Lingvistik III Morfem och morfologi. 729G49 10 April

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lingvistik III Morfem och morfologi. 729G49 10 April"

Transkript

1 Lingvistik III Morfem och morfologi 729G49 10 April

2 Morfem Rot Affix Ordskapande Morfemstruktur Lexikon Neologismer

3 Språkvetenskapliga områden Fonologi: Principerna för hur man kombinerar språkljud, fonem, till större strukturer, dvs morfem Morfologi: Principerna för hur morfem kombineras till större strukturer, dvs ord Syntax: Principerna för hur man kombinerar ord till större strukturer, så som fraser och satser

4 Fonem Fonem: minsta betydelseskiljande enhet /bil/ /pil/ /b/ och /p/ är fonem i svenskan sj-ljud / / och tonlöst s /s/ fonem i svenskan / y/ (sky) och /sy/ (sy) har olika betydelser. /z/ är inte ett fonem /sy/ och /zy/ har igen betydelseskillnad

5 Morfem Ofta definerat som ett språks minsta betydlesebärande enhet, men den definitionen är problematisk, se Josefsson s105. Hus (ett morfem) Munspel = mun + spel (två morfem) Ögonbrynshöjare = ögon+bryn+s+höja+re (fem morfem)

6 Enkla och komplexa morfem Enkla ord = ett morfem, komplexa ord = två eller fler morfem Motor = enkel Motor-er = komplex Bil-motor = komplex Enkla eller komplexa Polisen Svårväckt Män

7 Fria och bundna morfem Bil (ett enkelt ord av ett fritt morfem) Bil-ar (ett komplext ord av ett fritt morfem bil och ett bundet ar ) Last-bil-ar (ett komplext ord av två fria morfem last och bil samt ett bundet ar )

8 Rot, Affix, Rest och Fog Rot: fritt morfem kan utgöra ett eget ord, ex bil Affix: bundet morfem måste kombineras med en rot, -ar i bilar Bundna rotmorfem: tappat delar av fullt ord hämt i hämtpizza Restmorfem: körs i körsbär Fogemorfem: storband-s-jazz

9 Affix Prefix (före rot) Suffix (efter rot) Infix (inne i rot) Förändrar betydelseeller funktion (ordklass/böjning)

10 Prefix och suffix Be-kämpa (prefix+rot) O-lycka (prefix+rot) Kämpa-de (rot+suffix) Lyck-lig (rot+suffix)

11 Infix Bontoc (Filipinerna) kilad = röd, um = bli (inkoativ) k-um-ilad = bli röd, rodna abso-bloody-lutely

12 Avledning/Böjning Avledningsaffixen skapar nya betydelser eller förändrar ordlasskategori på det rotmorfem de kombineras med. Böjningsaffixen anger grammatiska egenskaper hos den rot den kombineras med. bekväm o-bekväm (o- avledningspreffix, negerar betydelsen av roten, inte bekväm) bekväma (-a böjningssuffix, kongurensböjning med substantivet)

13 Avledning/Böjning verk(a)+lig+het+en (rot+avl.suffix +avl.suffix+böjningsaffix) verka = verb => verklig = adjektiv verklig = adjektiv => verklighet = substantiv verklighet = obestämd => verkligheten => bestämd miss+handla = avledningsprefix+root handla = agera misshandla = tillfoga kroppskada eller smärta

14 suffixordning Rot -> avledninssuffix -> böjningssuffix böj-bar-a (rot +avledningsuffix+böjningssuffix)

15 Ord böjning = stam avslutade = avsluta (stam) + de (böjning, preteritum)

16 Reduplikation Mejr = sova mejrmejr = sover/håller på att sova mejrmejrmejr = sover fortfarande Finns det något liknande i svenskan?

