Tolkning och precisering Föreläsningsanteckningar: Lingvistik delmoment Semantik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tolkning och precisering Föreläsningsanteckningar: Lingvistik delmoment Semantik"

Transkript

1 Tolkning och precisering Föreläsningsanteckningar: Lingvistik delmoment Semantik Richard Hirsch Institutionen för språk och kultur Linköpings universitet Tolkning: Att tolka språkliga yttranden och formuleringar är en allmän mänsklig kognitiv förmåga. De flesta språkliga meddelanden är flertydiga eller vaga och kan behöva tolkas för att säkra en god förståelse hos mottagaren. Sändaren och mottagaren har ett delat ansvar när det gäller tolkningen av språkliga uttryck. Sändaren ska försöka uttrycka sig så klart och otvetydigt som möjligt och mottagaren ska försöka förstå sändaren såsom sändaren avsåg att uttrycket rimligtvist skulle tolkas. Att formuleringen T är en tolkning av formuleringen U betyder att T uttrycker samma påstående som U i minst en situation. T uttrycker samma påstående som U betyder att T och U är kognitivt likvärda för en person i minst en situation. Att formuleringarna T och U är kognitivt likvärda för en person betyder att personen inte kan tänka sig att i samma situation godta den ena och samtidigt förkasta den andra. D.v.s. både är antigen samtidigt sanna eller falska för personen i en och samma situation. Detta betyder att både uttrycken har samma uppsättning sanningsvillkor (ställer samma krav på världen för att kunna anses vara sanna) för personen P i situationen S. I ett experiment med att bygga med klossar så kan man hitta följande uttryck U med motsvarande tolkning T. U: Du har en fyrkantig kloss. T: Du har en kub. U: Det är en kloss med en ränna i. T: Det är en kloss med en sån här rullbana på. Emellertid kan inte alla formuleringar som kan relateras till ett uttryck klassas som tolkningar. Vad som inte är en tolkning:

2 Alla dessa kan ses som svar på olika frågor angående formuleringen Fº, men inga av dessa är svar på frågan Vad betyder Fº?, vilket är vad man vill ha med i en tolkning. 1. en grund, ett skäl eller anledning till Fº. Hur kommer det sig att Fº gäller? Fº: Du har en fyrkantig kloss Du fick en fyrkantig kloss 2. en konsekvens av Fº. Vad följer av Fº? Fº: Du har en fyrkantig kloss Du har inte en klot 3. ett argument för eller emot Fº. Varför ska Fº gälla/inte gälla? Fº: Du har en fyrkantig kloss Ingen av sidorna på klossen är trekantig 4. en förklaring till Fº. Vad ger upphov till Fº? Fº: Du har en fyrkantig kloss, eftersom det var bara den kvar till dig. 5. en specificering av Fº. Vad är det för närmare detaljer som gäller för Fº? Fº: Du har en fyrkantig kloss Du har en kloss med fyrkantiga sidor 6. en generalisering av Fº. Vad gäller för/i det generella fallet? Fº: Du har en fyrkantig kloss Du har en kloss som är lika på alla sidor Det finns ett antal olika fall där en tolkning T av ett yttrande eller formulering U kan vara angeläget för person(er) P i situation(er) S. (Någon = åtminstone en, kanske fler, men inte nödvändigtvis alla) 1. T är kognitivt liktydig med U i alla S för alla P U: 4 är ett jämnt tal T: 4 är delbart med 2 2. T är kognitivt liktydig med U i någon S för alla P U: Imorgon är det julafton. T: Idag är det den 23.e december.

