Direkt och indirekt anföring i persiska och svenska

Transkript

1 Direkt och indirekt anföring i persiska och svenska Direkt och indirekt anföring förekommer efter sägeverb (anföringsverb) och ett mycket fåtal förnimmelseverb så som att tänka. Sägeverb är t.ex. att säga, att fråga, att ropa, att förklara, att undra etc. Direkt anföring innebär att man ordagrant citerar någon annans tal eller tanke, t.ex. Du sade: jag mår bra Han tänkte: det blir för sent Indirekt anföring innebär att man indirekt refererar till talet eller tanken. Då sker i svenskan byte av verbform och pronomen: Du sade att du mådde bra Han tänkte att det skulle bli för sent En indirekt anföring är vanligen funktionellt och strukturellt en bisats och inleds med en subjunktion som att eller om. Om man vill ändra en direkt anföring till en indirekt anföring i svenska måste man därför ibland göra omfattande ändringar i ordföljd, tempus, personliga pronomen osv. Ex. Du sade: jag mår inte bra! (Direkt anföring) Du sade att du inte mådde bra. (indirekt anföring) Tempus relaterar till handlingens tid till talsituationens tid. Eftersom talsituationens tid blir en annan, när en direkt anföring görs till en indirekt anföring, kan en tempusförändring blir naturlig: presens är kan bli preteritum var, preteritum var kan bli pluskvamperfekten hade varit etc. Men en tempusändring är inte alltid obligatorisk. Om handlingen utspelas både vid den ursprungliga yttrandetiden och vid anföringstiden, t.ex. är ett tidlöst faktum, eller om handlingen är framtida vid bådatidpunkterna, kan presens användas i både direkt och indirekt anföring:

2 Min mor sa: jag kommer imorgon! Min mor sa att hon kommer imorgon! Hon sa: Skolan börjar 20e september i Iran. Hon sa att skolan i Iran börjar 20e september. På persiska gör man inte någon tempusändring alls. Där behåller man alltid det direkta talets TAM-form. Det är alltså ändringen av personliga pronomen, enklitiska pronomen, och personändelser som markerar ändringen av en direkt anföring till en indirekt anföring. Ex. Tō gofti: man fardā miāyam Tō gofti (ke) fardā miāyi. Ex. Mādaram goft: man farad miāyam. Mādaram goft (ke) u fardā miāyad. Ex. U goft: ḥāl-aš xub nist. 1 U goft (ke) ḥāl-aš xub nist. ān ke bālā-ye deraxt bud pāyin āmade az rafiq-aš porsid ke xers be guš-e to če goft آنکه باالی درخت بود پایین آمده از رفیقش پرسید که خرس به گوش تو چه گفت Han som var uppe i trädet kom ner och frågade sin kompis vad björnen hade viskat till honom (Här står ke att nästan som ett: och den direkta anföringens ord är helt behållna, till och med andra person) 1 Det blir svårt att skilja mellan en direkt och en indirekt anföring i persiska när subjektet i båda satserna är 3sg.

3 Relativa bisatser och korrelatmarkering Viktiga definitioner: Bisats en sats som står som en satsdel i huvudsatsen (t.ex. anger tid, villkor, avsikt), t.ex. när du kommer, om han hinner (bisatser är inga fullständiga meningar) Relativ bisats beskriver eller definierar en nominalfras pojkarna, vars mor kom från Iran, hade redan lärt sig lite persiska, inleds med som, vars, vilken etc. på svenska (se också korrelat) Deskriptiv relativ bisats en icke-obligatorisk relativ bisats som bara beskriver huvudordet (korrelatet) mera utförligt, t.ex. min mor, som är från Iran, trivs inte bra i Sverige, jfr. restriktiv relativ bisats Restriktiv relativ bisats begränsande relativ bisats som är nödvändig för sammanhanget (kan inte tas bort), gör ett urval ur en mängd de studenter som ännu inte har köpt läroboken måste göra det omedelbart (vissa har köpt läroboken, vissa inte den relativa bisatsen avgränsar delmängden som inte köpt boken från helmängden alla studenter ) jfr. deskriptiv relativ bisats Korrelat ord eller fras som en relativ bisats syftar tillbaka till, t.ex. Min gamla mormor, som fyller hundra i år, är fortfarande ganska pigg. eller De studenter som har klarat provet behöver inte komma till repetitionsgenomgången. Med dessa termer som bakgrund skall vi titta på relativa bisatser i persiska.

4 Relativa bisatser som förekommer i nybörjartexterna är: Fil do dandān-e derāz darad ke be ān āj miguyand. Elefanten har två långa tänder som man kallar för betar. فیل دو دندان دراز دارد که به آن عاج میگویند. Ettefāqan be xerse bozorgi ke az dur miāmad barxordand. Av slump mötte de en stor björn som kom långt bortifrån. اتفاقا به خرس بزرگی که از دور میآمد برخوردند. Ruzi ke āqā-ye Fe bāznešaste šod, xānom-e Fe farāye nahār širinpolō poxt. روزی که آقای ف بازنشسته شد خانم ف برای ناهار شیرین پلو پخت. Den dagen då herr F gick i pension (ordgr: blev pensionär), lagade fru F širinpolō till Lunch. Relativa bisatser kan vara deskriptiva (beskrivande) och icke-obligatoriska. Dessa relativsatser kan strykas utan att meningen blir ofullständig. De första två exemplen ovan är typiska deskriptiva relativsatser. En annan typ av relativa bisatser är de restriktiva (begränsande) relativsatserna som är obligatoriska, d.v.s. de kan inte strykas utan att meningen blir ofullständig. Det sista exemplet ovan är ett typiskt fall. I detta fall specificerar bisatsen vilken dag fru F lagade širinpolō till lunch. Restriktiva relativsatser väljer ut en delmängd ur en helmängd, i detta fall en viss dag ur helmängden dagar. Om man tar bort den relativa bisatsen blir meningen oklar. Korrelatet (det ord som relativsatsen syftar tillbaka till (här dag) markeras med ett i (egentligen samma obestämda selektiva i som uttrycker obestämd form singular i persiska (ruz-i i exemplet ovan). Detta händer bara i restriktiva relativsatser, inte i deskriptiva relativsatser. Fler exempel: mādar-e man, ke dar Iran zendegi mikonad, 75 sāl senn dārad مادر من که در ایران زندگی میکند 57 سال سن دارد. Min mor, som bor i Iran, är 75 år gammal (på persiska säger man: har åldern 75 år)

5 Deskriptiv relativbisats, korrelat: mādar-e man, ej markerat med i (glosor: sāl = år, senn = ålder) Dānešjuhā, ke hame dar emteḥān qabul šode budand, xōšḥāl šodand دانشجوها که همه در امتحان قبول شده بودند خوشحال شدند Studenterna, som alla klarade tentan, blev glada Deskriptiv relativbisats, korrelat: dānešjuhā, ej markerat med i (glosor: dānešju = student, hame = alla, emteḥān = tentamen, qabul šodan = bli godkänd, xōšḥāl = glad) dānešjuhā-yi ke dar emteḥān qabul šode budand xōšḥāl šodand دانشجوهایی که در امتحان قبول شده بودند خوشحال شدند De studenter som klarade tentan blev glada (alla klarade inte tentan) Restriktiv relativbisats, korrelat: dānešjuhā, markerat med i Här väljer alltså bisatsen ut en delmängd (de som klarade tentan) ur helmängden (alla studenter som tenterade). I enstaka fall, mest i talspråket, kan korrelatet till restriktiva relativa bisatser markeras med en demonstrativ artikel (in, ān) med eller utan i.

6 Passiv grammatisk konstruktion Passiv grammatisk konstruktion innebär att det grammatiska subjektet är passivt (inte gör verbets handling). En känd eller okänd agent gör istället verbets handling. Ibland finns ingen specifik agent alls. Motsatsen till passiv grammatisk konstruktion är aktiv grammatisk konstruktion. I svenska bildas passiv konstruktion antingen genom s.k. s-passiv eller genom omskrivning med hjälpverbet att bli. Aktiv grammatisk konstruktion: Passiv grammatisk konstruktion: Barnen städade hela huset. Hela huset städades av barnen. Aktiv grammatisk konstruktion: Passiv grammatisk konstruktion: Katten har ätit upp tre fåglar. Tre fåglar har ätits upp av katten. Tre fåglar har blivit uppätna av katten. Vissa passiva satser har ingen aktiv motsvarighet eftersom agent saknas: Passiv grammatisk konstruktion: Tre personer skadades i bilolyckan. (Man kan inte formulera en aktiv mening: * Bilolyckan skadade tre personer.) Det finns alltså situationer då man måste använda passiv konstruktion i svenska. När den passiva konstruktionen inte är obligatorisk används den i svenska huvudsakligen för att sätta fokus på det direkta objektet i en mening. I persiska används passiv konstruktion endast när det är okänt vem som gör verbets handling (agenten) eller när det inte finns någon agent. Dock ser man ibland passiv konstruktion + agent i persiska texter översatta från språk som har passiv konstruktion även med en utskriven agent. Passiv grammatisk konstruktion är mycket vanligare i sakprosa än i skönlitteratur och förekommer huvudsakligen i tredje person samt endast för icke-sammansatta verb. Persiska har också andra konstruktioner än passiv när agenten (subjektet) är okänd, se: Opersonliga grammatiska konstruktioner.

7 1. Passiv grammatisk konstruktion för icke sammansatta verb består av: perfekt particip av huvudverbet + TAM-form av verbet šodan att bli Detta är den GRAMMATISKA PASSIV-FORMEN i persiska. Exempel på passiva former, verbet neveštan skriva : نوشته میشود skrivs Presens indikativ passiv: nevešte mišavad det نوشته میشوند skrivs nevešte mišavand de Presens konjunktiv passiv: نوشته بشود etc. nevešte bešavad det bör skrivas نوشته بشوند etc. nevešte bešavand de bör skrivas نوشته شد handling) Preteritum passiv: nevešte šod det skrevs (avslutad نوشته شدند handling) nevešte šodand de skrevs (avslutad Imperfekt passiv: nevešte mišod det skrevs (upprepad, pågående handling) نوشته میشد nevešte mišodand de skrevs (upprepad, pågående handling) نوشته میشدند نوشته شده )است( skrivits Perfekt indikativ passiv: nevešte šode(-ast) det har نوشته شدهاند skrivits nevešte šode-and de har نوشته شده باشد skrivits Perfekt konjunktiv passiv: nevešte šode bāšad det kan ha نوشته شده باشند skrivits nevešte šode bāšand de kan ha Pluskvamperfekt passiv: Futurum passiv: نوشته شده بود skrivits nevešte šode bud det hade nevešte šode budand de hade skrivits نوشته شده بودند نوشته خواهد شد skrivas nevešte x v āhad šod det kommer att نوشته خواهند شد skrivas nevešte x v āhand šod de kommer att

8 Passiv grammatisk konstruktion negeras genom att ne- / na- placeras på TAM-formen av,نوشته نمیشود inte, inte på perfekt participet, t.ex. nevešte nemišavad det skrivs شدن šodan نوشته skrivas nevešte nemišod det brukade inte,نوشته نشدند inte nevešte našodand de skrevs nevešte nax v āhand šod de,نوشته نشده )است( skrivits nevešte našode(-ast) det har inte,نمیشد.نوشته نخواهند شد skrivas kommer inte att 2. Sammansatta verb får passiv innebörd genom att byta ut ett transitivt verb mot ett intransitivt. شدن byts ut mot šodan کردن kardan خوردن byts ut mot x v ordan زدن zadan dādan دادن byts ut mot gereftan گرفتن eller šodan شدن etc. t.ex. فراموش کردن glömma farāmuš kardan فراموش شدن bortglömd farāmuš šodan glömmas, bli بیدار کردن väcka bidār kardan بیدار شدن vakna bidār šodan گول زدن någon gul zadan lura گول خوردن lurad gul x v ordan bli انجام دادن göra anjām dādan genomföra, انجام گرفتن / انجام شدن gjord anjām gereftan, anjām šodan genomföras, bli