Morfologisk typologi. Världens språk, 7,5hp vt Affix (II) 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m.

Transkript

1 Niklas Edenmyr Världens språk, 7,5hp vt Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m. Morfologisk typologi 2 Affix (I) Prefix och suffix är de huvudsakliga markeringstyperna i världens språk. (Infix och cirkumfix är mycket mindre vanliga.) Hur ser det ut i WALS? Affix (II) Distributionen av prefix och suffix enl. WALS: kategori % antal språk liten eller ingen inflektionell morfologi 15 % 141 suffix dominerar 42 % 406 suffix överväger 13 % 124 ungefär lika mycket prefix som suffix 15 % 147 prefix överväger 10 % 94 prefix dominerar 6 % 59 totalt

2 Affix (III) Affix (IV) Ordningen mellan affix i förhållande till roten uppvisar vissa universella drag. Verb uppvisar följande mönster (efter Bybee 1985): rot - valens - aspekt - tempus - modus - person/numerus (Obs! spegelvänt för prefix) Exempel: oroqen (Whaley s. 125) muŋda -w -dξa -ra -n slagen -PASS -PROG -PRES -3SG Han blir slagen. person - M - T - A- valens - rot - valens - A - T - M - person swahili a- li- pig -w -a 3SG- PRET- slå -PASS -IND Han blev slagen. 5 6 Affix (V) Denna ordning mellan affix följer huvudsakligen en ikonisk princip. Principen är att kategorier som hör ihop semantiskt står nära varandra i markeringen. Hur stämmer detta överens med ordningen: rot - valens - aspekt - tempus - modus - person/numerus? Morfologisk typologi och klassifikation (I) De första typologiska klassifikationerna av språk var baserade på morfologisk typologi. Denna typ av klassifikation har genomgått många förändringar, men termerna är fortfarande allmänt använda. Man ansåg att språk var systematiska och att alla språk tillhörde en specifik typ. 7 8

3 Morfologisk typologi och klassifikation (II) Friedrich von Schlegel (1808) o affixerande språk språk som har enkel kombination av morfem o flekterande språk språk som uppvisar fonologisk förändring vid kombinationen av morfem o August von Schlegel (1818) lade till språk utan (morfologisk) struktur (t.ex. klassisk kinesiska) o Wilhelm von Humboldt (1825) lade till inkorporerande språk som kan assimilera t.ex. objekt in i verb o språk såg som organisk enhet som var av en viss specifik typ Morfologisk typologi och klassifikation (III) August Schleicher (1859) o isolerande språk språk som saknar bundna grammatiska morfem (affix) o agglutinerande språk språk där varje grammatisk morfem kodar endast en grammatisk kategori o flekterande språk språk där varje grammatisk morfem samtidigt kodar flera grammatiska kategorier 9 10 Morfologisk typologi och klassifikation (IV) Edward Sapir (1921) o tre typer utefter ett kontinuum baserade på antalet morfem per ord: o isolerande/analytiska språk språk med ett morfem per ord o syntetiska språk språk med ett mindre antal morfem per ord o polysyntetiska språk språk med ett större antal morfem per ord; ofta med multipla ordstammar (lexikala morfem) o tre typer utefter ett kontinuum baserade på morfemalternering (graden av fonologisk modifiering): o isolerande/analytiska språk språk som saknar affix o agglutinerande språk språk med enkel affixering o fusionerande språk språk med relativ kraftig morfofonematisk modifiering o symbolisk suppletiv o för Sapir var det inte nödvändigt för språk att tillhöra en specifik typ Morfologisk typologi och klassifikation (V) Joseph Greenberg (1954) o utarbetade en metod som gjorde typologin mer empirisk, och mindre subjektiv o morfologin miste sin betydelse som det huvudsakliga kriteriet för typologisk klassifikation o fortsatte på Sapirs väg: inga tydliga gränser mellan analytisk, syntetisk och polysyntetisk (kontinuerlig) o konstruerade ett kvantitativt index M/W (morfem/ord) o språk eller konstruktioner behöver då inte klassificeras som diskreta typer o även om den traditionella morfologiska typologin vanligtvis gäller hela språk kan den lika gärna användas på enskilda delar av språkliga system, t.ex. substantivsystemet kan vara agglutinerande medan verbsystemet är inflekterande o diakroniskt intresse: den form ett språk har idag beror på tidigare förändringar 11 12

4 Modern (morfologisk) typologi (I) inom den moderna typologin har morfologisk klassifikation nästa helt upphört detta för att typologer inte längre förväntar sig att morfologiska typer korrelerar med andra typologiska parametrar det finns kanske två undantag till detta, d.v.s. områden där morfologiska typologi fortfarande anses intressant och relevant för övrig typologi, nämligen: o den relativa ordningen mellan koncept som uttrycks med affix o hierarkin av de koncept som uttrycks morfologiskt Modern (morfologisk) typologi (II) o exempel på den relativa ordningen mellan koncept som uttrycks med affix är Greenbergs universalie nr. 28: Om avlednings- och böjningsaffix står på samma sida om roten, så står avledningsaffixet/-affixen alltid närmast roten Det finns belagda fall då ordningen mellan verbaffix har förändrats från en mindre till att vara mer ikonisk. Greenbergs universalie nr. 39: Substantiv har nästa alltid numerusmarkering närmare roten än kasusmarkering o exempel på hierarkin av de koncept som uttrycks morfologiskt är t.ex. Greenbergs universalie nr. 36: Om ett språk har genus har det nästan alltid också numerus Greenbergs universalie nr. 37: Ett språk har aldrig fler genusdistinktioner i icke-singular jämfört med singular Huvud och dependentmarkering Det har föreslagits (t.ex. Nichols 1986) att språk har en grundläggande markeringsstrategi som går ut på att ha morfologisk markering antingen på huvuden eller dependenter. I satsen är verbet huvud och argumenten (S, O) dependenter. I nominalfrasen är substantivet huvud och artiklar, adjektiv och possessiver, etc. dependenter. Huvudmarkerande språk tzutujil (maya; Guatemala) a. r-k aajool n-b esiino 3SG-son 1SG-granne min grannes son b. jar aak aalaa7 x-ø-kee-k aq aab aj pa rwi7 ja jaay BEST pojkar KOMP-3SG-3PL-kasta sten på toppen.av BEST hus Pojkarna kastade sten på toppen av huset

5 Dependentmarkerande språk tjetjenska (nakh-daghestanian) a. loem-an k'orni lejon-gen djurbarn lejonunge, lejonets unge b. mashien-an maax bil-gen pris bilens pris, priset på bilen Dubbelmarkerande språk (I) mangarrayi (norra Australien) a. Ø-n i-n awu n a-mur imur i-wunyan-gu-bayi N.ABS-namn-hans M.NOM-farfar-3PL-GEN-FOC deras farfars namn b. n an-yaba ga-ŋa-d an idba M.ACK-bror TEMPUS-1SG>3SG-vänta Jag väntar på min bror. c. oox-a cha-ca txou-ø qeelira 1PL-ERG halm-instr tak-abs täcka.pst Vi lade/täckte taket med halm Dubbelmarkerande språk (II) jivaro (jivaroan; Peru) a. wi-na nua-r 1SG-GEN kvinna-1sg min hustru b. tarách-ru-mi-n nawánt-an su-ø-sá-ja-i klädesplagg-poss-2sg-obj son-obj Jag gav dina klädesplagg till (min) son. ge-3-aspekt-1sg-dekl Nollmarkerande språk pirahã (muran; Brasilien) a. ti kaiíi 1 hus mitt hus b. ti xíbogi ti-baí 1 mjölk dricka-emfas Jag dricker verkligen mjölk. c. ti gí kapiigaxiítoii hoa-í 1 2 penna ge-prox Jag gav pennan till dig. Hur ser det ut i WALS? ( Feature 25A ) 19 20

6 m.m. Problem för typologin? (I) Vi har sett många fall där föreslagna universalier inte verkar alltför universella! T.ex. Greenbergs universalie nr. 17: Om VSO så N-Adj där 75% av språken i WALS överensstämde med det förväntade Greenbergs universalie nr. 1: Lexikala subjekt står före lexikala objekt WALS 97% Greenbergs universalie nr. 3: Om VSO så prepositioner WALS 93% Om N-Dem så N-Rel WALS c:a 89% Är detta ett problem för typologin? Borde vi inte förvänta oss 100% eller väldigt nära 100%? Problem för typologin? (II) Typologer, från Greenberg och framåt, talar ofta om harmonisering. Tanken är att korrelationer mellan olika drag reflekterar hur vår kognition fungerar. Det är enklare och snabbare för oss att processa språk när språkstrukturen är i harmoni. Och det är detta som universalierna visar. Men Problem för typologin? (III) samtidigt vet vi att språk förändras det gäller alla språk i alla tider, hela tiden. Däremot är det inte så att alla korrelerande drag förändras samtidigt (de är ju t.ex. olika frekventa, vilket påverkar språkförändring starkt). Man kan då tänka sig att en förändring påverkar en korrelerande struktur som också förändras, o.s.v. Sett på detta sätt är det helt naturligt att universalierna inte är hundraprocentiga. Eller? 23 24

7 Problem för typologin? (IV) I en nyligen publicerad artikel (Dunn m.fl. maj 2011) hävdar en grupp forskare att korrelationer mellan ordföljden i olika konstruktioner varken är parameterstyrda (som inom generativ/chomskyansk lingvistik) eller universella (som de typologiska teorierna hävdar). Problem för typologin? (V) Dunn m.fl. (2011) undersökte, med hjälp av metoder utvecklade inom evolutionär biologi (fylogenetik), språkstammarna/språkfamiljerna: indoeuropeiska (79 undersökta språk), austronesiska (130 språk), bantu (66 språk) och utoaztekiska (26 språk). Istället fann forskarna att korrelationerna styrs av de genetiska släktskapen mellan språk och att korrelationerna ser olika ut i olika språkstammar/ språkfamiljer. De blåmarkerade fälten markerar korrelationer som den samtida typologin säger sig kunna påvisa (t.ex. T. Shopen (red.) Language Typology and Syntactic Description. CUP, 2007). De svarta linjerna markerar de korrelationer som Dunn m.fl. hittat (ju bredare desto starkare korrelation)