Linköpings universitet

Transkript

1 Linköpings universitet Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2015) , kl Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade på tre delar: Morfologi och syntax (Del 1), Semantik (Del 2), och Pragmatik, grammatik och interaktion (Del 3). Uppgifterna ger olika antal poäng efter omfattning. Totalt omfattar tentan 58p. För betyget godkänd krävs 60% av den totala poängsumman; för väl godkänd krävs 80% av den totala poängsumman. Vi rekommenderar att du läser igenom hela skrivningen innan du börjar svara på frågorna. Lös de enklare uppgifterna först och ta de svårare senare, så kommer du lättare igenom hela tentan. OBS! Skriv era svar så att de enkelt kan delas upp utifrån vilken del de tillhör (dvs, när ni svarat klart på frågor kring t.ex. Morfologi och syntax (Del 1) börjar ni svara på frågorna kring Semantik (Del 2) på ett nytt blad, osv. Lycka till! Mathias och Mikael 1

2 Del 1. Morfologi och syntax (10p) 1. I en enkel sats som Totte badar har en konstituent funktionen som subjekt. I det här fallet Totte. I mening nedan gör man emellertid analysen att det finns tre subjekt: Det, att många av mina vänner kan komma på festen och många av mina vänner. Förklara varför alla tre kan beskrivas ha den syntaktiska funktionen subjekt. Beskriv hur de olika subjekten förhåller sig till den övriga satsen. Begrepp som överordnade/underordnade satser är av betydelse, liksom det faktum att en del subjekt kan ha mer strukturell funktion medan andra har mer betydelsemässig funktion. (4) Det är roligt att många av mina vänner kan komma på festen. Svar: Subjekt är en grammatisk funktion som primärt bestäms av vilka nödvändiga konstituenter som det lexikala verbet/predikatet kräver för att satsen skall vara grammatisk och subjektets strukturella relation till övriga konstituenter. I en påståendesats som Totte badar står subjektet normalt före det finita verbet och är den konstituenten som byter plats med finita verbet i en ja/nejfråga: Totte badar/badar Totte?. Subjektet är också knutet till de semantiska roller som verbet delar ut. Ofta uttrycker subjektet den som utför handlingen som verbet beskriver, dvs Agenten. Vi kan se detta genom att svaret på frågan Vem badar? är Totte. I alla finita satser kräver alla lexikala verb ett subjekt för att satsen skall vara grammatisk vilket innebär att det finns ett subjekt för varje lexikalt verb i alla satser både huvud- och bisatser. Vi måste också uppmärksamma att i satser med bindeverb så som vara, heta, bliva, kallas inkluderas predikatsfyllnaden/predikativet i predikatet. Satsen Det är roligt att många av mina vänner kan komma på festen är anmärkningsvärd då den strukturella subjektsfunktionen av verbet och den semantiska rollen som delas ut av predikatet uppfylls av två olika konstituenter, Det respektive att många av mina vänner kan komma på festen. Vi ser att Det är det strukturella eller formella subjektet genom att det byter plats med det finita verbet i en ja/nej-fråga: Det är roligt/är det roligt?. Samtidigt är det att-satsen som uppfyller den semantiska rollen för subjektet, det egentliga subjektet, dvs den beskriver det som är roligt, dvs frågan Vad är roligt? besvaras med att många av mina vänner kan komma på festen. Eftersom det egentliga subjektet är en finit bisats kommer även den att innehålla ett subjekt. I bisatsen är komma det lexika verbet och subjektet blir således Alla mina vänner vilket kan visas genom Alla mina vänner kan komma/kan alla mina vänner komma? och Vem kan komma? Alla mina vänner. 2

3 2. Orddelen ig och lig analyseras i många ord som ett morfem. Utifrån orden nedan som alla tillhör samma ordklass, besvara följande frågor: vilken typ av morfem skulle man kunna beskriva att ig/-lig utgör i orden nedan? Vilket typ av stam kombineras de med? Vilken inverkan har morfemen ig/-lig på stammen den kombineras med? Om man betraktar orden nedan finner man att vissa passar väl för en analys där ig/-lig är en viss typ av morfem, andra är mer problematiska. Visa för vilka analysen fungerar, och vad som är problematiska för de övriga. (4) sandig, billig, vanlig, möjlig, lämplig, farlig, duktig, lerig Svar: I samtliga fall utgör morfemet ig/-lig en del av ett adjektiv. I många av orden utgör resten av ordet av ett substantiv som i sand -> sandig. Eftersom morfemet ändrar rotens ordklass och betydelse klassificeras det som ett avledningssuffix. Betydelsen förändras från att referera till objektet/fenomenet till egenskapen hos objektet/fenomenet. Då vi vet att många rotmorfem ofta tappar en vokal när de kombineras med ett suffix kan vi anta att vi har följande systematiskt bildade adjektiv med rot + avledningssuffix: sand + ig = sandig van(a) + lig = vanlig far(a) + lig = farlig ler(a) + ig = lerig Vi kan också konstatera att verbet lämpa som i lämpa sig bildar ett adjektiv med -ig/-lig, så vi kan anta att både verb och substantiv kan bilda adjektiv med -ig/-lig vilket vi också kan ge ett antal exempel på: röra + lig = rörlig medan substantivet röra bildar adjektivet rörig. Övriga ord är mer problematiska i det att de morfem som avledningsmorfemet kombineras med inte kan fungera som rotmerfem dvs bill eller billa inte är ord i modernsvenska, ej heller möj/möja eller dukt/dukt(a). Vi kan då antingen betrakta dessa som ett enda morfem som inte går att bryta ner i rot och avledning, eller se dessa som någon typ av restmorfem där betydelsen i rotmorfemet gått förlorad i språkutveckling genom ljudförändringar och lexikaforändringar, t.ex. är det troligt att dukt i dukt har sitt ursprung i dygd men denna koppling finns inte kvar i moderna talares mentala lexikon. 3. Förklara den grammatiska skillnaden mellan verben förälska och presentera som visas i exemplen nedan. Den inledande asterisken (*) visar att exemplet är ogrammatiskt. (2) a. Han förälskade sig. b. *Han förälskade sig själv. c. *Han förälskade henne. d. Han presenterade sig. e. Han presenterade sig själv. 3

4 f. Han presenterade henne. Svar: Skillnaden mellan förälska och presentera är att det förra är ett reflexivt verb medan det senare är ett normalt transitivt verb. Reflexiva verb kräver ett reflexivt pronomen trots att verbet semantiskt inte delar ut någon roll till det reflexiva pronomenet. Följaktligen kan inte reflexiva verb använda någon annan typ av pronomen i stället för det reflexiva pronomenet eller det förstärkande själv som enbart fungerar om en semantisk roll utdelas av verbet. Sålunda är Han förälskar henne inte möjlig. Ett annat tecken på att sig i förälska sig inte är ett vanligt objekt är att det inte går att passivisera Hon blev förälskad av honom. Som många påpekat kan dock förälska ta ett prepositionsobjekt genom prepositionsfrasen i någon. Då presentera är ett vanligt transitivt verb som delar ut rollerna Agent till den som presenterar och Tema till den som blir presenterad, samt möjligheten att förstärka sig med själv och förmågan att passivisera: Hon blev presenterad av honom. Del 2. Semantik (24 p) 1. Verbhandlingen i följande meningspar har olika telicitet. Bestäm om verbhandingen i var och en av meningarna är telisk eller atelisk. Förklara varför telicitet i vissa fall kan ändras beroende på vilken typ av objekt ett verb kombineras med. Motivera dina svar. (4p.) a) Olle sover. b) Olle somnar. c) Vi drack två flaskor vin. d) Vi drack vin. Svar: Med telicitet menas huruvida handlingen som beskrivs av verbfrasen har en naturlig slutpunkt i sin betydelse. Denna slutpunkt kan finnas i själva verbbetydelsen så som somna eller uppstå genom kombinationen av verbet och ett avgränsande objekt. Ett test på huruvida något är teliskt (har en slutpunkt) eller ateliskt (saknar slutpunkt) är om det går att kombinera med tidsadverbialen på tio minuter som anger avslutad handling eller i tio minuter som anger oavslutad handling. *Olle sover på tio minuter är ogrammatisk, Olle sover i tio minuter är grammatisk, Olle somnar på tio minuter är grammatisk, Olle somnar i tio minuter är ogrammatisk. 2. Bestäm om (a)-meningarna innefattar (entails), eller förutsätter (presuppose), eller varken infattar eller förutsätter (b)-meningarna. Motivera dina svar. (4p) 1. a. Gösta skilde sig från Astrid. b. Gösta var gift med Astrid. 2. a. Anna har en son eller en dotter. b. Anna har en son. 4

5 3. a. Manchester United gjorde mål mot Leicester b. Leicester släppte in ett mål. 4. a. Filip rev sommarstugan. b. Filip byggde en sommarstuga Svar: Logisk inferens/innefattar är en typ av inferens som bygger på språklig betydelse. Relation är sådan att sanningsvärdet av ett påstående garanterar sanningen i ett annat påstående. För att (a) skall innefatta (b) måste det finnas ett förhållande där om (a) är sant måste (b) vara sant och om (b) är falskt måste (a) vara falskt. Presuppositioner är betydelser i satsen som förutsätts vara sanna för att satsen skall kunna ha ett sanningsvärde Till skillnad från logiska inferenser så påverkar inte ändringar i sanningsvärdet presuppositioner. Presuppositioner existerar vare sig satsen är sann eller falsk. I (1) förutsätter (a) betydelsen av (b) dvs det ligger i betydelsen av att skilja sig att någon har varit gift, oavsett om (a) är sann eller falsk. I (2) finns varken en innefattar eller en förutsätter relation mellan satserna. I satser med konjunktionen eller är satsen sann om ett av alternativen är sant men förutsätter inte vilket av alternativen som är sant. Således behöver inte (a) vara falsk om (b) är falsk, vilket skulle vara fallet för en innefattar relation. Samtidigt är inte (b) sann oavsett om (a) är sann eller falsk, vilket är nödvändigt för en förutsätter relation. I (3) finns det en innefattar relation då relationen mellan göra mål och släppa in ett mål konverser, genom att betydelsen av den ena termen innefattar betydelsen av den andra. I (4) finns varken en innefattar- eller en förutsätter-relation. Visserligen är bygga och riva reverser men verben säger inget om vem som utför handlingen. Hade relationen varit mellan Filip rev sommarstugan och Någon byggde sommarstugan, hade vi kunnat säga att det fanns en förutsätter relation. På samma sätt kan vi inte säga att (a) måste vara falsk för att (b) är falsk, då någon annan än Filip kan ha byggt sommarstugan. 3. Här följer en lista på ord som inte är kompatibla. Bestäm om ordparen har någon av följande typ av relation: simple antonyms (binära motsatser), gradable antonyms (gradmotsatser), reverses (reverser), converses (konverser) eller taxonomic sisters (kohyponymer). Förklara kort hur du har kommit fram till dina klassifikationer. (3p.) a) ledig/upptagen b) lärare/elev c) flitig/lat 5

6 Svar: (a) är en binär motsats. Vid binära motsatser så förutsätter negationen av den ena termen att motsatta termen är sann, dvs det finns bara två lägen. Om någon/något INTE är ledig så är vederbörande upptagen och vice versa. (b) är en konvers. Termerna betecknar en relation där båda termerna måste finnas. Man kan inte vara lärare utan att det finns några elever eller tvärtom. Med lite god vilja kan man acceptera ko-hyponymer om man betraktar lärare och elever som hierarkiskt underställda en hypernym, men svårigheten att komma på en term som täcker både elever och lärare gör denna klassificering något svag. Ko-hyponymer eller taxonomiska systrar kräver att termerna ingår i ett taxonomiskt system. (c) Till skillnad från (a) förutsätter inte negation av den ena termen att den andra termen är sann, dvs bara för att man INTE är flitig behöver man nödvändigtvis vara lat, då det finns möjlighet att vara varken eller, alternativt befinna sig i ett mellanläge. Man kan också använda termerna i relativa termer så som Lat för att vara en myra. 4. Den prototypiska semantiska rollen för ett subjekt är AGENT, men ofta har subjektet en annan semantisk roll. Konstruera meningar där subjektet har följande semantiska roller. Motivera dina svar. (3p) a) PATIENT b) INSTRUMENT c) MÅL Svar: Viktigt att komma ihåg vad gäller semantiska/tematiska roller är att dessa utgår ifrån vad verbet delar ut. Det gäller alltså att hitta verb där ovanstående roller är del av verbets roller. I (a) är en enkel lösning att passivisera ett transitivt verb där objektet fungerar som PATIENT. I Saeed görs en skillnad mellan TEMA, som inte direkt förändras eller grundläggande påverkas av handlingen och PATIENT som tydligare blir utsatt för handlingen. Ett subjekt som har rollen PATIENT skulle då kunna vara objektet av krossa som i Stenen krossades av stensättaren med en slägga. Ett subjekt som har rollen av INSTRUMENT kräver att verbet möjliggör att INSTRUMENT som ofta inkluderas som ett prepositionsobjekt eller adverbial kan göras till subjekt, ofta med någon metonymisk betydelse. Här skulle t.ex. Släggan krossade stenen utgöra ett exempel. Med ett MÅL gäller att verbet inkluderar en förflyttning eller händelse som uppfylls. Bara för att något är ett mål i verkligheten betyder inte att det med nödvändighet är MÅL som semantisk/tematisk roll. Toppen nåddes på tredje dagen eller Spelaren mottog passningen. Där verben nå och mottaga inkluderar ett MÅL som tematisk roll. 6