17 Många många leksaker (väldigt många) Mycket mycket farlig (hemskt farligt) tack tack Nej nej Barnbarn (= barnsbarn) Hemhem (hem till föräldrarna)

18 Dela i morfem Bluffakturorna Bluff + faktur(a)+or+na Kraftig Kraft + ig Översvämmades Över+svämma+de+s

19 Ur SAOL De större stenarna.. bli liggande kvar som klapper och rullblock. Sanden däremot svämmas inåt viken och hopar sig där. (1919) Hon gick nu fram och tillbaka mellan speglarna medan tårarna svämmade fritt över kinderna. (1977)

20 Lexikala och grammatiska Lexikala Pojke, tuff, gå Grammatiska Till, att, -dom, o-

21 Hur många F innhåller meningen? FINISHED FILES ARE THE RESULT OF YEARS OF SCIENTIFIC STUDY COMBINED WITH THE EXPERIENCE OF YEARS.

22 Ordskapande Avledning och sammansättning Avledningar (derivations) bar (möjlig att) som i böjbar och o- (negerande) som i otur. Sammansättning Fotboll, tandkött, jordgubbe

23 Syntaktiska principer is morfologin Someone broke the window. This window is breakable. Men inte Someone died. *Humans are dieable.

24 Determinativa och kopulativa Morfologiskt huvud Skoklack = en sorts klack Klacksko = en sorts sko Eglat-j ladim vagn - barn = barnvagn Sötsur Fulsnygg

25 Possessiva. Rödstrumpa är inte en sorts strumpa, utan kvinnorättskämpar

26 Morfemkombinationsprinciper Enbart sista ledet i sammansättningar (huvudet) böjs. Biltvätt, biltvättar, biltvätten *Bilartvätt, *bilentvätt

27 Morfemkombinationsprinciper Led i slutet på ord försvinner vid sammansättningar Skjutbana, *skjutabana Blomdoft *blommadoft

28 Morfemkombinationsprinciper Fogemorfem sätts bara in vid sammansättningar med mer än två led folkmord-s-brott *folkmordbrott Avtalsbrottsrubricering Dock även mellan enkla led Eldsvåda *eldvåda Chef(s)överläkare

29 Kompositionella och lexikaliserade Fiskstim = ett stim med fiskar, snöplog = en plog för snö Fiskrom Fiskspö Pepparkaksgubbe (kompositionell) Jordgubbe (lexikaliserad)

30 Ögonbrynshöjare [ [[ögon][bryn]][(s)][[höj][are]]]

31 Periskop periferi, perimeter och perifras oscilloskop och mikroskop Peri + skop

32 Belöning

33 Uttal och morfemstruktur Felstavningar som antyderfelaktig morfemstruktur Väggren (vägkant) Nattuksbord (sängbord)

34 Morfem som betydelsebärare Hur många och vilken typ av morfem har ordet? Mikroskop mikro Mikrometer Mikrotrasa skop Teleskop Periskop

35 Regelbundna Läsa läste Köpa köpte Simma simmade Råna rånade Oregelbundna Gå gick Lexikon

36 Idiomatiska fraser Av samma skrot och korn Den gubben gick/går inte Få en klapp på axeln *Av samma skräp och gryn * Den grabben gick inte * Få en klapp på skuldran Den gubben har aldrig gått Jag fick en massa klappar på axeln

37 Mamma tilll dotter: Det här blir väl rättvist. Dottern: Nä, det blir felvist.

38 Hur skapas ny ord Initialord NATO Organization RAM (minne) SMS PC The North Atlantic Treaty Random-access memory Short-message-service Personal Computer

39 Hur skapas nya ord? Sammansättningar Platt-TV, Tjock-TV Avledningar Mörka

40 Hur skapas nya ord? Kortord (Clippings) foto(grafi) app(likation) Teleskopord Smulgubbe smul(tron) + (jord)gubbe

41 Hur skapas nya ord Namn med generisk betydelse Googla Låneord Internet streama

Lingvistik III - Morfem och morfologi

Lingvistik III - Morfem och morfologi Lingvistik III - Morfem och morfologi Dagens föreläsning kommer att ta upp: Morfem - Rot - Affix Ordskapande Morfemstruktur Lexikon Neologismer Fonologi, morfologi och syntax I föreläsningen om ord och

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Ordbildning/morfologi

Ordbildning/morfologi Morfologi Ordbildning/morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning 4 Magnus Merkel 2006-01-29 1 2 Morfem, allomorf Olika

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna

Läs mer

9/2/2013. Lingvistik 1: föreläsning 3. Mål. Grammatik: Ordbildning / Morfologi. Therese Lindström Tiedemann