3 3. T är kognitivt liktydig med U för alla P i någon S U: Jag är född denna dag. T: Idag är min födelsedag. 4. T är kognitivt liktydig med U för någon P i alla S U: Jag är man. T: Jag är av manlig kön. 5. T är kognitivt liktydigt med U alla S för någon P U: Sverige är större än Danmark. T: Danmark är mindre än Sverige. 6. T är kognitivt liktydigt med U i någon S för någon P U: Jag kommer. T: Jag är på väg till dig medan jag talar med dig. Precisering och specificering: Ibland behöver man en tolkning av en formulering som är mera precis eller specifik än ursprungsformuleringen. Relationen mera precis än mellan två påstående satser p och q definieras på följande sätt. Definition: p är mera precis än q om och endast om och i) p är sann resp. falsk i alla situationer i vilka q är sann resp. falsk ii) p är sann eller falsk i vissa situationer i vilka q är av obestämt sanningsvärde d v s varken sann eller falsk. Vi ritar en tabell för tre olika satser P1, P2, P3 i relation till olika situationer (S1, S2, S3, S4) på följande sätt S1 S2 S3 S4 P1 sann obest falsk sann P2 sann sann falsk obest P3 sann obest falsk obest Detta innebär att enligt definitionen är P1 och P2 mera precisa än P3. P1 är sann resp. falsk där P3 är sann resp. falsk och sann där P3 är av obestämt sanningsvärde i S4. Samma gäller för P2 i relation till P3 med skillnaden att P2 är sann där P3 är av obestämt sanningsvärde i S2.

4 Men P1 är inte mera precis än P2 och vice versa. (Kolla S2 och S4 där de turas om att vara sanna resp. obestämda ). Om vi tittar på några exempelmeningar med Hansen som huvudaktör så kommer det att se ut på följande sätt. P1: Hansen kom hem. P2: Hansen kom hem klockan två. P3: Hansen kom hem klockan två på natten. P4: Hansen kom hem klockan två på natten genom att kapa en sjöbuss. Vi låter S1 = Världen där Hansen var hemma kl. 02. S2 = Världen där Hansen var hemma kl 14. Då blir fördelningen av sanningsvärden (sann, falsk, obestämd) följande. P1 P2 P3 P4 S1 obest obest sann sann S2 obest obest falsk falsk Detta innebär att P3 är en precisering av både P1 och P2. P2 är en specificering av P1 för den tillför ytterligare information, men inget som skulle ändra på sanningsvärdena i situationerna och P4 är en specificering av P3 av samma anledning. Skillnaden mellan specificering och precisering kan då bara visas i samband med att relatera påståenden till olika situationer (tillstånd i världen) och de väsentliga aspekter av dessa situationer som bedöms vara relevanta. Skillnaden mellan specificering och precisering kan sägas ligga i att en specificering tillför mer information men inte information som är relevant för att ändra på satsens sanningsvillkor (och därmed satsens sanningsvärden i de olika situationerna). Man märker att P4 som är en specificering av P3 tillför information om sättet som Hansen tog sig hem eller är en orsaksförklaring av tillståndet som råder i S2, men ändrar inte på sanningsvillkoren till satsen som uttrycks i P3 i relation till tillståndet som råder i S2. Hur S2 har uppstått bedöms vara irrelevant i bedömningen av P3s och P4s sanningsvärden. Detta kan tyckas vara ett väldigt restriktivt sätt att se på världen (som en samling tidsbundna tillstånd utan att ta hänsyn till orsaksrelationer o. dyl. mellan dessa tillstånd), men så ser världen ut i den klassiska logiken. Ett exempel på tolkning och precisering

