Vetenskapligt skrivande att komma igång. Linda Söderlindh, KTH Språk & kommunikation

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vetenskapligt skrivande att komma igång. Linda Söderlindh, KTH Språk & kommunikation"

Britt Åström
för 6 år sedan
Visningar:

1 Vetenskapligt skrivande att komma igång Linda Söderlindh, KTH Språk & kommunikation

2 Vetenskapligt skrivande 2/3 4/4 Att komma igång Språk och stil

3 Att komma igång Struktur i vetenskapliga rapporter och uppsatser Skrivprocessen som arbetsredskap

4 Vetenskapliga studier Hur långt har ni kommit? Hur väljer man ämne? - DIVA - Databaser (kth.se/kthb) Välj något som intresserar dig!

5 Vetenskapliga texter syftar till att: 1. utreda en fråga/ett problem 2. informera och beskriva för att besvara frågan 3. bevisa svarets sanningshalt och styrka, validitet (säkert) och reliabilitet (trovärdigt) Vem läser en vetenskaplig rapport/uppsats? 4. diskutera resultaten och argumentera för slutsatsernas hållbarhet

6 Vetenskapliga texter är skrivna för: Dig själv stilla din nyfikenhet, lösa ett problem etc. Andras granskning resultaten ska kunna kontrolleras Andras förståelse förstå hur du kommit fram till dina slutsatser och varför dessa är riktiga Andras tillämpning det ska gå att använda det du kommit fram till Skrivs ofta med kurskamraterna som tänkt läsare

7 Diskutera Vilka kapitel består en vetenskaplig rapport/uppsats av? Vilken funktion har respektive kapitel?

8 Inledning Metod Resultat och Diskussion Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning Metod Resultat b a k g r u n d problem syfte Material Utrustning Utförande data Omfånget i olika delar varierar med uppsatsämne, vetenskap och studie Diskussion analys+svar felkällor slutsatser, rek. Referenser, bilagor

9 Sammanfattning & innehållsförteckning Sammanfattning Innehåller alla delar Ska ge läsaren det viktigaste Skrivs sist! Innehållsförteckning Ger läsaren orientering i texten

10 Inledning/bakgrund Sammanhang till studien och rapporten - Sätt scenen/ situationen för läsaren - Förtydligar problemet Syfte - Motivering av problemet Frågeställning - Konkretisering av problemet

11 SITUATION Nollenergihus är fortfarande en ovanlighet i Sverige, men börjar utvecklas allt mer. Det är en utmaning inför framtiden att effektivisera och hitta optimala lösningar för att kunna producera energi lokalt. PROBLEM Att bygga ett nollenergihus i Borlänge är en stor utmaning, dels på grund av att det under vinterhalvåret är få soltimmar, dels på grund av att orten har låg dimensionerande utetemperatur. SYFTE: Därför valde vi att göra detta småhus i Borlänge så energisnålt som möjligt för att undersöka möjligheterna att projektera ett hus som inte förbrukar mer energi än det kan producera. Frågeställningen löd således: Nollenergihus i Borlänge är det möjligt med biomassa, solenergi och vindkraft?

12 Varför börja i ett problem? Gör arbetet målstyrt, avgränsat och selektivt Fungerar som en kompass genom studie och skrivande Leder till tydligt syfte och klara frågeställningar Måste preciseras i syfte och frågeställning

13 Tydlig frågeställning? Varför är sociala medier skadliga? Mer preciserat, avgränsat och objektivt: Hur kan användare uppfatta och hantera integritetsfrågor på Facebook? Hur kan självkörande bilar göra trafiken bättre? Förslag: Kan självkörande bilar göra stadstrafiken mer säker för gångtrafikanter i svenska storstäder?

14 Inledning/bakgrund Avgränsning - Vad ska inte göras? ev. hypoteser Definitioner av centrala begrepp - Ge läsaren förutsättningar för att förstå resten av texten

15 Metod, utförande, material (+teori/tidigare forskning) Hur du valt att gå tillväga & varför du valt att göra så Vilket material du valt & varför Eventuella problem med dessa val & hur du hanterat dem Vilka teoretiska utgångspunkter du har Vad andra kommit fram till

16 Resultat Vad studien visade - Välj lämplig sätt att redovisa resultatet - Förklara alltid vad dessa visar!

17 Diskussion Tolka och pröva resultaten - Förklara vad du kommit fram till och vad detta betyder Jämför med tidigare forskning & teori Besvara frågeställningarna Dra slutsatser och argumentera för dessa

18 Referenser och ev. bilagor Vad är en referens? Allt du använt som lista Löpande källhänvisningar i övrig text Oxford Vancouver [1] Harvard ( ) Någon annan ska kunna hitta det du använt! Bilagor allra sist

19 Konsten att komma igång - Och att inte ge upp!

20 1. Acceptera att skrivandet är en process Det är skillnad på att genomföra en vetenskaplig studie och att skriva fram resultatet av den Men båda måste pågå samtidigt! Olika fokus i olika faser Det är inte meningen att det ska bli rätt från början!

Men på olika sätt! Skriv hela tiden! Skriv ner! - Brainstorm - Tankeskrivande Skriv för att ta reda på vad du behöver veta, inte för att uttrycka det du vet. Skriv om!

21 Men på olika sätt! Skriv hela tiden! Skriv ner! - Brainstorm - Tankeskrivande Skriv för att ta reda på vad du behöver veta, inte för att uttrycka det du vet. Skriv om! - Lägg till, dra ifrån - Utveckla, omformulera Skriv fram! - Presentationsskrivande - För andras granskning, förståelse och tillämpning Skriv för att förmedla det du kommit fram till

22 Olika startpunkter - här kan man börja skriva: 1. Vad? problemet 5. Hur? metoden 2. Varför? syftet 4. Vilka verktyg? teori, begrepp 3. Till vilket material ställer du dina frågor? Från Rienecker & Stray Jørgensen (2006): Att skriva en bra uppsats

23 2. Skaffa dig rutiner för ditt skrivande Utgå ifrån vad som fungerar för dig Text först, sedan struktur Struktur först, sedan text Gör en grovskiss över din text Hitta din egen motivation och strategier som passar för just dig Planera ditt skrivande Avsätt tid och planera arbetet t.ex. en viss tid varje dag För loggbok Håll givna deadlines

24 3. Ta hjälp av andra Låt andra läsa vid givna tillfällen Ta konstruktiv kritik Läs andras texter Ge konstruktiv kritik Utnyttja den handledning som ges Ställ frågor också om din text, inte bara studien

4. Utnyttja de resurser som KTH erbjuder

25 4. Utnyttja de resurser som KTH erbjuder Biblioteket, Akademiskt resurscentrum (ARC) Informationssökning Boka tid för handledning & sökhjälp Centrum för akademiskt skrivande (CAS) Individuell handledning Material, länkar mm (även på engelska) kth.se/arc kth.se/cas

26 5. Skriv! Hela tiden! Hellre för mycket än för lite Det går inte att bearbeta något som inte finns Planera in ställtid så texten hinner vila och omarbetas innan deadlines Korrekturläs alltid innan du lämnar in något Småfix tar alltid längre tid än vad du tror

27 Positivt skrivtänk: Att texten förändras är inget nederlag utan ett resultat av en välfungerande skrivprocess! Att skriva kontinuerligt ger bieffekter : - Tanken blir klarare - Arbetet går mer effektivt Bra koll på vad som gjorts, görs & behöver göras Noggrannhet från början Jag sparar tid om jag skriver allt på en gång i slutet! Skriva och tänka går hand i hand!

28 Sammanfattning Läs instruktionerna för just din kurs Läs in dig på ditt valda område Precisera syfte och frågeställningar Gör en grovskiss över texten Dokumentera din studie löpande 1. Acceptera att skrivandet är en process 2. Skaffa dig rutiner för ditt skrivande 3. Ta hjälp av varandra 4. Utnyttja resurserna på KTH Boka tid! 5. Skriv, skriv, skriv!

29 Nästa gång Vetenskapligt skrivande 2/3 4/4 Att komma igång Språk och stil

30 Lycka till!

Relevanta dokument

Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens

Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens Att skriva uppsats Skrivprocessen: problemformulering och bearbetning Föreläsningens upplägg Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen: texttriangeln, problemformulering och bearbetning