gräns och hamesm هماسم med samma namn. 28

29 Substantiv i plural (Thackston 7, 32) 1. Persiska pluralformer Den vanligaste pluraländelsen för substantiv är hā (Thackston 7). Denna ändelse kan ofta användas även för ord som kan ta andra pluraländelser eller har bruten plural. Då de andra sätten att bilda plural används görs det ofta för att markera en högre litterär stil. I skrift skrivs hā separat från det substantiv det hör till. Exempel: asb-hā اسبها hästarna Observera att grundformen for substantiv i persiska innebär att de står i generisk betydelse vilket oftast motsvarar obestämd form plural på svenska (men det kan också vara singular), samt för singular bestämd form: fil فیل elefanten (som art), elefanter, elefanten fil miāyad فیل میآید (en eller flera) elefanter kommer (generiskt), eller: elefanten kommer fil-i miāyad فیلی میآید en elefant kommer man fil mibinam من فیل میبینم jag ser (en eller flera) elefanter (generiskt) man fil-rā mibinam من فیل را میبینم jag ser elefanten man fil-i mibinam من فیلی میبینم jag ser en elefant Tillägg av en pluraländelse sker när substantivet motsvarar svenskans plural bestämd form eller är specificerat, t.ex. med ett adjektiv. fil-hā فیلها (specificerade) elefanter, elefanterna fil-hā miāyand فیلها میآیند elefanterna kommer fil-hā-ye bozorg miāyand فیلهای بزرگ میآیند stora elefanter kommer man fil-hā-rā mibinam من فیلها را میبینم jag ser elefanterna man fil-hā-ye bozorg rā mibinam من فیلهای بزرگ را میبینم jag ser stora elefanter Efter räkneord används alltid substantivets grundform (singularform): se fil سه فیل tre elefanter En annan vanligt förekommande pluraländelse är ān (Thackston 32.1). Den används främst för levande varelser (och växter), kroppsdelar som förekommer i par samt några andra substantiv. I skrift skrivs detta suffix direkt påkopplat på substantivet. Exempel: dustān دوستان vännerna deraxtān درختان träden 29

30 För substantiv som slutar på ā eller u och bildar plural med ān infogas ye (y) som utfyllnad undantag finns dock. Slutar substantivet på e infogas gāf (g). (I skrift faller dessutom det he som markerar finalt e när gāf + -ān läggs till.) Exempel: danešjuyān دانشجویان studenterna parandegān پرندگان fåglarna 2. Arabiska pluralformer Många arabiska lånord har behållit sina arabiska pluralformer i persiskan. 2.1 Ändelser En arabisk pluraländelse är āt. (Detta suffix kan faktiskt även antas av vissa ord med persiskt ursprung.) I skrift skrivs det direkt påkopplat på substantivet. (Thackston 32.2) Exempel: tafakkorāt تفکرات tankarna dehāt دهات byarna För substantiv som slutar på e eller i och bildar plural med āt infogas jim (j) som utfyllnad. (I skrift faller det he som markerar finalt e när jim + -āt läggs till.) Exempel: mivejāt میوهجات frukterna sabzijāt سبزیجات grönsakerna En annan arabisk pluraländelse är in. I skrift skrivs det direkt påkopplat på substantivet. (Thackston 32.3) Exempel: mo c allemin معلمین lärarna Ord som slutar på i och som normalt skulle anta ändelsen in för att bilda plural får istället ändelsen un. Exempel: enqelābiun انقلبیون revolutionärerna 2.2 Bruten plural (Thackston 32.4) Ett stort antal arabiska lånord har behållit sin brutna plural. Denna bildas genom att vokalerna som omger de arabiska ordens rotkonsonanter förändras. Variationen av vokalerna görs på många olika sätt vilket innebär att det oftast är enklast att notera och lära sig pluralformen för dessa substantiv samtidigt som man stöter på grundformen. 30

31 Exempel: fekr afkār فکر - افکار tanken tankarna jazire jazāyer جزیره - جزایر ön öarna c elm c olum علم علوم vetenskapen vetenskaperna nō c anvā c نوع انواع sorten sorterna 2.3 Dualform Ett mycket lite antal arabiska lånord har s.k. dualform. Ändelsen för dualform är ein och används när två parter är involverade. Exempel: vālede vāledein والده والدین föräldern föräldrarna ṭaraf ṭarafein طرف طرفین parter, de parterna 31

32 32

33 Bindepartikeln ezāfe Ezāfe är en obetonad bindepartikel som har tre huvudsakliga funktioner: 1) att skapa ägandekonstruktioner (genitivattribut) (Thackston 21) 2) att binda attributiva adjektiv eller andra bestämningar till substantiv (Tahckston 15) 3) att binda prepositioner till huvudord 1. Genitivattribut I ägandekonstruktioner fungerar ezāfe på samma sätt som engelskans of, vilket är tvärtom jämfört med motsvarande konstruktioner på svenska. I persiska står alltså det ägda före den eller det som äger. Ezāfe kopplas till det ägda och ligger således emellan de två orden. Exempel: gardan-e asb گردن اسب hästens nacke När det ord ezāfe hör till slutar på vokal infogas ett utfyllnads-ye (y) mellan ezāfe och själva ordet. (Detta gäller genomgående, oavsett vilken funktion ezāfe fyller.) Exempel: bačče-ye āhu بچهی آهو gasellens barn 2. Adjektivattribut och andra attribut Ezāfe används också för att binda attributiva adjektiv till substantiv. Dessa adjektiv står alltid efter de substantiv de hör till, alltså tvärtom jämfört med svenska språket. Exempel: šāx-e kutāh شاخ کوتاه korta horn Om flera adjektiv hör till ett och samma substantiv följer de efter varandra med mellanliggande ezāfe. Exempel: barghā-ye xošk-e zard برگهای خشک زرد de torra gula löven I persiska används genitivkonstruktioner med ezāfe också för att andra attribut än adjektiv till substantiv. Ibland motsvaras detta i svenskan av de genitiv-s som finns i många sammansatta konstruktioner, t.ex. finlandsbåt, företagsläkare, etc. I många andra fall finns dock ingen direkt motsvarighet på svenska. Exempel: dānešju-ye dānešgāh دانشجوی دانشگاه universitetsstudenten gāv-e nar oxe Geografiska platser och namn har alltid ezāfe för att koppla dem till det substantiv som anger vad namnet hör till. 33

34 Exempel: kešvar-e afġānestān کشور افغانستان landet Afghanistan šahr-e širāz شهر شیراز staden Shiraz 3. Prepositioner Vissa prepositioner används tillsammans med ezāfe för att koppla dem till huvudordet, t.ex. zir-e زیر under, ru-ye روی på och mian-e mellan. (Andra prepositioner är enkla och används utan ezāfe, t.ex. az از från, be به till och dar در i.) Exempel: zir-e šekam زیر شکم under magen mian-e do dandān- fil میان دو دندان فیل mellan elefantens två tänder Skrivregler Huvudregeln är att ezāfe ej anges i skrift. När det ord ezāfe hör till slutar på vokal förutom i skrivs dock det utfyllnads-ye som används ut. (För ord som slutar på i skrivs ingenting.) 34

35 Adjektiv och adverb (Thackston 8, 15) 1. Adjektiv Adjektiv står som bestämning till substantiv och pronomen. De beskriver alltså de substantiv eller pronomen de hör till, t.ex. ett stort hus. Adjektiv kan antingen vara attributiva eller predikativa. Ett attributivt adjektiv står sammankopplat med sitt huvudord, t.ex. ett stort hus. Predikativa adjektiv står däremot åtskilda från huvudordet med ett mellanliggande verb, t.ex. huset är stort. I persiska kan adjektiv användas både i attributiv och i predikativ ställning. 1.1 Attributiva adjektiv (singular) Attributiva adjektiv kopplas till substantiv och pronomen med hjälp av ezāfe och står efter det som beskrivs, alltså tvärtom jämfört med svenska språket. Exempel: asb-e sefid اسب سفید den vita hästen Om flera adjektiv beskriver ett och samma substantiv följer de efter varandra och kopplas ihop med hjälp av ezāfe. Exempel: asb-e sefid-e bozorg اسب سفید بزرگ den stora vita hästen I obestämd form varierar användningen av ezāfe tillsammans med adjektiv och obestämt i beroende på litterär stil. Exempel: yek asb-e sefid یک اسب سفید en vit häst (talspråk) asb-e sefid-i اسب سفیدی en vit häst (talspråk och enklare litterär stil) asb-i sefid اسبی سفید en vit häst (höglitterär stil) 1.2 Predikativa adjektiv (singular) I predikativ ställning står adjektiv i persiska före verbet och utan ezāfe. Exempel: asb sefid-ast اسب سفید است hästen är vit 35

36 1.3 Adjektiv i pluralform Såväl i attributiv som predikativ ställning är persiska adjektiv oböjliga, d.v.s. de har samma form i singular och plural. Exempel: asb-hā-ye sefid اسبهای سفید de vita hästarna asb-hā sefid-and اسبها سفید اند hästarna är vita I obestämd form plural kan placeringen av obestämt i variera på samma sätt som i singular. Exempel: asb-hā-ye sefid-i اسبهای سفیدی några vita hästar asb-hā-yi sefid اسبهایی سفید några vita hästar 2. Adverb Adverb beskriver verb (han sjunger högt), adjektiv (han är mycket lång) eller andra adverb (han sjunger mycket högt). I persiska skiljer sig formen på adverb i de flesta fall inte från adjektiven. Adverb som be-skriver verb placeras före verbet. Exempel: āhu xub mitavanad bedavad gasellen kan springa bra (adverb) آهو خوب میتواند بدود jämför: āhu šāx-e kutāh dārad gasellen har korta horn (adjektiv) آهو شاخ کوتاه دارد Adverb som beskriver adjektiv eller andra adverb placeras före dessa. Exempel: āhu xeyli xub mitavanad bedavad gasellen kan springa mycket bra (beskrivning adverb) āhu šāx-e xeyli kutāh darad gasellen har mycket korta horn (beskrivning adjektiv) آهو خیلی خوب میتواند بدود آهو شاخ خیلی کوتاه دارد 36

37 Obs!!! I vissa fall skiljer sig formerna för adverb och adjektiv åt. T.ex. gäller att adverb som slutar på an (ofta markerat i skrift med alef tanvin) endast fungerar som just adverb och att eventuellt motsvarande adjektiv inte har samma ändelse med an. Exempel: kāmelan کاملا helt (adverb) kāmel کامل hel (adjektiv) Vissa adverb som slutar på an har inget motsvarigt adjektiv utan hör snarare ihop med ett substantiv. Exempel: nesbatan نسبتاا relativt (adverb) nesbat نسبت relation (substantiv) Ytterligare en grupp adverb bildas genom att prepositionen be sätts framför ett substantiv. Exempel: be-sor c at بهسرعت hastigt be-šeddat بهشدت intensivt be-ārāmi بهآرامی lugnt/stilla 37

38 38

39 Adjektivens komparation (Thackston 31) Beträffande adjektivets komparation kan man enkelt säga: Positivformen (grundformen) placeras efter substantivet och fogas till det med ezāfe: ketāb-e xub کتاب خوب den bra boken Vill man göra det till obestämd form singular lägger man på -i. Detta -i placeras vanligtvis i enklare stil (talspråk och skönlitteratur) på adjektivet, eller på sista adjektivet om det finns flera: ketāb-e xub-i کتاب خوبی en bra bok Man kan också placera -i ändelsen på substantivet. Då faller ezāfe. Denna konstruktion används bara i högre litterär stil (sakprosa och dikt), där även den andra konstruktionen förekommer: ketāb-i xub کتابی خوب en bra bok I obestämd form med referens till flertal kan man både se att substantivet förekommer i singular och i plural. Plural är dock vanligast. I bestämd form plural måste substantivets pluralform användas: ketābhā-ye xub کتابهای خوب eller ketāb-e xub کتاب خوب bra böcker ketābhā-ye xub کتابهای خوب de bra böckerna Vill man lägga till ett obestämt -i i plural (med betydelsen några stycken ) kan man placera det på två sätt: ketābhā-ye xub-i کتابهای خوبی några bra böcker ketābhā-yi xub کتابهایی خوب några bra böcker Det första är vanligast i talspråk och enklare skriftspråk, det andra förekommer ofta i det högtidligare skriftspråket. Adjektiven är oböjliga i persiska. De tar alltså inte pluraländelse: baččehā bozorg hastand barnen är stora بچهها بزرگ هستند När direkt objekt får suffixet -rā placerars det på sista adjektivet: in asb-e sefid-e qašang-rā mixaram این اسب سفید قشنگ را میخرم jag köper denna vackra vita häst (ordningen på adjektiven skiljer sig i persiska och svenska, sefid = vit, qašang = vacker) 39

40 Adjektivet kompareras genom att ändelserna -tar تر och tarin ترین läggs till positivformen. Dessa skrivs enligt nya särskrivningsregler separata, men har förut normalt skrivits på adjektivet. qašang قشنگ vacker qašangtar قشنگتر vackrare qašangtarin قشنگترین vackrast adjektivet xub خوب bra har oregelbunden bildning komparativformen är behtar بهتر bättre och superlativformen är behtarin بهترین bäst bištar بیشتر och bištarin بیشترین mer, mest går inte tillbaka på någon positivform. I positiv form används ziād زیاد mycket. az از är komparationspreposition än t.ex. fil az asb bozorgtar ast fil bozorgtar az asb ast elefanten är större än hästen فیل از اسب بزرگتر است فیل بزرگتر از اسب است I attributiv ställning (tillsammans med substantiv) placeras komparativformen efter substantivet och binds till det med ezāfe: man kār-e behtar-i mixāham jag vill ha ett bättre arbete من کار بهتری میخواهم Superlativen används i persiska endast i attributiv ställning, d.v.s. tillsammans med substantivet. Då placeras adjektivet helt plötsligt före sitt substantiv utan ezāfe. bozorgtarin heyvān fil ast elefanten är det största djuret Tehrān bozorgtarin šahr-e Irān ast Tehran är den största staden i Iran بزرگترین حیوان فیل است تهران بزرگترین شهر ایران است Men om man inte har något substativ (alltså adjektivet i predikativ ställning) kan man inte använda superlativen på persiska. Då skriver man om den till komparativ + än alla. 40