5 I detta avsnitt ska vi titta på en formulering som många säkert har svårt att förstå vid en första genomläsning. Vi ska försöka skriva om formuleringen med samma ursprungstankeinnehåll till en mera lättfattlig och förhoppningsvis precis tolkning. Idén om en emfas åliggande observatören vid sidan av ett objekt som deterministiskt för dess beskaffenhet är också i förekomst utanför den amerikanska tanketraditionen. Hur skulle man kunna skriva om denna formulering till något mera lättfattlig? Man märker att det inte är många verb i formuleringen, nämligen bara ett - verbet är. Resten av formuleringen består av nominala uttryck som knyts ihop med hjälp av prepositioner eller konjunktioner. Det finns dock några verb som är gömda i ett antal adjektiv och adverb åliggande och deterministiskt och i substantivet förekomst. Försök att hitta sätt att verbalisera budskapet, d v s leta efter ord som kan omvandlas till verb. T ex förekomst => förekommer, deterministiskt => determinerar/bestämma, åliggande => åligger, emfas => lägga vikt på, etc. Ett första försök: i förekomst ersätts av förekommer istället för är. Idén om en emfas åliggande observatören vid sidan av ett objekt som deterministiskt för dess beskaffenhet förekommer också utanför den amerikanska tanketraditionen. Nästa försök: deterministiskt för ersätts av bestämmer Idén om en emfas åliggande observatören som bestämmer ett objekts beskaffenhet förekommer också utanför den amerikanska tanketraditionen. Nästa försök: en emfas åliggande ersätts av huvudsakligen måste Idén att observatören huvudsakligen måste bestämma ett objekts beskaffenhet förekommer också utanför den amerikanska tanketraditionen. När man har kommit så långt att man förstår vad som sägs i formuleringen kan man börja göra olika klargörande preciserade tolkningar. Det är inte bara amerikaner som tror att det huvudsakligen är observatören som bestämmer ett objekts beskaffenhet. Amerikaner är inte ensamma om att tro att det huvudsakligen är observatören som bestämmer ett objekts beskaffenhet. Sedan kan vi börja reda ut vad som kan menas med det är huvudsakligen observatören som bestämmer ett objekts beskaffenhet. D v s olika preciseringar av denna formulering. Observatören bestämmer huvudsakligen ett objekts beskaffenhet => De egenskaper som tillskrivs ett objekt beror huvudsakligen på betraktarens synvinkel/utgångspunkt/perspektiv/inställning/omständigheter/färdigheter.

6 Varje preciserad tolkning fokuserar på en aspekt av den vaga ursprungsformuleringen och ger oss en klarare uppfattning om vad författaren kan ha menat med den. Definition Som vi såg i avsnittet ovan kan uttryck ibland vara lite lösa i kanterna. Utan en ordentlig definition av ett uttryck/begrepp så blir en diskussion ibland fruktlös. Det finns emellertid olika sätt att definiera uttryck som har utvecklats för att användas i olika sammanhang. Det finns inte ett bästa sätt att definiera ett uttryck utan man får använda den definitionsmetod som situationen kräver eller som känns mest fruktbart för situationen. En definition består av en definiendum (en term eller ett begrepp som ska definieras) och en definiens (en förklaring av termen eller begreppet). En typ av definition kallas ostensiv definition. Här gäller det att visa upp eller peka ut ett exemplar av begreppet. T ex att man håller upp en öppen hand med fingerspetsarna uppåt för att förklara vad som menas med fem. Detta sätt att definiera ord och begrepp anses i en mera naiv folklig tradition i språkvetenskap, vara grunden till språkinlärning hos barn. En annan typ av definition kallas för en reell definition. Här gäller det att försöka tala om vad som verkligen menas med ett ord eller begrepp. En reell definition av begreppet fem skulle t ex säga att fem är ett naturligt tal och bildas på ett visst sätt genom att följa Peanos axiom för de naturliga talen. Frege tänkte sig att de naturliga talen skulle definieras på så sätt att man låter 0 motsvara den tomma mängden och 1 vara mängden som innehåller den tomma mängden. Då blir fem mängden som innehåller mängden, som innehåller mängden, som innehåller mängden, som innehåller mängden, som innehåller den tomma mängden. Hur blir det enligt detta sätt att definiera de naturliga talen med mängden som innehåller alla mängder som inte är medlemmar i sig själva? Finns det en universell mängd som innehåller alla andra mängder? En reell definition ska uttryckas i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor. Ett tillräckligt villkor för B är något A som när det råder, så råder B. Ett nödvändigt villkor för A är något B som om det inte, så råder inte heller A. Det är t ex ett tillräckligt villkor för jämnt tal att det är delbart med två. Detta är emellertid också ett nödvändigt villkor, om talet inte är delbart med två så är talet inte jämnt. En mera vanlig typ av definition kallas för nominell eller lexikal definition. Detta sätt att definiera är det som vi oftast möter i ordböcker och lexikon. Här har språkforskare (lexikologer och lexikografer) studerat hur uttrycket/begreppet används av dem som talar och skriver språket (oftast de som skriver). Detta sätt att definiera ett uttryck är i dess renaste form en beskrivning av språkbruket som råder men kan också lätt bli föreskrivande för bruket av uttryck i språket. En ofta förekommande typ av definition kallas för en kontextuell eller bruksdefinition. Här överlåter man det till läsarna och lyssnarna att utifrån kontexten som uttrycket förekommer i, själva kunna förstå vad uttrycket betyder. Detta är knappast någon riktig definition. En mera konstruerad typ av definition är vad som kallas en regelgivande eller stipulativ definition. Här är det forskaren, juristen eller någon annan auktoritet som bestämmer hur

7 ett uttryck ska användas i vissa ofta specifika sammanhang för att undvika missförstånd. En stipulativ definition ska helst vara en precisering och vara formulerad i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor (liksom en reell definition). En sista typ av definition som kan verka gå i cirkel kallas en rekursiv definition. En sådan definition använder man ofta när man har med potentiella oändliga begrepp att göra, som t ex de naturliga talen eller ens förfäder. Hur ska man bäst definiera begreppet förfader? Med en rekursiv definition får vi en definition av begreppet förfader som säger att en förfader är antingen en förälder eller en förälder till en förfader. Vi har med andra ord samma begrepp på både sidor av definitionen. Det ser ut som vi har gjort en cirkeldefinition men så är inte fallet. Enligt definitionen så är min mor en av mina förfäder men också hennes mor och eftersom min mormor är en förfader så är också hennes mor (en förälder till en förfader) en av mina förfäder, o s v. Vanliga brister med en definition är att den föreslagna definitionen är för vid eller för trång eller både för vid och för trång. Om någon skulle t ex försöka definiera begreppet tänkande som förmågan att tala begripligt svenska så skulle definitionen vara för vid i det att även vissa apparater skulle sägas tänka men också för trång i det att vissa djur, små barn, och talare av främmande språk skulle sägas inte kunna tänka när vi väl vet att de kan. Andra typer av tolkningsfenomen: Implikatur och presupposition För att tydliggöra skillnaden mellan konventionell implikatur och konversationell implikatur och presupposition i samband med ett yttrande som t ex "Mina svärföräldrar kommer hem till oss ikväll" som svar på frågan "Hänger du med oss till Bishops Arms ikväll?" kan man säga följande. "Mina svärföräldrar kommer hem till oss ikväll" implicerar konventionellt att 'två (något äldre) personer kommer hem till åtminstone två andra (något yngre) gifta personer där den ena parten är barn till åtminstone en av de något äldre personerna" "Mina svärföräldrar kommer inte hem till oss ikväll" presupponerar att jag har några svärföräldrar. 'Mina svärföräldrar' implicerar konventionellt att jag är gift. "Mina svärföräldrar kommer hem till oss ikväll" implicerar KONVERSATIONELLT att 'jag inte kan följa med till Bishops Arms' där svärföräldrar och deras besök inte alls är nämnd. Den konversationella implikaturen är resultat av en slutledning som använder Grices kooperationsprincipen och maximerna som hjälphypoteser. Man antar att talaren är samarbetsvillig och säger sanningen, är lagom informativ och välformulerad, och relevant när han säger att sina svärföräldrar kommer hem till honom denna kväll. Då är det en bra gissning att talaren vill säga något som är relevant för inbjudan som ligger i frågan Hänger du med oss till Bishops Arms ikväll? nämligen något som fungerar som ett bejakande eller avböjande svar. Eftersom det är tämligen omöjligt för honom att vara på Bishops Arms med sina polare samtidigt som han är hemma med sina svärföräldrar så får man anta att svaret är

8 nej. Men inte ett blankt nej utan ett nej med en förklaring till varför det måste (tyvärr) bli nej, den här gången. En sak till när det gäller konventionell implikatur kontra presupposition och konversationell implikatur. Vad händer i relation till negation? Att negera en konventionell implikatur leder till kontradiktion (motsägelse) d v s konventionell implikatur är resultat av en deduktiv slutledning. I en deduktiv slutledning måste man förkasta premisserna om det visar sig att slutsatsen är falsk. "Mina svärfäräldrar kommer hem till oss ikväll" implicerar konventionellt att "jag är gift". Då blir det kontradiktorisk (motsägelsefullt) att säga "Mina svärföräldrar kommer hem till oss ikväll men jag är inte gift". Det som presupponeras är kvar efter negationen. Det går alltså inte att negeras eller förkastas. Mina svärföräldrar kommer hem till oss ikväll. => Jag har svärföräldrar Mina svärföräldrar kommer inte hem till oss ikväll. => Jag har svärföräldrar Jag har svärföräldrar. Konversationell implikatur kan negeras utan att det blir en kontradiktion (motsägelse), d v s konversationell implikatur är resultat av en induktiv slutledning. I en induktiv slutledning kan man förkasta slutsatsen utan att förkasta premisserna. "Mina svärföräldrar kommer hem till oss ikväll, men jag hänger med er till Bishops Arms ändå." Man ska uppfatta Grices kooperationsprincipen och maximerna som hjälppremisser i en induktivslutledning där slutsatsen kan förkastas utan att vi för den skull måste förkasta kooperationsprincipen eller maximerna. Grice säger m a o att en väsentlig del av det som vi räknar som språkförståelse bygger på vår förmåga att konstruera induktiva slutledningar i försök att komma på vad folk menar med det som säger när de, som vanligen är, inte säger exakt det de menar (som om det alltid skulle vara möjligt att säga exakt vad man menar). Referenser: Naess, Arne (1989) En Del Elementaere Logiske Emner. Olso: Universitetsforlaget. Opdahl, Kari (1993) Logikk en enkel innföring. Universitetet i Trondheim: Tapir. Pinkal, Manfred (1985) Logik und Lexikon. Berlin: de Gruyter.

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss Explorativ övning 1 LMA100 vt 2003 MATEMATIKENS SPRÅK Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss förstå språket. Vi skall försöka utveckla vårt

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Konversationell implikatur Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått.

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

6. Kvasirealism. Slutledningen igen: 6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3 Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer

Läs mer

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52 rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast

Läs mer

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Logik och semantik Mats Dahllöf, 2005-05-20. Plan Sanning och logik. Logik i lexikala begreppssystem. Logik i satsinnehåll. Aristotelisk logik. (En enkel typ av formalisering. För

Läs mer

Sanning och bedrägeri

Sanning och bedrägeri Sanning och bedrägeri En introduktion till semantik och pragmatik Elizabeth Coppock Docent, Göteborgs Universitet Ph.D., Stanford University Elizabeth Coppock (GU) Sanning och bedrägeri 1 / 23 Pippi, Annika,

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer

Semantik och pragmatik (serie 5)

Semantik och pragmatik (serie 5) Semantik och pragmatik (serie 5) (Predikat)logik Mängdlära överkurs (och repetition för en del). Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 41 Korsning av två egenskaper E 1

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik II 1 Predikatlogik, generella

Läs mer

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas: FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments

Läs mer

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Filosofi och språk Filosofiska samtal kräver följande Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Vara kritisk (alltså granskande) till sig själv och

Läs mer

En introduktion till logik

En introduktion till logik rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Först: Tack till Martin Kaså, som gett mig tillstånd att använda och bearbeta dessa ljusbilder. Vad är logik? Slogan: Logik undersöker vilka argument

Läs mer

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN (FORMELL SEMANTIK) Vad är semantik? Form (abstrakt struktur): grammatik Innehåll (betydelse): semantik Användning: pragmatik/diskurs Mats Dahllöf Språkteknologisk motivation

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system Vad är det? Översikt Discrete structure: A set of discrete elements on which certain operations are defined. Discrete implies non-continuous and therefore discrete sets include finite and countable sets

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Talhandlingsteori Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950-och

Läs mer

Grice s samarbetsprincip

Grice s samarbetsprincip Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått. För att förstå ett implicit budskap behövs normer för hur vi underförstår budskap. Underförstådda pragmatiska

Läs mer

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod. Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 1 Inledning 2 Satslogik Inledning Satslogiska uttryck Resonemang och härledningar

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR 8: Repetition TRE CENTRALA BEGREPP (i) Sanning: en egenskap som tillkommer utsagor, inte slutledningar. (ii) Logisk styrka: en egenskap som tillkommer slutledningar, inte

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Varför är logik viktig för datavetare?

Varför är logik viktig för datavetare? Varför är logik viktig för datavetare? 1. Datavetenskap handlar ofta om att automatisera processer som tidigare styrts av människor. Intuition, intelligens och mänskliga resonemang ersätts av beräkningar.

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning V Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning V Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning V Martin Jönsson Att lära Hur Davidson s teori ser ut, varför han förespråkar den och vad det finns för problem med den. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1

Läs mer

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 7 och 8 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 7: Konditionalsatser Kapitlet handlar om konditionalsatser (om-så-satser) och deras logik Idag: bevismetoder för konditionalsatser,

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, Explorativ övning 1 MATEMATIKENS SPRÅK Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss förstå språket. Vi skall försöka utveckla vårt matematiska språk,

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Inledning: Pragmatik Deixis, kontext, inferens Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Lärande mål: Pragmatik Redogöra för ett urval teoretiska ansatser

Läs mer

Grice, Logic and Conversation

Grice, Logic and Conversation Grice, Logic and Conversation Vi har flera gånger under kursen sett hur man inom vardagsspråksskolan velat säga att man kan förmedla en viss tanke på flera olika sätt. För det första kan man göra ett påstående:

Läs mer

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element. Grunder i matematik och logik (2017) Mängdlära Marco Kuhlmann 1 Grundläggande begrepp Mängder och element 2.01 En mängd är en samling objekt. Två standardexempel är mängden av naturliga tal (N) och mängden

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2 Föreläsning 1 Syntax 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 21 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 1.1 Innehåll Innehåll 1 Kursadministration 1 2 Introduktion

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 3 och 4 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 3: De Booleska konnektiven Vi sade att predikaten och namnen kan variera mellan olika FOL Vi ska nu titta på några språkliga element

Läs mer

Tal till Solomon Feferman

Tal till Solomon Feferman Ur: Filosofisk tidskrift, 2004, nr 1. Dag Westerståhl Tal till Solomon Feferman (Nedanstående text utgör det tal som Dag Westerståhl höll på Musikaliska Akademien i oktober 2003, i samband med att Feferman

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR 8: Repetition TRE CENTRALA BEGREPP (i) Sanning: en egenskap som tillkommer utsagor, inte slutledningar. (ii) Logisk styrka: en egenskap som tillkommer slutledningar, inte

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

INDUKTION OCH DEDUKTION

INDUKTION OCH DEDUKTION AVSNITT 3 INDUKTION OCH DEDUKTION Med induktion menar man vanligen en mycket vanlig resonemangsmetod: man gör flera observationer, upptäcker ett mönster (eller något som man tror är ett mönster) och därefter

Läs mer

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 729G06 Logik FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160309 Idag Sammanfattning*/uppsamling 2 Mer problemöversikt (och lite definitioner) Inte ersättning för andra föreläsningar! 3 Vad är enlogik? Syntax

Läs mer

Logik och kontrollstrukturer

Logik och kontrollstrukturer Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

Mängder. 1 Mängder. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Grundläggande begrepp. 1.2 Beskrivningar av mängder. Marco Kuhlmann

Mängder. 1 Mängder. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Grundläggande begrepp. 1.2 Beskrivningar av mängder. Marco Kuhlmann Marco Kuhlmann 1 Diskret matematik handlar om diskreta strukturer. I denna lektion kommer vi att behandla den mest elementära diskreta strukturen, som alla andra diskreta strukturer bygger på: mängden.

Läs mer

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel. Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Semantik och pragmatik (Serie 4) Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas?

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas? Avslutning Anmärkningar inför tentan Vad ska kunnas? Avslutning 1 Vad? Anmärkningar inför tentan 1 Att ha en bra förståelse för det som behandlades på föreläsningarna och gruppövningarna räcker i princip.

Läs mer

2 Mängdlärans grundbegrepp

2 Mängdlärans grundbegrepp UPPSALA UNIVERSITET Föreläsningsanteckningar Institutionen för lingvistik och filologi Grundläggande datalogi II Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/~matsd/uv/uv04/gd2/ Augusti 2004 2 Mängdlärans grundbegrepp

Läs mer

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

Kap. 7 Logik och boolesk algebra Ka. 7 Logik och boolesk algebra Satslogik Fem logiska konnektiv: ej, och, eller, om-så, omm Begre: sats, sanningsvärde, sanningsvärdestabell tautologi, kontradiktion Egenskaer: Räkneregler för satslogik

Läs mer

Introduktion till argumentationsanalys

Introduktion till argumentationsanalys Introduktion till argumentationsanalys Litteratur: Björnsson och Eriksson, kap 1. #1 Vad är argumentationsanalys? Ett praktiskt filosofiskt hantverk som syftar till att fastställa huruvida en argumentation

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

Semantik och logik. Semantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Semantik och logik. Semantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet emantik och logik emantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning aeed 2009, kap.4 Introduktion till formell semantik Betydelse i sammansatta satser Betydelserelationer

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger

DD1350 Logik för dataloger DD1350 Logik för dataloger Fö 8 Axiomatiseringar 1 Modeller och bevisbarhet Sedan tidigare vet vi att: Om en formel Φ är valid (sann i alla modeller) så finns det ett bevis för Φ i naturlig deduktion.

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Lite om bevis i matematiken

Lite om bevis i matematiken Matematik, KTH Bengt Ek februari 2013 Material till kursen SF1662, Diskret matematik för CL1: Lite om bevis i matematiken Inledning Bevis är centrala i all matematik Utan (exakta definitioner och) bevis

Läs mer

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga. FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).

Läs mer

Din lärare kan se om och när du har utfört ditt uppdrag. Då får du ett nytt.

Din lärare kan se om och när du har utfört ditt uppdrag. Då får du ett nytt. till eleven Uppdrag I Textbanken jobbar du med uppdrag. Det är din lärare eller den som skrivit in dig som användare som avgör vilka uppdrag du ska utföra. Ett uppdrag består av en eller flera övningar.

Läs mer

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Inledande matematisk analys tma970, 010, logik, mängdlära Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Dessa öreläsningsanteckningar kompletterar mycket kortattat kap 0 och appendix B i Persson/Böiers,

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen KTH Matematik Bengt Ek Maj 2005 Kompletteringsmaterial till kursen 5B1928 Logik för D1: K2 Något om modeller, kompakthetssatsen Vi skall presentera ett enkelt (om man känner till sundhets- och fullständighetssatsen

Läs mer

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Lingvistik II Semantik och pragmatik Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2008 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker

Läs mer

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,

Läs mer

Lingvistik II. Semantik och pragmatik. (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.)

Lingvistik II. Semantik och pragmatik. (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2009 1 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker

Läs mer

4 Något om logik och semantik

4 Något om logik och semantik Mats Dahllöf. http://stp.lingfil.uu.se/ matsd/uv/uv09/sempht/ 4 Något om logik och semantik Att kunna ett språk innebär att man begriper skillnaden mellan sanna och falska yttranden. Det innebär givetvis

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Modeller Matematiska modeller Kontinuerliga modeller Kontinuerliga funktioner

Läs mer

Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar

Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar Tal Tal är organiserade efter några grundläggande egenskaper: Naturliga tal, N De naturliga talen betecknas med N och innehåller alla positiva heltal, N =

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer