Funktionell grammatik I Tempus, aspekt och modalitet (TAM)

Transkript

1 Tempus, aspekt och modalitet (TAM) TAM tempus, aspekt och modalitet morfologiska kategorier: tempus aspekt modus semantiska kategorier: temporalitet aspektualitet modalitet Tempus kodar relationen mellan (minst) två punkter på en tidslinje (s. 285f): referenstid ( reference time ) i det omärkta fallet talögonblicket ( time of speech ) tiden för händelsen ( event time ) absolut tempus ( absolute tense ) då referenstid = talögonblicket: Han ser en katt. Han såg en katt. relativt tempus ( relative tense ) då referenstid talögonblicket: Sittandes i soffan kastar han sin sko genom fönstret. Sittandes i soffan kastade han sin sko genom fönstret.

2 Tempus (2) absoluta tempus: preteritum presens futurum dessutom nämns även habituell/habitualis whose status is a bit murky som absolut tempus (s. 286) habituell ( habitual ) = händelse (eller tillstånd) som inträffar alltid, vid upprepade tillfällen eller vars event time är ospecificerad Tempus (3) i t.ex. hadza beter sig dock habitualis som aspekt, snarare än tempus: ɦaka-ta gå-1sg.npst jag går/kommer (att) gå ɦaka-naʔa gå-1sg.pst jag gick ɦaka-ɦe-ta gå-hab-1sg.npst jag går ofta ɦaka-ɦe-naʔa gå-hab-1sg.pst jag gick ofta ɦake-ʔe-ta gå-prog-1sg.npst jag går (= är gåendes ) Aspekt viktiga aspektuella kontraster (s. 287): perfektivitet: perfektiv kontra imperfektiv sekventialitet: perfektiv kontra perfekt

3 Aspekt (2) perfektivitet (s. 287f) två centrala karaktärsdrag: temporal avgränsning: skarp kontra diffus duration: kort kontra lång Aspekt (3) aktionsart - inherent perfektivitet (s. 287f) kompakta/kortdurationsverb ( compact/short duration ) skarp både initial och finalt (ex. slå till, skjuta, hosta (till)) prestationsverb/fullbordandeverb ( accomplishment/completion ) längre duration, fokus på skarp final (ex. anlända, avsluta, dö) aktivitets-/processverb ( activity/process ) längre duration, kan vara både skarp initialt & finalt (ex. läsa, böja) statiska verb (och adjektiv) ( stative ) lång duration, utan fokus på början och slut (ex. veta, vara lång/röd) Aspekt (4) kompakta/ kortdurationsverb prestationsverb/ fullbordandeverb temporal bundenhet: skarp kontra diffus skarp skarp/diffus duration: kort kontra lång kort aktivitets-/processverb skarp/diffus kort/lång kort/lång (vanl. ej fokus) statiska verb (och adjektiv) diffus/ingen lång

4 Aspekt (5) perfektiv kontra imperfektiv perfektiv fokus på avslutning och bundenhet stark koppling till dåtid imperfektiv fokus bort från avslutning och bundenhet kan delas upp i: progressiv-durativ-kontinuerliga: pågående processer habituella-repeterande: upprepade händelser Aspekt (6) med kameralins : perfektiv kameralins vs. imperfektiv kameralins (lexikala) händelser + imperfektiv statiska (lexikalt) statiska + perfektiv händelse Aspekt (7) med perfektiv med imperfektiv kompakta/ kortdurationsverb prestationsverb/ fullbordandeverb frekvent frekvent mindre frekvent, repeterande betydelse (s. mindre 290 #7-8) frekvent, skarp slutpunkt (s. 290 #9-10) aktivitets-/processverb frekvent statiskt (s. 291 #11-12) statiska verb (och adjektiv) mkt. infrekvent, ickestatiskt (s.292 #13-15) frekvent

5 Aspekt (8) perfekt fyra karaktäristiska drag (rel. vanliga men inte universella): anterioritet ( anteriority ) (~före i tiden) perfektivitet kontra-sekventiell/mot-sekventiell ( counter-sequentiality ) (kvar)dröjande relevans ( lingering relevance ) Aspekt (9) perfekt (forts.) anterioritet stark koppling till dåtid, men (till skillnad från preteritum) kan också fungera relativt: talögonblicket present perfect (As I am speaking now, she has already eaten) innan talögonblicket past perfect (When he arrived, she had already eaten) efter talögonblicket future perfect (When he arrives, she will have already eaten) Aspekt (10) perfekt (forts.) perfektivitet ofta avslutad handling (slutpunkt) innan referenstid

6 Aspekt (11) perfekt (forts.) kontra-sekventiell/mot-sekventiell används ofta i diskurs/narrativ för att bryta den temporala/ikoniska ordningsföljden t.ex. Han kom sent till biografen. Sprang förbi godisförsäljaren, direkt till salongen. Han hade köpt biljett dagen innan. Aspekt (12) perfekt (forts.) kvardröjande relevans ( lingering relevance ) ex. - Jag är inte hungrig. Jag har ätit en macka. Modalitet propositionell modalitet: talarens attityd till propositionen två typer av attityd : epistemisk: sanningshalt, sannolikhet, visshet, tro, bevis deontisk ( evaluative/deontic ): önskan, preferens, avsikt, förmåga, tvång, manipulation (evidentialitet: ingår i eller överlappar med epistemisk modalitet grammatisk markering av källan för ens information, ibland oavsett vilket sanningsvärde som talaren tillskriver den)

7 Modalitet (2) epistemisk modalitet fyra typer av epistemisk modalitet: presupposition: något som är taget för givet att det är sant (per definition, efter överenskommelse, kulturell konvention, etc.) realis-påstående ( realis assertion ): starkt påstående om att något är sant (men inte taget för givet, som ovan) irrealis-påstående ( irrealis assertion ): svagt påstående om något möjligt, troligt, osäkert (epistemiskt) eller nödvändigt, önskvärt, icke önskvärt (deontiskt) negativt påstående ( negative assertion ): starkt påstående om att något är osant och som ofta står i kontrast till lyssnarens uttryckta eller förmodade föreställning Modalitet (3) realis/irrealis äldre definition: realis: verkligt, påstående med sanningsvärde (sant eller osant/ falskt) irrealis: overkligt, påstående utan sanningsvärde Givóns förändringar: kognitivt: från logisk sanning till subjektiv visshet ( subjective certainty ) kommunikativt: från talarorienterat till interaktivt Modalitet (4) realis/irrealis äldre definition: realis: verkligt, påstående med sanningsvärde (sant eller osant/ falskt) irrealis: overkligt, påstående utan sanningsvärde Givóns förändringar: kognitivt: från logisk sanning till subjektiv visshet ( subjective certainty ) kommunikativt: från talarorienterat till interaktivt

8 Modalitet (5) referenstest för modalitet: NP:er markerade som icke-fakta ( non-fact ), dvs. irrealis-påstående (eller negation?), kan tolkas som antingen refererande eller ickerefererande NP:er markerade som fakta ( fact ), dvs. presupposition eller realispåstående, kan bara tolkas som refererande Modalitet (6) inherent modalitet hos lexikala verb: lexikala verb har inherent modalitet: presupposition, realis, irrealis eller negation fakta: Han har en utbildning/hund. en speciell utbildning/hund (refererande Ref ) *vilken som helst (icke-refererande Non-Ref ) irrealis: Han önskar sig en utbildning/hund. en speciell utbildning/hund (refererande Ref ) vilken som helst (icke-refererande Non-Ref ) negation: Han saknar utbildning/hund. (=har ingen)? en speciell utbildning/hund (refererande Ref ) vilken som helst (icke-refererande Non-Ref ) Modalitet (7) de flesta verben har inherent realis dvs. de kan endas tolkas som refererande om de inte är explicit markerade som icke-fakta verb med inherent irrealis: önska, tycka om, leta efter, drömma om, tänka på, tro på (eng. want, like, look for, dream of, think of, believe in) verb med inherent negation: sakna (=inte ha), säga nej till/avvisa, minska (eng. lack, refuse, decline, miss) verb med inherent presupposition: veta, glömma, ångra (know, forget, regret)

9 Modalitet (8) bestämda objekt är refererande per definition oavsett den inherenta modaliteten i verben: realis: Hon hade hunden (i två år). irrealis: Hon önskade sig hunden. negation: Hon tackade nej till hunden. presupposition: Hon glömde (bort) hunden. Modalitet (9) modalitet och tempus-aspekt: referenstestet ger följande korrelationer mellan modalitet och tempusaspekt: modalitet tempus aspekt fakta preteritum perfektiv presens perfekt progressiv icke-fakta futurum habituell repeterande Modalitet (10) exempel med inherent fakta: refererande: preteritum: Han åt en smörgås. pluskvamperfekt: Han hade ätit en smörgås. perfekt: Han har ätit en smörgås. presens: Han äter en smörgås. refererande (gäller inte negation?) eller icke-referenande: futurum: Han kommer (att) äta en smörgås. habituell: Han äter ofta en smörgås (till lunch). negation: Han åt inte en smörgås.

10 Modalitet (11) irrealisadverb de flesta epistemiska adverb som kanske, troligtvis, möjligen, förmodligen, m.fl. ger en irrealisbetydelse hos propositioner Han åt en smörgås. Kanske åt han en smörgås. Han äter troligtvis en smörgås. Han har säkerligen ätit en smörgås. Han åt med all sannolikhet en smörgås. Modalitet (12) detsamma gäller för många deontiska ( evaluative ) adverb(ial), som förhoppningsvis Han köpte en ny bil denna gång. (en specifik bil) Förhoppningsvis köpte han en ny bil denna gång. (vilken bil som helst) Modalitet (13) Irrealis och konjunktiv ( subjunctive ) konjunktiv är en underkategori till irrealis den tycks begränsad till två distinkta områden av irrealis epistemisk lägre visshet deontisk svagare manipulation

11 Modalitet (14) exempel på epistemisk irrealis (lägre visshet): spanska vs. swahili futurum utan adv. (högsta visshet) vendrá komma.3sg.fut han/hon kommer (att) komma *konjunktiv utan epistemiskt adv. *venga a-ta-kuja 3SG-FUT-komma han/hon kommer (att) komma *aje futurum med epistemiskt adv (lägre visshet) Quizá vendrá. kanske komma.3sg.fut han/hon kommer kanske. Labda a-ta-kuja. kanske 3SG-FUT-komma han/hon kommer kanske konjunktiv med epistemiskt adv. (lägsta visshet) Quizá venga. Lazima a-j-e. kanske komma.3sg.konj måste 3SG-komma-KONJ han/hon kommer kanske/möjligen. han/hon måste komma Modalitet (15) exempel på deontisk irrealis (svagare manipulation): spanska vs. swahili imperativ (familjärt starkare manipulation) Ven! komma.2sg.imp Kom! Njoo! komma.sg.imp Kom! konjunktiv (formellt svagare manipulation) Venga. komma.2sg.konj Var snäll och kom. U-j-e. 2SG-komma-KONJ Var snäll och kom.