9/2/2013. Lingvistik 1: föreläsning 3. Mål. Grammatik: Ordbildning / Morfologi. Therese Lindström Tiedemann Lingvistik 1: föreläsning 3 Grammatik: Ordbildning / Morfologi Therese Lindström Tiedemann Mål Grundläggande morfologiska begrepp beskriv, ge exempel: ord, morfem, allomorf, slutna/öppna klasser (tas upp

Läs mer

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Övningar för aktualisering av grundläggande svensk morfologi Gör övningarna i

Läs mer

Flera nivåer i språkets uppbyggnad

Flera nivåer i språkets uppbyggnad Flera nivåer i språkets uppbyggnad dubbel artikulation flernivåsystem fonem = minsta betydelsskiljande enhet morfem = minsta betydelsebärande enhet fonem/fon > morfem-morf > lexem-ordform > fras-? > sats-?

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag)

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag) Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver

Läs mer

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV

Läs mer

Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix

Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix Morfologi, särdrag, lexikon och syntax Ordbildning och ordböjning Automatisk morfologisk analys Lexikon Särdrag, attribut och värden Syntax När är det bra med morfologi? Stavnings- och grammatikkontroll

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Svenska världens längsta språk

Svenska världens längsta språk Svenska världens längsta språk Om ordbildning, dess (o)möjligheter och principer. Ordbildnings(o)möjlighetesprinciper. Theres Brännmark Grammatikdagen 23 mars 2018 3 Nya fenomen kräver nya ord Cirkelresonemang

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Två-nivåmodellen, TWOL 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Inledning Morfologisk parsning är nödvändig i de flesta språkteknologiska tillämpningar eftersom man nästan

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

När är det bra med morfologi? Morfologi (formlära) Vad är ett ord? Ordbildning och ordböjning. Antal bokstäver i mamma? Morfem

När är det bra med morfologi? Morfologi (formlära) Vad är ett ord? Ordbildning och ordböjning. Antal bokstäver i mamma? Morfem Morfologi (formlära) Ordbildning och ordböjning Automatisk morfologisk analys När är det bra med morfologi? Stavnings- och grammatikkontroll Sökmotorer Textsammanfattning i all språkteknik, alltid Ordbildning

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser F5: Grammatik Syntax I Ordklasser Påminnelse 7,5hp = 5 veckor x 40 timmar = 200 timmar Undervisning: 11 föreläsningar x 2 timmar (eller 90 min) = 22 timmar 4 gruppövningar x 2 timmar (eller 90 min) = 8

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

En byggmodell över språket fonemet morfemet

En byggmodell över språket fonemet morfemet En byggmodell över språket Tänk dig att språket är en byggnad, en jättestor byggnad naturligtvis. Byggnaden är av lego. Tänk dig att de enklaste legobitarna är orden. Kombinationerna är oändliga men inte

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

Innehåll. Morfologi Kan man inte bara köpa de här systemen och plugga in? Varför morfologisk analys?

Innehåll. Morfologi Kan man inte bara köpa de här systemen och plugga in? Varför morfologisk analys? Morfologi 2002 Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Innehåll Ord och ordbildning Enkel morfologisk analys Tvånivå-modellen Statistisk morfologisk analys När är det bra med morfologi? Morfologisk parsning

Läs mer

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Morfologisk typologi. Världens språk, 7,5hp vt Affix (II) 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m.

Morfologisk typologi. Världens språk, 7,5hp vt Affix (II) 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m. Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m. Morfologisk typologi 2 Affix (I) Prefix och suffix är de huvudsakliga markeringstyperna

Läs mer

Extramaterial 3 Morfologi

Extramaterial 3 Morfologi Extramaterial 3 Morfologi Yair Sapir Morfologi är läran om former (av grek. morphē). I princip ska man med hjälp av morfolign kunna analysera vilken som helst form eller ord i världens språk. Morfem är

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2011-10-11 kl. 9.00 13.00 lokal: Polacksbacken,

Läs mer

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över.

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över. OÖ vning 1 SATSDELAR Dela upp följande meningar i SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. ORDKLASSER Hitta alla ord som

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer

Läs mer

Ordböjning morfologisk utveckling

Ordböjning morfologisk utveckling Ordböjning morfologisk utveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen

Läs mer

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen Substantiv plural Man bildar (=gör) plural i svenskan på fem olika sätt. Man delar in substantiven i fem olika grupper. har precis som singular en obestämd form och en bestämd form. Den bestämda formen

Läs mer

Neurolingvistik - Grammatik

Neurolingvistik - Grammatik Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -

Läs mer

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA knastrar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra sprakar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Morfologi eller formlära

Morfologi eller formlära Morfologi eller formlära Inom morfologin behandlas ordböjning, dvs. böjningen av orden i de böjbara ordklasserna i olika former med hjälp av ändelser, liksom ordbildning, dvs. bildningen av nya ord genom

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2015) 2017-01-18, kl. 14-18 Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade

Läs mer

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall: 1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Vardag Förskolan Myran

Vardag Förskolan Myran ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 1 orolig (s 5, rad 3), rädd och ledsen / tänker på det mycket tar hand om (s 5, rad 5), hjälper och ser efter barnen Kapitel 2 ligger nära

Läs mer

Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se)

Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se) Precodia Manual Precodia 1.0 Elevdata AB Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) Elevdata i Malmö AB, Fosievägen 13 21431 Malmö Tel: 040-939150 www.elevdata.se

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen for nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2012-04-03 kl. 9.00-13.00 lokal: Bergsbrunnagatan

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN SKOLGÅRDSBILD 1 UPPGIFT I det här exemplet pratar

Läs mer

Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik

Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik 2015-08-10. Del 1. Morfologi och syntax (14p) 1. Nedan finns två grupper med ord. I den ena gruppen finns ord som bildats med morfemet

Läs mer

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o Tentamen på kurs SOL110, del 3 Väl godkänt = 85 % rätt 2016 01 16, skrivtid max 3 timmar Godkänt = 60 % rätt DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska 1. (4 p.) Hur många regelbundna pluraländelser

Läs mer

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv08/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2008 (LM 1) förklara några olika sätt att definiera begreppet

Läs mer

SUBSTANTIVETS PLURALFORMER I FINSKSPRÅKIGA GYMNASISTERS UPPSATSER. Saila Tullinen

SUBSTANTIVETS PLURALFORMER I FINSKSPRÅKIGA GYMNASISTERS UPPSATSER. Saila Tullinen SUBSTANTIVETS PLURALFORMER I FINSKSPRÅKIGA GYMNASISTERS UPPSATSER Saila Tullinen Pro gradu-avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2007 ABSTRAKT JYVÄSKYLÄ UNIVERSITET

Läs mer

fonetik konsonanter + fonologi

fonetik konsonanter + fonologi Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson

Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson Vad är lingvistik? Språkvetenskap: det vetenskapliga studiet av språk och språkande En spännande kurs!

Läs mer

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Har sammansättningar en grammatik?

Har sammansättningar en grammatik? Har sammansättningar en grammatik? Jan Svanlund Mitt svar hamnar alltså någonstans mellan Jajamensan!! och Jo, det tror jag väl ändå, kanske?? 13-03-25 Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet

Läs mer

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57 Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket

Läs mer

Välkommen till Ipad för nybörjare

Välkommen till Ipad för nybörjare Välkommen till Ipad för nybörjare Detta häfte kommer innehålla Alla knappars funktioner Simplare och hjälpsamma sätt att kunna använda och ta sig runt i en Ipad Mindre genom gång av appar och dess betydelse

Läs mer

Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:

Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer: 11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, digital publicering Ladokkod: Borås V 12 11FK10, Borås V 12 Svensvand 117910 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund 4

Läs mer

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 1. Det mentala lexikonet; Ordklasser

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 1. Det mentala lexikonet; Ordklasser Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 1 Det mentala lexikonet; Ordklasser Lexikon huvudkomponenter i mänsklig kommunikation

Läs mer

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2 Morfologi och syntax Föreläsning 1 & 2 Lotta Plejert Kognitionsvetenskapliga programmet, ht2012 november 2012 1 1 Språk som system Olika nivåer Text/diskurs mening sats fras ord morfem fonem text och diskurs

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer