9/2/2013. Lingvistik 1: föreläsning 3. Mål. Grammatik: Ordbildning / Morfologi. Therese Lindström Tiedemann

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "9/2/2013. Lingvistik 1: föreläsning 3. Mål. Grammatik: Ordbildning / Morfologi. Therese Lindström Tiedemann"

Transkript

1 Lingvistik 1: föreläsning 3 Grammatik: Ordbildning / Morfologi Therese Lindström Tiedemann Mål Grundläggande morfologiska begrepp beskriv, ge exempel: ord, morfem, allomorf, slutna/öppna klasser (tas upp på F4), fria/bundna morfem, ordstruktur, avledning, sammansättning, böjning Hierarkisk struktur Språkklassificering: baserad på morfologi tas upp vid senare tillfälle pragmatik, diskursanalys, textanalys, etc. text Upp med händerna, sa rösten. Va? Han hörde dåligt. Rösten blev gäll. Den sa: Upp med händerna, sa ja, och ge hit paketet. Vilket paket? Han såg inget vidare heller. syntax sats / mening Han hörde dåligt. syntax fras han, hörde dåligt, hörde, dåligt morfologi ord han, hörde, dåligt morfologi morfem han, hör-, -de, dålig-, -t fonologi fonem (/grafem) [h], [œ:], [ɖ], [ə] (/ h, ö, r, d, e) 1

2 Ord? Vad är ett ord? Hur känner man igen ett ord? Det som står mellan små mellanrum i skrift. Men inte alla språk och språk i alla tider har mellanrum mellan ord. Eng. Course book vs sv. Kursbok Svenska: idag / i dag? (Dahl s. 209) I tal då? Det går lägga pauser mellan ord, men vi gör det sällan. Vi kan inte lägga pauser inne i ord. Vi kan skjuta in fler ord mellan två ord: Studenterna lyssnade på läraren. Studenterna lyssnade Lingvistik på 1 - F2. den (TLT) kunniga - HT13 / roliga läraren. Hur känner vi igen ord? Semantiska enheter? Sammansättningar? Eng. Course book vs sv. Kursbok. Syntaktisk enhet? Ord kan stå för sig själva Vill du ha banan eller äpple? Äpple. Hela ord kan flyttas Jag gillar äpple Äpple gillar jag. MEN inte alla ord kan flyttas: Jag går på tåget *På jag går tåget. Går inte dela Ett ord går inte dela Lingvistik upp 1 -i F2. olika (TLT) -ord. HT13 Undantag: Sammansättning 2

3 Ord minimal free forms (McGregor s. 58) meaningful linguistic units that can be combined to form phrases and sentences (Fromkin, s. 25) Ordens bitar övning 1 gård, ros, bok skolgård, klätterros, pysselbok skolor, skolan, rosor, rosen, böcker, boken Varför har jag delat in dessa ord i tre grupper? Vilka är deras likheter och skillnader? (inom gruppen och mellan grupperna) Ordens bitar 1. gård, ros, bok 1. Ett morfem 2. skolgård, klätterros, pysselbok 1. Två morfem 2. Sammansättningar 3. skolor, skolan, rosor, rosen, böcker, boken 1. Två morfem 2. Böjningar: 1. Plural (skolor, rosor, böcker) 2. Bestämdhet (skolan, rosen, boken) 3

4 Morfem Språkets minsta betydelsebärande enhet. Exempel: ros (1 morfem) ros-or (2 morfem) ros-or-na (3 morfem) ros-or-na-s (4 morfem) Den minsta enhet i språket som brukar förknippas med en viss betydelse. Olika typer av morfem BETYDELSE Lexikala morfem Grammatiska morfem DISTRIBUTION Självständiga / Fria morfem Osjälvständiga / bundna morfem Betydelseindelning Lexikala morfem: Morfem som har egen (ofta ganska konkret) betydelse, t ex ros, köra, dålig Grammatiska morfem: Morfem som saknar betydelse i sig själva de uttrycker relationer mellan ord, singular / plural osv. Modifierar betydelsen hos lexikala morfem / för att markera den grammatiska strukturen i satser/meningar, t ex -or, -na, -s. 4

5 Distributionsindelning Självständiga / Fria morfem Morfem som kan vara självständiga ord: klar, röd, att, de, inte Kan kallas rot / rotmorfem. Osjälvständiga / Bundna morfem Morfem som alltid är en del av ett ord och aldrig kan användas självständigt. Avledningsaffix ger ofta en ny ordklass eller i alla fall en ny betydelse som t.ex. en negation. Avledningsprefix: o-klar Avledningssuffix: lär-are, lär-ling Olika typer av morfem morfem lexikala (rot-) morfem grammatiska morfem fria bundna fria bundna restmorfem avledningsmorfem fogemorfem böjningsmorfem blåsare körsbär att blåsare stolsben hundar Rot / stam? Rot: den invarianta delen av ett ord, t. ex. cykla (jfr. cykla-r, cykla-de, cykla-t, cykla-nde). Stam: (a) rot + (ev.) avledning, t. ex. (a) sjuk+lig, (b) rot + (ev) rot, t.ex. (b) skol-gård Det som böjningsmorfem läggs till på: sjuklig-are skolgård-en 5

6 (AVL.) + ROT + (AVL) + (BÖJN.) + (BÖJN.) STAM Övning 2 Dela upp följande meningar i morfem. Ange om morfemen är grammatiska eller lexikala, fria eller bundna: a) Katten jamade. b) Den jamade. c) Chef söker duktigare medarbetare. FACIT: Övningsmeningar 1. Katten jamade. Katt -en jama -de LEX -GRAM LEX -GRAM FRI BUND FRITT BUND ROT SUFFIX ROT SUFFIX 6

7 FACIT: Övningsmeningar 2. Den jamade. Den jama- -de GRAM LEX GRAM FRI FRITT BUNDEN ROT ROT AFFIX FACIT: Övningsmeningar 3. Chef söker duktigare medarbetare. Chef sök -er duktig -are med- arbeta -re LEX LEX GRAM LEX GRAM GRAM/ LEX GRAM LEX FRI FRI BUND FRI BUND BUND FRI BUND ROT ROT AFF. ROT AFF. AFF. ROT AFF Duktig kan ev. analyseras i dukt-ig. Dukt- är då ett restmorfem, ett lexikalt bundet morfem. ig är ett grammatiskt/ lexikalt bundet morfem, ett avledningssuffix. De flesta av er såg på föreläsningen automatiskt avledningsaffix som grammatiska. Jfr vad McGregor säger och tidigare slide om morfemtyper.. Bundna morfem 4 typer Suffix (ändelser): affix som placeras efter roten /stammen. Ex. ros-or-na-s, kör-de, kör-t Prefix: affix som placeras före roten (/stammen). Ex. be-handla, o-viktig, in-effektiv Infix: affix som placeras inne i ett annat morfem. Ex. hadza (Tanzania) seme äta + -kv- DISTRIBUTIV HANDLING sekeme äta och äta, äta här och där Circumfix: affix som består av två delar, ett som placeras före, och ett som placeras efter roten. Ex. tuwali ifugao (Filippinerna) hjälpa + ka- -an NOMINALISERING kabaddangan hjälpsamhet 7

8 Andra typer av bundna morfem Stamförändring / stamväxling / inre böjning: avljud (t. ex. finna fann funnit) omljud (t. ex. stor större). konsonantväxling, t. ex. denna detta dessa. Reduplikation: fördubbling av hela eller del av stammen, t. ex. malajiska orang människa, orang-orang människor. Suppletion: stambyte, t. ex. jag mig, dålig - sämre. Vad gäller interna förändringar sedda som bundna grammatiska morfem se Dahl Språkets enhet och mångfald s. 215 Allomorf Allomorf: Formvariant av samma morfem. Häst-en klara-de test-et. (5 morfem, 2 allomorfer av ett morfem: BESTÄMDHET -en, -et) Finns morfem? Är morfem något lingvister hittat på? Barn som lär sig språk börjar överanvända regelbundna former. Gå - *gådde Mus - *musarna Vuxna hittar morfem i ord och använder de i nya ord: Ibland fanns morfemet inte: alcoholic > chocoholic, Watergate > Tintingate, tårtgate, Hamburger > burger 8

9 Ord? Eller mer exakt... Lexem: ett lingvistiskt tecken: morfem, ord eller uttryck (inkl. idiom) t.ex. cykla, ingen ko på isen Hur bildas nya ord? Nyord 2012 övning 3 Hur har följande ord bildats brony kramtjuv läshund ogooglebar petabyte ryggplankning Ur Språkrådets nyordslista

10 Nyord 2012 brony = vuxen man som älskar leksakshästarna My little pony och tv-serien Friendship is magic, som handlar om dessa. kramtjuv = ficktjuv som kramas för att komma åt offrets fickor läshund = hund som används vid läsundervisning ogooglebar = som inte går att hitta på webben med en sökmotor petabyte = 1024 terabyte ryggplankning = metod för att passera genom klämspärrar [...] utan biljett Ur Språkrådets nyordslista 2012 Nyord 2012 brony = vuxen man som älskar leksakshästarna My little pony och tv-serien Friendship is magic, som handlar om dessa. (sammansättning: brother + pony eller snarare en blend) kramtjuv = ficktjuv som kramas för att komma åt offrets fickor (sammansättning) läshund = hund som används vid läsundervisning (sammansättning) ogooglebar = som inte går att hitta på webben med en sökmotor (avledning) petabyte = 1024 terabyte (avledning) ryggplankning = metod för att passera genom klämspärrar [...] utan biljett (sammansättning) Ur Språkrådets nyordslista 2012 Sammansättning ord + ord men ofta med en betydelse som man inte riktigt kan gissa från delarna. brony (sammansättning: brother + pony) kramtjuv (sammansättning) läshund (sammansättning) ryggplankning (sammansättning) 10

11 N A N N A A kurs bok ljus grön V P V upp blåst Högerregeln Ordet längst till höger i en sammansättning är det som är huvud i sammansättningen och som bestämmer kärnan av dess betydelse och också dess egenskaper (t.ex. genus) : isbergssallad salladsskål ljusgul gulorange Avledning Fria ord + affix nya ord Prefix: o-nyttig Suffix: fri-het Infix: kilad (red) k-um-ilad (he turns red) Circumfix: tuwali ifugao (Filippinerna) hjälpa + ka- - an NOMINALISERING kabaddangan hjälpsamhet 11

12 Avledningsrestriktioner A: Morfologiska restriktioner Nederländska (kan ni komma på liknande för svenska?) Groen grön groenig grönaktig Blauw blå blauwig blåaktig Zeegroen sjögrön - *zeegroenig kobaltblauw koboltblå - *kobaltblauwig Morfologiska restriktioner: NL adjektiv > nytt adjektiv med suffixet ig. Stammen måste vara ett icke-avlett eller sammansatt adjektiv. B: Lexikala restriktioner Nederländska (liknande svenska exempel?) Spelen spela speler spelare fietsen cykla fietser cyklist stelen stjäla - *steler stjälare zingen sjunga - *zinger sjungare Lexikala restriktioner: NL. Dessa ord är morfologiskt riktiga men icke idiomatiska. Detta kan bero på att orden zanger sångare & dief tjuv redan existerar. Detsamma gäller här för svenska. 12

13 C: Fonologiska restriktioner Nederländska (liknande svenska exempel?) Schrijven skriva (het) geschrijf Praten prata (het) gepraat Beschrijven beskriva (het) *gebeschrijf Fonologiska restriktioner: Nederländska ord kan inte börja på två prefix som innehåller schwas. D: Ordklassrestriktioner Ordklassrestriktioner i nederländska och många andra språk kan avledningar som ändrar ordklass bara förekomma med ord ur öppna ordklasser. Öppna ordklasser Öppna ordklasser är ordklasser som man relativt lätt kan skapa nya ord till. Substantiv, verb, adjektiv är öppna ordklasser. Övriga ordklasser får vi mer sällan nya ord i. 13

14 D: Ordklassrestriktioner, exempel Nederländska Substantiv + avledning = substantiv Hertog hertig hertogdom hertigdöme Adjektiv + avledning = adjektiv aardig trevlig, snäll onaardig otrevlig Verb + avledning = verb lezen läsa herlezen läsa om Substantiv + avledning = adjektiv water vatten waterig vattnig *Bracketing paradox Ibland är det svårt komma fram till den hierarkiska strukturen pga att betydelse och form inte matchar. nuclear physicist, functional grammarian, atomic scientist 1. nuclear + physicist, functional + grammarian, atomic + scientist? 2. nuclear physics + -ist, functional grammar + -ian, atomic science + -ist? *Bracketing paradox (cont.) Semantiskt, dvs betydelsemässigt (2) Formellt sett, strukturellt (1) -ist, -ian kan inte läggas till en fras! Suffixen bestäms lexikalt physics physicist, *physician grammar grammarian, *grammarist 14

15 Sammanfattning avledningsrestriktioner morfologi fonologi lexikon ordklass Ordningen mellan avledningar (och böjningsmorfem) är given. Bracketing paradox Träddiagram Avledning N (avledning) V (sms) P V Affix av led ning Visa hierarkisk struktur Två sätt träddiagram hakparenteser: [[kurs] N [bok] N ] N [[citron] N [gul] A ] A [[vattn] N [ig] avl. suffix ] A (avl) 15

16 *Affix-perkulering Högerregeln gäller inte avledningar. Egenskaper från ett affix perkulerar från toppen ner i hela ordet. Det spelar ingen roll om affixet är ett prefix eller ett suffix. Övning 4 Vad är fel med den här meningen? *Igår se mig fyra flicka som leka på lekplats. Har det här med morfologi att göra? Sammanfattning Ord lexem Morfem = minsta betydelsebärarnde enhet Allomorfer = varianter av ett morfem Böjning Ordbildning 16

17 Nästa grammatikföreläsning Mer om morfologi Böjningar Nya ord Ordklasser Referenser Slides baserade på tidigare slides av Torbjörn Westerlund. Slides från Algemene Taalwetenschap, Rijksuniversiteit Groningen av Therese Lindström Tiedemann, Jennifer Spenader etc. McGregor Dahl Josefsson 17

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Lingvistik III - Morfem och morfologi

Lingvistik III - Morfem och morfologi Lingvistik III - Morfem och morfologi Dagens föreläsning kommer att ta upp: Morfem - Rot - Affix Ordskapande Morfemstruktur Lexikon Neologismer Fonologi, morfologi och syntax I föreläsningen om ord och

Läs mer

Ordbildning/morfologi

Ordbildning/morfologi Morfologi Ordbildning/morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning 4 Magnus Merkel 2006-01-29 1 2 Morfem, allomorf Olika

Läs mer

Lingvistik III Morfem och morfologi. 729G49 10 April

Lingvistik III Morfem och morfologi. 729G49 10 April Lingvistik III Morfem och morfologi 729G49 10 April Morfem Rot Affix Ordskapande Morfemstruktur Lexikon Neologismer Språkvetenskapliga områden Fonologi: Principerna för hur man kombinerar språkljud, fonem,

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

Flera nivåer i språkets uppbyggnad

Flera nivåer i språkets uppbyggnad Flera nivåer i språkets uppbyggnad dubbel artikulation flernivåsystem fonem = minsta betydelsskiljande enhet morfem = minsta betydelsebärande enhet fonem/fon > morfem-morf > lexem-ordform > fras-? > sats-?

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser F5: Grammatik Syntax I Ordklasser Påminnelse 7,5hp = 5 veckor x 40 timmar = 200 timmar Undervisning: 11 föreläsningar x 2 timmar (eller 90 min) = 22 timmar 4 gruppövningar x 2 timmar (eller 90 min) = 8

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:

Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer: 11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2 Morfologi och syntax Föreläsning 1 & 2 Lotta Plejert Kognitionsvetenskapliga programmet, ht2012 november 2012 1 1 Språk som system Olika nivåer Text/diskurs mening sats fras ord morfem fonem text och diskurs

Läs mer

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Övningar för aktualisering av grundläggande svensk morfologi Gör övningarna i

Läs mer

Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix

Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix Morfologi, särdrag, lexikon och syntax Ordbildning och ordböjning Automatisk morfologisk analys Lexikon Särdrag, attribut och värden Syntax När är det bra med morfologi? Stavnings- och grammatikkontroll

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2015) 2017-01-18, kl. 14-18 Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade

Läs mer

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar Författare: Emma- Ida Johansson Bakgrund Det här materialet hör till boken Darias stigar som är skriven av Emma- Ida Johansson. Materialet är tänkt som ett stöd för

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

En byggmodell över språket fonemet morfemet

En byggmodell över språket fonemet morfemet En byggmodell över språket Tänk dig att språket är en byggnad, en jättestor byggnad naturligtvis. Byggnaden är av lego. Tänk dig att de enklaste legobitarna är orden. Kombinationerna är oändliga men inte

Läs mer

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV

Läs mer

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57 Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Två-nivåmodellen, TWOL 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Inledning Morfologisk parsning är nödvändig i de flesta språkteknologiska tillämpningar eftersom man nästan

Läs mer

Lektion 15. Adjektiv efter verb Nobel Uttal

Lektion 15. Adjektiv efter verb Nobel Uttal Lektion 15 Hemarbete / frågor 1. TB s58-59 övning D, s62-63 Läs och lyssna på text om Nobel, slå upp ord, gör övning C, skriv 8-10 frågor på texten, ta med till lektionen i morgon. Gör A+B = repetera verben.

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status

Läs mer

Läslandet 2 Ord och meningar

Läslandet 2 Ord och meningar Läslandet 2 Ord och meningar Av LäraMera Program AB och Leripa AB Grafik Musik Röst Kristina Grundström Erik truedsson Gerda Nilsson 1 Innehållsförteckning LÄSLANDET 2 ORD OCH MENINGAR 3 Styrsätt 4 Menyn

Läs mer

Extramaterial 3 Morfologi

Extramaterial 3 Morfologi Extramaterial 3 Morfologi Yair Sapir Morfologi är läran om former (av grek. morphē). I princip ska man med hjälp av morfolign kunna analysera vilken som helst form eller ord i världens språk. Morfem är

Läs mer

Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp)

Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp) LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Kognitionsvetenskapliga kandidatprogrammet V1 Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp) HT 2016 Lärare och examinatorer: Mathias

Läs mer

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?

Läs mer

Välkommen att träna skriva!

Välkommen att träna skriva! Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16) Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges

Läs mer

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och

Läs mer

Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se)

Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se) Precodia Manual Precodia 1.0 Elevdata AB Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) Elevdata i Malmö AB, Fosievägen 13 21431 Malmö Tel: 040-939150 www.elevdata.se

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson

Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson Vad är lingvistik? Språkvetenskap: det vetenskapliga studiet av språk och språkande En spännande kurs!

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext

Läs mer

Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1

Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1 Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1 EXAM COURSE 1 Saturday February 22, 15:00-17:00 Surname A L: LADUVIKSSALEN Surname K Ö: UGGLEVIKSSALEN Please register

Läs mer

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Lektion 5. Svenska för internationella studenter, kurs 1

Lektion 5. Svenska för internationella studenter, kurs 1 Lektion 5 Svenska för internationella studenter, kurs 1 Alla Kurs 1:or är registrerade i ladok och kan anmäla sig till tentan på www.mitt.su.se > mystudies>examination sign up Sista anmälningdag är den

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I

Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I 3,5 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap TE01 Ladokkod: C46S20 vt-18: Språkkunskap: Det svenska språksystemet Tentamen ges för:

Läs mer

När är det bra med morfologi? Morfologi (formlära) Vad är ett ord? Ordbildning och ordböjning. Antal bokstäver i mamma? Morfem

När är det bra med morfologi? Morfologi (formlära) Vad är ett ord? Ordbildning och ordböjning. Antal bokstäver i mamma? Morfem Morfologi (formlära) Ordbildning och ordböjning Automatisk morfologisk analys När är det bra med morfologi? Stavnings- och grammatikkontroll Sökmotorer Textsammanfattning i all språkteknik, alltid Ordbildning

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 5 LÄSFÖRSTÅELSE. Rätt eller fel?

Ali & Eva KAPITEL 5 LÄSFÖRSTÅELSE. Rätt eller fel? KAPITEL 5 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel 1. Eva svarar alltid på sms från. 2. och Eva ska springa mer än 20 kilometer. 3. Eva gillar att springa. 4. brukar springa varje kväll. 5. och Eva äter

Läs mer

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen Substantiv plural Man bildar (=gör) plural i svenskan på fem olika sätt. Man delar in substantiven i fem olika grupper. har precis som singular en obestämd form och en bestämd form. Den bestämda formen

Läs mer

Hur svårt kan det vara? Sara Lövestam

Hur svårt kan det vara? Sara Lövestam Hur svårt kan det vara? Sara Lövestam Sara Sara relationsromaner historiska romaner spänningsromaner lättläst barn- och ungdomsromaner Tio lektioner i språkdidaktik 2017-10-24 8 Vad är det som gör att

Läs mer

Innehåll. Morfologi Kan man inte bara köpa de här systemen och plugga in? Varför morfologisk analys?

Innehåll. Morfologi Kan man inte bara köpa de här systemen och plugga in? Varför morfologisk analys? Morfologi 2002 Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Innehåll Ord och ordbildning Enkel morfologisk analys Tvånivå-modellen Statistisk morfologisk analys När är det bra med morfologi? Morfologisk parsning

Läs mer

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Olika sorters ord ordklasser

Olika sorters ord ordklasser Olika sorters ord ordklasser Inledning Vårt språk innehåller många olika sorters ord. Vi är omgivna av människor, djur och saker, vi känner känslor och gör erfarenheter. Alla de här orden har redan ett

Läs mer

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Lektion 5-2016 Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Dagens dikt Idag är det onsdag. Vi studerar svenska. Igår var det tisdag och det regnade inte. Då studerade vi också svenska. men

Läs mer

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv.

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. ADJEKTIV Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. När du jämför din cykel med en kompis

Läs mer

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Svenska världens längsta språk

Svenska världens längsta språk Svenska världens längsta språk Om ordbildning, dess (o)möjligheter och principer. Ordbildnings(o)möjlighetesprinciper. Theres Brännmark Grammatikdagen 23 mars 2018 3 Nya fenomen kräver nya ord Cirkelresonemang

Läs mer

Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet

Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet Innehåll Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet 2 Bildunderlag 2 7 Bildunderlag 3 8 Underlag Bokstäver

Läs mer

BOKHATAREN Lärarmaterial

BOKHATAREN Lärarmaterial Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Olle som går i en klass där ingen gillar att läsa och skriva. En dag får de en ny lärare i svenska som svär, vilket

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage)

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Vägledning till Från bild till ord 1 Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Från bild till ord har som syfte att skapa situationer där barnen får möjlighet att bygga sitt språk i samspel med andra.

Läs mer

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 1. Det mentala lexikonet; Ordklasser

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 1. Det mentala lexikonet; Ordklasser Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 1 Det mentala lexikonet; Ordklasser Lexikon huvudkomponenter i mänsklig kommunikation

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Föreläsning 2, 729G09, VT15 Reguljära uttryck Lars Ahrenberg 150409 Plan för föreläsningen Användning av reguljära uttryck Formella språk Reguljära språk Reguljära

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag)

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag) Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver

Läs mer

Har sammansättningar en grammatik?

Har sammansättningar en grammatik? Har sammansättningar en grammatik? Jan Svanlund Mitt svar hamnar alltså någonstans mellan Jajamensan!! och Jo, det tror jag väl ändå, kanske?? 13-03-25 Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer

Läs mer

en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev

en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev SUBSTANTIV Övning 1 Substantiv (s. 3) - kursen den - läraren hon/han/hen - språket det - korridoren den - telefonen den - universitetet det ett foto - det en buss - den en turist - hon/han/hen en adress

Läs mer

www.sprak h ens us.se

www.sprak h ens us.se www.sprakenshus.se Flerspråkig utveckling Den språkliga utvecklingen börjar inte senare går inte långsammare Lexikon Grammatik Fonologi (språkljud) Flerspråkig utveckling II Kodväxling Språklig socialisation

Läs mer

Lingvistik I (introduktion), 7,5 hp

Lingvistik I (introduktion), 7,5 hp Lingvistik I (introduktion), 7,5 hp Fristående, och delkurs på STP: Delkurs av Lingvistik A: Kursansvarig: 5LN225 5LN211 Therese Lindström Tiedemann Therese.lindstrom_tiedemann@lingfil.uu.se Innehåll Lingvistik

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer