Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 2

Transkript

1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 2 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt på samtliga delar. Del A poängsätts inte, utan bedöms endast som godkänd eller icke godkänd. För godkänt resultat på denna del måste man ha 80 procent korrekta svar. Delarna B och C poängsätts som vanligt och ligger till grund för det slutliga betyget. För betyget Godkänd krävs normalt ca 65 procent av den maximala poängen, för betyget Väl godkänd ca 85 procent. Den som inte lyckas med alla delarna vid ordinarie tentamen har möjlighet att tentera den eller de resterande delarna vid omprov under samma termin; man behåller alltså inte någon rätt till resttentamen vid en senare termin. Om man tenterar en s.k. rest kan man vidare normalt endast få betyget Godkänd på delkursen.

2 Stephen Bolles talade korthugget och grymtade och snörvlade likt en indian, och Karl Oskar begrep inte hälften av hans engelska. Men irländaren begrep ärendet, när någon kom med ett mäldlass, och själv visste han i förväg vad mjölnaren begärde per bushel för malningen; samtal därutöver var onödiga. Det var ett lass före. Karl Oskar fick vänta en timme innan den andre nybyggaren hade avmalet och hans egen säd började rinna emellan de små kvarnstenarna. Medan mjölnaren malde åt Karl Oskar och Johan sin matsäck, bröd, potatisplättar och stekt fläsk. De drack ur en stopaflaska med mjölk, som Kristina hade stuckit ner i en ullstrumpa, så att drycken hade hållit sig varm. Under måltiden beskådades de nyfiket av Bolles dotterdotter, den lilla flickan med eldsflammehåret kring huvudet. Hon försökte få ett samtal i gång med Johan, som inte ens försökte begripa vad hon sade. Hon hade fullt av fräknar i pannan och tjock trubbnäsa; hon var en trollunge och hennes morfar en trollgubbe. Johan tyckte illa om dem båda. Han frågade fadern om mjölnaren och flickan och fick veta, att irländare var ett särskilt folk, som utom beträffande färgen på skinnet icke liknade svenskarna. De var ilskna och alltid ovänner sinsemellan eller med andra folkslag, de slogs gärna och arbetade ogärna. De kunde engelska som sitt modersmål, och hur de än bar sig åt, så redde de sig gott i Amerika. Det märkliga med landet här var, att de fick träffa på alla folkslag. Så man fick inte bli häpen över människors utseende eller beteende här, det borde man lära sig, sa svensken till sin son. Irländarens skrala kvarn malde sakta, och klockan blev ett på dagen innan Karl Oskar fick säden i sina säckar förvandlad till mjöl. Medan han väntade på mälden hade vädret oförmodat ändrat sig: Ingen sol sken längre, det hade mulnat upp runt hela himlen, och det kändes plötsligt mycket kallare i luften. Ur Vilhelm Moberg: Nybyggarna Del A: Formlära 1. Ange ordklasstillhörighet för de understrukna orden i texten ovan. Som ordklassbeteckningar räknas: substantiv, adjektiv, pronomen, artikel, räkneord, verb, particip, adverb, verbpartikel, preposition, konjunktion, subjunktion, infinitivmärke och interjektion. Obs! ev. particip ska klassas som sådana, inte som verb eller adjektiv. Svara på nästa sida!

3 Rad 3 någon 19 hur 5 innan 19 åt 6 de 20 på 7 åt 20 Så 9 Kristina 21 man 9 så att 23 sakta 10 de 23 ett 12 ett 24 förvandlad 14 illa 25 på 16 icke 26 runt 2. a) Ange vad verbet springa heter i presens, preteritum, supinum, presens particip, perfekt particip samt imperativ. Ringa därefter in de former som är finita. presens: preteritum:.. supinum:.presens particip perfekt particip: imperativ:. c) Ange genus, numerus och species för ordet samtal på rad 4 samt kasus för ordet Bolles på rad 10 i texten ovan. samtal Bolles d) Ange dels numerus, dels kasus för de tre understrukna personliga pronomenen i följande parti ur texten ovan: hon var en trollunge och hennes morfar en trollgubbe. Johan tyckte illa om dem båda. hon hennes dem..... e) Vilken komparationsgrad är kallare (rad 26)?

4 Del B: Fonetik, ordbildning och semantik 3. (6 poäng) Skriv följande mening med fonetisk skrift. Utgå ifrån tydligt, men naturligt, centralsvenskt standarduttal. Kungen sköt en älg i lördags och en zebra igår. 4. (6 poäng) Ange de fonetiska särdragen för följande allofoner. a) [p] b) [{] c) [y:] d) [a] 5. (4 poäng) Nedanstående fonetiska skrivningar är tvetydiga därför att de inte tar hänsyn till vissa fonematiska, dvs. betydelseskiljande, prosodiska egenskaper. Vilken prosodisk egenskap är det som är betydelseskiljande i de respektive fallen och hur skiljer sig de i övrigt likadana orden åt? a) [fçrmel] b) [ste:gen]

5 6. (4 poäng) Rita ett ordbildningsträd på ordet symaskinsförsäljare. Dela upp ordet i morfem. Ev. foge-s sätts inom parentes enligt följande exempel: bord- (s)-ben). Notera under varje morfem om det är ett rotmorfem eller om det är ett prefix eller ett suffix. (Man kan skriva rot resp. pref och suff.) I trädstrukturen anges vid varje nod om det rör sig om en sammansättning eller en avledning. 7. (2 poäng) Förklara med hjälp av ett exempel vad som avses med att en sammansättning har lexikaliserad betydelse. 8. (2 poäng) En verbfras som behärska något kan skrivas om som härska över något. Verbfraserna besjunga något och belysa något kan skrivas om på ett liknande sätt, hur? Vad har prefixet be- för funktion i dessa fall?

6 9. (4 poäng) Det finns en fundamental skillnad mellan motsatsord av typen liten stor och motsatsord av typen död levande. Förklara vari skillnaden består och ange därvid även vad de båda motsatsrelationerna kallas. 10. (4 poäng) När man i ett tvåspråkigt lexikon ska ange ekvivalenter på målspråket för olika ord i källspråket är ett problem att alla språk inte delar in världen på exakt samma sätt, något som kan illustreras med följande matris för de svenska orden trä och skog och de engelska orden wood och forest. trä wood skog forest Förklara begreppen extension och intension med utgångspunkt i det svenska ordet skog och det engelska ordet forest. Förklara därvid även vad skillnaden i extension/intension får för konsekvenser för översättningen av ordet skog till engelska resp. ordet forest till svenska i ett lexikon.

7 Del C: Syntax 11. (10 poäng) Stryk under samtliga bisatser i nedanstående textavsnitt, förstagradsbisatser med ett streck, ev. andragradsbisatser med ytterligare ett osv. Stephen Bolles talade korthugget och grymtade och snörvlade likt en indian, och Karl Oskar begrep inte hälften av hans engelska. Men irländaren begrep ärendet, när någon kom med ett mäldlass, och själv visste han i förväg vad mjölnaren begärde per bushel för malningen; samtal därutöver var onödiga. Det var ett lass före. Karl Oskar fick vänta en timme innan den andre nybyggaren hade avmalet och hans egen säd började rinna emellan de små kvarnstenarna. Medan mjölnaren malde åt Karl Oskar och Johan sin matsäck, bröd, potatisplättar och stekt fläsk. De drack ur en stopaflaska med mjölk, som Kristina hade stuckit ner i en ullstrumpa, så att drycken hade hållit sig varm. Under måltiden beskådades de nyfiket av Bolles dotterdotter, den lilla flickan med eldsflammehåret kring huvudet. Hon försökte få ett samtal i gång med Johan, som inte ens försökte begripa vad hon sade. Hon hade fullt av fräknar i pannan och tjock trubbnäsa; hon var en trollunge och hennes morfar en trollgubbe. Johan tyckte illa om dem båda. Han frågade fadern om mjölnaren och flickan och fick veta, att irländare var ett särskilt folk, som utom beträffande färgen på skinnet icke liknade svenskarna. De var ilskna och alltid ovänner sinsemellan eller med andra folkslag, de slogs gärna och arbetade ogärna. De kunde engelska som sitt modersmål, och hur de än bar sig åt, så redde de sig gott i Amerika. Det märkliga med landet här var, att de fick träffa på alla folkslag. Så man fick inte bli häpen över människors utseende eller beteende här, det borde man lära sig. Irländarens skrala kvarn malde sakta, och klockan blev ett på dagen innan Karl Oskar fick säden i sina säckar förvandlad till mjöl. Medan han väntade på mälden hade vädret oförmodat ändrat sig: Ingen sol sken längre, det hade mulnat upp runt hela himlen, och det kändes plötsligt mycket kallare i luften.

8 12. (16 poäng) Gör en fullständig satslösning på följande meningar. De drack mjölk ur en flaska som Kristina hade stoppat ner i en strumpa så att drycken skulle hålla sig varm. Under måltiden beskådades de nyfiket av Bolles dotterdotter. Hon försökte tala med Johan, men han ville inte begripa vad hon sade. Irländarens skrala kvarn malde sakta och klockan blev ett innan Karl Oskar fick säden i sina säckar förvandlad till mjöl.

9 13. (10 poäng) Skriv in huvudsatserna i följande textsnutt i ett fältscema. Ett underlag till schema finner du sist i skrivningen. Observera att du ska fylla i positionsmarkeringar själv. Stephen Bolles talade korthugget och grymtade och snörvlade, och Karl Oskar begrep inte hälften av hans engelska. Men irländaren begrep ärendet, när någon kom med ett mäldlass, och själv visste han i förväg vad mjölnaren begärde per bushel för malningen; samtal därutöver var onödiga. 14. (6 poäng) a) Vilka satsdelar utgör de understrukna fraserna i respektive närmast överordnade syntagm? b) Ge en kort förklaring till varje klassificering. Med hästmanen kring det spruckna ansiktet tedde sig mjölnaren som ett gammalt troll. En dotter som var änka skötte hans hushåll, och en liten dotterdotter med ett hår så rött som en eldsflamma sprang kring hans ben. 15. (6 poäng) I en av uppsatserna i Grammatik på villovägar ställer Ulf Teleman frågan Hur många genus finns det i svenskan?. Vad svarar han på det? Redogör kort för hans principiella svar. Finns det några komplikationer med beskrivningen? (Svara gärna på baksidan.)

10

11 Fältschema Namn: