Uppsatserna skall ha ett försättsblad med Ca 2500 ord inklusive noter och referenser följande information: (ca 4-5 sidor) Titel på uppsatsen

Transkript

1 Uppgiften Tema Medvetandefilosofi (FTEA12:5) Föreläsning 4: Uppsatsskrivande - Att redogöra för det problem som diskuteras i två artiklar, de uppfattningar som försvaras där, tydliggöra de argument som finns, samt kritiskt diskutera dessa Formalia Uppsatsens Delar 1: Försättsblad Ca 2500 ord inklusive noter och referenser (ca 4-5 sidor) Brödtext: 12 punkter, raders radavstånd, något lättläst typsnitt (t.ex. Times New Roman) Uppsatserna skall ha ett försättsblad med följande information: Titel på uppsatsen Ditt namn Din e-postadress Kursnamn Inlämningsdatum - Du får gärna skriva ut ditt personnummer på försättsbladet (för att underlätta administration av uppsatserna) men detta är inte obligatoriskt. Uppsatsens Delar 2: Innehåll Uppsatsens Delar 3: Referenslista Själva uppsatserna skall ha en tydlig disposition där följande delar är klart avgränsade: Uppsatserna skall avslutas med en lista på alla de referenser du använt. Inledning där den grundläggande frågeställningen presenteras och frågeställningen förankras i den medvetandefilsofiska debatten. Beskrivningar av de relevanta ståndpunkterna (=svar på den grundläggande frågeställningen) Argument för och mot ståndpunkterna Övergripande kommentarer och sammanfattning 1

2 Övergripande Tips om Innehållet Övergripande Tips om Innehållet Skriv med dina kurskamrater i åtanke! D.v.s. skriv för någon som har grundkunskaper i filosofi men inte känner till just ditt ämne. Avgränsa alltid dispositionsdelar, argument, tankegångar tydligt från varandra. Det är bra att använda rubriker för att markera större styckebrott (ex. mellan dispositionsdelar) men för mindre brott (ex. när man går igenom kortare argument) räcker det med tydliga styckeindelningar med hjälp av antingen indrag eller dubbelt radavstånd (var dock konsekvent med det du väljer!). Var tydlig i inledningen med vad du ska göra i resten av texten (hur du ska besvara frågeställningen) Var tydlig i texten med var du är på väg ( Efter den här genomgången av Armstrong kommer jag i nästa sektion gå igenom Dummet s position ) Försäkra dig om att delarna i din text hänger ihop på ett sådant sätt att den inledande frågeställningen besvaras och att varje del bidrar till besvarandet av frågeställningen. Tips om Frågeställningen Inled uppsatsen med en tydlig, exakt och kortfattad frågeställning/problemställning. Exempelvis: - Vad är kunskap? - Är den reliabilistiska kunskapsanalysen korrekt? Tips om Frågeställningen Frågeställningen sätter ramarna för vad som är relevant att ta upp i resten av uppsatsen. skall vara entydig (undvik lockelsen att ställa flera olika frågor!) kan ibland behöva kvalificeras för att peka ut mer exakt vad du vill prata om (t. ex. Vad kan kunskap vara givet att vi antar att en kunskapsanalys måste vara naturalistisk?). Om kvalifikationerna är många kan det vara bra att först skriva en kort formulering och sedan punkta upp kvalifikationer. Tips om Frågeställningen Frågeställningen skall vara något som binder samman de två uppsatser som du utgår ifrån. hjälper dig att undvika missförstånd vad gäller det du vill diskutera. Tips om Ståndpunkter Texterna ni läser innehåller en eller flera centrala ståndpunkter (/teser/teorier) som ni behöver redovisa för att kunna diskutera frågeställningen. Exempelvis: Enligt den reliabilistiska kunskapsanalysen är kunskap sann tro som skapats av en tillförlitlig process. 2

3 Tips om Ståndpunkter Tips om Ståndpunkter Tänk på när du beskriver ståndpunkterna att försöka återge andras positioner på ett sätt som är troget originalformuleringarna. definiera oklara eller tekniska begrepp ( Med en tillförlitlig process menar Goldman i det här sammanhanget en process som oftast leder till sanna trosföreställningar. ) Tänk på när du beskriver ståndpunkterna att försöka ge exempel på vad som följer av den relevanta positionen ( Om en person i dagsljus ser att det står en ko på isen och därför tror att det står en ko på isen, så vet den personen enligt reliabilismen att det står en ko på isen. ) OBS! Tänk på att vad någon menar med ett visst teknisk term kanske inte alltid överensstämmer med vad andra menar med termen (t.ex. def. i uppslagsverk). Utgå därför alltid från hur författaren själv förklarar sina begrepp. Texterna ni utgår ifrån innehåller framförallt argument för och emot olika positioner. Tänk på när du beskriver de relevanta argumenten att försöka återge dem på ett sätt som är troget originalformuleringarna. att vara noga med att identifiera vad exakt argumentet används till (exakt vad tänker sig författaren att argumentet etablerar). När ni bedömer och redovisar argument kan ni bl.a. tänka på argumentets begriplighet. Går det att förstå argumentet? Är begreppen som används i det klara? Används begreppen på samma sätt genom hela argumentet? Finns det mångtydighet som försvårar förståelsen? hållbarhet. Är argumentet giltigt? Sunt? Är det induktivt eller deduktivt? Fattas det någon premiss? relevans. Hur relevant är argumentet för din frågeställning? Om det inte verkar speciellt relevant kanske det inte skall vara med! Ett bra sätt att klargöra centrala eller komplicerade argument är att bryta upp det i numrerade beståndsdelar. Detta gör att det blir lättare att se argumentets struktur. man får etiketter som underlättar en diskution av enskilda premisser. det blir lättare att se om allting hänger ihop eller om det fattas några premisser. Ett argument mot Likhetsteorin; tanken att ett mentalt tillstånd (en tanke om en häst t.ex.) har ett visst innehåll omm det tillståndet liknar det det förmodas handla om Otydlig version av argument: Allting liknar allting annat eftersom likhet är partiell identitet, i.a.f. om vi antar att allting är partiellt identiskt med allting. Likhetsteorin för innehåll är dålig för att den säger att alla mentala tillstånd handlar om allting. Tydlig version av argument: P1: Allting är partiellt identiskt med allting. P2: Likhet är partiell identitet C1: Allting liknar allting P3: Ett mentalt tillstånd med innehåll handlar om det det liknar. (Likhetsteorin) C2: Ett mentalt tillstånd med innehåll handlar om allting. (Reductio ad absurdum) 3

4 Tips om Urval Texterna är för långa för att du skall kunna ta med allt i din uppsats. Att göra ett bra urval är en viktig del av uppsatsskrivandet. Tänk på att ta upp det som är relevant för din frågeställning om du har utrymmesbrist bara ta upp de argumenten du tycker är starkast/intressantast om du har utrymmesbrist bara ta upp de positionerna som är mest centrala OBS: Så fort du redogör för någon annans tankegång måste du vara tydlig med detta och referera till var du hittat tankegången. Du måste göra detta även om du inte citerar (men också när du citerar). Med en tillförlitlig process menar Goldman i det här sammanhanget en process som oftast leder till sanna trosföreställningar. (Goldman, 1979, s. 23) Hur skall man referera/ citera? Med hjälp av den variant av Harvardsystemet som presenteras av Gustavsson. Med en tillförlitlig process menar Goldman i det här sammanhanget en process som oftast leder till sann tro. (Goldman, 1979, s. 23) För Goldman (1979, s 23) är en tillförlitlig process en process som oftast leder till sann tro. A reliable process is one that tends to produce true beliefs (Goldman, 1979, s. 23) Hur skall man referera/ citera? Med hjälp av den variant av Harvardsystemet som presenteras av Gustavsson. Du kan referera tillbaka till den föregående källan du refererade till med hjälp av ibid så att du slipper skriva om all information. Med en tillförlitlig process menar Goldman i det här sammanhanget en process som oftast leder till sann tro. (Ibid.) När skall man citera? När du ska granska, diskutera eller analysera en särskild passage i en text. det finns oklarheter i centrala passager du menar att författarens exakta formulering är viktig av andra skäl. Tänk på att layoutmässigt markera (med citattecken) när du citerar. Hur skall referenslistan se ut? Referenslista skall vara en lista på samtliga verk som refererats till i uppsatsen ordnad i bokstavsordning efter första författarens efternamn. Varje post i listan skall innehålla så mycket information att det är lätt att hitta källan. Exempel (se Gustavsson för exakta riktlinjer): Shaffer, J. Could Mental States be Brain Processes? The Journal of Philosophy, Vol. 58, No. 26. (Dec. 21, 1961), pp Smart, J.J.C Sensations and Brain Processes The Philosophical Review, Vol. 68, No. 2. (Apr., 1959), pp

5 Fusk och vilseledande beteende Fusk och vilseledande beteende Högskoleförordningen 10 kap. Disciplinära åtgärder Allmänna bestämmelser 1 Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas Att försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas inbegriper bland annat Disciplinära åtgärder 2 De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning. Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan Ett beslut om avstängning får också begränsas till att avse tillträde till vissa lokaler inom högskolan. att försöka framställa någon annans tankar som sina egna att kopiera någon annans svar eller låta någon annan kopiera egna svar Fusk och vilseledande beteende Inlämning (16:e Januari) Följ upp de här länkarna för att försäkra dig om att du vet vad som är tillåtet och otillåtet. akademisk-hederlighet/antiplagiatguiden.html akademisk-hederlighet/oevning.html Skicka din uppsats senast den 16:e Januari kl till martin.jonsson@fil.lu,se OBS!: Döp uppsatserna efter vilken textgrupp du tillhör och vad du heter. Textgrupp2martinjönsson.doc OBS!: Mailets subject ska innehålla vilken textgrupp du tillhör! Textgrupp 2 Opposition och Gruppdiskussion (18:e) Opposition och Gruppdiskussion (18:e) Gruppövningen utgör en del av examinationen på kursen. Den varar i tre timmar och har formen av en gruppvis opposition (3-4 personer per grupp) där man tillsammans diskuterar varandras uppsatser. Diskutera uppsatserna i tur och ordning, en och en. Varje person inleder med en presentation på ca 5-10 minuter av innehållet i den egna uppsatsen innan den diskuteras i gruppen. Då finns även tillfälle att påpeka svårigheter eller misstag (både formella och innehållsliga) som man upptäckt sedan uppsatsen lämnades in. Förbered diskussionen hemma genom att läsa de andras uppsatser och föra anteckningar medan du läser. På gruppdiskussionen ligger tyngdpunkten på innehållet. Fundera över problemställningen (Är den klar och tydlig? Håller sig förf. till den i uppsatsen?) och över hur tankar och argument presenteras. Bedöm argument och slutsatser med utgångspunkt i kriterierna begriplighet, hållbarhet och relevans. Fundera över om den övergripande/sammanfattande slutsatsen är rimlig och ifall den håller. 5

6 Opposition och Gruppdiskussion (18:e) Uppgiften Om du finner saker att kritisera i de andras uppsatser, fundera över hur man skulle kunna göra istället. Ta även upp sådant som du tycker är positivt med de andras uppsatser. Finns det sådant du inte förstår i någon uppsats, ta upp det i diskussionen! - Att redogöra för det problem som diskuteras i två artiklar, de uppfattningar som försvaras där, tydliggöra de argument som finns, samt kritiskt diskutera dessa 6