Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser"

Transkript

1 F5: Grammatik Syntax I Ordklasser Påminnelse 7,5hp = 5 veckor x 40 timmar = 200 timmar Undervisning: 11 föreläsningar x 2 timmar (eller 90 min) = 22 timmar 4 gruppövningar x 2 timmar (eller 90 min) = 8 timmar 2 labbar x 2 timmar (eller 90 min) = 4 timmar 1 tenta (3 timmar) = 3 timmar ================================ 37 timmar = 163 timmar självstudier. 163 / 16 lektioner = drygt 10 timmar självstudier/ lektion Mål Definiera och analysera språkligt material: Ordklasser, satsstruktur, hierarkisk struktur, syntaktiska kategorier, huvud och bisats, verbklasser, syntaktiska funktioner, semantiska roller Grundläggande morfologiska begrepp: beskriv, ge exempel: slutna/öppna klasser Mål idag Definiera och analysera språkligt material: Ordklasser, satsstruktur, hierarkisk struktur, syntaktiska kategorier, huvud och bisats, verbklasser, syntaktiska funktioner, semantiska roller Grundläggande morfologiska begrepp: beskriv, ge exempel: slutna/öppna klasser Överstrukna delar Föreläsning 6 (syntax II) Läsa och öva McGregor kap. 4, (5, ) Josefsson kap. 4, 6 Edenmyr 3.2, 3.3, 3.5, 4, , 6, 7, inkl. övning s. 21 Referens: Dahl Grammatik kap. 3 4, 7, 9, Dahl Språket kap. 12 F5: Grammatik Syntax I pragmatik, diskursanalys, textanalys, etc. text Upp med händerna, sa rösten. Va? Han hörde dåligt. Rösten blev gäll. Den sa: Upp med händerna, sa ja, och ge hit paketet. Vilket paket? Han såg inget vidare heller. syntax sats / mening Han hörde dåligt. syntax fras han, hörde dåligt, hörde, dåligt morfologi ord han, hörde, dåligt morfologi morfem han, hör-, -de, dålig-, -t fonologi fonem (/grafem) [h], [œ:], [ɖ], [ə] (/ h, ö, r, d, e) 1

2 Fast vi börjar där vi slutade Med morfologi Säger man gånglist också? Vi har pratat om: Nya ord genom sammansättning och avledning Nu grammatiska bundna morfem Olika typer av morfem morfem fria lexikala (rot-) morfem bundna fria grammatiska morfem bundna restmorfem avledningsmorfem fogemorfem böjningsmorfem blåsare körsbär att blåsare stolsben hundar Lingvistik 1 - F2. (TLT) - HT13 Böjning Stam + böjningsaffix = ny grammatisk form av ett ord, samma ord! Grammatisk information: Tempus: studera studerade studerat Numerus: student studenter Träd för böjda ord V (böjn.) N (böjn.) V suffix N suffix studera de student er Böjningsmorfem varierar Allomorfer Katt katter Hund hundar Groda grodor Morfem med samma betydelse som alternerar beroende på kontexten (=allomorfer). Avledning vs böjning AVLEDNING Betydelsen ibland annan än del + del (jfr sammansättning) Ibland annan ordklass Produktiv / icke produktiv Närmare stammen än böjningar BÖJNING Betydelse = del + del Samma ordklass Produktivt (förutom vissa gamla former) Längre ut än avledningar Sv. barn dom en Sv. barn dom en 2

3 Övning 5 Analysera nedanstående ord: körsbär snåljåp Restmorfem (bundna lexikala morfem) kör/körs (i körsbär ) RESTMORFEM s kan vara fogemorfem bär lex, fritt a) Vilka morfem? b) Klassificera morfemen: lexikala, grammatiska, fria, självständiga? snål Lex, fritt jåp RESTMORFEM Olika typer av morfem morfem lexikala (rot-) morfem grammatiska morfem Det finns fler sätt att bilda nya ord. Som t.ex... fria bundna fria bundna restmorfem avledningsmorfem fogemorfem böjningsmorfem blåsare körsbär att blåsare stolsben hundar Clipping Clipping: klipper bort en bit av ett uttryck och använder resten som nytt ord Public house > pub Efter en tid vet folk inte vad den långa formen var. Ibland får den långa och den korta formen olika betydelse. Akronym Akronym: ord baserade på de första bokstäverna i ord i ett uttryck Ordakronymer: t.ex. UNESCO OBS! Utläses som ett ord, inte som en förkortning Stavningsakronymer: t.ex. USA, EU, OK Utläses ej som ett ord men uppfattas som ett ord. 3

4 Blends Blends: blandning av två ord INTE ord plus ord, inte morfem plus morfem. Motor + hotel = motel Svenska + engelska = svengelska brother + pony = brony Lån Lån vi lämnar det till föreläsning 10 Coinage Coinage att skapa helt nya ord Reduplikation Reduplikation upprepning av en del av eller hela ordet igen Kan användas såväl för böjning som för att bilda nya ord. Orang orang = människa människa = människor Kuya kuya (Saliba) = sweep sweep = kvast (McGregor s. 93) Higgeldy piggeldy (Eng.) (McGregor s. 94) Backformation Backformation långt ord > kort ord genom att något tas bort som TROS vara ett morfem Television > televise; hamburger > burger Betydelseförändring Betydelseutvidgning Holy day > holiday ledig dag > holiday semesterresa Betydelseinskränkning Doktor någon med en doktorstitel i ett ämne > läkare med eller utan doktorstitel Meat (eng.) mat > meat kött 4

5 Sammanfattning Ord lexem Morfem = minsta betydelsebärande enhet Grammatiska lexikala Fria bundna Allomorfer = varianter av ett morfem Böjning grammatiska morfem Ordbildning avledningsmorfem, samt andra ordbildningssätt Övning 1 sortera följande ord Bok Kär Sortera Gå Svart Kokt Brev Ängslig I Mörker På Han Aj! Sju Karlsson Sorg Ledsen Hade Syntax Övning 2: 1. Vad är en ordklass? 2. Vilka ordklasser finns? FACIT Substantiv: bok, brev, mörker, Karlsson, sorg Adjektiv: kär, svart, ängslig, ledsen Verb: sortera, gå, kokt?, hade? Particip: kokt Hjälpverb: hade (de hade gått i skolan tillsammans MEN INTE I: De hade en cykel var.) Preposition: i, på Pronomen: han Interjektion: aj! Räkneord: sju Ordklasser: Vad skiljer dem åt? Huvudordklasserna (substantiv, verb och adjektiv) Är större (har fler medlemmar) Får ofta böjningsmorfologi Har lätt för att ta in nya ord, dvs. är öppna ordklasser Är vanliga bland jordens språk De övriga ordklasserna (pronomen, prepositioner, räkneord, interjektioner, konjunktioner och adverb) Är mindre (har färre medlemmar) Orden är ofta oböjliga Accepterar inte lätt nya medlemmar, dvs. är slutna ordklasser Uppvisar stora skillnader mellan språk 5

6 Ordklassindelning Vad är ett substantiv? Hur vet du att något är ett substantiv? Ordklassindelning Semantiska kriterier betydelse Syntaktiska kriterier funktion i satsen, kombination med andra ord Morfologiska kriterier böjning mm. Universellt? Ordklasskriterierna skiljer sig en del mellan olika språk. Men ordklasserna har ändå något gemensamt. Vilka ordklasser? Varierar lite beroende på teori. Varierar beroende på språk. Vissa ordklasser är vanligare än andra de flesta språk har substantiv och verb (jfr Naess s. 19). Vi får inte se andra språk genom våra europeiska språk talet europeiska folkspråken sågs genom latin då var kanske substantiv och adjektiv en ordklass och artiklar sågs som prepositioner. När man jämför språks ordklasser så får man fokusera på funktionen inte formen eller betydelsen (Naess s. 86) Era böcker använder lite olika ordklasser. Ordklasser McGregor Josefsson Lärka (labb) Noun Substantiv Substantiv, egennamn Adjective Adjektiv Adjektiv, particip Pronoun Pronomen Verb Verb (hjälpverb) Verb (particip) Auxiliary verb Conjunction Konjunktion Subjunktion Preposition Interjection Interjektion Lärka använder dessutom: Determinerare jfr artikel och pronomen Partiklar (skriva av..., komma ikapp..., ladda ner...) Infinitivmärke (att springa) Numeral 6

7 Oskarpa gränser Övning Ge exempel på när : 1. Substantiv och verb flyter ihop. 2. Substantiv och adjektiv 3. Adjektiv och verb 4. Adjektiv och adverb 5. Adjektiv och pronomen 6. Pronomen och adverb 7. Adverb och prepositioner Jfr Bolander Funktionell svensk grammatik övningsbok s , som hänvisar till Lars Holm / Kent Larsson Svenska meningar 1980 Facit 1. Infinitiv kan användas som substantiv, tex som subjekt. Att studera är roligt. Substantiv med verbbetydelse: Det dagliga simmandet gjorde gott. 2. Substantiverade / nominaliserade adjektiv: De blinda har rätt till hjälp. Substantiv som uttrycker egenskap: någons nyfikenhet 3. Perfekt och presens particip som adjektiv: Den kritiserade filmen blev en dålig affär. Den talande papegojan tycktes ha humor. Källa: Bolander 4. T form som adverb: Han talade mycket snabbt. 5. Förenade pronomen kongruensböjs ofta: Han talade om sina erfarenheter. 6. Pronominaladverb används som pronomen i att de ersätter något, men de har adverbs betydelse: Han hade inte varit där på många år, och någonstans vid Medelhavet ville han bo. 7. Anger tid, rum, sätt: Han gick efter. Källa: Bolander Gamla skoldefinitioner Substantiv är namn på ting såsom apa, boll och ring. Substantiv kallades ibland sakord. Ordklassindelning semantik Ex. de gamla ramsor som länge använts i den svenska grundskolan: substantiv betecknar ting ( namn på ting ) adjektiv betecknar egenskaper ( hurudana tingen är ) verb betecknar handlingar ( vad man gör ) Problem med semantiska kriterier, ex. Snål/snålhet: betecknar samma egenskap men tillhör olika ordklasser Ordklassindelning syntax Var i sats /meningskonstruktioner används ord, i vilken funktion). Ex. : En snål lingvist. *En snålhet lingvist. Han var känd för sin snålhet. *Han var känd för sin snål. 7

8 Ordklassindelning morfologi Vilken typ av morfologi tar ordet? Kan det böjas i plural? I olika tempus? Osv. Substantiv? Ex. Adjektiv kan kompareras (snål, snålare, snålast). Detsamma gäller inte för substantiv (snålhet, *snålhetare, *snålhetast),... eller verb (snåla, *snåla are, *snåla ast) Substantiv semantiskt Egennamn: personer, platser, böcker, etc. Emily Brontë Yorkshire Wuthering Heights / Svindlande höjder Artnamn klart avgränsade räknebara individer T.ex. snubbe, stol och svan. Övriga substantiv: abstrakter: T.ex. tanke, förhoppning, svängning. ämnesnamn (ämnen, material etc.) går inte att räkna T.ex. smör, mjöl och saft. kollektiver: mångfald som inte sammanfattas till en enhet T.ex. lingon, mygg. Substantiv semantiskt Artnamn / appellativer (räknebara) Bok, stol, kris, äktenskap, svar, tanke Kollektiver (räknebara) Familj, grupp, antologi Baserat på Josefsson s. 71 Substantiv Egennamn Ickeegennamn Gruppbetecknande ord (ickeräknebara) Bagage, ohyra Ämnesbeteckningar (ickeräknebara) Stål, sirap, smör, öl Abstrakta massord (ickeräknebara) Kärlek, vrede, kunskap Kan du räkna substantiv? Räknebara substantiv: En bil två bilar, en bok två böcker Icke räknebara substantiv Socker, saft Kan du dela substantiv? Icke delbara (Individua) En bil en bit bil? Delbara (Dividua) Socker en sked socker Saft ett glas saft 8

9 Men vi kan säga... Hur många öl drack du igår? = glas / flaskor / ölsorter?har testat många belgiska öl (ölsorter)? Öl är en ämnesbeteckning, icke räknebart. Men ibland används det som artnamn och går att räkna. Varför dela in i olika substantiv? Vi använder de olika. Obestämd artikel + artnamn. Grammatiskt. Ett ord, ett djur, en människa Obestämd artikel + egennamn. Ogrammatiskt (oftast) *En Persson, *En Anna Obestämd artikel + ämnesord. Ogrammatiskt (se tidigare nämnt undantag med öl. *En socker, *en ris, *en vatten Substantiv morfologi Hur kan vi böja substantiv? (Tänk språkspecifikt i svenska!) Numerus: singular / plural: Ros rosor, bok böcker Species (Bestämdhet): bestämd / obestämd Rosen rosorna / en ros rosor Boken böckerna / en bok böcker Vissa ord är bestämda utan att det syns: Uppsala, Therese Substantiv morfologi (forts) Kasus visar syntaktiska funktioner som ett ord har i en specifik sats. Svenska substantiv: grundkasus / huvudform och genitiv ÄR genitiv ett kasus i svenska? (Josefsson s. 68 (textboken)) Kungen av Danmarks bröstkarameller Mannen som kom igårs resväska har nu kommit tillrätta. Svenska pronomen: subjekt (jag, hon, de), objekt (mig, henne, dem) Possessiva pronomen: min / mitt / mina, din / ditt / dina Kasus: nominativ ackusativ Om svenskan hade mer kasusmarkering Pelle slår Kalle. SUBJ V DIR. OBJ Pelle gav krukan till farmor. SUBJ V DIR. OBJ. PREP. OBJ. Kasusmarkering nominativ / ackusativ Nominativ markerar subjektet. Ackusativ markerar direkta objektet. Dativ markerar indirekta objektet. Ex. turkiska: Kız tjej:nom Tjejen är snäll. iyi snäll Ich gebe dir eine Blume. NOM ge PRES 2sg.DAT. ACK. Kız adam lar ı gör dü tjej:nom man PLUR ACC se PRET Tjejen såg männen. 9

10 Genus Ingen böjningskategori Inre egenskap hos substantiv Påverkar bestämda slutartikelns form huset, bilen påverkar andra ords böjning Ett hus ett vitt / rött hus (NEUTRUM, t ord) En bil en vit / röd bil (UTRUM, n ord) Substantiv syntax Substantiv kan vara huvudord i nominalfraser ( FRASER) Huvudord och attribut, ex.: gröna stugor adjektiv huvudattribut ord Substantiv syntax Substantiv (eller egentligen nominalfraser) kan fungera som: subjekt ([Foten] var svullen) direkt objekt (Han köpte [ett bord]) indirekt objekt (Han gav [flickan] ett bord) predikativ (Han är [möbelsnickare]) attribut ([Flickans fot] gör ont) adverbial (Foten värkte [hela dagen]) ( SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSLED nästa föreläsning) Substantiv Semantik Morfologi Syntax Verb Verb semantik betecknar skeenden (aktiviteter, händelser, förlopp och belägenhet) Ex. Pelle slår Kalle. Boken ramlade från hyllan. Jag är svensk. Ni är studenter. 10

11 Finita / infinita verb Finita verb kan fungera som huvudord i verbfraser och uppträder i predikatet Böjs i tempus (presens / preteritum i svenska), och / eller Böjs i modus (indikativ, konjunktiv, imperativ) En svensk sats måste innehålla ett finit verb. Infinita verb kan även återfinnas i subjekt, objekt och attribut. Verb morfologi Finita verbböjningar: Tempus = tidsförhållanden (tiden för en händelse i förhållande till tiden när något yttras) presens: jag vandrar preteritum: jag vandrade Modus = talarens inställning till det talade (Josefsson s. 75) Indikativ ( normalt ): springer Imperativ (uppmaning): spring! Konjunktiv (irrealt: önskan, villkor): springe, vore Diates aktiv: läkaren behandlade patienten passiv: patienten behandlades av läkaren Deponens s form som INTE är PASSIV! Jag andas. Verb morfologi Infinita verbböjningar generellt sett oböjliga i svenska! infinitiv: springa supinum: sprungit Därutöver ses IBLAND följande som infinita verbformer men ibland ses de som en egen ordklass (particip). Observera också att perfekt particip kongruensböjs: presens particip: springande perfekt particip: sprungen Kongruensböjning: en avliden man/ett avlidet djur Particip egen ordklass? Ses ibland som verb t.ex. i McGregor I svenska kongruensböjs vissa particip liknar adjektiv en kokt potatis två kokta potatisar De används i samma syntaktiska funktion som adjektiv dvs attribut eller predikativ främst. En kokt potatis en färsk potatis en gul bil Men de bildas regelbundet av verb. Koka kokt Morfologikriteriet Adjektiv Iallafall perfekt particip som kongruensböjs Syntax kriteriet Adjektiv eller? Presens particip Gående används ibland som substantiv Verb syntax Ensamma eller med andra verb (hjälpverb) används verb som predikat. Transitivitet Hur många argument ska man ha med verbet? Argument nominalfraser (oftast) Jag skriver en text. Jag skulle ha skrivit en text, om jag hade orkat. 11

12 Verb: transitivitet Transitiva verb: verb med två Intransitiva verb: verb med ett argument (subjekt och ett argument (kan inte ta objekt) obligatoriskt objekt) Ex. Ex. Servitören hämtar vinlistan. Kalle sover. Bertil kramar sin flickvän. Bettan går till bussen klockan sju. Lunchgästerna köper en dagens. Fridolf sitter i ett hörn och tänker. Verb transitivitet Ditransitiva / Bitransitiva verb: verb med tre argument (subjekt och två obligatoriska objekt) Ex. Morfar gav [lille Svante] [en legobåt]. Elsa lärde [sin syster] [en ny sång]. Verb transitivitet Opersonliga verb Tomt subjekt i språk med subjektstvång: Det regnar, det snöar Inga argument Transitivitet läsa transitivt / intransitivt? Jag läser en bok. Vad gör du? Jag läser. Transitiv / intransitivt Hur används verbet typiskt? Finns det ett underförstått objekt? Diates: passiv Transitivitetssänkande strategi Ex. Kalle sparkar bollen. (Aktiv) Bollen sparkades (av Kalle). (Passiv) Svenska vs franska verb Verb på svenska hur många böjningsformer? Verb på franska hur många böjningsformer? Anpassat från Naess s. 69f ENDAST möjlig med transitiva verb! Ex. Kalle sover. *Sovs (av Kalle). 12

13 Svenska verb Infinitiv gå Presens går Preteritum gick Supinum gått Perfekt particip gången Presens particip gående Imperativ gå! = 7 former Franska verb Person och numerusböjning: 1 3 person, singular och plural Fler tempus Aspekter Modus: konjunktiv som också har två tempus = 40 olika former Svenska vs franska verb Olika antal former morfologiskt delvis annorlunda Funktion, syntax: huvuddel i predikatet (jfr Naess). Repetera ordklasserna Om du behöver repetera ordklasserna och öva dem, samt kasus, genus, mm. Läs kap 4 Ordklasser i Josefsson och gör övningarna i övningsboken. (Läs i Dahl Grammatik) Fras De duktiga studenterna lyssnade intresserat på läraren. Övning: Dela in meningen i mindre bitar inte ord, inte morfem, inte fonem, men bitar som verkar höra ihop. [De duktiga studenterna] [lyssnade intresserat] [på läraren] Fras Grupper av ord som hör ihop som tillsammans har en syntaktisk funktion. Det viktigaste ordet = huvudordet Huvudordet ger namn till frasen. Huvudord substantiv = nominalfras Huvudord adjektiv = adjektivfras Fraser och INTE enskilda ord är satsdelar i en sats! 13

14 Vad är en fras? Test 1 1. Utbytbarhet (jfr. McGregor contractability s ) Den nytillkomne studenten pratar om grammatik. Han / hon pratar om grammatik Föreläsaren pratar om grammatik. Föreläsaren babblar. Inte perfekt... Det är inte alltid vi kan byta ut en ordgrupp (fras) mot ett ord. The train chugged along the line through the mountains. (McGregor) The train chugged along the line XXXX? The train chugged along it?? Det går INTE byta ut ordgrupper som inte är en fras! The train chugged along the line through the mountains. Och omvänt Om ett ord kan ersättas av flera ord som hör ihop så ser vi detta ord som en fras: Han / hon pratar om grammatik. Den roliga föreläsaren pratar om grammatik. Vad är en fras? Test 2 2. Flytta runt(mcgregor movability s. 109) Den nytillkomne studenten pratade om grammatik. Om grammatik pratade den nytillkomne studenten. Inte perfekt... Ibland flyttar vi inte hela gruppen, utan bara en del: Grammatik pratade den nytillkomne studenten om. Men detta är ändå en hel (men mindre) ordgrupp: Engelsk grammatik pratade den nytillkomne studenten om. *Grammatik pratade den nytillkomne studenten om engelsk. Vad är en fras? Test 3 3. Samordning (nämns inte av McGregor) Endast lika delar (NP+NP, AdvP+AdvP osv.) Föreläsaren och den nytillkomne studenten pratar om grammatik. Föreläsaren pratade högt och ljudligt om grammatik. När han kom in på grammatik både pratade och skrattade föreläsaren. 14

15 Vad är en fras? Test 4 Strukturell tvetydighet (McGregor structural ambiguity) Hyresgästen såg hyresvärden med kikaren. Hyresgästen såg [hyresvärden med kikaren]. Hyresgästen såg [hyresvärden] [med kikaren]. Grammatiska nivåer vi gått igenom Morfem Lexem Fras Sats clause( nästa föreläsning) Mening sentence ( nästa föreläsning) Sammanfattning Ordklasser repetera och öva om ni inte kan alla. Ordklasskriterier semantik, morfologi, syntax Genus, Numerus, Kasus, Species Tempus, Modus, Diates, Finithet, Transitivitet Fras Nästa föreläsning 19/9 Syntax 2: satslösning Hierarkisk struktur i satser Satsdelar (syntaktiska funktioner) Semantiska roller Läs: McGregor kap. 5: 4 (11) Josefsson kap. 4, 6 7 Edenmyr 3 8, (9) Dahl Grammatik kap. 3 9, 11, 12 (Dahl Språket kap. 12) 11/9 gruppövning 1 Fonetik och fonologi Gör övningen i kompendiet på studentportalen. Läs igenom och fundera kring Fonemanalys hur går man till väga? Gör övning med småländska (handout idag). Ni får en till övning på gruppövningen. GRUPP 1 = STP + några till (se lista) GRUPP 2 = Lingvistik A + några till (se lista) 15

16 EXTRA: Giongo, Giseigo, Gitaigo Giongo & Giseigo: Japanska ord som härmar ljud eller röster. Gitaigo: Japanska härmande ord, för sånt som inte låter. inte onomatopoeia Buruburu: skaka av kyla eller rädsla Zaazaa: kraftigt regn Pikapika: lysa starkt, glänsa Bukubuku: ljudet eller utseendet hos något som bubblar 16

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur. UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska

Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 5 Den här veckan kommer vi att fortsätta jobba med ordklassen verb. Den

Läs mer

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2011-10-11 kl. 9.00 13.00 lokal: Polacksbacken,

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

Olika sorters ord ordklasser

Olika sorters ord ordklasser Olika sorters ord ordklasser Inledning Vårt språk innehåller många olika sorters ord. Vi är omgivna av människor, djur och saker, vi känner känslor och gör erfarenheter. Alla de här orden har redan ett

Läs mer

Två unga, snabba sniglar

Två unga, snabba sniglar Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:

Läs mer

Först lite rester...

Först lite rester... Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och

Läs mer

9/2/2013. Lingvistik 1: föreläsning 3. Mål. Grammatik: Ordbildning / Morfologi. Therese Lindström Tiedemann

9/2/2013. Lingvistik 1: föreläsning 3. Mål. Grammatik: Ordbildning / Morfologi. Therese Lindström Tiedemann Lingvistik 1: föreläsning 3 Grammatik: Ordbildning / Morfologi Therese Lindström Tiedemann Mål Grundläggande morfologiska begrepp beskriv, ge exempel: ord, morfem, allomorf, slutna/öppna klasser (tas upp

Läs mer

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen for nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2012-04-03 kl. 9.00-13.00 lokal: Bergsbrunnagatan

Läs mer

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I Ordklasser Ordklasser Alla ord i e* språk kan delas in i ordklasser u1från sin betydelse och funk1on. Det finns huvudsakligen 9 ordklasser. 3 är betydligt större än de övriga

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Frasstrukturgrammatik

Frasstrukturgrammatik 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Frasstrukturgrammatik Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata 1 Folkpensionen folkpension NOUN 2 dobj 2 får få VERB 0 root 3 man man PRON

Läs mer

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Övningar för aktualisering av grundläggande svensk morfologi Gör övningarna i

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Tempus och aktionsart

Tempus och aktionsart Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Tempus och aktionsart Solveig Malmsten Böjningskategorier för verb Tempus tidpunkt Perfekt Presens Futurum har levt lever ska leva Pluskvamperfekt Preteritum Futurum

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan

Läs mer

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta

Läs mer

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( ) Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,

Läs mer