I talspråk och informellt skriftspråk är det också vanligt med räkneordet ett yek eller med både yek och -i för att markera obestämd form singular.

Transkript

1 GRAMMATIK PERSISKA TEXTER Bestämdhet i skrift- och talspråk Skriftspråket Bestämd form i persiskan är densamma som grundformen av substantiv. Vid obestämd form singular lägger man till suffixet -i. Obestämt -i är obetonat. bestämd form: obestämd form: ḥeyvān حیوان djuret ḥeyvān-i حیوانی ett djur Talspråket och informellt skriftspråk I talspråk och informellt skriftspråk är det också vanligt med räkneordet ett yek eller med både yek och -i för att markera obestämd form singular. obest. form med yek: yek ḥeyvān یک حیوان ett djur obest. form m. yek och -i: yek ḥeyvān-i یک حیوانی ett djur En annan variant av bestämd form förekommer främst i talspråk. Ett -e läggs till substantivet och bildar bestämd form. Detta -e är betonat. Bestämd talspråksform: doxtare دختره flickan پیرزن Exempel på olika varianter i texten: pir-e zan did xar-i ast hon såg att det var en åsna xare goft åsnan sade xar-rā x v ābānd hon fick sömn på åsnan did yek gonješk-i ast دید یک گنجشکی است hon såg att det var en sparv del-aš be ḥāl-e gonješke suxt دلش به حال گنجشکه سوخت hon tyckte synd om sparven gonješke-rā x v ābānd گنجشکه را خواباند hon fick sömn på sparven 1

2 Betoning, stavelsemönster och intonation Betoningsregler Substantiv och adjektiv Alla substantiv och adjektiv i grundform betonas på sista stavelsen: ke tāb کتاب bok, bač če بچه barn, xar guš خرگوش hare, kanin, doroš ke öken- صحرایی stor, ṣaḥrā yi بزرگ vit, bo zorg سفید droska, se fid درشکهها Pluraländelserna (-hā, -ān, -āt, -in, -un) är betonade: ketāb hā کتابها böckerna, ḥeyvā nāt حیوانات djuren, barzega rān برزگران bönderna, parande gān پرندگان fåglarna Komparativsuffixet (-tar) och superlativsuffixet (-tarin) är betonade: بزرگ- mera, bozorgta rin بیشتر snabbare, biš tar زودتر större, zud tar بزرگتر bozorg tar vackraste den قشنگترین den bästa, qašangta rin بهترین den största, behta rin ترین Obestämd singular ändelse/enklitik i (som ibland förekommer även i plural) är obetonat: ke tāb-i کتابی en bok, bač če-i بچهای ett barn, xar guš-i خرگوشی en hare, en kanin, doroš kei درشکهای en vagn, ā hu-ye se fid-i آهوی سفیدی en vit gasell, ketāb hā-yi کتابهایی några böcker Partikeln rā (markören för direkt objekt) är obetonad: ke tāb-rā کتاب را boken, bač če-rā بچه را barnet, xar guš-rā خرگوش را haren, kaninen, doroš ke-rā درشکه را vagnen, ā hu-ye se fid-rā آهوی سفید را den vita gasellen,ketāb hā-rā böckerna کتابها را Ezafe är obetonat: ke tāb-e xub کتاب خوب den bra boken, bač če-ye man بچهی من mitt barn, pošt-e xar guš den vita gasellen, ketāb hā-ye آهوی سفید bakom پشت kaninen, ā hu-ye se fid خرگوش mo al lem کتابهای معلم lärarens böcker Enklitiska pronomen är obetonade: češm hā-yaš چشمهایش hans/hennes/dess ögon, še kam-aš شکمش hans/hennes/dess mage, bač če-ye bo zorg-am بچهی بزرگ من mitt stora (äldsta) barn, ketāb hā-yemān کتابهایمان våra böcker Pronomen Pronomen betonas på sista stavelsen (de flesta är enstaviga): man من jag, to تو du, u / i šān او ایشان han/hon, ān آن den, det, mā ما vi, šo mā själv خود dessa, x v od اینها denna, detta, in hā این de, in آنها, ni شما ān hā Prepositioner Prepositioner som inte tar ezafe är normalt proklitiska (saknar egen betoning): در till detta barn, dar xā ne به این بچه av mig, från mig, än jag, be in bač če از من az man knäna till تا زانوها i خانه huset, tā zānu hā Ezafe-prepositioner betonas på sista stavelsen före ezafe (ezafe är alltid obetonat): 2

3 ba rā-ye man برای من för mig, åt mig, mi ān-e do dan dān-e fil میان دو دندان فیل mellan elefantens två tänder, zir-e še kam-aš زیر شکمش under dess mage Adverb Adverb betonas på sista stavelsen: ḥā lā حاال nu, di ruz دیروز igår, far dā فردا imorgon, kāme lan کاملا fullständigt, taqri ban تقریباا ungefär, ya vāš یواش långsamt, zi ād زیاد mycket Konjunktioner De flesta enkla konjunktioner betonas på första stavelsen: vali ولی men, ammā ام ا men, likan لیکن men, dock, agar اگر om Sammansatta konjunktioner med ke och in ke betonas på den stavelse som föregår ke/ i ke: barāye in ke برای این که för att, vaqt-i ke وقتی که när, dar ṣu rat-i ke در صورتی که om, ifall De två vanligaste underordnande konjunktionerna tā och ke (se separata kapitel) har mycket svag betoning, ofta ingen alls. Konjunktionen va/o och är obetonad. Verbformer Infinita verbformer (infinitiv och particip) betonas på sista stavelsen: کردن kar dan, Lång infinitiv: کرد Kort infinitiv: kard کنان Presens particip: ko nān کرده Perfekt particip: kar de Finita verbformer betonas enligt följande regler: Kopulaformerna (-am, -i ast, -im, -id, -and) av verbet budan att vara är enklitiska, alltså obetonade. I övrigt gäller följande regler: Enkla verb: Om det finns en negationspartikel (na-/ne-) är den alltid betonad. Om det inte finns en negationspartikel men ett mi- är detta prefix betonat. Om det inte finns negationspartikel eller mi- men ett perfekt particip är perfekt participets sista stavelse betonad (se ovan). Om det inte finns negationspartikel eller mi- och inget perfekt particip är stammens sista stavelse betonad. 3

4 Specialregel för grammatisk futurum-form: Grammatisk futurum-form betonas i jakad form på hjälpverbets personändelser (men i nekad form på negationspartikeln): x v ā ham kard خواهم کرد etc. Notera dock: Om det inte finns en negationspartikel läggs även för enkla verb betoningen i meningen så mycket som möjligt på föregående ord (ett substantiv, adjektiv etc.). Exempel: nāme rā fardā post x v āham kard (Jag skickar brevet imorgon.) Sammansatta verb: Om det finns en negationspartikel (na-/ne-) är den alltid betonad. Om det inte finns en negationspartikel ligger betoningen på verbets nominaldel (substantivet, adjektivet eller prepositionen som föregår verbet). Exempel: mesvāk zadan (att borsta tänderna) Vokativ (direkt tilltal): Substantiv i vokativ form är betonat på första stavelsen istället för sista stavelsen: Pirezan Gumman! Annars: Pirezan sa.(gumman sa ) 4

5 Preteritum för framtida handlingar I två fall uttrycks framtida handlingar med preteritum a. För handlingar i omedelbar framtid. Det tycks som talaren ser dem som redan genomförda och därför använder förfluten tid. Man påträffar detta mestadels i talspråk och i dialog i skönlitteraturen. Exempel ur texterna: من هم آمدم man ham āmadam jag kommer också alldeles strax b. I framtida tidsbisatser och villkorsbisatser 1 om fokus ligger på huvudsatsen. Det beror på att man ser handlingen i bisatsen som en bakgrundshandling till handlingen i huvudsatsen. Exempel ur texterna: ṣobḥ ke āftāb zad miparam, miravam. I morgon bitti när solen går uppflyger jag iväg صبح زود همین صبح که آفتاب زد میپرم میروم. که مرغها سر از النه درآوردند میپرم میروم. ṣobḥ-e zud hamin ke morġha sar az lane darāvardand, miparam miravam. Tidigt i morgon så fort hönsen sticker ut sina huvud ur boet flyger jag mig väg. که بوق حم ام را بزنند پا میشوم میروم. ṣobḥ piš az ānke buq-e ḥammām rā bezanand pā mišavam miravam. I morgon bitti innan man blåser i badhushornet stiger jag upp och går. صبح پیش از آن Agar rafti Iran farsi bexvān! اگر رفتی ایران فارسی بخوان! Om du åker till Iran, läs persiska där! 1 Se konditionala bisatser! 5

6 Konjunktionen ke Konjunktionen ke är ett ord som binder ihop satser utan att specificera typen av underordnad sats. Därför måste ke översättas på olika sätt beroende på sammanhanget. 1. att i allmänt underordnade innehållssatser som fungerar som subjekt, predikatsfyllnad eller objekt till verbet i huvudsatsen. I denna funktion utelämnas ofta ke. Dessa innehållssatser skall ha verbet i presens konjunktiv om de syftar på osäkerhet i framtid, annars i presens indikativ (säker handling i nu- och framtid), futurum (säker handling i framtid) eller i någon TAM-form för förfluten tid. Exempel ur texterna: do rafiq bā ham qarār gozāštand (ke) be šekār-e xers beravand (verbet i presens konjunktiv) دو رفیق باهم قرار گذاشتند )که( به شکار خرس بروند Två kamrater bestämde sig för (ordagrant: med varandra) att gå på björnjakt digari... šenide bud ke xers be morde kār-i nadārad (verbet i presens indikativ) دیگری... شنیده بود که خرس به مرده کاری ندارد Den andre hade hört att björnar inte bryr sig om döda Yādaš āmad ke bāyad dar bezanad (verbet i presens konjunktiv) یادش آمد که باید در بزند Han kom på att han måste knacka på dörren. man ham jā i nadāram ke sar-am-rā begozāram rāḥat bex v ābam (verbet i presens konjunktiv) من هم جایی ندارم که سرم را بگذارم راحت بخوابم Men jag har ingenstans att lägga mitt huvud och sova skönt ṣobḥ...did (ke) xane-aš ġolġole-ye rum ast (verbet i presens indikativ) صبح دید که خانهاش غلغلهی روم است På morgonen såg hon att det var en enda röra i hennes hem az panjare mididam ke baččehā sag-e velgardi-rā dōre karde-and (verbet i perfekt indikativ) از پنجره میدیدم که بچهها سگ ولگردی را دوره کردهاند و... Genom fönstret såg jag att barnen hade omringat en herrelös hund och 6

7 negāh nakon ke dehāti hastim (verbet i presens indikativ) Bedöm mig inte utifrån att jag är från landet (Ordagrant: se inte att vi är från landet) نگاه نکن که دهاتی هستیم xeyli ham x v oš-am miāyad ke az zabān-e x v od-at az sir tā piāz, šarḥ-e da vātānrā bešnavam (presens konjunktiv) خیلی هم خوشم میآید که از زبان خودت از سیر تا پیاز شرح دعواتان را بشنوم Jag skulle till och med bli väldigt glad över att få höra allt om bråket av dig personligen Ḥāji x v od-aš gofte bud ke vaqt-i sar-aš xalvat šod piš-aš beravim (verbet i presens konjunktiv) حاجی خودش گفته بود که وقتی سرش خلوت شد پیشش برویم Haji själv hade sagt att vi skulle komma till honom när han hade fått det lugnt omkring sig 2. som (eller något relativt pronomen: vars, vilken vilket ) i relativa bisatser (se också Relativa bisatser och korrelatmarkering) Exempel: miān-e do dandān-e fil xorṭum-e boland-i hast ke bini-ye u ast میان دو دندان فیل خرطوم بلندی هست که بینی او است Mellan elefantens två tänder (betar) finns en lång snabel, som är dess näsa ān ke bālā-ye deraxt bud pāyin āmade az rafiq-aš porsid... آنکه باالی درخت بود پایین آمد از رفیقش پرسید... Han som var uppe i trädet frågade sin vän Az āšpazxāne, ke ṭabaqe-ye pāyin bud, Från köket, som var på nedre våningen,. از آشپزخانه که طبقهی پایین بود... ba d-eš tu surat-e x v āhar-am xandid ke man hič x v oš-am nayāmad بعدش تو صورت خواهرم خندید که من هیچ خوشم نیامد Sen skrattade han min syster i ansiktet, vilket jag inte alls tyckte om (här syftar relativbisatsen tillbaka på hela den förra satsen och måste därför översättas med vilket ) yek ḥarfhā-yi mizanand ke engār mix v āstand man o x v āhar-am našnavim یک حرفهایی میزنند که انگار میخواستند من و خواهرم نشنویم De säger saker och ting som det verkar som att de inte ville att jag och min syster skulle höra 7

8 3. för att i finala bisatser (som uttrycker syftet med huvudsatsens handling). I denna typ av bisats måste alltid verbet stå i presens eller perfekt konjunktiv. (Se också Konjunktivens användning.) Exempel: yek xorde ham jol o jehāz sar-e ham karde bud ke raf o tāqče-aš xošk o xāli nabāšad یکخورده هم جل و جهاز سر هم کرده بود که رف و تاقچهاش خشک و خالی نباشد Hon hade också samlat ihop lite smått och gott för att hennes hyllor inte skulle vara tomma مرغ را خواباند و خودش رفت که بخوابد morġ-rā x v ābānd va x v od-aš raft ke bex v ābad Hon nattade hönan och gick själv för att lägga sig šekāfhā-ye dar o panjare-rā kāġaz časbāndim ke sarmā tu nayāyad شکافهای در و پنجره را کاغذ چسباندیم که سرما تو نیاید Vi klistrade papper över springorna i dörren och fönstret för att kylan inte skulle tränga in 4. när i tidsbisatser - temporala bisatser (som uttrycker en tidsomständighet till huvudsatsen). Om tidsbisatsens handling föregår huvudsatsens i tid används preteritum i bisatsen även om den syftar på framtid. I denna betydelse placeras alltid ke som andra element i satsen. Exempel: Az rāhrōhā-ye edāre ke migozašt När han gick längst korridorerna på jobbet از راهروهای اداره که میگ ذ شت yek šab šām-aš-rā x v orde bud ke did bād-e sard-i miāyad یک شب شامش را خورده بود که دید باد سردی میآید En kväll hade hon ätit sin kvällsmat då hon kände att det blåste kallt hanuz češm be ham nagozāšte bud ke did ṣedā-ye dar miāyad هنوز چشم بههم نگذاشته بود که دید صدای در میآید Hon hade ännu inte slutit ögonen förrän hon hörde att det knackade på dörren ṣobḥ ke āftāb zad miparam, miravam I morgon bitti när solen går upp flyger jag iväg صبح که آفتاب زد میپرم میروم 8

9 صبح که از خواب بیدار شد دید did ṣobḥ ke az x v āb bidār šod På morgonen när hon vaknade såg hon taqriban hame-ye baččehā bikār ke mimāndand miraftand be kārxāne-ye Ḥāji Qoli-ye faršbāf تقریباا همهی بچهها بیکار که میماندند میرفتند به کارخانهی حاجی قلی فرشباف När barnen blev sysslolösa gick nästan alla till Haji Gholi mattvävarens fabrik dah ruz bištar nabud man be deh āmade budam ke barf bārid va zamin yax bast ده روز بیشتر نبود من به ده آمده بودم که برف بارید و زمین یخ بست Jag hade inte varit i byn mer än i tio dagar då det började snöa och frysa till tāri verdi kami ke garm šod goft När Tariverdi hade värmt sig lite sade han تاری وردی کمی که گرم شد گفت yek ruz-e panjšanbe ke mozd-e haftegi-mān-rā migereftim یک روز پنجشنبه که مزد هفتگیمان را میگرفتیم En torsdag när vi skulle få vår veckolön 5. eftersom i kausala bisatser (som uttrycker en bakomliggande orsak till huvudsatsens handling). Denna betydelse av ke är inte så vanligt förekommande som att, som för att och när Exempel: boro birun ke ṣobḥ šod Gå ut för det har blivit morgon برو بیرون که صبح شد pā šo, boro birun, ke havā rōšan šode Stig upp, gå ut för det har ljusnat پاشو برو بیرون که هوا روشن شده 6. Ibland står ke som man skulle använt kolon på svenska och inleder direkt anföring. Exempel: porsid ke xers be guš-e to če goft Han frågade: Vad viskade björnen i ditt öra پرسید که خرس به گوش تو چه گفت 7. ke kan också fungera som ett förstärkningsord (alltså inte satsbindande konjunktion) där det binder en fras som står i fokus på ett speciellt sätt till resten av meningen. En lämplig översättning är ofta ju, väl, då. 9

10 Exempel: juybār ke avval o āxar nadārad Bäcken har ju ingen början och slut جویبار که او ل و آخر ندارد ما که خارج از آب ندیدهایم mā ke xārej az āb nadide-im Vi har då inte sett (att det existerar något ställe) utanför vattnet mā kār-i ke nakarde-im, mā bigonāh-im Vi har väl inte gjort något, vi är skuldfria ما کاری که نکردهایم ما بیگناهیم ostād-kārhā ke jā-ye pedar-e mā budand o digarān ham ke bačče budand o Ḥāji Qoli ham ke arbāb bud استادکارها که جای پدر ما بودند و دیگران هم که بچ ه بودند و حاجی قلی هم که ارباب بود Förmännen var som fäder för oss och de andra var ju barn och Haji Gholi var ju chef to x v od-at ke midāni injur ādamhā nemiāyand bā mā dehātihā qōm o x v iš-e rāst rāsti bešavand تو خودت که میدانی اینجور آدمها نمیآیند با ما دهاتیها قوم و خویش راستراستی بشوند Du vet ju själv att sådant folk inte kommer och blir släkt med oss bybor på riktigt (Man kan också tolka ke i man ke jik jik mikonam barā-t... من که جیک جیک میکنم برات jag kvittrar ju för dig etc. som förstärkningsord) 10

11 Prepositionen/konjunktionen tā I. tā som preposition A. För att uttrycka tids- eller rumsförhållanden: 1. I betydelsen till, upp till, ner till, fram till etc. از فردا میتوانید تا ساعت ده صبح بخوابید. Az fardā mitavānid tā sā at-e dah-e ṣobḥ bex v ābid Från och med imorgon får Du sova till kl. 10:00 på morgonen. ammā bālātarin mozd dar deh 25 riāl tā 35 riāl bud اما باالترین مزد در ده 52 لایر تا 52 لایر بود Men den högsta lönen i byn var 25 till 35 rial kot-e mardāne-aš tā zānuhā-š miresid Hans kavaj räckte honom till knäna کت مردانهاش تا زانوهاش میرسید az sir tā piāz از سیر تا پیاز Från vitlök till gullök (= i detalj) tu kārxāne si tā čehel bačče-ye digar ham budand تو کارخانه سی تا چهل بچ هی دیگر هم بودند I fabriken fanns det 30 till 40 andra barn också 2. I betydelsen under loppet av تا چهار پنج روز کلس لنگ بود tā čahār panj ruz kelās lang bud Under fyra fem dagar var klassen haltande (= fungerade inte klassen ordentligt) 3. I betydelsen inom Mādaram tā čand ruz-e digar miāyad. Min mor kommer inom (loppet av) några dagar مادرم تا چند روز دیگر میآید. 11

12 B. I betydelsen än när två hela satser jämförs med varandra (Den vanligaste komparationsprepositionen är annars az) Behtar ast emruz beravim tā fardā. Det är bättre att gå idag än imorgon بهتر است امروز برویم تا فردا II. tā som konjunktion A. I tidsbisatser: 1a. Ensamt eller tillsammans med inke (tā inke) i betydelsen 'tills'. I dessa satser står verbet i presens konjunktiv när det syftar på framtid, annars i TAM-form för förfluten tid. injā bemān tā (inke) man biāyam Stanna här tills jag kommer اینجا بمان تا )اینکه( من بیایم ānjā māndam tā (inke) dustam āmad Jag stannade där tills min vän kom آنجا ماندم تا )اینکه( دوستم آمد 1b. I betydelsen förrän med nekat verb I dessa satser kan verbet stå i presens konjunktiv när det syftar på framtid, annars i TAM-form för förfluten tid. tā kār-aš be jāhā-ye bārik nakešide beferestim-aš piš-e ḥalazun-pire تا کارش به جاهای باریک نکشیده بفرستیمش پیش حلزون پیره Vi skickar honom/henne till gamla snigeln innan det har gått för långt tā čahār panj māhi šekār nakonad, dast az sar-e mā bar nemidārad تا چهار پنج ماهی شکار نکند دست از سر ما برنمیدارد Han lämnar oss inte ifred förrän han tar fyra fem fiskar som byte 2. I betydelsen så länge som I dessa satser står verbet i presens indikativ när det syftar på framtid, annars i TAM-form för förfluten tid. tā to injā hasti, man ham mimānam Så länge som du är här stannar jag också تا تو اینجا هستی من هم میمانم 12

13 3. I betydelsen så snart som, precis när I dessa satser står verbet oftast i preteritum, både för förfluten tid och framtid. tā x v āstand rāh bioftand didand ke āb-e dōr o bar-ešān bālā āmad تا خواستند راه بیفتند دیدند که آب دور و برشان باال آمد Så snart som (just då) de skulle ge sig iväg såg de att vattnet runt omkring dem höjdes) tā didand māhi siāh bidār šod yekṣedā goftand: ṣobḥ bexeyr تا دیدند ماهی سیاه بیدار شد یکصدا گفتند: صبح بخیر Så snart de såg att svarta fisken vaknat sade de i kör: God morgon tā x v āstam az dar begozaram moč-am-rā gereft تا خواستم از در بگذرم مچم را گرفت Just när jag skulle till att gå ut genom dörren tog han tag i min handled tā ānhā-rā didi, farār kon Stick så fort du ser dem تا آنها را دیدی فرار کن 4. I betydelsen vid den tid då, vid det laget när I dessa satser står verbet i presens konjunktiv när det syftar på framtid, och i preteritum för förfluten tid. تا پلیس آمد دزد فرار کرده بود tā polis āmad dozd farār karde bud Tjuven hade rymt vid det laget då polisen kom tā man beresam dir mišavad تا من برسم دیر میشود Det blir sent då jag kommer, vid den tid då jag kommer Ev. skulle man också kunna tänka sig att denna mening passar i 1a (tills) B. I finala bisatser (som uttrycker syftet med handlingen) I dessa satser står alltid verbet i konjunktiv. Konjunktionen ke kan också användas i denna betydelse. in māhi-ye foẓul-rā xafe konid tā āzādi-tān-rā be dast biāvarid این ماهی فضول را خفه کنید تا آزادیتان را به دست بیاورید Stryp den här näsvise fisken för att ni skall få er frihet 13

14 C. I innehållsbisatser (att-satser) I dessa satser står verbet i konjunktiv om det syftar på framtid. Konjunktionen ke är mycket vanligare i denna betydelse. biā šarṭ bebandim tā kodām yek az mā be ān deraxt-i ke bālā-ye tappe ast zudtar miresim بیا شرط ببندیم تا کدامیک از ما به آن درختی که باالی تپ ه است زودتر میرسیم Skall vi slå vad om vem av oss som först når till det träd som står uppe på kullen III. tā förekommer också som räknare I detta fall betyer tā styck' men lämnas normalt oöversatt. I denna betydelse uppträder tā endast i talspråk och vardagligare litterär stil. do tā sag dōr o bar-aš mipelekidand va dom tekān midādand دوتا سگ دور و برش میپلکیدند و دم تکان میدادند Två hundar strök omkring runt honom och viftade på svansen Ḥāji Qoli-ye bišaraf miāmad miistād bālā-ye sar-e mā do tā va hey negāh mikard be x v āhar-am حاجی قلی بیشرف میآمد میایستاد باالی سر ما دوتا و هی نگاه میکرد به خواهرم Haji Qoli, den uslingen, kom och ställde sig bakom oss två (över våra huvuden) och tittade oupphörligt på min syster dar čahār tā deh-e digar zan-e ṣiġe dārad در چهارتا ده دیگر زن صیغه دارد Han har bihustrur (i tillfälligt äktenskap) i fyra andra byar 14

15 Konditionala bisatser Konditionala bisatser, villkorsbisatser, inleds i persiska med agar 'om', eller någon synonym, t.ex. hargāh هرگاه, dar ṣurati ke در صورتی که. Villkorsbisatser delas i persiska upp i två kategorier: 1. Villkorsbisatser med möjliga villkor, d.v.s. ett villkor som med större eller mindre sannolikhet kan inträffa / har inträffat. I huvudsatsen används här alltid presens indikativ, futurum eller imperativ, men i bisatsen varierar TAM formen. Fyra olika TAM-former kan förekomma. a. Om sannolikheten för att villkoret skall inträffa är mycket stort, nästan 100 %, används presens indikativ i villkorsbisatsen. Detta är snarast "icke-äkta villkorsbisatser" eftersom talaren genom att använda indikativ visar att han/hon anser bisatsen, inte som ett verkligt villkor, utan snarare som en bakgrundsorsak (kausal bisats - eftersom). Även på svenska kan vi dock använda "om" i sådana fall. Exempel: agar to čizi darbāre-ye inhā midāni, be man begu اگر تو چیزی در بارهی اینها میدانی به من بگو Om (=nu då, eftersom) du vet något om dem, berätta det för mig agar be ḥesāb-e foẓuli-am nemigozāri, begu bebinam māhigir-rā čeṭōr be tang āvorde-and اگر به حساب فضولیام نمیگذاری بگو ببینم ماهیگیر را چطور به تنگ آوردهاند Om (=eftersom, då jag är övertygad om att) du inte räknar det som att jag lägger näsan i blöt, säg mig hur de har ställt till det för fiskaren b. Om det finns viss sannolikhet att villkoret skall inträffa/har inträffat, men samtidigt också en sannolikhet för att det inte skall inträffa/har inträffat, används presens eller perfekt konjunktiv i villkorsbisatsen under förutsättning att fokus ligger på villkoret. Det är villkoret som är viktigt. Presens konjunktiv indikerar att handlingen ligger i nutid-framtid, och perfekt konjunktiv att själva handlingen (om den har hänt) ligger i förfluten tid men att talaren ännu inte vet om den har hänt eller inte. Exempel: Presens konjunktiv agar morġ-e saqqā gorosne-aš nabāšad, māhihā-rā dar hamān kise zaxire mikonad اگر مرغ سقا گرسنهاش نباشد ماهیها را در همان کیسه ذخیره میکند Om pelikanen inte är hungrig, sparar han fiskarna i den där påsen Det är tänkbart att den är hungrig, men det är också tänkbart att den inte är det just då. Allt hänger på villkoret. اگر به خشکی برسیم دیگر کار تمام است agar be xoški beresim, digar kār tamām ast Om vi kommer till torra land är det kört (Allt hänger på villkoret.) 15

16 agar marā xafe bekonid, bāz ham rāh-e farāri peydā nemikonid اگر مرا خفه کنید باز هم راه فراری پیدا نمیکنید Om ni stryper mig finner ni ändå ingen utväg (Allt hänger på villkoret.) man agar ṣad tā ham doxtar dāšte bāšam yeki-rā be ān pir-e kaftār nemidaham من اگر صد تا هم دختر داشته باشم یکی را هم به آن پیر کفتار نمیدهم Här indikerar perfekt konjunktiv nutid-framtid, det är ju det oregelbundna verbet dāštan) Om jag än har hundra flickor ger jag inte en av dem till den där gamle gubben Här är möjligen villkoret inte så starkt i fokus. Det är mer av ett orimligt villkor. Man skulle kunna ha tänkt sig imperfekt på båda verben i meningen. man agar ṣad tā ham doxtar dāštam yeki-rā be ān pir-e kaftār nemidādam من اگر صد تا هم دختر داشتم یکی را به آن پیر کفتار نمیدادم ammā agar qabul nakoni baččehā-rā birun mikonad ام ا اگر قبول نکنی بچ هها را بیرون میکند Men, om du inte accepterar sparkar han barnen Allt hänger på villkoret. Perfekt konjunktiv agar bačče-am-rā xafe karde bāšad, man u-rā be polis taḥvil midaham اگر بچ هام را خفه کرده باشد من او را تحویل پلیس میدهم. Om han har strypt mitt barn överlämnar jag honom till polisen Allt hänger på villkoret. c. Om det finns viss sannolikhet att villkoret skall inträffa, men samtidigt också en sannolikhet för att det inte skall inträffa, och huvudsatsen står i fokus snarare än villkoret (som ofta inträffar före huvudsatsen och utgör ett slags bakgrund), används preteritum i villkorsbisatsen. Exempel: agar māhi vāred-e kise šod, digar rāh-e birun āmadan nadārad اگر ماهی وارد کیسه شد دیگر راه بیرون آمدن ندارد Om fisken kommer in i påsen, har den ingen utväg längre D.v.s. om fisken först kommer in i påsen, sen har den ingen utväg längre Det viktiga är att det inte finns någon utväg. agar ru-ye āb rafti movāżeb-e māhix v ār bāš اگر روی آب رفتی مواظب ماهیخوار باش Om du ger dig upp till vattenytan, akta dig då för hägern Det viktiga här är varningen, bisatsen står i bakgrunden när det gäller fokus man xanjar-i be to midaham ke agar gereftār-e morġ-e saqqā šodi in kār-rā bekoni 16

17 من خنجری به تو میدهم که اگر گرفتار مرغ سقا شدی این کار را بکنی Jag ger dig en dolk, så att om du råkar ut för pelikanen skall du göra detta Det viktiga här är instruktionen hur fisken skall göra, bisatsen står i bakgrunden när det gäller fokus Skillnaden mellan b och c kan skrivas på detta sätt. Om villkoret står i fokus, skall b (konjunktiv) användas men om huvudsatsen står i fokus använder man c (preteritum). Här håller persiskan på att förändras. Från början var det tidsföljden mellan huvudsats och bisats som avgjorde vilken TAM-form som användes (preteritum om bisatsen händer före, presens konjunktiv annars), men om man tittar på exemplen ovan ser man att i t.ex. ammā agar qabul nakoni baččehā-rā birun mikonad ام ا اگر قبول نکنی بچهها را بیرون میکند Men, om du inte accepterar sparkar han barnen med konjunktiv finns en tidsföljd mellan bisats (först accepterar hon inte) och bisats (sen sparkar Haji Gholi barnen). Därför är förklaring mycket tillfredsställande, d.v.s. i meningen: agar qabul nakoni baččehā-rā birun mikonad Om du inte accepterar sparkar han barnen. Här är fokus på bisatsen: Om du inte accepterar اگر قبول نکنی بچهها را بیرون میکند Medan i meningen: agar ru-ye āb rafti movāżeb-e māhix v ār bāš اگر روی آب رفتی مواظب ماهیخوار باش Om du ger dig upp till vattenytan, akta dig då för hägern Här är fokus på huvudsatsen (som för övrigt händer samtidigt som bisatsen): akta dig för hägern d. Om både villkoret och dess fullbordan är en beskrivning av situationer som tillhör det förflutna används imperfekt i både huvudsats och bisats (förutom för verben dāštan och budan som ju inte har imperfekt, utan använder preteritum istället). I detta fall beskriver villkoret allmängiltiga fakta och subjektet i villkorssatsen är av generisk art. Denna användning av imperfekt i villkorsbisatser skall inte blandas ihop med användningen av imperfekt i omöjliga villkorsbisatser (se punkt 2 nedan). agar šōhar-e zan-i az donyā miraft, zendegi va tanhāyi barā-ye u besiār xaṭarnāk bud اگر شوهر زنی از دنیا میرفت زندگی برای او سخت میشد Om en kvinnas make dog blev livet svårt för henne (allmängiltigt påstående, subjektet i villkorssatsen en kvinnas make är generiskt (vilken kvinnas make som helst)) 2. Villkorsbisatser med omöjliga villkor, d.v.s. ett villkor som inte kan inträffa, eller inte kan ha inträffat. I dessa fall kan man alltid använda imperfekt både i bisats och huvudsats 17

18 för att uttrycka irrealis (omöjliga handlingar och tillstånd), men om det gäller förfluten tid kan också pluskvamperfekt användas. Imperfekt agar nādān nabudid, midānestid dar donyā xeylihā-ye digar ham hastand ke rixt-ešān barā-ye x v od-ešān xeyli ham x v ošāyand ast اگر نادان نبودید میدانستید در دنیا خیلیهای دیگر هم هستند که ریختشان برای خودشان خیلی هم خوشایند است. (Om ni inte vore okunniga, skulle ni veta att i världen finns det också många andra som är väldigt belåtna med sitt eget utseende) Men nu är ni okunniga, så det är omöjligt att ni inte skulle vara det, och det är också omöjligt att ni skulle veta att det finns andra som tänker precis som ni. agar morġ-e saqqā nabud, bā to miāmadim اگر مرغ سق ا نبود با تو میآمدیم Om inte pelikanen hade funnits skulle vi ha följt med dig Lägg märke till att verbet budan, liksom verbet dāštan inte har någon imperfektform. Dessa verb tar formen preteritum istället. Pluskvamperfekt Pluskvamperfekt i den konditionala bisatsen, eller i både konditional bisats och huvudsats, markerar tydligt att det rör sig om förfluten tid. agar bā man āmade budi, kāremān zudtar tamām šode bud (mišod) اگر با من آمده بودی کارمان زودتر تمام شده بود )میشد( Om du hade kommit med mig, skulle vårt arbete avslutats fortare Här kan man också använda imperfekt: agar bā man miāmadi, kāremān zudtar tamām mišod اگر با من میآمدی کارمان زودتر تمام میشد Den första meningen betyder alltså bara Om du hade kommit med mig, skulle vårt arbete avslutats fortare (i förfluten tid - det jobb vi redan har gjort) medan den andra meningen dels kan betyda samma sak, men också kan betyda: Om du skulle komma med mig, skulle vårt arbete avslutas fortare, d.v.s. det arbete som jag skall göra i framtiden och som jag vet att du inte kommer med mig och gör tillsammans med mig. Man har aldrig pluskvamperfekt i huvudsatsen om man har imperfekt i bisatsen. 18

19 Handlingar och tillstånd inledda i förfluten tid och ännu ej avslutade På svenska används perfekt för handlingar och tillstånd inledda i förfluten tid och fortfarande pågående: Jag har bott i Sverige i fem år. Hon har pluggat på universitet i en termin nu. Persiska använder presens för handlingar och tillstånd inledda i förfluten tid och fortfarande pågående: panj sāl ast ke dar su ed zendegi mikonam (ordagrant: det är fem år som jag bor i Sverige) Jag har bott i Sverige i fem år. پنج سال است که در سوئد زندگی میکنم yek term ast ke dar dānešgāh dars mix v ānad یک ترم است که در دانشگاه درس میخواند (ordagrant: det är en termin som hon studerar på universitet) Hon har pluggat på universitet i en termin nu. Om man använder perfekt indikativ på persiska innebär det att handlingen eller tillståndet inte kvarstår. panj sāl dar su ed zendegi karde-am پنج سال در سوئد زندگی کردهام Jag har bott i Sverige i fem år. (med ett nu-relaterat resultat, t.ex. att jag fortfarande kan svenska, jag kommer ihåg saker etc., men med innebörden att jag nu inte längre bor i Sverige) یک ترم در دانشگاه درس خوانده )است( ānde(-ast) yek term dar dānešgāh dars x v Hon har pluggat på universitet i en termin. (med ett nu-relaterat resultat, t.ex. hon känner till hur det är att plugga på universitet etc., men med innebörden att hon inte pluggar längre) Svenskan använder pluskvamperfekt för handlingar och tillstånd inledda i förfluten tid och fortfarande pågående i senare förfluten tid: När jag blev bekant med honom hade han bott i Uppsala i tre år. De hade läst franska i fem månader. Persiska använder imperfekt (som ju bl.a. står för pågående handlingar och tillstånd, d.v.s. imperfektiv aspekt) för handlingar och tillstånd inledda i förfluten tid och fortfarande pågående: vaqti ke bā u āšnā šodam se sāl bud ke dar upsālā zendegi mikard 19

20 وقتی که با او آشنا شدم سه سال بود که در اوپساال زندگی میکرد (ordagrant: när jag blev bekant med honom var det tre år som han bodde i Uppsala) När jag blev bekant med honom hade han bott i Uppsala i tre år. پنج ماه بود که فرانسه میخواندند panj māh bud ke farānse mix v āndand (ordagrant: det var fem månader som de läste franska) De hade läst franska i fem månader. (Detta innebär att de fortfarande läste franska fem månader senare.) Om man använder pluskvamperfekt på persiska innebär det att handlingen eller tillståndet hade avslutats vid den senare tidpunkten. panj māh farānse x v ānde budand, vali vaqti ke man didam-ešān digar nemix v āndand پنج ماه فرانسه خوانده بودند ولی وقتی که من دیدمشان دیگر نمیخواندند De hade läst franska i fem månader, men när jag träffade dem läste de inte längre. se sāl dar upsālā zendegi karde bud, vali vaqti ke man bā u āšnā šodam xāne-aš dar estokholm bud سه سال در اوپساال زندگی کرده بود ولی وقتی که من با او آشنا شدم خانهاش در استکهلم بود Han hade bott i Uppsala i tre år, men när jag blev bekant med honom hade han sitt hem i Stockholm (ordagrant: var hans hem i Stockholm.) Exempel ur texten Māhi siāh-e kučulu: čand ruz-i bud ke māhi kučulu tu fekr bud va xeyli kam ḥarf mizad چند روزی بود که ماهی کوچولو تو فکر بود و خیلی کم حرف میزد Den lilla fisken hade varit försjunken i tankar och pratat väldigt lite under några dagar midāni, mādar, man māhhā-st tu-ye in fekr-am ke āxar-e juybār kojā-st میدانی مادر من ماههاست توی این فکرم که آخر جویبار کجاست Vet du, mamma, jag har i flera månader gått och tänkt på var slutet på bäcken är 20

21 Konjunktivens användning Generellt kan man säga att konjunktiv står för osäkra handlingar, presens konjunktiv för osäkra handlingar i nu- och framtid, perfekt konjunktiv för osäkra handlingar i dåtid. Konjunktiv som huvudverb a) För uppmaning i alla personer utom andra person singular (presens konjunktiv) )برویم!( Beravim! [Kom så] går [vi]! )ببریدش )! Bebarid-aš! För bort honom! b) För att uttrycka en önskan eller en förväntad handling (presens och perfekt konjunktiv) kāški biāyad Måtte han komma. کاشکی بیاید avval beravad xāne, ba d ġazā bexorad Först skall han gå hem, sen skall han äta او ل برود خانه بعد غذا بخورد kāški āmade bāšad Hoppas han har kommit. کاشکی امده باشد Endast verbet budan att vara har en speciell optativform (verbform som uttrycker önskan) i nutid: زندهباد ایران! Iran! zende bād [Länge] leve Iran! c) För att uttrycka tvivel och tvekan (presens konjunktiv) این ماشین را بخرم یا نه In māšin-rā bexaram yā na Borde jag köpa den här bilen eller inte? če kār konam? Vad skall jag göra? چهکار کنم 21

22 Konjunktiv som underordnat verb I samma sats och med samma subjekt som huvudverbet a) Efter de två modala hjälpverben tavānestan توانستن, tavān- توان kunna och x v āstan خواستن, x v āh- خواه vilja (presens och perfekt konjunktiv) āhu xub mitavānad bedavad Gasellen kan springa bra. آهو خوب میتواند بدود Nemitavānam xāmuš bāšam Jag kan inte vara tyst (högtidligare stil) نمیتوانم خاموش باشم mitavānad zudtar āmade bāšad Han kan ha kommit tidigare میتواند زودتر آمده باشد mix v āhand fārsi yād begirand De vill lära sig persiska. میخواهند فارسی یاد بگیرند mix v āham bā-šān qōm o x v iš bešavam Jag vill bli släkt med dem میخواهم باشان قوم و خویش بشوم b) Efter de två opersonliga hjälpverben bāyad måste och šāyad kanske (presens och perfekt konjunktiv) bāyad beravam Jag måste gå. باید بروم bāyad in nāme-rā dide bāšad Hon måste ha sett detta brev. باید این نامه را دیده باشد šāyad fardā biāyad Han kanske kommer imorgon. شاید فردا بیاید شاید بتوانم این کتاب را بخوانم šāyad betavānam in ketāb-rā bex v ānam Jag kanske kan läsa denna bok (konjunktivformen bex v ānam beror på verbet tavānestan) šāyad piš-e dust-aš rafte bāšad Hon kanske har gått hem till sin kamrat/vän. شاید پیش دوستش رفته باشد 22

23 I olika typer av bisatser a) I innehållsbisatser (dvs objekts- och predikatsfyllnads-bisater, oftast inledda med att på svenska) som syftar på framtiden (presens konjunktiv) eller uttrycker osäker handling i förfluten tid (perfekt konjunktiv) omidvār-am x v oš gozašte bāšad Jag hoppas det har varit trevligt امیدوارم خوش گذشته باشد b) I finala bisatser. Finala bisatser anger syftet med huvudsatsens handling. I dessa satser kan både presens och perfekt konjunktiv förekomma. I detta fall uttrycker både presens- och perfekt konjunktiv framtida handling eftersom syftet med en handling endast kan ligga i framtiden. När perfekt konjunktiv används tycks dock fokus vara mer på slutresultatet av handlingen. be didan-e dust-am raftam tā be u komak konam. به دیدن دوستم رفتم تا به او کمک کنم Jag gick och hälsade på min vän för att hjälpa honom 1. I temporala bisatser (tidsbisatser) som syftar på framtiden (presens konjunktiv). Tidsbisatser uttrycker en tidsomständighet till huvudsatsen, d.v.s. fungerar som tidsadverbial i huvudsatsen. ṣobḥ piš az ānke buq-e ḥammām-rā bezanand pā mišavam, miravam صبح پیش از آنکه بوق حم ام را بزنند پا میشوم میروم I morgon (på morgonen) innan man blåser i badhushornet (för att meddela att badet har öppnat för dagen) stiger jag upp och ger mig av ṣobḥ-e zud, piš az ānke ṣedā-ye azān az goldaste boland bešavad, man miravam birun صبح زود پیش از آنکه صدای اذان از گلدسته بلند بشود من میروم بیرون Tidigt på morgonen (imorgon bitti) innan böneutropet ljuder ger jag mig iväg injā bemān tā (inke) man biāyam Stanna här tills jag kommer اینجا بمان تا )اینکه( من بیایم tā čahār panj māhi šekār nakonad, dast az sar-e mā bar nemidārad تا چهار پنج ماهی شکار نکند دست از سر ما بر نمیدارد Han lämnar oss inte ifred förrän han tar fyra fem fiskar som byte 23

24 2. I allmänna relativa bisatser (presens och perfekt konjunktiv). I en allmän relativ bisats är den delmängd som bisatsen väljer ut ur helmängden öppen och eventuellt tom. Korrelatet till en allmän relativ bisats är generiskt. Presens konjunktiv syftar på framtid och perfekt konjunktiv på förfluten tid i allmänna relativa bisatser. har kas ān-rā bebinad gamān mikonad morde ast هر کس آن را ببیند گمان میکند... مرده است Alla (vemhelst) som ser den tror att den är död کوششی... که در راه خدا انجام گیرد kušeš-i ke dar rāh-e xodā anjām girad (vilken) strävan (som helst) som genomförs för Guds skull har kas u-rā dide bāšad ḥarf-e marā dar bāre-ye u bāvar mikonad هر کس او را دیده باشد حرف مرا در بارهی او باور میکند Alla (vemhelst) som har sett honom tror det som jag säger om honom 3. I konditionala bisatser (villkorsbisatser), om det finns viss sannolikhet att villkoret skall inträffa/har inträffat, men samtidigt också en sannolikhet för att det inte skall inträffa/har inträffat, används presens eller perfekt konjunktiv i villkorsbisatsen under förutsättning att fokus ligger på villkoret. Det är villkoret som är viktigt. Presens konjunktiv indikerar att handlingen ligger i nutid-framtid, och perfekt konjunktiv att själva handlingen (om den har hänt) ligger i förfluten tid men att talaren ännu inte vet om den har hänt eller inte. agar marā xafe bekonid, bāz ham rāh-e farāri peydā nemikonid اگر مرا خفه کنید باز هم راه فراری پیدا نمیکنید Om ni stryper mig finner ni ändå ingen utväg (Allt hänger på villkoret.) agar bačče-am-rā xafe karde bāšad, man u-rā be polis taḥvil midaham اگر بچ هام را خفه کرده باشد من او را تحویل پلیس میدهم. Om han har strypt mitt barn överlämnar jag honom till polisen Allt hänger på villkoret. 4. Bisatser som uttrycker olika former av undantag inledda med någon av följande konjunktioner (presens och perfekt konjunktiv alla konjunktioner kan dock inte förekomma både med presens och perfekt konjunktiv) bedun-e inke/ānke بدون اینکه/آنکه utan att joz inke/ānke جز اینکه/آنکه förutom 24

25 ġeyr az inke/ānke غیر از اینکه/آنکه förutom bejā-ye inke/ānke بهجای اینکه/آنکه istället för (dar) avaẓ-e inke/ānke عوض اینکه/آنکه )در( istället för magar inke مگر اینکه utom hiči nemibini magar inke xeyli bā deqqat negāh koni هیچی نمیبینی مگر اینکه خیلی با دق ت نگاه کنی Du ser inget om du inte tittar med största uppmärksamhet 25

26 Kausativa verb Kausativa verb betecknar att någon orsakar, blir anledning till att en annan person gör det enkla verbets handling. Verbet bränna är kausativt till brinna. Om man bränner något orsakar man att det brinner. På samma sätt är mata kausativt till äta. Kausativa verb är alltid transitiva, d.v.s. kan ta direkt objekt. Kausativa verb (orsaksverb) kan på persiska skapas från verb genom att man lägger ändelsen - ān till presensstammen av det enkla verbet. Till det läggs sen -(i)dan för att bilda infinitiv. Verbet fahmidan فهمیدن, fahm- فهم att förstå man manżur-e u-rā fahmidam من منظور او را فهمیدم jag förstod vad han menade (ordagrant: jag förstod hans syfte) (manżur=mening, innebörd, syfte) Kausativt verb av fahmidan fahmāndan Presensstam: fahm + ān + (i)dan > fahmān(i)dan få att förstå, orsaka så att någon annan förstår Presensstammen av fahmān(i)dan är fahmān- u mas ale-rā be man fahmānd او مسئله را به من فهماند han förklarade problemet för mig (ordagrant: han fick mig att förstå problemet) (mas ale=problem, fråga) Verbet tarsidan ترسیدن, tars- ترس frukta, bli rädd vaqti ke šab mišavad, Pari mitarsad när det blir kväll blir Pari rädd وقتی که شب میشود پری میترسد Presensstam: tars + ān + (i)dan > tarsān(i)dan ترساندن skrämma, orsaka så att någon annan blir rädd ترسان tarsān- Presensstamen av tarsānidan är gorg ensān-rā mitarsānad vargen skrämmer människan (gorg=varg, ensān=människa) گرگ انسان را میترساند pir-e zan xar-rā x v ābānd پیرزن خر را خواباند den gamla gumman nattade åsnan, fick åsnan att somna (x v ābāndan, x v ābān- natta, få sömn på kausativt verb bildat från x v ābidan, x v āb- somna ) I ett fall förkortas presensstammen av det enkla verbet när man bildar kausativa verb: nešastan نشستن, nešin- نشین sätta sig kausativt verb: nešāndan نشاندن, nešān- نشان anvisa plats, se till att någon sätter sig (inte *nešināndan) 26

27 Transformativa verb Transformativa verb är ett antal verb som både betecknar rörelse och läge i persiska och vissa andra språk. På svenska finns det två olika verb för rörelse och läge: att sitta och att sätta sig att ligga och att lägga sig att stå och att ställa sig. På persiska finns endast ett verb som i olika TAM-former uttrycker antingen rörelse (sätta sig, lägga sig, ställa sig) eller läge (sitta, ligga, stå). Verben på persiska är: nešastan نشستن, nešin- نشین att sätta sig/sitta derāz kešidan دراز کشیدن, derāz keš- درازکش att lägga sig/ligga istādan ایستادن, ist- ایست att ställa sig/stå x v ābidan خوابیدن, x v āb- att خواب lägga sig/ligga, att somna/sova x v āb budan خواب بودن sova och x v āb raftan خواب رفتن somna används ofta när man tydligare vill betona denna innebörd snarare än att lägga sig/ligga. I presens indikativ och konjunktiv, imperativ, futurum, preteritum och imperfekt betecknar verben rörelse: kojā mix v āhi benešini? var vill du sätta dig کجا میخواهی بنشینی بایست! beist! ställ dig (vanligtvis i betydelsen: stå på dig ) derāz nemikešid? skall ni inte lägga er? دراز نمیکشید injā nešast o šoru kard be ḥarf zadan han satte sig här och började prata اینجا نشست و شروع کرد به حرف زدن همیشه بعد از ظهر دراز میکشید hamiše ba d az żohr derāz mikešid han brukade alltid lägga sig (och vila) på eftermiddagen moṭma en-am ke derāz x v āhad kešid jag är säker på att han kommer att lägga sig مطمئنم که دراز خواهد کشید 27

28 I perfekt indikativ och konjunktiv samt i pluskvamperfekt betecknar verben läge (befintlighet). Perfekt indikativ betecknar läge i nutid med säker modalitet (sitter, ligger, står), perfekt konjunktiv läge i nutid med osäker modalitet (kanske sitter, ligger står etc.), medan pluskvamperfekt betecknar läge i dåtid (satt, låg, stod). injā nešaste (ast) han sitter här kojā x v ābide bud? var låg han اینجا نشسته است کجا خوابیده بود tu-ye kuče istāde montażer-e šomā han står och väntar på er på gatan šāyad dar yek otāq-e digar nešaste bāšad han kanske sitter i ett annat rum توی کوچه ایستاده منتظر شما شاید در یک اتاق دیگر نشسته باشد 28

29 Progressiva/ingressiva 2 verbformer Progressiv aspekt innebär att talaren betraktar handlingen som pågående och ingressiv aspekt innebär att handlingen betraktas som inträdande (just i färd med att äga rum). I svenska finns det inga speciella grammatiska former utan där använder man lexikaliska medel om man vill markera progressiv/ingressiv aspekt: Jag håller på och äter, stör mig inte Vi sitter här och pratar Igår när han låg och läste sin tidning fick han ett märkligt telefonsamtal I engelska finns ing former som markerar progressiv/ingressiv handling, men som numera också används för kontinuerliga tillstånd (I am living in Sweden). Progressiva/ingressiva verbformer finns både i nutid och dåtid på persiska. De visar att en handling är/var pågående eller inträdande. Dessa former används huvudsakligen i den enklare skönlitterära stilen samt i talspråk. De används endast i jakad form och negeras alltså aldrig. Progressiva/ingressiva former bildas med hjälpverbet dāštan +huvudverbet. Sammansatta verb lägger till dāštan före hela det sammansatta verbet. Dāštan kan stå långt ifrån sitt huvudverb (se exempel nedan). 1. Nutid Progressiv/ingressiv form i nutid bildas med presens indikativ av verbet dāštan + presens indikativ av huvudverbet. progressiv aspekt: (jag etc. håller på att arbeta) dāram kār mikonam dāri kār mikoni dārad kār mikonad dārim kār mikonim dārid kār mikonid dārand kār mikonand دارم کار میکنم داری کار میکنی دارد کار میکند داریم کار میکنیم دارید کار میکنید دارند کار میکنند ingressiv aspekt: (jag etc. skall just gå) dāram miravam dāri miravi dārad miravad dārim miravim dārid miravand dārand miravand دارم میروم داری میروی دارد میرود داریم میرویم دارید میروید دارند میروند 2 Beroende på typ av verb: progressiv med icke-transformativa verb och ingressiv med transformativa verb 29

30 2. Dåtid Progressiv/ingressiv fom i dåtid bildas med preteritum av verbet dāštan (som ju inte har imperfektformer) + imperfekt av huvudverbet. progressiv aspekt: (jag etc. höll på att arbeta) dāštam kār mikardam dāšti kār mikardi dāšt kār mikard dāštim kār mikardim dāštid kār mikardid dāštand kār mikardand داشتم کار میکردم داشتی کار میکردی داشت کار میکرد داشتیم کار میکردیم داشتید کار میکردید داشتند کار میکردند ingressiv aspekt: (jag etc. skulle just gå) dāštam miraftam dāšti mirafti dāšt miraft dāštim miraftim dāštid miraftid dāštand miraftand داشتم میرفتم داشتی میرفتی داشت میرفت داشتیم میرفتیم داشتید میرفتید داشتند میرفتند Exempel ur texterna: arbāb-emān ast va dārad moḥabbat mikonad Han är vår chef och visar omsorg om oss. اربابمان است و دارد محبت میکند man o xvāhar-am dārim jahizie tahie mikonim ke arusi bekonand من و خواهرم داریم جهیزیه تهیه میکنیم که عروسی بکند Jag och min syster håller på att skaffa fram hemgift för att hon skall (kunna) gifta sig. māhixvār kamargāh-e u-rā čenān seft o saxt gerefte bud ke dāšt jān-aš dar miraft ماهیخوار کمرگاه او را چنان سفت و سخت گرفته بود که داشت جانش در میرفت hägern hade tagit ett så hårt grepp om hans midja att han var på väg att dö 30

31 Opersonliga konstruktioner För att uttrycka okänt subjekt/agent använder svenska man, passiv grammatisk konstruktion eller en omskrivning T.ex. Man kan läsa denna text utan problem Denna text kan läsas utan problem Det går att läsa denna text utan problem Persiska använder huvudsakligen tre olika strategier: 1. Opersonlig konstruktion Opersonliga konstruktioner består av ett opersonligt verb som bāyad/mitavān (utan personändelse) eller ett verb i 3 person singular som mibāyest 3, mišavad, mišod + kort infinitiv. De kan förekomma i presens eller förfluten tid enligt nedan. a. (na)bāyad + kort infinitiv (=preteritumstam eller lång infinitiv minus -an) för att uttrycka stark nödvändighet (måste, bör absolut) Presens: bāyad goft باید گفت man måste, bör säga, det måste, bör sägas nabāyad goft نباید گفت man bör inte säga, man får inte säga Förfluten tid: mibāyest raft میبایست رفت man borde ha gått nemibāyest raft نمیبایست رفت man borde inte ha gått b. (ne)mišavad+ kort infinitiv (=preteritumstam eller lång infinitiv minus -an) för att uttrycka möjlighet, förmåga (kan, det är möjligt att) Presens: mišavad goft میشود گفت man kan säga nemišavad goft نمیشود گفت man kan inte säga Förfluten tid: mišod goft میشد گفت man kunde säga nemišod goft نمیشد گفت man kunde inte säga c. (ne)mitavān + kort infinitiv (=preteritumstam eller lång infinitiv minus -an) för att uttrycka möjlighet, förmåga (kan, det är möjligt att). Konstruktionen med mitavan skiljer sig alltså inte i betydelse från den med mišavad, men den förra förekommer i alla stilarter medan den med mitavān är begränsad till högtidligare stil (framför allt poesi och sakprosa samt formaliserat talspråk) Presens: mitavān goft میتوان گفت man kan säga nemitavān goft نمیتوان گفت man kan inte säga ṣedāhā-ye har zabān-rā mitavān be do goruh taqsim kard 3 Formerna bāyest [bās] och nabāyest [nabās] förekommer också i talspråket. 31

32 صداهای هر زبان را میتوان به دو گروه تقسیم کرد man kan dela in varje språks ljud i två grupper, varje språks ljud kan delas in i två grupper Denna konstruktion förekommer inte i förfluten tid. 2. Subjektet i 3 person plural T.ex. Did ke dar mizanand Hon hörde att de knackade på dörren. ) دید که در میزنند 3. Passivum (se Passiv grammatisk konstruktion) 4. Verb som i sig är opersonliga och konstrueras med pronominalsuffix x v oš āmadan خوش آمدن tycka om خوشم میآید x v oš-am miāyad bad āmadan بد آمدن ogilla bad-at nemiāyad jag tycker om om du tycker inte illa بدت میآید dard āmadan درد آمدن få ont dard-aš āmad دردش آمد han fick ont dard gereftan درد گرفتن få ont dard-emān gereft دردمان گرفت vi fick ont gerye gereftan گریه گرفتن börja gråta گریهتان گرفت gerye-tān gereft xande gereftan خنده گرفتن börja skratta خندهشان گرفت xande-šān gereft Exempel: ni började gråta de började skratta xeyli ham x v oš-am miāyad ke az zabān-e x v od-et az sir tā piāz, šarḥ-e da vā-tān-rā bešnavam خیلی هم خوشم میآید که از زبان خودت از سیر تا پیاز شرح دعواتان را بشنوم jag skulle faktiskt mycket gärna vilja höra dig berätta (lit. från din egen tunga) om (lit. förklaringen av) ert bråk i detalj (lit. från vitlök till gul lök) ننهام بدش میآید nane-am bad-eš miāyad min mamma tycker illa om det ازغیظم گریهام میگرفت az ġeyż-am gerye-am migereft jag höll på att börja gråta av ilska (lit. min ilska) 32

33 Bisatser 4 En bisats är en del av huvudsatsen. Den kan därför inte stå som ett självständigt argument. Bisatserna kan man dela in på två olika sätt: 1) efter deras funktion i den överordnade satsen eller 2) efter deras inre uppbyggnad och typ av konjunktion. I. Inledning av bisatser efter deras FUNKTION A) En objektsbisats är objekt till verbet i huvudsatsen. Dessa bisatser är vanligen attsatser eller indirekta frågesatser Exempel: Hon vet att vi ska komma. De undrar om vi kan komma. Hon förstod att vi skulle komma. B) En adverbialbisats utgör adverbial i huvudsatsen. De flesta bisatser med en underordnad konjunktion är adverbialbisatser Exempel: klockan var sju när han kom hem. Han kom inte till skolan, eftersom han var sjuk. C) En attributsbisats är en bestämning till ett substantiv i huvudsatsen. Attributsbisats är vanligen en relativsats. Exempel: Min mor, som är 75 år gammal, bor i Stockholm. Flickan som pratar med läraren är min syster. D) En subjektsbisats (vanligen en att-sats) är ofta det egentliga subjektet till ett opersonligt uttryck. Exempel: Det är säkert att han ska göra det. Det var konstigt att han kom så sent. II. Inledning av bisatser efter deras INRE UPPBYGGNAD a) att-satser Exempel: Hon säger att hon inte har tid b) Temporala bisatser (tidsbisatser) inleds med t.ex. då, när, innan, medan. Exempel: Du kan väl ge mig boken när du läst den. 4 Ur: deskriptiv svensk grammatik (1990), utarbetad av lärare vid IES, Stockholms Universitet. 33