Akademiskt skrivande: några goda råd Skrivarverkstaden Mia Mårdberg

Transkript

1 Akademiskt skrivande: några goda råd Skrivarverkstaden Mia Mårdberg Övergripande mål med texten: att förmedla kunskap på ett tydligt, logiskt, sakligt, precist och effektivt sätt. Hitta dina källor. Bygg vidare på tidigare forskning Vetenskapligt skrivande vilar på vetenskaplig grund: sätt in all kunskap, t ex nyvunnen kunskap efter en undersökning, i ett sammanhang. Visa tydligt hur du kommit fram till resultat och slutsatser. Hänvisa till tidigare forskning inom området. Saklighet: underbygg dina påstående. Akta dig för odokumenterade generaliseringar och tyckanden. Hänvisa till forskning/resultat/fakta i en systematisk och logisk framställning. För att underlätta kommunikationen finns regler och normer. Varje ämne har sina specifika regler och normer. Tidigare forskning: För att alla ska kunna följa ditt resonemang och lätt kontrollera och läsa vidare i dina källor finns tydliga regler inom olika referenssystem som bestämmer hur du ska referera till och citera tidigare forskning. Ta gärna hjälp av bibliotekarierna vid informationssökning. (Samhällsvetenskaper använder APA (årtal lyfts fram, viktigt att följa utvecklingen) Diskutera med bibliotekarie och ev. handledare som ger råd och tips om databaser, författare etc. Formulera nyckelord: sök i titlar och rubriker (ex: radikalisering, radikaliseringsprocess, extremism, fundamentalism). Sovra! Du kan inte använda allt! När du hittat en användbar källa, studera dess referenser för tips om fler verk. Samla bra citat ordagrant. Förhållandet mellan referat (omskrivning med egna ord) och citat. Var återhållsam med citat. Dokumentera alltid källor noggrant. Risk för plagiat! 1

2 Referenshantering: se respektive guide och följ den konsekvent. Ta hjälp av bibliotekarie vid behov. GUIDER FÖR REFERENSSYSTEM FINNS PÅ BIBLIOTEKETS HEMSIDA Plagiat Plagiat: att stjäla andras idéer och formuleringar genom att låta andra tro att det är dina egna. Leder till tidsbegränsad avstängning från studier. Var övertydlig med vilka som är dina egna idéer och vilka som är andras. Plagiat: Att ordagrant kopiera en annan författares text utan att ange att det är ett citat och ange källa. Att översätta en annan författares text till ett annat språk utan att ange källa. Att göra småjusteringar (ordföljd, meningsbyggnad, synonymer) i en annan författares text utan att ange källa. Att arbeta om innehållet från flera texter till en egen unik text utan att ange källa. Att använda en egen redan betygssatt text utan att ange vilka delar som är gamla Språkhandlingsverb/referatmarkörer Språkhandlingsverb använder du när du refererar till eller citerar en källa. Orden förklarar vad forskaren gör i sin text. Exempel: I sin avhandling undersöker Ask (2007) hur studenter upplever akademiskt skrivande. Välj referatmarkör som passar in (beroende av sammanhanget): analyserar, anger, argumenterar, beaktar, behandlar, belyser, beskriver, definierar, diskuterar, exemplifierar finner, framhåller framställer, förklarar granskar, går igenom, hävdar identifierar, ifrågasätter jämför kategoriserar, konstaterar, kritiserar listar, lyfter fram menar, motiverar namnger, nämner observerar pekar ut, presenterar, påpekar påvisar redogör för, redovisar sammanfattar, studerar, tar upp, tolkar, undersöker, uppmärksammar, utvecklar utvärderar, visar 2

3 Neutral attityd: anknyter, behandlar, för fram, kommenterar, konstaterar, nämner tar upp, visar För fram forskarens bakomliggande arbetsprocess: analyserar, beskriver, granskar, kartlägger, undersöker Fäster särskild vikt vid: betonar, framhåller, lyfter fram, poängterar, understryker Redovisar ståndpunkt: argumenterar, efterlyser, föreslår, Om du inte är säker: förefaller att, tycks, verka Hitta ditt vetenskapliga språkbruk för en effektiv och tydlig kommunikation. Sträva efter att uttrycka dig klart och specifikt bl. a. genom att undvika vaga och ospecifika ord, fraser och uttryck. Koncentrera språket och skala bort onödiga småord. Formell ton: Undvik talspråkliga formuleringar och onödiga småord (sånt, sen, medans, ju) Undvik förstärkningar: väl, ju, ganska ORDVAL: Välj formella ord t ex arbeta, inte jobba Precisa formuleringar: Använd facktermer Definiera dina begrepp och använd dem konsekvent Koncist språkbruk: Använd innehållstäta formuleringar: koncentrationssvårigheter hellre än svårigheter med att koncentrera sig Använd bestämningar istället för som-satser: en välfungerande metod hellre än en metod som fungerar väldigt bra Börja meningen med det viktigaste: undvik långrandiga startsträckor som Det visade sig vara Ska jag skriva jag? Ämnestraditionen avgör. (Alternativ: metoden valdes, författarna anser) Grammatisk korrekthet är viktigt för att kommunicera tydligt. *Länk till Svenska skrivregler bibliotekets katalog: Klicka på: Online-resurser: Fulltext (längst ner) Grammatik, några vanliga problemområden: Vart uttrycker riktning. Var uttrycker befintlighet. Exempel: Vart är vi på väg? Ditåt [pekar]. 3