7 4. Förklara skillnaden mellan statiska och dynamiska verb? Beskriv hur man kan testa vilken kategori ett verb tillhör. Bestäm vilken kategori de understrukna verben nedan tillhör genom att använda dina tester. (4p.) a) Jag läste 25 sidor igår, men begriper verkligen ingenting. b) Gul monilia angriper frukterna som snabbt ruttnar på trädet. c) Han uppskattar att det rör sig om hundratals eller tusentals fall. d) De inbitna fansen uppskattar nog det här proffsigt utmejslade och känslosamma materialet Svar: Statiska verb uttrycker tillstånd och uppvisar egenskaper som ingen utveckling över tiden, inga interna delmoment eller steg, ingen klar slutpunkt. Dynamiska verb uttrycker processer som utvecklas över tiden, har delmoment och kan ha en slutpunkt. Tester för att sära på dessa typer av verb är: (1) uppmaningar. Dynamiska verb kan utföras som handlingar under begränsade tidsperioder och kan därför uppmanas till utförande, t.ex. Spring för livet! Hoppa nu! Med statiska verb är detta inte möjligt, Kan Engelska! Äg en bil! Andra test för dynamiska verb är hålla på att och sitta/stå och (a) Statiskt, *Begrip sidorna! *Han sitter och begriper fungerar INTE. (b) Dynamisk, Angrip frukterna! De håller på att angripa frukterna (c) Dynamiskt, Uppskatta antalet fall! Han håller på att uppskatta hur många fall det rör sig om (d) Statiskt, *Uppskatta materialet (i betydelsen Tyck om/gilla ), *Han sitter och uppsattar materialet fungerar INTE. 5. Inom semantiken använder man ofta begreppen honomymi och polysemi för att beskriva betydelserelationer mellan två ord med samma form. Förklara vilka olika relationer begreppen representerar och hur de två begreppen skiljer sig åt. Bestäm vilken typ av relation råder mellan de understrukna orden i meningsparen nedan. Motivera dina svar. (4p) a. Det är inte olagligt att dela med sig av sina privata filer. b. När jag kör in och ställer mig vid rödljuset så noterar jag att det finns tre filer. a. Hela motorn är 27,4 meter lång och 13,4 meter hög med en vikt på 2300 ton. b. I det här arbetet är de uppgifter som kunderna meddelat av största vikt. a. Trafiken dirigeras och bilister kan räkna med förseningar på 15 minuter. b. Utgående från dem kan man till och med räkna antalet individer i ett område. 7

8 a. Den är visserligen lite kraftig i smaken för att vara en lager. b. Den består av två lager formpressad acrylpast med en tunn mönstrad filt emellan. Svar: Homonym (felstavat i frågan) är ord som är lika i formen men skiljer sig i betydelse och ursprung. Polysemi är ord som är lika i formen och har liknande ursprung och besläktade betydelser. Här kan det vara svårt i vissa fall att avgöra skillnaden så motiveringarna har stor betydelse. (1) Kan hävdas vara homonymer då en vägfil och en datafil inte har någon klar betydelserelation datafil = Eng: folder körfil Eng: lane. (2) Polysemt då fysiks vikt och vikt som betydelse delar många liknande uttryck relaterade till hur mycket någonting väger. Hans ord väger tungt (3) Polysemt men något vagare i kopplingen. Räkna i betydelsen använda nummer och räkna i betydelsen lita på vara avhängig/beroende av används i vissa kontext, se Engelska I am counting on you He is counting his money (4) Homonym. Lager som typ av öl och lager som skikt är orelaterade betydelsemässigt. Här indikeras detta bl.a. genom att substantiven har olika grammatiska genus. En lager (öl), ett lager (skikt) 6. Förklara och ge exempel som illustrerar följande semantiska begrepp (2p): (a) semantiska särdrag (b) epistemisk modalitet Svar: (a) I beskrivningen av mentala koncept är ett tillvägagångssätt att bryta ner komplex betydelse i mera grundläggande egenskaper eller kriterier. Dessa kallas ibland också särdrag. Ett ord som man kan då beskrivas genom ett antal sådana semantiska särdrag t.ex. hankön, människa, vuxen etc. medan pojke skulle ha vissa gemensamma särdrag och vissa som skiljer sig t.ex. hankön, människa, barn (b) Epistemisk modalitet uttrycker talarens relation till sanningshalten i satsen. Utan modalitetsuttryck fastslås satsens proposition som sann. Filmen är slut om tio minuter. Om man inte vill förplikta sig till ett fullständigt sant ställningstagande kan man uttrycka grad av sannolikhet med hjälp av epistemiskt modala uttryck. Filmen måste vara slut om tio minuter. 8

9 9