4 Exempel: Var är boken? I bokhyllan. Ordval: de eller dem ( Dom är talspråk. Används ej i akademiska texter) De är subjekt (liksom jag, du, han, hon och vi). Används i aktiv position. Exempel: De studerar. Dem är objekt (liksom mig, dig, honom, henne, oss och er). Används i passiv position. Exempel: Vi studerade dem. Prova att byta ut mot vi och oss, eller they och them. Om vi fungerar i meningen, använd de. Om oss fungerar i meningen, använd dem. Skrivprocessen. Skrivprocessen har en mängd olika faser, till exempel förberedelsen, planeringsstadiet, utkast, revideringen och korrekturläsningsfasen. Du ska bearbeta din text många gånger, fler än du tror. Ge dig själv mer tid än du tror du behöver. Skrivprocessens faser glider i varandra och återkommer under processen. Sortera på ett tidigt stadium in vilken källa som ska användas på vilken plats i din text. Sovra bland dina källor. Samla in dina citat och viktiga stycken du vill skriva referat om. Planera ditt skrivande noggrant. Om du har en tydlig plan och en disposition vid sidan av dig när du skriver underlättar det. Organisera dina idéer och ditt material enligt tydliga logiska principer Läsaren måste lätt kunna förstå och följa ditt resonemang Strukturen måste vara tydlig och klar Planera och fokusera din text! Ett avgränsat ämne/stycke Varje stycke har ett syfte, en tankegång Kärnmening: Styckets essens Oftast först i stycket Underlättar läsningen Inte för korta eller för långa meningar och stycken. Variera längden. Alla meningar i stycket ska höra ihop med kärnmeningen. Bind ihop dina stycken med varandra. Signalera tydligt hur stycket förhåller sig logiskt till stycket före och efter. Var noga med hur du avslutar varje stycke. 4

5 (avslutande mening) Signalera tydligt hur varje mening förhåller sig logiskt till meningen före och efter. (sambandsmarkörer eller annan textbindning) Sambandsmarkörer tydliggör logiska sammanhang inom och mellan stycken Ord som för texten framåt inledningsvis, först och främst, sedan, även, dessutom, samtidigt, för det första/för det andra, avslutningsvis, sammanfattningsvis Motsats men, dock, emellertid, däremot, å andra sidan, tvärtom, trots Orsak eftersom, på grund av, beroende på, alltså, således, därför, på grund av, nämligen Jämförelse såsom, liksom, jämfört med, på samma sätt Exemplifiering till exempel, exempelvis, bland annat, framför allt Efter att du skrivit klart Innehållet: Svarar du på dina frågeställningar? Är uppsatsens struktur logisk? Hjälper du läsaren att förstå logiska samband mellan olika textdelar? (Stryk över kärnmeningar med färg) Styckesindelning kan du kontrollera speciellt: Känns antalet stycken logiskt utifrån innehållet i texten? Behövs det fler eller färre? Koncentrerar du dig på ett huvudsakligt innehåll i varje stycke? Använder du bindeord för att visa den röda tråden i stycket? Har du kontrollerat språket? Meningsbyggnad Hur fungerar meningsbyggnaden? Har texten ett bra flyt? Ordval Är ordvalet lämpat för en akademisk text? Används talspråk eller andra ord som inte lämpar sig? Rättstavning Hur är språkriktigheten? Innehåller texten språkliga fel och brister? Källhänvisningar: o Hänvisar du som du ska enligt det referenssystem som du använder? 5

6 o Är källhänvisningarna tillräckligt många? Är de välplacerade? o Har du formaterat rubriker, brödtexter, citat, figurer, bilder, tabeller och annat på konsekventa sätt? Skrivarverkstaden Vi korrekturläser inte Vi undervisar inte i svenska eller i engelska Vi föreläser och anordnar seminarier om skrivande Workshops där studenters texter bearbetas arrangeras Individuell handledning eller i grupp, online eller på campus erbjuds Vi arbetar aldrig med hela texter utan endast med 2-3 sidor. Under handledning reviderar studenten sin egen text och förbättringsstrategier diskuteras Litteraturtips Ask, S. (2011). Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande. 2. uppl. Stockholm: Liber. 93 sidor. Blomström,V. & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. Sidor: 11 25, 36 42, , , Dysthe, O., Hertzberg F., & Lokensgard Hoel, T. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Sidor: 17 23, 39 57,79 83, Jarrick, A. & Josephson, O. (1996). Från tanke till text: en språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 133 sidor. Karlsson, O. (red.) (2017). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber. 264 sidor. länk till Svenska skrivregler online: I bibliotekets katalog: Klicka på: Online-resurser: Fulltext (längst ner) 6